Vad är kettlebell?

Kettlebells är träningsredskap som ser ut ungefär som kanonkulor med handtag. De väger vanligen mellan 2 och 48 kg, men tyngre finns också.

Övningarna sker med en kettlebell i enhands- eller tvåhandsfattning eller en i varje hand. Tävlingsgrenarna är longcycle, jerk och snatch. Det gäller att göra så många repetitioner som möjligt under 10 minuter. Marathon pågår vanligen 30 eller 60 minuter. Där ingår också grenen halfsnatch.

Träningen sker med helkropps­rörelser. Den ger styrka och stabilitet i muskler som vi behöver använda i det dagliga livet, men även ökad rörlighet i axlar och höfter som tagit stryk av stillasittande arbete. Framför allt ökar kondi­tionen eftersom träningen är högintensiv. Kettlebell är en egen idrottsgren, men också idrottare inom andra sporter kan använda kettlebells för att förbättras i sin egen sport.

Kettlebell är 80 % kondition och 20 % styrka

Varifrån redskapet kommer är oklart, men det ryska ordet för kettlebell, ”girya”, finns i ryska ordböcker från 1700-talet. Redskapet användes för träning av Sovjetiska armén. Tävlingar med kettlebells har funnits sedan 1940-talet i Ryssland och Europa.

På 2000-talet fick sporten ett genombrott i USA när det första certifierings­programmet för instruktörer skapades av den ryske träningsinstruktören Pavel Tsatsouline. Kettlebellsporten har spridit sig, och sedan 2010 arrangeras tävlingar även i Sverige.

Svenska kettlebellidrottare står sig bra i den interna­tionella konkur­rensen, särskilt i amatör-, dam- och veteranklasserna.

Källa: http://www.kettlebellcenter.com

Per Olhans och Ellinor Sjöström - kettlebellveteraner

Kettlebell-veteranen Per Olhans

Per Olhans, licensierad kettle­bell­instruktör och fler­faldig världs­mästare, började med kettlebells när han fyllt 50 år.

Per Olhans, kettlebellveteran

I ung­doms­åren provade Per i stort sett alla idrotter men fastnade för friidrott, framför allt löpning i distanserna 100–800 meter. På meritlistan från friidrottstiden finns exempelvis ett 30-tal DM-guld och ett SM-guld i 400 meter stafett.

När Per började gymma efter sin löparkarriär ville han träna kondition också. Kettlebell fungerade bra trots hans sönder­tränade knän, och snart var han fast.

Per tog sitt första SM-guld 2013. Det har därefter blivit ytterligare sju SM-guld i skrivande stund. Efter att han började tävla internationellt 2014 har han samlat på sig 16 VM-guld och 13 EM-guld samt ett antal medaljer i silver och brons i både traditionell kettle­bellsport och kettlebell­marathon.

Per dricker rödbetsjuice inför och under tävlingar. Han tycker att det funkar bra för honom och att han får en ”boost” när han tävlar.

Vill hjälpa andra nå sina mål
Per har tävlingsmässigt redan nått alla sina mål. Nu fokuserar han på att hjälpa andra. Han arbetar som gym­instruktör, personlig tränare, massör, kost­rådgivare och lasertera­peut på ett gym.

Dessutom driver Per Fysiocenter Kettlebell Club i Falun och är ord­förande i det relativt nybildade Svenska Kettlebell Förbundet. Han jobbar också i Internationella kettle­bellförbundet, WKSF, som represen­tant för Sverige och Europa samt ansvarig för rekord­statistiken.

Förutom att han coachar och skriver tränings­program för klubb­medlem­marna hjälper han också några idrottare ute i landet.

Vad är kettlebell? Läs mer här >

Kettlebell-veteranen Ellinor Sjöström

Ellinor Sjöström upptäckte kettle­bells för några år sedan. Det håller henne frisk. VM-medaljerna har kommit på köpet.

Ellinor Sjöström - kettlebell-VM

Ellinor kommer från Täby men bor numera med sina tre barn i Falun där hon arbetar som kommunika­tions­ansvarig på Dalatrafik.

Som ung tränade och tävlade Ellinor i friidrott, främst kort­distans­löpning. I vuxen ålder fick hon problem med sina leder, diagnos­ticerades med ledgångs­reumatism och måste sluta springa. Hon hade konstant ont och kunde inte sova, och vardagen blev lidande.

Bytte ut löparskorna mot kettlebells
Så småningom blev lederna bättre och Ellinor kunde börja träna på gym. För några år sedan upptäckte hon kettle­bells vilket passade henne utmärkt. Tack vare sin träning lyckas hon hålla sjuk­domen i schack och slipper numera kortison och cellgifter.

”Det är som att vinna högsta vinsten”, säger Ellinor. Kettle­bell­träningen håller henne frisk och stark. Sedan januari 2016 tränar Ellinor tillsammans med sin coach Per Olhans på Fysiocenter Kettlebell Club.

Hon är egentligen ingen tävlings­människa men tävlar gärna i kettle­bell för att utmana sig själv och utvecklas.

Ellinor har vunnit två silver och två brons i SM. På VM i USA 2017 vann hon ett guld och två silver i den öppna klassen som här går ända upp till 49 år. Under Marathon-VM i Milano 2017 provade hon rödbets­kon­centrat för bättre uthållighet och vann två guld­medaljer. I lagtäv­lingen kom det svenska landslaget på 2:a plats.

VM i USA 2018 resul­terade i två guld och ett silver. Under Marathon-EM på Irland i maj 2018 tog hon två guld och slog världsrekord.

Vad är kettlebell? Läs mer här >

Blodtrycket

Viktigt att kontrollera blodtrycket

Högt blodtryck ökar risken att drabbas av allvarlig sjukdom. För de flesta med högt blodtryck är livs­stilsförändringar nödvändigt.

Blodtrycket kan vara lägre eller högre än vad som är önskvärt. Lågt blod­tryck har du som vuxen om blod­trycket är under 90/60 och du känner av symptom. Ett plötsligt blodtrycksfall kan ge exempelvis yrsel eller matthet, och du bör sätta eller lägga dig ner. För åter­kom­mande besvär eller om orsaken är oklar bör du söka vård.

Högt blodtryck, hypertoni, försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om du inte får det behand­lat. Har du högt blodtryck ökar risken för framför allt stroke men även för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom, demens och försämrad blodcirkula­tion i benen. Var fjärde vuxen i Sverige har högt blodtryck – 140 eller mer i övertryck och/eller 90 eller mer i undertryck mätt i sittande läge. En ovanligt stor skillnad i över­tryck och undertryck kan dessutom indikera hårda, stela kärl.

Kontrollera blodtrycket
Vissa – 10–15 % – av de som i sjuk­husmiljö har högt blodtryck har det bara där, på grund av mer eller mindre omedveten stress. Misstän­ker man att så är fallet behövs hemmamätningar eller heldygns­mätningar.

Traditionellt mäts blodtrycket bara i ena armen, men enligt forskning bör blodtrycket mätas i båda armarna och jämföras. Om det är högre i den ena armen än i den andra kan detta bero på blockeringar i cirkulations­systemet och innebära en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

I de nya europeiska rekommenda­tionerna för hypertoni­behandling (2018) rekommenderas för de flesta patienter att trycket om möjligt behandlas ner till 120–129/70–79, men inte lägre. Hos personer över 65 år ska det systoliska blodtrycket ner till 130–139 mm Hg om de klarar av det.

Vad kan man göra åt högt blod­tryck?
När det höga blodtrycket inte beror på mer ovanliga sjukdomar i njurar och binjurar utan har oklar orsak är det ofta en komponent i det meta­bola syndromet, den så kallade ”västerländska sjukan”. De andra komponenterna är bukfetma, högt blodsocker och blodfettsrubbning. Det finns då anledning att se över sin livsstil, inklusive kost.

Livsstilsförändringar vid lätt förhöjt blodtryck kan ibland vara tillräckligt för att återfå ett hälsosamt blodtryck, annars behövs dessutom läkemedel. Att inte röka, vara måttlig med alkohol och salt, motionera, hålla en hälso­sam vikt och äta nyttigt ingår i en sund livsstil.

Kost vid högt blodtryck
Sötade drycker ska undvikas. Kost som rekommenderas för patienter med högt blodtryck är grönsaker, baljväxter, färsk frukt, mejeri­produkter med låg fetthalt, fullkorns­produkter, fisk samt omättade fett­syror, som finns i exempelvis olivolja. Intag av mättade fettsyror och rött kött bör begränsas. Den så kallade medelhavsdieten innehåller många av dessa kompo­nenter och anses positiv för hälsan, likaså dash-dieten.

Många minskar på sitt kolhydratintag och förbättrar på så sätt sin hälsa, dessutom ger det vanligen även viktned­gång och lägre blodsocker­värde. Men det är också mycket stor skillnad på kolhydrater och kolhydra­ter, typen av kolhydrater spelar förmodligen större roll än mängden. Sockerarter, stärkelse och kostfibrer är olika kolhydrater med skilda effekter.

Rödbetsjuice kan sänka blod­trycket
I en studie vid Queen Mary University of London sänktes försöks­personer­nas systoliska blodtryck med 8 enheter och deras diastoliska med 4 enheter då de drack 250 ml rödbets­juice om dagen i fyra veckor.

Vill man inte dricka så mycket röd­betsjuice kan man istället prova koncentrerad rödbetsjuice som ger samma effekt med mindre mängd.

Källor:
https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/08/28/tuffare-malvarden-vid-hogt-blodtryck/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25421976

Vad betyder siffrorna?

Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och senare tillbaka till hjärtat.

Blodtrycket mäts i måttet milli­meter kvicksilver, mm Hg, och anges med två tal, till exempel 120/80 – man säger 120 över 80.

Det första talet anger övertrycket (det systoliska), som uppstår när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det andra talet anger under­trycket (det diastoliska), när hjärtat slappnar av och fylls med nytt blod.

Källa: https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Undersokningar/Blodtrycksmatning/

Lakrits

Lakrits - ät med måttaI tusentals år har lakritsroten an­vänts som naturläkemedel. I dag är lakrits ”inne”, du kan gå på lakrits­provningar, tillsätta det i mat och till och med hitta lakrits i hudvårds­produkter.

Den mest potenta substansen i lakrits är glycyrrhizinsyra som i modern tid har använts bland annat vid behandling av magsår. Glycyrrhi­zinsyra omvandlas till glycyrrheti­ninsyra av bakteriefloran i mag-tarmkanalen.

Ämnet kan hämma ett enzym som deltar i den hormonellt styrda blod­trycksregleringen och salt-vatten­­balansen i kroppen. Biverk­ningar av lakrits kan därför bli vätske­ansamling i kroppen, förhöjt blod­tryck, kalium­brist och hjärt­rytmrubbningar.

I saltlakrits är den vanligaste till­satsen salmiak, ammonium­klorid. Det är oklart hur mycket detta ämne i sig påverkar salt-vattenbalansen.

Lagom är bäst
Livsmedelsverket räknar med att 50 gram lakritsgodis motsvarar ungefär 100 milligram glycyrrhizinsyra, men mängden varierar mycket i olika produkter. De menar att för de flesta uppträder inte oönskade effekter om intaget begränsas till denna mängd, men mycket tyder på att det finns risk för biverk­ningar hos känsliga personer. Möjliga riskgrupper är personer med högt blodtryck, hjärtfel eller njursjukdom samt gravida.

Många älskar lakritsgodis, men att äta med måtta är nog bra. Vissa personer är känsligare för biverk­ningarna än andra och bör kanske undvika lakrits helt.

Källor:
http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2015/02/Lakrits–sa-mycket-mer-an-godis/
https://www.livsmedelsverket.se/

Min historia – Olof Cederström

Jag är en fattigpensionär som lever sunt. Jag röker inte, undviker alkohol och kolhydratrik, fet eller rökt mat och tränar mycket – varannan dag löpning, effektiv tid 1½–2 tim, och varannan dag tung styrketräning, effektiv tid 2–2½ tim.

Tränat har jag gjort sedan ungdomen, men i hela mitt liv har jag varje år drabbats av virusförkylningar som i flera fall lett till sekundära efter­följande bakterieinfektioner av lunginflammationstyp. Eftersom jag tränar 6 dagar i veckan har 3–6 veckors jätteförkylningar kraschat träningen och prestandan rejält.

Som genom ett trollslag är jag nu sedan något år helt fri från förkyl­ningar och gissar att det kan tillskrivas följande åtgärder under samma tid:

  • Varje dag dricker jag 250 cl röd­betsjuice och 125 cl lingonjuice.
  • Varje dag intar jag 2 rågade teskedar gurkmejapulver utrört i lite vatten.
  • Varje gång jag vistats bland många andra, till exempel i kollektivtrafik, butiker och gym, sköljer jag ögon, näsa och mun med vatten eller saltlösning.

Nu är jag därför i bättre tävlingsform än någonsin i mitt liv! Jag är kärnfrisk och min hälsostatus enligt det senaste omfattande hälsotestet är ”som vältränad 22–25-åring”.

Jag har en spontan känsla av att det viktigaste kanske faktiskt är just juicerna, eftersom till exempel ändringen till perfekt blodtryck, tack vare rödbetsjuicen, ju är sådant som jag direkt fysiskt kunnat notera.

Juicerna jag dricker hittade jag i den lokala butiken, men jag upptäckte snart att det var bättre att skicka efter större förpackningar, bag-in-boxar, från producentens nätbutik. Det fungerar jättebra.

Olof CederströmRödbeta och lingon - bra för immunförsvare

Boosta immunsystemet

Vita blodkroppar ingår i immunförsvaret

I en sund livsstil ingår bra kost. Att äta frukt, bär och grönsaker – och att kombinera dem – stärker ditt immunsystem.

Kroppens immunsystem ska skydda mot invasion av skadliga mikroorga­nismer som bakterier, virus och svamp. I detta försvar ingår bland annat hud, slemhinnor i luftvägar och mage samt den goda bakteriefloran som växer där. Om dessa barriärer inte räcker till bekämpas smitt­ämnena av vita blodkroppar som är specialiserade celler.

En sund livsstil med hälsosam kost, motion, god sömn och undvikande av stress gynnar immunsystemet. Att låta bli att röka har också mycket stor betydelse.

Förkylningstider
Under höst och vinter vistas vi mycket inomhus och träffar olika människor, och många blir förkylda. Ett vanligt råd är att ha god hand­hygien och hålla händerna ifrån ansiktet. Ett annat är att äta frukt, bär och grönsaker för att stärka immun­försvaret.

Naturlig nytta
Frukt, bär och grönsaker innehåller vitaminer, polyfenoler och andra ämnen som bland annat fungerar som anti­oxidanter och skyddar hud och slemhinnor och dessutom gynnar den goda bakteriefloran i magen. Detta har positiva effekter på hälsan och stärker immun­försvaret.

De verksamma ämnena finns i frukt, bär och grönsaker i en balanserad kombination och i rätt mängd, och de kan på så sätt förstärka varandras positiva effekter. Att kombinera dessa födoämnen är ännu bättre för hälsan. Det är därför kosttillskott inte är lika verksamt som de naturliga råvarorna.

Några goda exempel
Forskning visar att ingefära skyddar magslemhinnan från skador. I försök med möss och råttor har man sett att ingefära också kan vara verksamt mot luftvägsproblem. Många kombinerar ingefära med gurkmeja och citron som en huskur mot förkylningar.

Råsaft av havtorn innehåller exem­pel­vis havtornsoljor som kan stimulera immun­systemet, stärka slemhinnorna och motverka kärl­sjukdomar.

I morötter finns bland annat anti­oxidanten alfakaroten som enligt en stor studie minskar risken att dö i förtid.

Källor:
https://wellnox.se/dokument/bibliotek/File/Utb_havtorn.pdf
http://wellnox.se/dokument/bibliotek/File/Utb_ingefara.pdf
https://www.svd.se/amne-i-gronsak-kan-forlanga-liv

Salt i maten

Salt - kan påverka blodtrycket

Många äter för mycket salt vilket kan höja blodtrycket och öka riskerna för hjärt-kärlsjukdom. En stor studie visar att detta i viss mån kan uppvägas av nyttig och kalium­rik kost.

När vi pratar om salt i maten handlar det oftast om natriumklorid som består av natriumjoner och klorid­joner. Natrium får vi i oss när vi saltar maten, via mat som innehåller natrium naturligt och från halv- och helfabrikat där salt använts vid tillverkningen. Ungefär en tredjedel kommer från färdiglagad mat.

Livsviktig balans
I kroppen finns natrium i vätskan utanför cellerna men även i skelettet. Ämnet är viktigt för syra-basbalan­sen samt vatten- och saltbalansen. Natrium behövs också för nervernas normala funktion och för upptaget av glukos och vissa aminosyror.

Njurarna ska reglera hur mycket salt kroppen gör sig av med så att vatten- och saltbalansen upprätthålls. Det finns situationer när man kan få för hög eller för låg natriumhalt i blodet, även om det inte är vanligt – det har då av någon anledning uppstått underskott respektive överskott på vatten i kroppen i förhållande till mängden natrium.

Salt och blodtryck
Balansen mellan natrium och kalium påverkar blod­trycket. Livsmedels­verket menar att det är vanligt att ha ett för högt intag av natrium, vilket kan vara en orsak till högt blodtryck. Detta bidrar i sin tur till att öka risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och skador på njurarna. Det finns dock en genetisk skillnad i saltkänslighet.

Enligt Livsmedelsverket bör man inte få i sig mer än 5–6 gram salt per dag, det vill säga max 2–2,4 gram natrium per dag. Rekommenda­tionerna har ifrågasatts eftersom för lågt intag av natrium också kan vara skadligt.

Internationell studie ger lugnande besked
I en stor internationell studie följdes 94 000 deltagare, 35–70 år gamla, från 18 regioner runt om i världen, under i genomsnitt åtta år.

Forskarna fann att de flesta inte ökar hälsoriskerna så länge de håller sig under en daglig saltkonsumtion på 12,5 gram – cirka två och en halv tesked – eller 5 gram natrium.

Nyttig kost i övrigt påverkar positivt
Det visade sig också att hälso­riskerna inte nödvändigtvis måste vara förhöjda för de som får i sig mer än två och en halv tesked salt om dagen. Riskerna med högt natrium­intag kan i praktiken upp­vägas i viss mån av en diet med mycket frukt, grönsaker, mejeri­produkter, potatis och andra kaliumrika livsmedel.

Om man har uppnått medelåldern, inte äter allt för mycket salt och har normalt blodtryck behöver man inte koncentrera sig på just saltet, utan istället se till att i största allmänhet äta en nyttig kost med mycket grön­saker, enligt Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, medförfattare och ansvarig för den svenska delen av studien.

Källa: https://expertsvar.se/pressmeddelanden/ingen-fara-med-drygt-tva-teskedar-salt-om-dagen/

Fullkorn kan motverka typ 2-diabetes

Havregrynsgröt, fullkornsbröd eller müsli spelar ingen roll, det viktiga är hur mycket fullkorn du får i dig per dag. Risken att drabbas av typ 2-diabetes minskar avsevärt om du äter minst 50 g fullkorn per dag.

Med fullkorn menas att alla delar från sädesslagets korn används i ett livsmedel, oavsett om kornen krossas, mals eller används hela. På så sätt behålls fibrerna. De flesta mår bra av att äta fullkornsprodukter.

Stor studie om fullkorn och typ 2-diabetes
I en studie från Chalmers och Cancer­institutet i Köpen­hamn, där 55 000 danskar har följts under 15 år, delades deltagarna in i fyra grupper beroende på hur mycket fullkorn de åt.

De som hade högst konsumtion hade ätit minst 50 gram fullkorn per dag, vilket motsvarar exempelvis drygt en portion havregrynsgröt och en skiva fullkornsknäckebröd.

I gruppen som hade ätit mest fullkorn var diabetesrisken 34 procent lägre för män och 22 procent lägre för kvinnor, än i gruppen som hade ätit minst fullkorn.

Det spelar ingen roll vilken fullkorns­produkt eller spann­målssort man äter, det viktiga är mängden fullkorn man får i sig per dag.

RikardLandberg, foto: Johan BodellByt ut vitt mjöl mot fullkorn
Om man byter ut livs­medel med vitt mjöl mot fullkorns­produkter får man en dubbel hälso­vinst – vitt mjöl har vissa negativa effekter på hälsan medan full­korn har flera positiva effekter, utöver skyddet mot typ 2-diabetes, enligt Rikard Landberg, professor på Avdel­ningen för Livsmedelsvetenskap och senior forskare i studien.

Källa: https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Fullkorn-viktigt-for-att-motverka-typ-2-diabetes.aspx

Spännande ämnen i morötter

Morötter innehåller alfakaroten och polyacetylenerna farcarinol och falcarindiol

Att morötter är nyttigt har vi fått höra sedan barnsben. Nu talas det också om hälsosamma ämnen i morot som inte har varit lika kända tidigare, nämligen alfakaroten och polyacetylenerna falcarinol och falcarindiol.

Moroten är lättodlad och näringsrik, den är lätt att lagra och den kan ätas som den är eller tillagas på många olika sätt. Morotens aromatiska, lite söta smak uppskattas av de flesta.

Vid våra vägkanter ses ofta vild­morotens vita blommor. Den är släkt med de saftiga, orange rotfrukterna som finns i de flesta kylskåp. Från början var de inte orange, utan färgen har odlats fram. Det finns också gula, vita och violetta morötter. Moroten är en tvåårig ört, men vi drar upp rötterna ur jorden första säsongen.

Karotenoider omvandlas till A-vitamin
Morötter är rika på karotenoider som ger dem dess färg. Dessa ämnen har många positiva effekter på den som äter morötterna. De är bland annat kraftfulla antioxidan­ter.

En av karotenoiderna är betakaroten som omvandlas till A-vitamin i kroppen vid behov. A-vitamin behövs för att syn, hud och slemhinnor ska fungera normalt, och är också nöd­vändigt vid fosterutveckling.

Alfakaroten har inte varit lika känt
En annan karotenoid är alfakaro­tenet. Det kan också omvandlas till A-vitamin ganska lätt, men dessutom har det nästan 10 gånger starkare antioxidativ effekt än betakaroten.

Båda dessa ämnen förekommer tillsammans i växter rika på karote­noider, och just detta verkar vara orsaken till att exempelvis morötter och pumpa – men inte vitaminpiller – antas skydda mot hjärtsjukdomar, cancer och typ 2-diabetes.

Alfakaroten används inte som kost­tillskott, och därför kommer det vi har i våra kroppar enbart från grönsaker och frukt. Nästan tre fjärdedelar beräknas komma från morötter.

Stor amerikansk studie
Forskare vid Center for disease control and prevention, CDC, i USA undersökte sambandet mellan halten alfa­karoten i blodet och risken att dö i förtid bland 15 318 vuxna amerikaner som deltagit i den stora amerikanska kostundersökningen NHANES III Follow-up Study.

När forskningsledarna Chaoyang Li och Earl Ford vid CDC:s epidemio­logiska avdelning summerade resul­taten var slutsatsen entydig och statistiskt signifikant långt ner i subgrupper där man vägt in effekter av olika livsstil och etniska och kulturella särdrag.

Alfakaroten minskar risken att dö i förtid
Ju högre halter av alfakaroten som uppmättes i delta­garnas blod­prover, desto mindre var deras risk att dö, såväl i största allmänhet som specifikt i hjärtinfarkt eller i cancer.

När det gäller cancer var effekten särskilt stor på cancer i luft- och matstrupe samt i munhålan. Det fanns även en tydlig koppling till minskad dödlighet i typ 2-diabetes samt i astma och andra luftrörs­sjukdomar.

För dem med högst halter av alfa­karoten var risken hela 39 procent mindre att dö under den period studien pågick, och redan en måttlig höjning minskade risken med 23 procent.

Falcarinol och falcarindiol i morötter
Många ätbara flockblommiga växter, som morötter, palsternacka och selleri, innehåller polyacetylenerna falcarinol och falcarindiol. Det är de som ger en aning bitter smak hos morötter sent på säsongen. Växterna skyddar sig mot angrepp från bakterier och svamp med hjälp av dessa ämnen.

Falcarinol och falcarindiol anses också ha anticancer­effekter. Tidigare har visats att råttor som fått moröt­ter eller ren falcarinol skyddats från tjocktarmscancer. I laboratorie­försök har man sett att falcarinol och falcarindiol samverkar och fungerar ännu mer effektivt som cellgifter än ämnena var för sig.

I en dansk studie fick en grupp råttor båda ämnena i sin mat, medan en annan grupp fick vanlig mat. Cancer framkallades hos råttorna, och forskarna fann att färre råttor hade tumörer i gruppen som fått dessa skyddande ämnen i maten. Hos dem som hade tumörer var de färre till antalet och växte långsammare jämfört med gruppen som inte hade fått polyacetylener.

De råttor som hade stora tumörer hade dessutom en förändrad bakteriekultur i tarmarna.

Antidiabetiska effekter möjligt
Ett extrakt från morötter visade sig stimulera insulin­beroende glukos­upptag hos fettceller på ett dos­beroende sätt i en annan dansk studie. Från extraktet isolerades polyacetylenerna falcarinol och falcarindiol.

Ett knippe morötterBåda dessa polyacetylener kunde stimulera basalt och/eller insulin­beroende glukosupptag i fettceller och cellkulturer från muskelfibrer. Ämnena verkade på olika sätt. Forskarna menar att dessa ämnen kan tänkas ha antidiabetiska egenskaper.

Källor:
https://www.livsmedelsverket.se
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28197615
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25970571
https://www.radron.se/artiklar/Morotsforskaren-avslojar-allt/
https://www.svd.se/amne-i-gronsak-kan-forlanga-liv
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21098341
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29945666