Ingefära innehåller en stor mängd bioaktiva ämnen som vi på olika sätt får nytta av när vi äter den. Den kan till och med ha potential att skydda hjärnan.
Huskurer med ingefära har funnits i tusentals år. Dagens forskning visar att det finns anledning att prova ingefära inom flera områden, som förkylning, luftvägsbesvär, magproblem, illamående, ledsmärta och högt blodtryck. Även hjärnan kan påverkas positivt av ingefära.
Blodkärl och nervceller i hjärnan Otillräcklig blodtillförsel till hjärnan orsakar skador som kan leda till kognitiva funktionsnedsättningar, exempelvis minnesstörningar och bristande inlärningsförmåga. Ofta beror det på åderförfettning i de små blodkärlen. När hjärnan får för lite blod kan syrebrist och i värsta fall vävnadsdöd uppstå. Sämre funktion hos hjärnan kan också bero på neurologiska sjukdomar eller på att vissa skadliga ämnen har tagit sig genom barriären mellan blodet och hjärnan.
Skydd mot skador och bättre minne En del av ingefärans ämnen har förmåga att transporteras genom blod-hjärnbarriären. Forskning har visat att ingefära har positiv effekt på hjärnans funktion både vid sjukliga störningar och hos en frisk hjärna. Exempelvis har man sett att kopplingarna mellan nervcellerna kan öka och att minnesfunktionen kan förbättras tack vare intag av ingefära.
I en studie med råttor med störd blodtillförsel till hjärnan minskade hjärnskadorna hos råttor som fått ingefära, och minnesfunktion och nervcellstäthet var bättre. Forskarna kom fram till att det bland annat berodde på den skyddande effekten hos ingefärans antioxidanter.
0,7 dl juice med 32 % ingefära 2 dl vatten 1 tepåse, gärna Earl Grey
Lägg tepåsen i kallt vatten och låt dra i kylskåpet i en timme innan den tas upp. Häll i juicen och lägg i några isbitar. Garnera om så önskas.
Tedrinken kan också göras varm:
Koka upp vatten i en kastrull. Lägg i tepåsen och låt dra en stund innan den tas upp. Häll i juicen. Värm eventuellt upp igen före servering.
Kolesterolvärden och blodfettshalter är hälsomarkörer. Men det är inte riktigt så enkelt att kolesterol i sig är farligt.
De fetter i blodet som det främst talas om är kolesterol och triglycerider. Kolesterol har viktiga funktioner i kroppen, bland annat uppbyggnad av celler och bildning av hormoner. Triglycerider är uppbyggda av fettsyror och lagras i fettväven som energireserv. Både kolesterol och fettsyror får vi i oss via maten, men det bildas också i kroppen. Produktionen av kolesterol i levern minskas om det kommer mer kolesterol från födan. Ämnena är viktiga för oss men ska vara i rätt mängd och i balans med varandra.
Kolesterol brukar delas in i två typer beroende på vilka transportmolekyler de ingår i – LDL och HDL. Vid överskott på LDL fastnar det på insidan av blodkärlen och kan orsaka åderförfettning och hjärt-kärlsjukdomar. HDL har däremot en skyddande effekt eftersom det kan återtransportera överskott av kolesterol och triglycerider från exempelvis blodkärlen till levern.
Triglycerider i för höga halter är i sig en riskfaktor. Det är också höga LDL-värden och låga HDL-värden.
Hur benägen man är att få obalans mellan blodfetterna eller påverkas negativt av en obalans kan vara ärftligt, men levnadsvanor och andra riskfaktorer har också stor betydelse.
Kostens betydelse Vi behöver inte vara så rädda för kolesterolrika livsmedel som annars är nyttiga, som ägg och räkor. Däremot skadar mättat fett kolesterolbalansen och ökar halten LDL-kolesterol i blodet. Omättat fett minskar istället mängden LDL. Fisk och vegetabiliska oljor är källor till omättat fett. Omättade fetter kan vara enkelomättade eller fleromättade.
Transfetter påverkar kolesterolet negativt ännu mer än mättat fett. När flytande oljor härdas omvandlas det omättade fettet till mättat fett. Om härdningsprocessen avbryts i förtid uppstår transfetter, också kallat delvis härdade fetter. Transfetter finns bland annat i kex, pommes frites och godis.
En kost med mycket frukt, grönsaker, baljväxter, fullkornsprodukter, fet fisk, nötter och mjuka vegetabiliska fetter kan hjälpa till att balansera blodfettsvärdena till hälsosamma nivåer.
Det finns en mängd märkningar som ska garantera att produkten du köper är ekologisk. Men vad innebär det?
Att maten är ekologisk innebär förenklat att den är framställd med hänsyn till miljö, djurskydd och hälsa. Här är några märkningar att hålla utkik efter.
EU-lövet Inom EU ska företag som vill märka sina produkter som ekologiska (minst 95 % ekologiska ingredienser) eller vill ange att produkten innehåller ekologiska ingredienser, anmäla sig till ett godkänt kontrollorgan som certifierar produkten enligt vissa regler. En godkänd produkt märks med symbolen som kallas ”EU-lövet”. Ingredienser från jakt eller fiske omfattas inte av EU-märkningen.
KRAV-märkning De produkter som är KRAV-märkta uppfyller EU-förordningen för ekologisk produktion, men dessutom har ännu strängare regler från föreningen KRAV följts. Föreningen har extra höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. KRAV har också regler för fiske, butik och restaurang. Medlemmarna är organisationer och företag som representerar både konsumenter och producenter.
Rättvist bra även för miljön Rättvisemärkta produkter certifieras utifrån krav på odlings- och levnadsvillkor för odlare och arbetare på odlingar i utvecklingsländer. Reglerna innebär samtidigt att större hänsyn tas till miljön. Exempel på märkningar är UTZ, Fairtrade och Rainforest Alliance.
Inom kemin betyder fermentering en ofullständig oxidation av organiska föreningar i frånvaro av syre, men vanligen hör vi begreppet om livsmedelsproduktion där ofarliga mikroorganismer – mjölksyrabakterier, mögelsvampar, jästsvampar och kombinationer av dessa – används, det kallas också jäsning. Produkterna blir i sig mindre tillgängliga för skadliga mikroorganismer eller skyddas tack vare processens förändring av miljön. Fermentering sker också i våra magar där ”goda” tarmbakterier behövs för nedbrytning av vissa kolhydrater.
Människan har använt bakterier för att fermentera mat i årtusenden. Fermenteringsprocessen skapar unika smaker med syra, fruktighet och umami, samtidigt som bakterierna gör nytta för vår hälsa.
Jenny Neikell har över 25 års erfarenhet av fermentering. I hennes bok får vi recept på klassiska rätter, som surkål och kimchi, och lär oss fermentera kryddiga chutneys, smakrika rotfruktssallader, heta chilisåser, knapriga cruditéer och örtiga salsor. Urvalet av råvaror är stort, och du kan också odla dem själv eller plocka vilda växter.
Inte bara idrottare utan också andra hälsomedvetna dricker rödbetsjuice. Koncentrat innebär att du kan dricka mindre och därför får mer för pengarna.
Rödbetsjuice dricks av många idrottare för att förbättra prestationsförmåga och återhämtning. För att slippa dricka en halvliter vid varje tillfälle brukar de flesta använda koncentrerad rödbetsjuice.
Bra för kroppen och knoppen Rödbetsjuice är också känt för att kunna sänka ett högt blodtryck. En mängd andra goda hälsoeffekter kan räknas upp för exempelvis hjärt-kärlhälsan, funktionen hos cellernas ”kraftverk” mitokondrierna och magslemhinnan. Det finns även studier som visar att rödbetsjuice ger bättre blodflöde till hjärnan så att du blir mer alert.
Att prestationsförmåga och ork ökar är bra inte bara för idrottare utan också för personer som av ålders- eller hälsoskäl har nedsatt träningsförmåga.
Mindre mängd och billigare med koncentrat Den som dricker rödbetsjuice av hälsoskäl, dricker oftast 1-2 dl om dagen. Varför inte byta ut den vanliga rödbetsjuicen mot koncentrerad rödbetsjuice? Om den är koncentrerad fyra gånger kan de flesta dricka den som den är utan att späda ut den. Du dricker mindre mängd och du får mer nyttigheter för pengarna. Smart!
Mycket grönsaker, frukt och bär ska vi äta, det säger Världshälsoorganisationen, WHO, och Livsmedelsverket. Att kombinera dem ökar de goda effekterna. Rödbetan innehåller massor med nyttiga ämnen, men ett av dem – nitrat – minskar om du kokar rödbetan. Ugnsbaka, råriv eller pressa till juice istället. Ibland kan osötade juicer också vara ett bra komplement när det är svårt att få i sig tillräckligt mycket grönsaker, frukt och bär.
Av alla livsmedel som är fermenterade av mikroorganismer – eller jästa – är drycken kombucha mest ”inne” nu.
Fermentering är en metod som används för att tillreda eller bevara mat. Exempel på fermenterade produkter är surkål, koreansk kimchi, surdegsbröd, öl, yoghurt, surströmming, ost, soja, saltgurka, isterband och kakao. Trendigt idag är den fermenterade drycken kombucha, men den har gjorts i flera tusen år. Vissa läkemedel framställs med hjälp av mikroorganismer, och i våra egna tarmar fermenterar de ”goda” tarmbakterierna fibrer och resistent stärkelse från kosten.
Processen ger inte bara god smak och hållbarhet, fermenterad mat påverkar hälsan positivt. En anledning är att bakteriefloran i tarmarna gynnas av bakterierna i den fermenterade maten. Immunförsvaret blir bättre med frisk mage och tarm, det vet man sedan länge. Men det finns också ett komplext samspel mellan bakterier, tarm och hjärna.
Tarm-hjärna-axeln Forskningsområdet MGB (microbiota-gut-brain) är högaktuellt. Begreppet tarm-hjärna-axeln syftar på att tarmens bakterieflora antas påverka tarmbarriären och därmed hjärnans funktioner. En skadad barriär kan släppa in skadliga ämnen från tarmen till tarmslemhinnan. Därifrån kan de ta sig till utsidan av tarmen och få nervimpulser att skickas till hjärnan. De kan också komma ut i blodet och vidare till hjärnan och där påverka dess funktioner och orsaka en stressreaktion. En ond cirkel kan skapas om signaler från hjärnan påverkar tarmen negativt så att genomsläppligheten ökar ännu mer.
Forskning har visat att en frisk tarmflora kan bilda både ämnen som stärker barriären och ämnen som påverkar hjärnan positivt och sänker stressnivån.
Tarmfloran antas kunna ha betydelse vid neurologiska sjukdomar och psykisk ohälsa, till exempel depression, autism, minnesstörningar, schizofreni, Alzheimers och Parkinsons sjukdom.
Syrade grönsaker och kombucha Att fermentera sin egen mat eller brygga drycken kombucha är populärt. Syrade grönsaker bildar en egen mjölksyrakultur. En kombuchakultur består av bakterier och jästsvampar som läggs i sötat te och omvandlar det till en syrlig dryck med bland annat ättiksyra och andra organiska syror.
Leta fram ett recept på kombucha. Du behöver en kombuchasvamp, kallas också kombucha-mamma eller scoby, som kan köpas i vissa hälsokostaffärer eller i näthandeln. Som vätska använder du te som du bryggt i en ren glasburk, sötat och låtit svalna till rumstemperatur. Vissa häller också i lite färdig kombucha. Därefter lägger du i kombuchasvampen och fäster ett bomullstyg över. Burken ska stå mörkt och varmt i cirka en vecka.
När brygden är klar – smaka av med ett sugrör – tas kombuchasvampen upp tillsammans med lite vätska och förvaras i en ren burk i kylskåp till nästa gång. Håll koll så att den inte möglar. Drycken hälls över i rena flaskor med kork. Om du vill lägger du några fruktbitar eller ingefära i botten på flaskorna. Är flaskorna trycksäkra kan de stå i rumstemperatur i en vecka så att kolsyra bildas. Kombuchan förvaras sedan i kylskåp.
Skidskytte är en vintersport där längdskidåkning och sportskytte kombineras, sporten kallas också biathlon.
Från början var aktiviteten ett sätt att träna upp ett lands militära försvarsförmåga. De första världsmästerskapen i skidskytte hölls 1958. De grovkalibriga gevären byttes ut till finkalibriga vapen 1978, och samtidigt minskades skjutsträckan från 150 m till 50 m.
Skidskytte idag I internationella mästerskap finns sex tävlingsgrenar; distans, sprint, jaktstart, masstart, stafett och mixstafett. De tävlande åker skidor på en bana. Beroende på tävlingsgren skjuter man två eller fyra gånger, hälften i liggande ställning och hälften i stående. Varje gång skall fem måltavlor träffas, en bom straffas på olika sätt i de olika grenarna – en straffrunda, tidstillägg eller användning av extraskott före eventuell straffrunda.
Sverige har genom åren nått stora framgångar inom skidskytte. Mest känd är kanske Magdalena Forsberg som har sex VM-guld och har vunnit hela världscupen sex gånger.
Sommartid hålls tävlingar i rullskidskytte.
IBU-cupen En underdivision till världscupen är IBU-cupen. Det är en serie med nio tävlingstillfällen under vintern, varav ett är EM som räknas in i IBU-cupen. Vid varje tillfälle körs flera tävlingar i några av de olika tävlingsgrenarna.
Fyra av de svenska tjejerna som just nu tävlar i IBU-cupen är Felicia Lindqvist, Biathlon Östersund, Johanna Skottheim, Lima SKG, Elisabeth ”Bettan” Högberg, Biathlon Östersund, och Ingela Andersson, K4 IF.
Ingela leder just nu IBU-cupen med några få poäng före Bettan, och de båda kunde börja tävla i världscupen efter jul. I skrivande stund återstår en tredjedel av tävlingstillfällena i IBU-cupen inklusive EM, och världscupen pågår också för fullt.
Kost och hälsa viktigt Kost är en av flera betydelsefulla komponenter i tjejernas elitsatsning. Alla fyra använder rödbetsjuice för att öka prestationsförmågan vid träning och tävling. Det är också viktigt att lyssna på kroppens signaler och att hålla sig frisk. För att minska antalet sjukdagar dricker de juice med ingefära.
Lycka till! Vi önskar skidskyttedamerna fortsatt lycka till med resten av säsongen.
Ingela Andersson och Felicia Lindqvist
Felicia Lindqvist, 23 år, från Hede Favoritpass: Styrketräning i olika former
Felicia studerar förvaltningsjuridik vid skidskytteuniversitetet i Östersund. Hon har tävlat i junior-VM, och nu som senior har hon tagit några SM-medaljer, bland annat i rullskidskytte. Hon har tävlat i IBU-cupen sedan förra säsongen. Nyligen vann hon grenen supersprint i en deltävling.
När Felicia inte åker skidor, tränar eller pluggar gillar hon att umgås med vänner och titta på tv-serier.
Johanna Skottheim, 24 år, från Transtrand Favoritpass: Tuffa intervaller på löpbandet
Johanna studerar ekonomi vid Mittuniversitetet vid sidan av skidskyttet. Förra säsongen kom hon på 13:e plats i den totala IBU-cupen och var bästa svenska. Denna säsong tog hon sin första SM-medalj som senior. I den pågående IBU-cupen är hon hittills nöjd med sina resultat.
Hundar är ett stort intresse för Johanna. När hon åker hem till familjen passar hon på att också vara mycket med familjens hundar.
Elisabeth Högberg, 32 år, från Jädraås Favoritpass: Skartur på fjället i vårsolen
Bettan ägnar sig åt skidskyttet på heltid. Hon har tillhört svenska skidskyttelandslaget i flera år. För att fortsätta sin nuvarande satsning har hon tackat nej till en A-landslagsplats. Hittills har hon som junior och senior vunnit 52 SM-medaljer. Hon har även deltagit vid fem VM, två OS, två junior-VM och ett ungdoms-OS.
Bettan bakar gärna tårtor och har varit med i ”Hela kändis-Sverige bakar” i tv.
Ingela Andersson, 27 år, från Arvidsjaur Favoritpass: Löpning med stavar uppför
Ingela är utbildad ekonom och fastighetsmäklare men heltidssatsar på sin sport. Hon har flera SM-medaljer och mångårig internationell erfarenhet. Som ungdom vann hon ungdoms-OS och tog flera medaljer i junior-VM. Ingela har meriter från både VM, EM och världscupen. De senaste säsongerna har hon tagit flera pallplatser i IBU-cupen.
Ingela umgås helst med familj och vänner när hon är ledig. Hon gillar också att resa.
Hur kan björnarna, efter 5–7 månaders vintersömn, vakna på vårkanten utan annan påverkan än 10–15 % muskelförlust? Det här intresserar vissa som forskar om sjukdomar hos människor. En pusselbit kan vara de enorma mängder bär björnarna äter.
Genom att studera hur djur har anpassat sig till extrema situationer, genom att exempelvis utveckla skyddsmekanismer mot oxidativ stress, kan forskare finna metoder för hur människor ska kunna skydda sig mot olika kroniska sjukdomar.
I Skandinaviska björnprojektet studeras vilda brunbjörnar (Ursus arctos) för att öka kunskapen om deras ekologi men också för att ta fram data som bland annat kan användas av forskare för att få förståelse för hur björnar undviker komplikationer till följd av långa perioder med fetma och orörlighet.
Före och under vintersömnen Björnarna förbereder sig för vintersömnen genom att öka sitt kaloriintag kraftigt under senare delen av sommaren och hösten. De är allätare, och svenska björnars föda består främst av stora mängder bär men också växter, kadaver, större och mindre djur samt insekter.
Under vintersömnen lever björnarna enbart på sina fettdepåer och stänger i princip av hela sin övriga metabolism. Ämnesomsättningen är reducerad med 70 % och kroppstemperaturen är sänkt till 30-35 grader. Det enda som avges från kroppen är koldioxid i utandningsluften.
Nästan opåverkade av fetma och orörlighet Efter 5–7 månaders vintersömn vaknar björnarna på våren. Trots fetman när de gick i ide och orörligheten under vintern är i princip den enda påverkan man sett hos dem 10–15 % muskelförlust. En människa, däremot, skulle snabbt ha drabbats av bland annat benskörhet, muskelförtvining, liggsår och typ 2-diabetes, och hen skulle sannolikt ha dött till följd av njursvikt eller blodpropp.
Hur björnarna klarar av detta är intressant för forskare inom forskningsområden som rör fetma och njurfunktion hos människor.
Stora mängder bär skyddar Trots att björnarna utvecklar insulinresistens och blodfettsrubbning får de inte åderförkalkning. De drabbas inte heller av systemisk inflammation eller oxidativ stress som många människor med fetma.
Det finns förstås flera förklaringar, men en av dem är troligen björnarnas enorma intag av bär, som lingon och blåbär, under sensommar och höst. Bären innehåller antioxidanter i form av exempelvis resveratrol. En effekt resveratrol har är att starta en stresskyddsreaktion som aktiverar överlevnadsgener hos cellerna.
I andra studier har man sett att om man adderar lingon och blåbär till en fettrik diet hos möss under 13 veckor kan de ogynnsamma metabola effekterna av fet diet undvikas.
Det faktum att den lilla mängd urin som bildas inte kissas ut under björnens vintersömn utan återabsorberas i urinblåsan utan att urinämnet urea ansamlas är intressant för forskning om njursjukdomar.
En teori är att det stora intaget av resveratrol via bären bidrar till att halten av urinämnet urea sjunker. Därtill kan fruktos som finns i frukter och bär hämma bildning av urea.
Kvävet i urean används dessutom till återbildning av protein med hjälp av bakteriefloran i tarmen hos björnarna. Man vet att bärdiet kan påverka tarmfloran positivt.
Biomimetik, också kallat biomimikry, är ett forskningsområde där vi människor imiterar lösningar som evolverats i naturen hos olika arter som respons på särskilda utmaningar och behov.
Baserat på dessa naturligt utvecklade funktioner och strukturer utvecklar forskarna användbara lösningar på tekniska eller medicinska problem för oss människor.
Ett av många exempel på detta är kardborrebandet. Du kan också läsa mer i länken nedanför.
0,7 dl juice med 32 % ingefära
