Citron mot vinterkräksjukan

Citroner kan lindra magsjuka

Vinterkräksjuka är mycket smittsamt och obehagligt. Citronjuice kan hämma viruset som orsakar sjukdomen eller åtminstone lindra besvären.

Magsjuka brukar man kalla det när man fått en infektion i mag- eller tarmsystemet. Infektionen kan ha orsakats av virus, bakterier eller parasiter.

När noroviruset är orsaken
Just vinterkräksjuka orsakas av en grupp calicivirus, dit noroviruset hör, och är mycket smittsamt. Virusets ytterhölje fäster vid receptorer på våra celler och kan på så sätt smitta oss. Även om sjukdomen sällan är livshotande är den otroligt besvärlig att råka ut för. Den drabbade får feber, magsmärtor, diarré och kräkningar och mår illa. Det är lätt att bli uttorkad.

Den antiseptiska citronen
Citronjuice innehåller citronsyra och har använts för sina antiseptiska effekter i hundratals år. Man har tillsatt det i mat, tvättat händerna i det och använt det vid städning.

Enligt flera tidigare studier med konstgjorda norovirus kan frukter och deras komponenter reducera virusens förmåga att orsaka infektion. Citronsyra finns i exempelvis citron, och citrat är citronsyrans salt. Ett desinfektionsmedel innehållande 5 % citronsyra – med silver­divätecitrat angivet som antiviral ingrediens – har visats stoppa norovirusinfektioner. Hur det går till är okänt, men en teori är att det är citratet som orsakar effekten av detta desinfektionsmedel.

Dr Hansman, virolog vid Tyska centret för cancerforskning, har själv provat att dricka pressad limejuice vid magsjuka vilket fick stopp på kräkningarna. Han och hans forskargrupp har undersökt vad som händer när citrat kommer i kontakt med viruspartiklarna.

Ämne från citron hämmade viruset
Eftersom man inte kan odla norovirus i en cellkultur för vetenskapliga försök, använder Hansman konstgjorda viruspartiklar med samma ytterhölje som riktiga norovirus. Han har tidigare kunnat visa att citratmolekyler fäster vid ytterhöljet på viruset så att ”fästpunkterna” blir upptagna och viruset får svårare att fästa vid kroppsceller. Därmed skyddas cellerna från att infekteras av viruset.

Hansman tittade nu på hur viruspartiklarna förändrades av citratlösning. Han såg att citratet orsakade förändringar av viruspartiklarnas storlek och utseende. De blev större och ytan blev mer tillgänglig för immunförsvarets antikroppar. Citratet fäste dessutom vid viruspartiklarna på ett sätt som är känt för att orsaka sönderfall av höljet, liksom vid test där citratkällan var antingen citronjuice eller desinfektionsmedel.

Förmodligen betyder dessa förändringar av ytterhöljet sammantaget att viruset får svårare att infektera celler.

Nu hoppas Hansman att tester med människor ska göras också. Han tror att även andra virustyper som infekterar mage och tarm skulle kunna hämmas av citrat.

Lindra illamående och fyll på vätska
Det är nödvändigt att dricka tillräckligt med vätska vid magsjuka. Många tycker dessutom att citron kan dämpa illamående. Det finns alltså flera goda skäl att dricka citronvatten för att förebygga eller lindra magsjuka.


Källa: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0042682215003281

Mindre risk för välfärdssjukdomar:

Tillbringare med syrliga drycker - citron och lingon motverkar välfärdssjukdomar.

Felaktig kost och för mycket stillasittande kan leda till buk­fetma, högt blodtryck, blod­fettsrubbningar, insulin­resistens och högt blodsocker. Detta kopplas till inflammation och oxidativ stress som skadar celler och vävnader. Risken är stor för exempelvis diabetes typ 2 och hjärt-kärl­sjukdom. Frukt, bär och grönsaker har skyddande effekt.


Lingon är kända för sina höga halter av hälsosamma ämnen. Bären har visats motverka välfärdssjukdomar, som diabetes typ 2 och hjärt-kärl­sjukdomar, och deras riskfaktorer eftersom skadliga effekter av fet kost begränsas.

Svensk forskning visade för några år sedan att lingon sänkte blod­socker, kolesterol och vikt hos möss som fått äta en kost med mycket fett. Nu bekräftas detta i en finsk studie.

Finsk studie med möss och fet kost
Finska forskare vid Universitetet i Tammerfors undersökte lingonets effekt på både fetma och låggradig inflammation i kroppen eftersom detta ofta förekommer samtidigt. Professor Eeva Moilanen, som ledde studien, berättar att resultaten var mycket lovande.

I den finska studien fick möss en kost med hög halt mättade fetter som skulle motsvara en typisk ohälsosam kosthållning hos människor. Mössen gick upp i vikt och fick mer fett­vävnad. Värdena för blod­socker, insulin och kolesterol försämrades, och mössen utvecklade låggradiga inflammationer.

Lingon motverkade riskfaktorer
Vissa av mössen fick tillskott av lingonpulver i maten. Hos dessa möss sågs en tydlig skillnad jämfört med de möss som inte fick lingonpulver. Lingonpulvret motverkade den feta kostens skadliga effekt på koleste­rol- och blod­sockernivåer. Forskarna såg också att markörer för inflamma­tion, hormonnivåer kopplade till fetma och skadliga leverfunktions­förändringar var lägre.

Eftersom naturella lingon och osötad lingonjuice innehåller naturligt socker rekommenderas intag helst i sam­band med måltid för att få en jämnare blodsockerkurva.


Källa:
https://yle.fi/uutiset/osasto/news/study_lingonberries_can_fight_obesity/11052171

 

Ämnen i citrusfrukter, bland annat olika flavonoider, motverkar åder­förfettning, hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorerna högt blodsocker och blodfettsrubbningar. De har anti­oxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.

Växter är rika på polyfenoler. Till dessa hör flavonoiderna. De har bland annat antioxidativa och antiin­flamma­toriska egenskaper och har visats motverka exempelvis högt blodsocker och störd blodfetts­samman­sättning. Deras hälsosamma effekter beror till stor del på att de kan påverka kemiska reaktioner och cellers samspel. Därigenom kan de förändra vävna­ders och organs funktioner.

Citrusfrukternas flavonoider
Citrusfrukter är rika på ett flertal olika flavonoider. I en samman­ställning av vetenskapliga studier nämns många exempel på positiva resultat från dessa flavonoider. Citrusfrukter innehåller även C-vitamin och β-kryptoxantin som är en karotenoid. Dessa ämnen har också goda hälsoeffekter.

Arbetar på bred front
Flavonoidernas förmåga att bromsa oxidativ stress, sänka förhöjda blod­fettshalter och förbättra fett­meta­bolismen, motverka inflamma­tion, förbättra funktionen hos blod­kärlen och normalisera blod­trycket är förmodligen orsaken till att de skyddar mot exempelvis åder­förfettning och hjärt-kärl­sjukdom.

Experimentella diabetesmodeller visar att flavonoiderna på ett flertal sätt kan förbättra funktioner i kroppen som är störda vid diabetes typ 2, exempelvis glukos­meta­bo­lismen.

Studier tyder dessutom på att citrus­frukternas flavonoider förändrar flera signalsystem som har att göra med bland annat fettinlagring, fettcells­bildning och inflammation. På så sätt motverkas fetma och fettvävnads­inflammation.

Exempel – japansk studie
Nästan en tredjedel av all frukt en japan äter varje år utgörs av citrus­frukter. I en japansk studie med 10 623 deltagare utvärderades kopp­lingen mellan livsstil och kost, i synnerhet intag av citrusfrukter, och förekomst av stroke eller hjärtinfarkt. Deltagarna följdes under 10,7 år i snitt.

För de deltagare som åt citrusfrukter nästan dagligen var risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, främst stroke av typen hjärninfarkt (blod­propp), lägre än för de som åt 1-2 gånger i veckan, 1-2 gånger i måna­den eller ännu mer sällan. Forskarna menar att det stödjer hypotesen att citrusfrukternas antioxidanter motverkar åderför­fettning genom att hämma bildning av oxiderande ämnen, som fria radikaler, reducera oxidering av LDL-kolesterol och reparera skador från oxidation.


Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30962863
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21389640

Det som gör citronen sur

Citroner - sura och rika på nyttiga ämnen

Citronsyra och askorbinsyra ger citronen dess sura smak. Askorbinsyra kallas också C-vitamin och är ett viktigt näringsämne.

Citroner är sura, det vet alla. På tungan finns receptorer för olika grundsmaker och ”surt” är en av dem. Det kan räcka att tänka på att bita i en citron för att spottkörtlarna ska reagera. I citronens saft finns både citronsyra och askorbinsyra. Askorbinsyra kallas också C-vitamin.

Citronsyra
Citronsyra har molekylformeln C6H8O7. Det tillsätts ofta i livsmedel och hygienartiklar som antioxidationsmedel för att fett inte ska härskna och för att bevara vitaminer. I livsmedel fungerar den också som surhetsreglerande ämne eller smaksättning och benämns E330. Den kan också användas som rengöringsmedel.

Citronsyra kan utvinnas ur citron- eller ananasjuice men framställs ofta genom jäsning av kolhydrater med hjälp av mögelsvampar.

Citronsyra bildas också i kroppens vävnader. I cellens ”kraftverk” mitokondrierna sker vid utvinning av energi från näringsämnen något som kallas citronsyracykeln, där citronsyra bildas i första steget för att sedan omvandlas vidare.

Askorbinsyra – C-vitamin
Den kemiska formeln för askorbinsyra, eller C-vitamin, är C6H4O2(OH)4. Ämnet finns naturligt i många grönsaker, frukter och bär. Det kan också framställas med hjälp av bakterier. När det tillsätts i livsmedel som antioxidationsmedel kallas det askorbinsyra och har E-nummer E300.

Till skillnad från de flesta djur kan människan inte själv bilda C-vitamin ur glukos, utan behöver få i sig det via födan. C-vitamin är vattenlösligt och kan inte lagras i kroppen. Det är också känsligt för värme. Allvarlig C-vitaminbrist kan ge skörbjugg, men det är ovanligt i dag.

C-vitamin deltar i många nödvändiga processer i kroppen, exempelvis syntes av bindvävsproteinet kollagen, järnupptag från maten, antioxidation och kväveoxidbildning. En effekt av C-vitamin kan vara att immunförsvaret stärks.

Antioxidant
C-vitamin fungerar som en antioxidant och deltar i cellens försvar mot fria radikaler. Det skyddar mot oxidation av fettlösliga vitaminer och andra ämnen i kroppen, som arvsmassan (DNA:t), proteiner med viktiga biologiska funktioner samt fettmolekyler i cellmembran, blod och fettvävnad.

Kväveoxid
Forskning har visat att C-vitamin neutraliserar fria radikaler som annars förhindrar produktionen av kväveoxid i blod och vävnader. Detta medför bland annat att blodkärlens flexibilitet förbättras, och därmed sänks blodtrycket.

 
Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11022034