Björnar och bär

Björnarna klarar kanske vintersömnen delvs tack vare blåbären de äter?

Hur kan björnarna, efter 5–7 månaders vintersömn, vakna på vårkanten utan annan påverkan än 10–15 % muskelförlust? Det här intresserar vissa som forskar om sjukdomar hos människor. En pusselbit kan vara de enorma mängder bär björnarna äter.

Genom att studera hur djur har anpassat sig till extrema situationer, genom att exempelvis utveckla skydds­mekanismer mot oxidativ stress, kan forskare finna metoder för hur människor ska kunna skydda sig mot olika kroniska sjukdomar.

I Skandinaviska björnprojektet studeras vilda brunbjörnar (Ursus arctos) för att öka kunskapen om deras ekologi men också för att ta fram data som bland annat kan användas av forskare för att få förståelse för hur björnar undviker komplikationer till följd av långa perioder med fetma och orörlighet.

Före och under vintersömnen
Björnarna förbereder sig för vinter­sömnen genom att öka sitt kalori­intag kraftigt under senare delen av sommaren och hösten. De är allätare, och svenska björnars föda består främst av stora mängder bär men också växter, kadaver, större och mindre djur samt insekter.

Under vintersömnen lever björnarna enbart på sina fett­depåer och stänger i princip av hela sin övriga metabo­lism. Ämnesomsättningen är reducerad med 70 % och kropps­temperaturen är sänkt till 30-35 grader. Det enda som avges från kroppen är koldioxid i utandnings­luften.

Nästan opåverkade av fetma och orörlighet
Efter 5–7 månaders vintersömn vaknar björnarna på våren. Trots fetman när de gick i ide och orör­ligheten under vintern är i princip den enda påverkan man sett hos dem 10–15 % muskelförlust. En människa, däremot, skulle snabbt ha drabbats av bland annat benskörhet, muskel­förtvining, liggsår och typ 2-diabetes, och hen skulle sannolikt ha dött till följd av njursvikt eller blodpropp.

Hur björnarna klarar av detta är intressant för forskare inom forsk­ningsområden som rör fetma och njurfunktion hos människor.

Stora mängder bär skyddar
Trots att björnarna utvecklar insulin­resistens och blod­fetts­rubbning får de inte åderförkalkning. De drabbas inte heller av systemisk inflammation eller oxidativ stress som många människor med fetma.

Det finns förstås flera förklaringar, men en av dem är troligen björnarnas enorma intag av bär, som lingon och blåbär, under sensommar och höst. Bären innehåller antioxidanter i form av exempelvis resveratrol. En effekt resveratrol har är att starta en stresskyddsreaktion som aktiverar överlevnadsgener hos cellerna.

I andra studier har man sett att om man adderar lingon och blåbär till en fettrik diet hos möss under 13 veckor kan de ogynnsamma metabola effekterna av fet diet undvikas.

Det faktum att den lilla mängd urin som bildas inte kissas ut under björnens vintersömn utan åter­absorberas i urinblåsan utan att urinämnet urea ansamlas är intressant för forskning om njur­sjukdomar.

En teori är att det stora intaget av resveratrol via bären bidrar till att halten av urinämnet urea sjunker. Därtill kan fruktos som finns i frukter och bär hämma bildning av urea.

Kvävet i urean används dessutom till återbildning av protein med hjälp av bakteriefloran i tarmen hos björnarna. Man vet att bärdiet kan påverka tarmfloran positivt.

 

Källor:
http://www.njurfonden.se/forskare/bjornen-sover-pa-nya-behandlingsformer/
http://lingonjuice.se/lingon-for-halsosam-tarmflora/

 

Biomimetik

Biomimetik, också kallat biomimi­kry, är ett forsknings­område där vi människor imiterar lösningar som evolverats i naturen hos olika arter som respons på särskilda utma­ningar och behov.

Baserat på dessa naturligt utveck­lade funktioner och strukturer utvecklar forskarna användbara lösningar på tekniska eller medi­cinska problem för oss människor.

Ett av många exempel på detta är kardborrebandet. Du kan också läsa mer i länken nedanför.

Källa: http://www.nytid.fi/2018/03/eldflugs-lampor-spindelsilke-och-svampskor/

Sagt på Facebook om lingon och blodsocker – mer

Lingon - sagt på FB om lingon och sänkt blodsocker

För ett par år sedan åt jag Metformin mot höga blod­sockervärden men min mage gillade inte medlet.

Då hörde jag om lingonets inverkan på blodsockret och började äta havregrynsgröt med frysta lingon på varje morgon. Ungefär 1 dl frysta lingon ovanpå den varma gröten och till det lite mjölk.

Efter några månader så kunde jag sluta med Metforminet och magen blev bra och blodsockret har legat på normalvärde sen dess. Så visst funkar det, i alla fall för mig.

 

OBS! Den som har någon sjukdom bör diskutera sin medicinering och kost med läkare innan förändringar görs.

Sagt på Facebook om lingon och blodsocker

Lingon hjälper mig att hålla nere sockret. Det märker jag nu, när lingonen är slut. Då höjdes sockret direkt. Så jag behöver lingon.
 
lingon - kan sänka blodsockret
Det här fungerar verkligen. Efter att ha legat i gränslandet lite högt blodsocker började jag dricka ett stort glas lingonjuice varje morgon (och ibland även som måltidsdryck). Efter knappt tre månader var värdena helt normala, och håller sig där. Dessutom är det gott. Lite bubbelvatten o is så blir det en nyttodrink!
 
lingon - kan sänka blodsockret
Har en kompis som blivit riktigt bra med lingonjuice … värden bra i provtagning å får fortsätta med detta då det på henne fungerar bättre än medicin.
 
lingon - kan sänka blodsockret
Jag har tagit lingon- och rödbetajuice 1 dl varje morgon för ett antal år sedan och mitt långsocker sjönk 30 %.
 
lingon - kan sänka blodsockret
Sockret har gått ner jättemycket och ligger ganska bra nu. Dricker det till varje lunch.
 
lingon - kan sänka blodsockret
Har druckit en slurk varje dag, mitt långsocker har sjunkit, min läkare noterade detta.
 
lingon - kan sänka blodsockret
Mitt långsocker har också sjunkit från 72 till 52.

 

OBS! Den som har någon sjukdom bör diskutera sin medicinering och kost med läkare innan förändringar görs.

Skyddande ämnen i lingon

Många växter producerar ämnen för att skydda sig mot solens strålar och angrepp av mikroorganismer. Dessa skyddseffekter kan även användas i celler hos djur och människor. Resveratrol och quercetin är sådana ämnen och finns i exempelvis vindruvsskal och lingon.

Lingon i skål, foto: Madde KällströmKonsumtionen av rödvin i Frankrike har föreslagits vara orsaken till fransmännens relativt goda hjärt- och kärlhälsa trots stort intag av mättat fett och cigarrettrökning.

Ny forskning om resveratrol
I rödvin finns bland annat resveratrol från vindruvsskalen. Resveratrol har ägnats stor uppmärksamhet i ganska många år på grund av forskningsrapporter om ökad livslängd, minskad viktuppgång och förhindrande av typ 2-diabetes hos feta möss samt betydligt ökad uthållighet hos normala möss som fått springa i motionshjul.

De gener och biologiska molekyler som är involverade i de av resveratrol utlösta skyddsmekanismerna i cellen och dess kärna börjar bli tydligare för forskarna.

Bättre med lägre dos
Forskning visar hur resveratrol i ganska låga doser startar en skyddsrespons på stress som aktiverar överlevnadsgener hos cellerna. Man vet också att resveratrol i mindre doser riktar in sig på rätt mål för denna skyddsrespons, men att ämnet får andra effekter vid orimligt höga doser.

En forskargrupp från Storbritannien och USA publicerade 2015 resultat där tumörer hos möss minskade med 50 % vid en dos resveratrol motsvarande ett stort glas rödvin för en människa, medan en 200 gånger större dos endast minskade tumören med 25 %. Mängden resveratrol i vindruvor är jämförbar med den i lingon.

Lingon kan motverka typ 2-diabetes
Lingon kallas ofta för superbär. De sägs ha antiinflammatoriska, antibakteriella och antioxidativa effekter, motverka typ 2-diabetes och påverka tarmfloran positivt.

I en svensk uppmärksammad studie med möss som åt fet mat såg forskarna att möss som dessutom fick lingon hade blodsocker- och insulinvärden liknande de hos möss som åt normal mat. Lingonen gav också bättre kolesterolvärden och leverfetthalter och skyddade från viktuppgång och typ 2-diabetes.

Vid forskning i Kanada upptäcktes lingonets förmåga att öka insulinets effektivitet så att glukos kan lämna blodet och tas upp av muskelcellerna. Detta är samma funktion som diabetesmedicinen Metformin har, men lingonen hade i studien ännu bättre effekt än medicinen.

Både resveratrol och quercetin, som finns i lingon, har uppvisat dessa skyddseffekter.

Även andra goda effekter av lingon talas det om. Den som exempelvis vill förebygga urinvägsinfektion kan få rådet att dricka osötad lingonjuice. Lingonens antibakteriella egenskaper sägs också kunna förbättra munhälsan.

Rekommenderad mängd lingon
Hur mycket lingon eller lingonjuice ska man äta eller dricka varje dag? Mössen i den svenska studien fick mat innehållande 20 % lingon. En grov uppskattning är då att om en människa äter ett kilo mat så ska 2 hg vara lingon. Emellertid menar forskarna att det förmodligen inte behöver vara så mycket. Andra omständigheter, som övrig kost och hälsotillstånd, spelar in. Mer forskning behövs.

Naturella lingon eller osötad lingonjuice ska det vara för att undvika tillsatt socker. Det är surt, men många hävdar att man faktiskt kan vänja sig, och att de efter ett tag tycker att det är gott. Andra föredrar att blanda juicen med vatten till en uppfriskande måltidsdryck.

I osötad lingonjuice av en viss sort på marknaden har uppskattningsvis 3 500 bär pressats till 5 dl lingonjuice. Med. dr Olle Haglund brukar sedan många år tillbaka rekommendera 1 dl osötad lingonjuice dagligen till sina patienter med typ 2-diabetes. Det motsvarar ungefär 1,7 hg eller 2 dl hela lingon, som förstås går lika bra. Även om det inte hjälper alla så kan det vara värt att prova. Den som har en sjukdom bör också rådgöra med sin läkare.

Källa: http://lingonjuice.se