Kategori: Höst/vinter 2018

Publicerat

Rödbetsjuice och hjärt-lungsjukdom

Rödbetsjuice kan vara positivt vid lungsjukdomRödbetsjuice har positiv effekt för patienter med svår hjärt-lung­sjukdom. Det visar en patient­studie på Akademiska sjukhuset. Redan efter en vecka noterades högre produktion av kväveoxid i kroppen och lägre andningsfrekvens vid ansträng­ning.

Den svåra hjärt-lungsjukdomen PAH (pulmonell arteriell hypertension) innebär att lungornas blodkärl blir för trånga vilket leder till onormalt högt blodtryck i lungorna. För att pressa fram blodet genom allt trängre kärl måste hjärtat arbeta allt hårdare och tar på sikt skada. De vanligaste symptomen är andfådd­het, sämre ork och kondition, bröstsmärta och svimningskänsla.

Nitrat, kväveoxid och blodkärl
Kväveoxid spelar en viktig roll i kroppen. En funktion är att vidga blodkärlen och sänka blodtrycket. Det ger bland annat mer ork och kraft. En av processerna som ska bilda kväveoxid är ofta störd hos patienter med PAH. En annan källa till kväveoxid är nitratrik kost. Nitrat omvandlas till nitrit och sedan kväveoxid. Nitrat finns främst i rödbetor men även i gröna blad­grönsaker.

I en studie vid Akademiska sjukhuset deltog 15 patienter med PAH. De fick ena veckan dricka koncentrerad röd­betsjuice morgon och kväll (ca 16 mmol nitrat per dag) och andra veckan placebo. Patienterna visste själva inte vilken vecka de drack riktig rödbetsjuice. Bland annat kontrollerades upptag av nitrat och bildande av nitrit och kväveoxid, hjärt-lungfunktion och fysisk kapaci­tet.

Rödbetsjuice gav ökad prestations­förmåga
Forskarna kunde se en lägre andnings­frekvens vid ansträngning när patienterna hade druckit rödbetsjuice. Hos de 80 procent av patienterna som fick en uttalad höjning av nitrithalten i blodet som följd av rödbets­juice­intaget noterades ökad prestationsförmåga och verknings­grad i musklerna med cirka 10 procent, vilket är väldigt mycket, enligt Gerhard Wikström, över­läkare och kardiolog på Akademiska sjukhuset och en av forskarna bakom studien.

Resultatet från denna studie indi­kerar att intag av röd­bets­juice kan kopplas till ökad prestations­förmåga i förhållande till mängd konsumerat syre hos denna patientgrupp. Gerhard Wikströms förhoppning är att flera större studier kan göras om kostbaserade nitraters effekt på hjärt-lungsjukdomar.


Källa: https://www.forskning.se/2018/10/02/rodbetsjuice-har-positiv-effekt-vid-svar-hjart-lungsjukdomen/

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Publicerat

Sagt på Facebook om lingon och blodsocker – mer

Lingon - sagt på FB om lingon och sänkt blodsocker

För ett par år sedan åt jag Metformin mot höga blod­sockervärden men min mage gillade inte medlet.

Då hörde jag om lingonets inverkan på blodsockret och började äta havregrynsgröt med frysta lingon på varje morgon. Ungefär 1 dl frysta lingon ovanpå den varma gröten och till det lite mjölk.

Efter några månader så kunde jag sluta med Metforminet och magen blev bra och blodsockret har legat på normalvärde sen dess. Så visst funkar det, i alla fall för mig.

 

OBS! Den som har någon sjukdom bör diskutera sin medicinering och kost med läkare innan förändringar görs.

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Publicerat

Quinoa à la Malta, 2 port.

Quinoa à la Malta - lite nyttigare1 dl quinoa
3 dl havredryck
2 tsk chiafrön
2 tsk vaniljsocker
1 tsk flytande honung
1/2 dl mellangrädde, vispad
1/2 apelsin eller 1 clementin i bitar

Skölj quinoan i hett vatten. Koka quinoa och havre­dryck på svag värme i 30 minuter. Späd med vatten om det behövs. Gröten ska vara lite lös. Tillsätt chia­frön. Kyl gröten i kylskåp.

Blanda gröten med vaniljsocker, honung, grädde och apelsin- eller clementinbitar.

Publicerat

Rödbetslatte


Rödbetslatte med rödbetsjuice0,7 dl rödbets­koncentrat med 10 % lingon
2 dl havredryck, gärna en sort som kan skummas
1 krm kakao

Värm rödbetsjuice och kakao. Häll upp i en kopp. Värm havre­drycken under vispning. Häll den över röd­betsjuicen.

Publicerat

Mat och miljö

Rotfrukter - klimatsmart val

Maten står för en stor del av vår klimatpåverkan. Dina val har betydelse.

Vill du äta mer klimatsmart? Här är Naturskydds­föreningens lista med fyra punkter:

  • ät mer vegetarisk mat
  • välj kött med omsorg
  • släng inte mat
  • ät ekologiskt.

Att äta mer vegetarisk mat är också hälsosammare. Följer du dessa punkter har du dessutom möjlighet att spara pengar.

Välj efter årstid
Du kan göra ännu mer genom att välja vilka grönsaker, frukter och bär du köper. För det mesta är det så att det som odlats relativt nära konsu­menten påverkar miljön mindre än det som kommer från andra sidan jordklotet.

Väljer du råvaror efter årstid slipper du köpa mat som har trans­porterats långt. Eftersom vi har olika årstider och odlingssäsonger att ta hänsyn till varierar utbudet under året. Tack vare utveckling av både odlings­metoder och förvaringsteknik kan säsongen för en närodlad råvara sträckas ut i tid; jordgubbar blir mogna tidigare och äpplen håller ännu längre. Många rotfrukter och kålsorter går att få tag på närodlade året om.

Även om växthusen har blivit mer effektiva och mindre energi­krävande, och många odlare använder för­nyelsebar energi, är det vissa grön­saker som man kanske inte väljer så ofta mitt i vintern, exempelvis gurka. Grönsaker, frukter och bär som frysts, torkats eller pressats till juice kan förstås njutas när som helst.

Läs mer här:
https://www.naturskyddsforeningen.se/klimatmaxa-maten
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/miljo/miljosmarta-matval2
https://www.radron.se/gronsaksaret

Publicerat

Blodtryck – fem snabba

Granatäpple
Granatäpple är rikt på polyfenoler med positiva effekter på hälsan. En forskar­grupp granskade tidigare utförda studier med avseende på granat­äpplets blod­tryckssänkande effekt. De fann att blodtrycket sänktes signifikant hos försöks­deltagare som druckit granat­äpplejuice.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27888156
 
Ingefära
I en undersökning med friska försöks­deltagare fann forskarna att ingefära hade en blodtrycks­sänkande effekt. En laboratorie­studie visade att denna effekt berodde på att ingefära blockerade kalciumjonkanaler i cellerna – vilket också vissa blodtrycks­sänkande läkemedel gör.

Källor:
https://pdfs.semanticscholar.org/da62/89e2f779508133733623b63c5e89cb068324.pdf
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15613983
 
Aronia
Forskning har visat att aronia och aroniajuice kan sänka blodtrycket vilket skyddar mot hjärt-kärl­sjukdom. En mekanism som har setts är hämmande av det blod­trycks­­reglerande enzymet ACE. ACE-hämmande läkemedel ordineras ofta mot högt blodtryck.

Källa: http://aroniajuice.se/aronia-sanker-blodtrycket/
 
Chili
Det heta ämnet i chili, capsaicin, får blodkärlen att slappna av genom att påverka kärlväggen så att halten kväveoxid ökar och blodtrycket sänks. Det såg kinesiska forskare hos möss med högt blodtryck som under tre månader fick äta chili­berikat foder.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20674858
 
Blåbär
En vetenskaplig studie med 181 000 personer visade att den som äter minst en portion blåbär i veckan har 10 procent lägre risk att utveckla högt blodtryck jämfört med den som inte äter blåbär. Det var anto­cyaninerna i blåbären som hade denna effekt.

Källa: https://epochtimes.se/blabar-skyddar-mot-hogt-blodtryck

Frukt, bär och grönsaker kan sänka blodtrycket
Publicerat

Rödbetor bra för blodtrycket

Rödbetor - bra för blodtrycket

Kosten har betydelse för blod­trycket. Rödbetor fungerar blodtryckssänkande på flera sätt.

Mat rik på mineralämnena kalcium, kalium och magne­sium är bra för blodtrycket. I en stor studie om saltintag nämns särskilt kalium som motverkar negativa effekter av högt intag av vanligt salt. I 100 g rödbetor finns 14 % av det rekommenderade dagsbehovet av kalium. Potatis innehåller 16 %.

Rödbetornas nitrater ger kväveoxid
Det som är speciellt med rödbetor är att de dessutom är rika på nitrater. Dessa kostbaserade nitrater om­vand­­las – med hjälp av bakterier i munnen – till nitrit som därefter blir till biologiskt aktiv kväveoxid i exempelvis magsäcken.

Forskning har visat att denna process är positiv för en mängd funktioner. Blodkärlen vidgas och blodflödet regleras. Blodtrycket sänks och därmed minskar risken för stroke, hjärtsvikt, njursjukdom, demens och försämrad blodcirkulation i benen. Dessutom används syre mer effek­tivt eftersom cellernas ”kraftverk”, mitokondrierna, fungerar bättre.

Antioxidanter hjälper till
Frukt och bär, exempelvis blåbär, aronia och granatäpple, har uppvisat blodtryckssänkande effekt i flera studier. Förmodligen beror det i de flesta fall på att de innehåller vissa polyfenoler som också fungerar som antioxidanter. Polyfenoler, liksom C-vitamin, gynnar även omvandlingen från nitrater till kväveoxid. I rödbetor finns, förutom nitrater, betalainer som fungerar som antioxidanter.

Kort sagt är frukt, bär och grönsaker positivt för blod­trycket, och detta gäller i synnerhet rödbetor.

Källor:
https://www.1177.se/Skane/Tema/Halsa/Kostrad-vid-olika-sjukdomar-och-diagnoser/Bra-mat-vid-hogt-blodtryck/
http://rödbetsjuice.se/

Publicerat

Motion och blodtryck

Promenad - konditionsträning kan sänka högt blodtryck

Regelbunden fysisk aktivitet bör ingå i behandling av högt blod­tryck enligt FYSS, handboken för ordinering av träning vid olika sjukdomar. Efter en medicinsk bedömning kan träningen anpassas till patienten. Bäst effekt har konditionsträning.

Globalt sett orsakar högt blodtryck, hypertoni, mer än 9 miljoner dödsfall varje år. Fysisk inaktivitet bedöms stå för 5–13 % av risken för att utveckla högt blodtryck.

Välgjorda stora studier visar att dödligheten sjunker med 20–60 % vid ökad fysisk aktivitet, och att regelbunden fysisk aktivitet är kopplad till lägre risk för både hjärt­infarkt (14 %) och stroke (31 %).

Effekter på kort och lång sikt
Aerob träning, det vi ofta kallar uthållighets- eller konditionsträning, kan vara exempelvis promenader, joggning eller motionscykling. I viss mån kan vatten­träning fungera för den som har svårt att träna på land på grund av annan sjukdom i exempelvis lederna.

Under ett par timmar efter ett pass med aerob träning sjunker blod­trycket ca 10–20 mm Hg jämfört med personens normala blodtryck i vila, och sänkningen kan bestå i upp till ett dygn.

Hos personer som hade högt blod­tryck och som tränade i minst 4 veckor kunde studier visa att den fysiska aktivi­teten sänkte både systoliskt och diastoliskt blodtryck.

Den blodtryckssänkning som sker vid fysisk aktivitet är troligen en effekt av flera mekanismer. Fysisk aktivitet är förmodligen särskilt effektivt i ett tidigt skede innan blodkärlen hunnit bli stela.

Typ av träning
Även statisk träning (se nedan) har viss positiv effekt på blodtrycket och kan vara ett komplement till den aeroba träningen. Styrketräning, å andra sidan, tycks inte ha direkt blodtryckssänkande effekt, även om den typen av träning kan vara positiv i de fall övervikt förekommer till­sammans med det höga blod­trycket.

Det är förstås viktigt att göra en medicinsk utvärdering först för att kunna individanpassa den fysiska aktiviteten så att rätt tränings­intensitet ordineras.

Några förändringar i kroppen
Blodtrycket sänks alltså av regel­bunden aerob träning. Kärlen blir följsammare och blodtrycks­regleringen fungerar bättre. Lungorna blir effektivare och andnings­muskulaturens uthållighet och styrka ökar. Hjärtat blir större och starkare samtidigt som mängden blod ökar och blir mer lättflytande. Antalet små blodkärl ökar. Cellernas ”kraftverk” mitokondrierna ökar i antal och storlek, vilket gör syre­användning och energitillverkning effektivare. Blodomloppets förmåga att transportera syre och musklernas kapacitet att utnyttja det tillförda syret förbättras därmed.

Rätt träningsintensitet
Aerob fysisk aktivitet på måttlig, hög eller måttlig och hög intensitetsnivå i kombination kan sänka blodtrycket med i snitt 12,0/4,7 mm Hg hos personer med högt blodtryck. Läng­den på träningspasset bör vara 40–60 minuter per träningstillfälle, och man bör träna minst 3 gånger per vecka.

Starkast vetenskapligt stöd för blod­tryckssänkande effekt finns för aerob aktivitet under tränings­perioder som varar 8–37 veckor. Statisk träning kan som sagt vara ett bra tillägg till den aeroba träningen.

Källor:
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2015/11/Aerob-fysisk-aktivitet-sanker-blodtrycket-vid-hypertoni/
http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/Biologiska_effekter_av_FA_FINAL_2016-12.pdf

Aerob eller anaerob träning
Vid aerob träning bildas energi till musklerna med hjälp av syre. Motsatsen är anaerob träning. Energi fås då via en process där syre inte används, och den kan starta snabbt men inte pågå så länge. Gränsen är inte exakt, men olika uthållighetsinriktade träningsformer kallas aeroba, medan styrkelyft, kortdistans­löpning och tyngre statisk träning sägs vara anaeroba. Exempelvis promenader i backig terräng kombinerar dessa båda.

 

Statisk – isometrisk – träning
Statisk träning, som också kallas isometrisk träning, är en typ av träning där man till skillnad från vid dynamisk träning håller musklerna stilla i belastat tillstånd under en viss tid. Belastningen är alltså konstant under övningen. Belastningen kan vara lättare eller tyngre. När musklerna belastas länge i ett statiskt moment minskar blodgenomströmningen och syretillförseln. Energin till muskelarbetet kommer då främst från anaeroba processer.

 

Dynamisk träning
Rörelserna under dynamisk träning består av en excentrisk del och en koncentrisk del. När musklerna böjs sker en koncentrisk rörelse, och när musklerna sträcks ut sker en excentrisk rörelse. Dynamisk träning kan ske med låg belastning, som en promenad, eller med hög belastning, som ett kortdistanslopp. Rörelserna kan också vara mer eller mindre explosiva. Vid styrketräning kombineras ofta dynamiska och statiska moment.
Publicerat

Dash-dieten – boktips

Fredrik Paulún: Dash-dieten för nybörjare, Elisabeth Johansson

Dash-dieten för nybörjare - bokDash-dieten har kallats världens bästa diet. Den är mest känd för att sänka blodtrycket. Fokus ligger på att äta en balanserad kost utan för mycket salt, socker och rött kött. God mat utan krångel.

Näringsfysiologen Fredrik Paulún guidar nybörjaren steg för steg. Stjärnkocken Elisabeth Johansson har skapat 57 recept för läckra luncher, festliga middagar, mättande mellanmål, fräscha frukostar och ljuvliga desserter.

Drivs med WordPress
© 2024  Råkraften.se