Havtorn skyddar blodkärlen

Havtorn - kan skydda blodkärlen

Den taggiga havtornsbuskens sura bär innehåller en unik blandning av bioaktiva ämnen med positiva hälsoeffekter.

Havtorn anses vara ett ovanligt hälsosamt bär. Halterna av C-vitamin och karotenoider, som betakaroten och lycopen, är höga. Dessutom finns fettsyror, växtsteroler, flavonoider, folat, K-vitamin och E-vitamin i havtornsbär.

Ämnena i havtorn kan tack vare sina olika funktioner skydda mot bland annat hjärt-kärlsjukdom eftersom de motverkar flera av de mekanis­mer som är inblandade i åderförfettning och plackbildning i kärlen.

Åderförfettning komplicerad process
Flera faktorer samverkar vid utveckling av åderförfettning. Högt blodtryck skadar blodkärlen. Om halten blodfetter är hög kan vissa fetter fastna på blodkärlens skadade innerväggar och oxideras, vilket orsakar en inflammation som frisätter mer oxiderande ämnen. Inflammationen kan bli kronisk och mer fett fastnar som oxideras. Immunsystemet försöker hantera skadan men hinner inte med och bidrar istället till påbyggnad av massa.

Dessa områden i blodkärlen kallas plack. Kalcium kan också fastna så att placken hårdnar. När kärlen blir stelare och trängre får hjärtat anstränga sig för att pumpa ut blodet. Brister ett plack kan en blod­propp bildas som förhindrar flödet av syrerikt blod vilket kan ge livs­hotande skador på exempelvis hjärta eller hjärna.

Havtorn positivt för hjärta och kärl
Många av ämnena i havtorn skyddar mot oxidativ stress och inflamma­tion. Både fettsyror och växtsteroler förbättrar blodfettsvärdena. Andra positiva effekter som nämns i en analys av forskningsresultat är sänkt blodtryck. Analysen visar också att havtorn motverkar att fett fastnar i blodkärlen och andra skadliga funktioner som bidrar till plack­bildning.


Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27616182
http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/2/2807/LKT0601s28_33.pdf
http://www.medicinsk-info.se/aderforkalkning.html

Havtorn – vass vitaminbomb

Havtorn - rik på vitaminer och andra hälsosamma ämnen

De små saftiga havtornsbären inne­håller en unik cocktail av ämnen som anses vara bra för hälsan.

Det hörs på namnet att havtorn har vassa taggar och trivs nära havet, i Sverige främst vid Östersjökusten. Havtorn är en buske eller ett litet träd som växer vilt även i bland annat Kanada, Finland, Kina och Ryssland. Växten är mycket tålig mot både kyla, sol och torka.

Tack vare sina små, lysande orange bär odlas havtorn numera kommer­siellt. För att få bär behövs både han­plantor och honplantor, och polli­nering sker via vinden. Bären är syrliga och svårplockade men väl värda att ta vara på.

Massor med nyttiga ämnen
Havtorn har länge använts som hälsokost och natur­medicin. Bio­aktiva ämnen finns i hela växten. Det gäller även bladen som kan användas till te. Många av ämnena i havtorn har antioxidativa effekter.

Havtorn är rik på C-vitamin. Man brukar säga att ett enda litet bär innehåller minst lika mycket C-vitamin som en apelsin.

Råsaft innehåller förutom C-vitamin också oljor med fettsyror – vissa essentiella, växtsteroler, karote­noi­der, flavonoider, folat, K-vitamin och E-vitamin.

Halterna av karotenoider är mycket höga, och av dem kan nämnas betakaroten, som kan omvandlas till A-vitamin i kroppen vid behov, och lykopen. Mängden lykopen är jämför­bar med den i tomater.

Särskilt intressant av fettsyrorna är den för växter ovanliga omega-7 som anses påverka kroppens slem­hinnor positivt. Kroppen kan tillverka omega-7 själv, men denna förmåga avtar med åldern och vid vissa sjuk­domar.

Sammansättningen av ämnen i havtornsbäret är unik, och tillsam­mans förstärker dessa ämnen varandras goda hälsoeffekter.

Forskningsöversikt
Laboratorieförsök och studier med människor och djur har visat att havtornsoljor har olika hälsofrämjan­de effekter. Exempelvis kan immun­systemet stimuleras och kärlsjuk­domar i hjärna och hjärta motverkas. Oljorna har också antioxidativa och antiinflam­ma­toriska egenskaper.


Källor:
http://www.myhavtorn.com/fakta/fakta_om_halsosamma_havtorn.html
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29166576
https://www.livsmedelsverket.se
http://www.scicompdf.se/membrasin/yang_erk_2003.pdf