Bättre resultat med rödbetsnitrat

Rödbetsjuice är ett självklart tillskott för många som idrottar och vill öka sin syreupptagningsförmåga och uthållighet. Både prestation och hälsa förbättras.

Du kan öka din prestationsförmåga genom att dricka rödbetsjuice, det vet du kanske redan. Många idrottare dricker rödbetsjuice för att få ökad träningskapacitet, förbättrat resultat vid tävling och snabbare återhämtning. Både elitidrottare, vardagsmotionärer och de som inte kan röra på sig så mycket tar hjälp av rödbetan för att orka mer.

Nitratets väg genom kroppen - nitrat omvandlas till nitrit och vidare till kväveoxidRödbetans nitrater ökar kapaciteten
I rödbetan finns många nyttiga ämnen, men det som enligt forskningen ger denna åtråvärda effekt är nitraterna. När du dricker rödbetsjuicen omvandlas dess nitrater till nitrit av munbakterierna och vidare till kväveoxid i magen och blodet. Blodkärlen vidgas och cirkulationen av syrerikt blod ökar. Svensk forskning har visat att cellernas ”kraft­verk” mitokondrierna dessutom blir effektivare.

Om du minskar syre­kost­naden för en viss aktivitet förbättrar du förmågan att upprätthålla aktivitetsintensiteten under en längre tidsperiod eller så presterar du på en högre nivå med samma ursprungliga syrekostnad.

Gedigen forskning stöder metoden
En mängd vetenskapliga studier bekräftar det idrottare världen över vittnar om. Vid Exeter University i England, till exempel, såg forskarna att uthålligheten ökade med 16 % och syrekostnaden sjönk med 5 % då deltagarna drack rödbetsjuice i 6 dagar och utförde tester de sista tre dagarna. En annan studie här visade att syreförbrukningen minskade med 1,7 % samtidigt som uthålligheten ökade med 14 % av en engångsdos med rödbetsjuice.

Man har ibland sett att effekten kan vara större för den som tränar på en lägre nivå än för elitidrottaren. I ett par studier var deltagarna 1,6 % respektive 1,7 % snabbare då de druckit rödbetsjuice. I många tävlingar på hög nivå är marginalerna mycket små. Då kan även en liten förbättring vara det där lilla extra som avgör resultatet.

Även smartare och starkare
Forskning har också handlat om ytterligare positiva effekter av rödbetsjuice för den som idrottar. I en forskningsstudie vid University of Exeter var deltagarnas hjärnor mer alerta under en fysisk aktivitet om de druckit rödbetsjuice, vilket exempelvis gynnar snabba beslut under en tävling. En svensk studie med möss visade att nitrat även kan ge starkare muskler.


Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30685420
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25202886
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19661447
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23640589
https://rödbetsjuice.se

Att springa i skog och mark

Gemensamt för terränglöpning och orienteringslöpning är att det är bra och varierande träning av kroppen samtidigt som det ger en fin naturupplevelse.

Människan anses vara konstruerad för att kunna springa långa sträckor. Idag springer många i mer eller mindre framkomlig terräng i naturen, inte för att överleva utan för sitt välbefinnandes skull. Här i Sverige har vi allemansrätten som gör det möjligt för alla att röra sig fritt i naturen. Du kan springa på stigar eller i helt obanad terräng. Backigt, omväxlande hårt och mjukt underlag, över stockar, stenar och bäckar. Djupa skogar, kustmiljö eller fjäll, möjligheterna är många.

Bra för kroppen
Intresset för terränglöpning ökar hela tiden. Naturupplevelsen och utmaningen i att anpassa löpningen till ojämn mark är en del av tjusningen. Men det finns också hälsomässiga fördelar jämfört med asfaltlöpning. Löptränaren Peter Holgersson berättar i en intervju med Maraton.se att terränglöpning ger större effekt på hjärtmuskeln och därmed på syreupptagningen. Underlagets variation sliter mindre på benen och stärker senor, ligament och stabiliserande muskulatur. Balans och reflexer utvecklas när löparen måste parera för ojämnt underlag. Det finns också en intervallkomponent eftersom farten varierar.

Det sägs att en orienterare kan hänga med ganska bra i ett långlopp på asfalt, men det går sämre för en friidrottare i ett terränglopp. Långpass i obanad terräng ingår i Peter Holgerssons träning av elitaktiva inom både orientering och friidrott.

Sätt igång!
Prova att exempelvis springa vid sidan av motionsspåret eller på stigen i blåbärsskogen till att börja med. Det kan vara bra att känna till vilka skor som passar till terränglöpning och kanske läsa på lite om löpteknik eftersom den skiljer sig ganska mycket från löpning på asfalt.

För den som vill tävla i terränglöpning finns många varianter på lopp i olika miljöer både här hemma i Sverige och utomlands. Fjällöpning är en typ, skyrunning en annan där man springer i höga och branta berg. Traillöpning sägs ibland skilja sig från terränglöpning genom att det går snabbare att springa banan än om man skulle cykla mountainbike där.

Ett orienteringsmoment är spännande och ställer speciella krav på löparen. De vanligaste tävlingsformerna är långdistans, medeldistans, sprintdistans, natt och stafett.


Källor:
https://www.marathon.se/traning/allt-om-langpasset/langpass-i-obanad-terrang
http://www.svenskorientering.se/tranatavla/

Boktips – löpglädje

Naturkraft av Miranda KvistNaturkraft

Tror du inte att du kan bestiga höga berg och springa ultra­lopp i öknen, eller tror du kanske nästan att en långpromenad i skogen är för tuff för dig? Låt dig inspireras av Miranda Kvist, tjejen som personi­fierar uttrycket ”Just do it”! Miranda berättar om tränings­glädje, driv­krafter och hur man övervinner osynliga hinder.

Sky runner av Emelie ForsbergSky runner : hitta styrka, balans och glädje i din löpning

Trots att trailrunning ofta handlar om långa distanser är skaderisken låg. Emelie Forsberg uppmuntrar oss att våga träna mer efter egen intuition och lust. ”Skyrunner” handlar om så mycket mer än att springa i bergen. Det handlar om en livsstil och ett förhållningssätt till livet, löpning och naturen.

Mikroträning kort och gott

Mikroträning - att intervallträna är hälsosamt

Mikroträning innebär träning i korta intervaller. Aktivitetsnivån är ofta högintensiv men måste inte vara det.

Vanligtvis menas med detta begrepp högintensiv intervallträning – HIIT – vilket innebär träning under kort tid i intervaller, exempelvis genom cykling, löpning, skidåkning, rodd eller andra helkropps­övningar.

Tabata, som har fått sitt namn från Dr Izumi Tabata, är en specifik träningsmetod som bygger på detta. Just denna träningsmetod innebär 4 minuters träning med åtta intervall där 20 sekunders maximal ansträngning varvas med 10 sekunders vila. Det finns andra koncept, där exempelvis 20 sekunders intensiv cykling eller joggning istället följs av 20 sekunders långsam cykling eller joggning vilket upprepas 3 gånger.

Olika begrepp
Ibland talar man om högintensiv träning rätt och slätt – HIT – som inte inbegriper ett intervallmoment. Högintensiv intervallträning med motstånd eller vikter kallas HIIRT vilket brukar innebära styrke­träningsövningar som ökar pulsen. Definitionerna av de olika förkortningarna varierar något.

Positiva effekter av HIIT
Dr Tabatas forskning visade att den anaeroba kapaciteten, enkelt uttryckt uthålligheten, ökade med 28 % hos försökspersoner som använde denna träningsmetod jämfört med en grupp som istället motionscyklade 1 timme. Träningen skedde 5 dagar i veckan under 6 veckor.

Studier har visat att även syreupptagningsförmåga och återhämtning förbättras av HIIT-träning. Man vet också att förbränningen fortsätter flera timmar efter ett kort högintensivt träningspass.

Effektivt men påfrestande
Många föredrar att träna tabata och annan HIIT eftersom de tycker det är roligt och tidseffektivt, men högintensiv träning innebär förstås att ta ut sig maximalt. Den som vill börja träna på detta sätt bör tänka på att ta det försiktigt i början och att alltid värma upp före träningen. Har man någon sjukdom bör man rådgöra med sin läkare först. Att träna högintensivt kan slita på kroppen, och fler än två eller tre HIIT-pass i veckan brukar inte rekommenderas. Konditionsträning på lägre intensitetsnivå är ett bra komplement.

Mindre intensiv intervallträning
Man brukar säga att ”all träning är bättre än ingen träning”. Den som tycker att tiden inte räcker till men dessutom har svårt att träna på högintensiv nivå kan träna i korta pass i vardagen när det finns tillfälle och räkna ihop sammanlagd tränad tid för att komma upp i åtminstone en halvtimme om dagen. All fysisk aktivitet som ersätter stillasittande har hälsovinster, även om den är på låg eller måttlig intensitetsnivå. Korta stunder med sådan träning flera gånger under dagen är mer betydelsefullt för hälsan än man skulle kunna tro.

Även vid lågintensiv träning är intervallkomponenten nyttig. Att till exempel variera hastigheten under en och samma promenad ger bättre hälsoeffekter än att gå med jämn hastighet hela tiden.

Mikrorörelser är något annat
Det finns övningar som syftar till att stärka de små djupt liggande musklerna som är viktiga inte minst för stabilitet och blodcirkulation. Vissa av dem utförs med små rörelser som kallas mikrorörelser. Mikrorörelser är inte samma sak som det man kallar mikroträning.

Sjukgymnaster arbetar ibland med den här typen av träning för patienter med smärta. Det saluförs också ergonomiska hjälpmedel som sägs aktivera dessa muskler vid sittande och stående arbete.

Mikropauser får igång ”maskineriet”
Den som har stillasittande arbete bör ta mikropauser eftersom det är bra för muskler och blodcirkulation. Exempel på sådana mikropauser kan vara att bara ställa sig upp en stund, göra några enkla stretch­övningar och gärna också blunda och ta ett par djupa andetag.


Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8897392
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5929829
https://www.ideafit.com/fitness-library/hiit-vs-continuous-endurance-training-battle-of-the-aerobic-titans
https://utemaningen.se/magiska-mikropauser/

Snabba och pricksäkra skidskyttar

Felicia Lindqvist, Johanna Skottheim, Bettan Högberg och Ingela Andersson, skidskytte

Skidskytte är en vintersport där längdskidåkning och sportskytte kombineras, sporten kallas också biathlon.

Från början var aktiviteten ett sätt att träna upp ett lands militära försvarsförmåga. De första världsmästerskapen i skidskytte hölls 1958. De grovkalibriga gevären byttes ut till finkalibriga vapen 1978, och samtidigt minskades skjutsträckan från 150 m till 50 m.

Skidskytte idag
I internationella mästerskap finns sex tävlingsgrenar; distans, sprint, jaktstart, masstart, stafett och mixstafett. De tävlande åker skidor på en bana. Beroende på tävlingsgren skjuter man två eller fyra gånger, hälften i liggande ställning och hälften i stående. Varje gång skall fem måltavlor träffas, en bom straffas på olika sätt i de olika grenarna – en straffrunda, tidstillägg eller användning av extraskott före eventuell straffrunda.

Sverige har genom åren nått stora framgångar inom skidskytte. Mest känd är kanske Magdalena Forsberg som har sex VM-guld och har vunnit hela världscupen sex gånger.

Sommartid hålls tävlingar i rullskidskytte.

IBU-cupen
En underdivision till världscupen är IBU-cupen. Det är en serie med nio tävlingstillfällen under vintern, varav ett är EM som räknas in i IBU-cupen. Vid varje tillfälle körs flera tävlingar i några av de olika tävlingsgrenarna.

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Skidskytte

Deltar i IBU-cupen

Fyra av de svenska tjejerna som just nu tävlar i IBU-cupen är Felicia Lindqvist, Biathlon Östersund, Johanna Skottheim, Lima SKG, Elisabeth ”Bettan” Högberg, Biathlon Östersund, och Ingela Andersson, K4 IF.

Ingela leder just nu IBU-cupen med några få poäng före Bettan, och de båda kunde börja tävla i världscupen efter jul. I skrivande stund återstår en tredjedel av tävlingstillfällena i IBU-cupen inklusive EM, och världscupen pågår också för fullt.

Kost och hälsa viktigt
Kost är en av flera betydelsefulla komponenter i tjejernas elitsatsning. Alla fyra använder rödbetsjuice för att öka prestationsförmågan vid träning och tävling. Det är också viktigt att lyssna på kroppens signaler och att hålla sig frisk. För att minska antalet sjukdagar dricker de juice med ingefära.

Lycka till!
Vi önskar skidskyttedamerna fortsatt lycka till med resten av säsongen.

Ingela Andersson och Felicia Lindqvist

Felicia Lindqvist, 23 år, från Hede
Favoritpass: Styrketräning i olika former


Felicia studerar förvaltningsjuridik vid skidskytte­universitetet i Östersund. Hon har tävlat i junior-VM, och nu som senior har hon tagit några SM-medaljer, bland annat i rullskidskytte. Hon har tävlat i IBU-cupen sedan förra säsongen. Nyligen vann hon grenen supersprint i en deltävling.

När Felicia inte åker skidor, tränar eller pluggar gillar hon att umgås med vänner och titta på tv-serier.

Johanna Skottheim, 24 år, från Transtrand
Favoritpass: Tuffa intervaller på löpbandet


Johanna studerar ekonomi vid Mittuniversi­tetet vid sidan av skid­skyttet. Förra säsongen kom hon på 13:e plats i den totala IBU-cupen och var bästa svenska. Denna säsong tog hon sin första SM-medalj som senior. I den pågående IBU-cupen är hon hittills nöjd med sina resultat.

Hundar är ett stort intresse för Johanna. När hon åker hem till familjen passar hon på att också vara mycket med familjens hundar.

Elisabeth Högberg, 32 år, från Jädraås
Favoritpass: Skartur på fjället i vårsolen


Bettan ägnar sig åt skid­skyttet på heltid. Hon har tillhört svenska skid­skytte­landslaget i flera år. För att fortsätta sin nuvarande satsning har hon tackat nej till en A-landslagsplats. Hittills har hon som junior och senior vunnit 52 SM-medaljer. Hon har även deltagit vid fem VM, två OS, två junior-VM och ett ung­doms-OS.

Bettan bakar gärna tårtor och har varit med i ”Hela kändis-Sverige bakar” i tv.

Ingela Andersson, 27 år, från Arvidsjaur
Favoritpass: Löpning med stavar uppför


Ingela är utbildad ekonom och fastighetsmäklare men heltidssatsar på sin sport. Hon har flera SM-medaljer och mångårig inter­nationell erfarenhet. Som ungdom vann hon ungdoms-OS och tog flera medaljer i junior-VM. Ingela har meriter från både VM, EM och världs­cupen. De senaste säsongerna har hon tagit flera pallplatser i IBU-cupen.

Ingela umgås helst med familj och vänner när hon är ledig. Hon gillar också att resa.

Bettan Högberg och Johanna Skottheim

Vad är kettlebell?

Kettlebells är träningsredskap som ser ut ungefär som kanonkulor med handtag. De väger vanligen mellan 2 och 48 kg, men tyngre finns också.

Övningarna sker med en kettlebell i enhands- eller tvåhandsfattning eller en i varje hand. Tävlingsgrenarna är longcycle, jerk och snatch. Det gäller att göra så många repetitioner som möjligt under 10 minuter. Marathon pågår vanligen 30 eller 60 minuter. Där ingår också grenen halfsnatch.

Träningen sker med helkroppsrörelser. Den ger styrka och stabilitet i muskler som vi behöver använda i det dagliga livet, men även ökad rörlighet i axlar och höfter som tagit stryk av stillasittande arbete. Framför allt ökar konditionen eftersom träningen är högintensiv. Kettlebell är en egen idrottsgren, men också idrottare inom andra sporter kan använda kettlebells för att förbättras i sin egen sport.

Kettlebell är 80 % kondition och 20 % styrka

Varifrån redskapet kommer är oklart, men det ryska ordet för kettlebell, ”girya”, finns i ryska ordböcker från 1700-talet. Redskapet användes för träning av Sovjetiska armén. Tävlingar med kettlebells har funnits sedan 1940-talet i Ryssland och Europa.

På 2000-talet fick sporten ett genombrott i USA när det första certifierings­programmet för instruktörer skapades av den ryske träningsinstruktören Pavel Tsatsouline. Kettlebellsporten har spridit sig, och sedan 2010 arrangeras tävlingar även i Sverige.

Svenska kettlebellidrottare står sig bra i den internationella konkurrensen, särskilt i amatör-, dam- och veteranklasserna.

Källa: http://www.kettlebellcenter.com

Per Olhans och Ellinor Sjöström - kettlebellveteraner

Kettlebell-veteranen Per Olhans

Per Olhans, licensierad kettle­bellinstruktör och flerfaldig världsmästare, började med kettlebells när han fyllt 50 år.

Per Olhans, kettlebellveteran

I ung­doms­åren provade Per i stort sett alla idrotter men fastnade för friidrott, framför allt löpning i distanserna 100–800 meter. På meritlistan från friidrottstiden finns exempelvis ett 30-tal DM-guld och ett SM-guld i 400 meter stafett.

När Per började gymma efter sin löparkarriär ville han träna kondition också. Kettlebell fungerade bra trots hans sönder­tränade knän, och snart var han fast.

Per tog sitt första SM-guld 2013. Det har därefter blivit ytterligare sju SM-guld i skrivande stund. Efter att han började tävla internationellt 2014 har han samlat på sig 16 VM-guld och 13 EM-guld samt ett antal medaljer i silver och brons i både traditionell kettle­bellsport och kettlebell­marathon.

Per dricker rödbetsjuice inför och under tävlingar. Han tycker att det funkar bra för honom och att han får en ”boost” när han tävlar.

Vill hjälpa andra nå sina mål
Per har tävlingsmässigt redan nått alla sina mål. Nu fokuserar han på att hjälpa andra. Han arbetar som gyminstruktör, personlig tränare, massör, kost­rådgivare och laserterapeut på ett gym.

Dessutom driver Per Fysiocenter Kettlebell Club i Falun och är ordförande i det relativt nybildade Svenska Kettlebell Förbundet. Han jobbar också i Internationella kettlebellförbundet, WKSF, som representant för Sverige och Europa samt ansvarig för rekord­statistiken.

Förutom att han coachar och skriver tränings­program för klubb­medlemmarna hjälper han också några idrottare ute i landet.

Vad är kettlebell? Läs mer här >

Kettlebell-veteranen Ellinor Sjöström

Ellinor Sjöström upptäckte kettlebells för några år sedan. Det håller henne frisk. VM-medaljerna har kommit på köpet.

Ellinor Sjöström - kettlebell-VM

Ellinor kommer från Täby men bor numera med sina tre barn i Falun där hon arbetar som kommunika­tions­ansvarig på Dalatrafik.

Som ung tränade och tävlade Ellinor i friidrott, främst kort­distans­löpning. I vuxen ålder fick hon problem med sina leder, diagnos­ticerades med ledgångs­reumatism och måste sluta springa. Hon hade konstant ont och kunde inte sova, och vardagen blev lidande.

Bytte ut löparskorna mot kettlebells
Så småningom blev lederna bättre och Ellinor kunde börja träna på gym. För några år sedan upptäckte hon kettlebells vilket passade henne utmärkt. Tack vare sin träning lyckas hon hålla sjuk­domen i schack och slipper numera kortison och cellgifter.

”Det är som att vinna högsta vinsten”, säger Ellinor. Kettle­bellträningen håller henne frisk och stark. Sedan januari 2016 tränar Ellinor tillsammans med sin coach Per Olhans på Fysiocenter Kettlebell Club.

Hon är egentligen ingen tävlings­människa men tävlar gärna i kettlebell för att utmana sig själv och utvecklas.

Ellinor har vunnit två silver och två brons i SM. På VM i USA 2017 vann hon ett guld och två silver i den öppna klassen som här går ända upp till 49 år. Under Marathon-VM i Milano 2017 provade hon rödbets­kon­centrat för bättre uthållighet och vann två guld­medaljer. I lagtävlingen kom det svenska landslaget på 2:a plats.

VM i USA 2018 resul­terade i två guld och ett silver. Under Marathon-EM på Irland i maj 2018 tog hon två guld och slog världsrekord.

Vad är kettlebell? Läs mer här >

Dansa för att må bra

dans som terapi

Människan har alltid använt dansen som ett sätt att uttrycka sig och för att påverka sinnesstämningar.

Dansen ger uttryck för något som inte alltid ord kan förmedla. Både när vi tittar på dans och när vi dansar själva stimuleras våra hjärnor, vilket ger psykoneuroimmunologiska effekter som påverkar hur vi mår.
Dans används idag inte bara som konstform eller motion utan också som behandlingsform vid exempelvis depression, stressrelaterad smärta, inlärnings- och koncentrationsproblem samt demens.

Kommunikation vid demens
Vid en demenssjukdom förlorar orden sakta sin betydelse och den drabbade talar mindre och mindre. Det blir svårt att orientera sig, känna igen människor och kommunicera.

Dans som terapi
I dansterapi för dementa både dansas och sjungs det. Forskaren Krister Nyström menar att det icke-talade språket, kroppsspråket, som ju är mer nyanserat och detaljrikt än det talade språket, är ett bra kommunikations­medel för dementa. Det är också ett stöd för dem att hantera sin situation. Under dansterapin ser han samspel och glädje hos deltagarna.citat av Krister Nyström

Flickor med psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa och stressrelaterad smärta hos tonårsflickor är ett ökande folkhälsoproblem. Flickor upplever i högre grad än pojkar stora krav på utseende, popularitet och skolarbete. Fysisk aktivitet anses allmänt verkningsfullt mot exempelvis depression. Anna Duberg vid Örebro universitet visar i sin doktorsavhandling att just dans är ett effektivt sätt att motverka psykisk ohälsa hos unga flickor.

Dansprojektet
Anna Duberg, foto: Ulla-Carin EkblomI hennes studie deltog 112 flickor, 13-18 år, som besökte skolhälsovården för återkommande besvär med huvudvärk, magont, nedstämdhet, ångest, oro och stress. De delades in i två grupper, och ena gruppen fick dansa två gånger i veckan under två terminer.

”Fokus låg på att lyfta fram flickornas resurser genom att uppmuntra rörelseglädje istället för prestation, att helt enkelt erbjuda ett tillfälle att uppleva kroppen på ett positivt sätt”, berättar Duberg. Kravlös atmosfär, gemenskap, kreativitet och medbestämmande var viktiga inslag.

Uppskattad metod
Dansprojektet resulterade i tydliga positiva mentala och kroppsliga effekter för flickorna som dansade. Den självupplevda hälsan förbättrades samtidigt som medicinering och besök hos skolhälsovården minskade. Ett år efteråt kvarstod effekten.

Sedan dess har dansprojektet utökats, och metoden, som är kostnadseffektiv, har implementerats i ett flertal orter i landet.

 
Källor:
https://fof.se/tidning/2013/5/artikel/dansa-dig-frisk
https://www.svd.se/dansen-en-vag-fran-hjarta-till-hjarta
https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2016/hon-visar-att-dans-hjalper-mot-ohalsa-hos-flickor/

 

Dans som träningsform
Genom att dansa tränar du kondition, muskelstyrka, balans, koordination och rörlighet. Inte bara kroppen utan också hjärnan påverkas positivt. Dessutom är dans en social aktivitet och en kulturell upplevelse till musik.
 
Dans kan ge bättre såväl fysisk som psykisk hälsa och kan användas som behandling inom sjukvården och som förebyggande friskvård.
 
Det finns många valmöjligheter – olika sorters musik, pardans eller gruppdans, dans med krävande koreografi eller med enkla rörelser, explosiv och kraftfull dans eller dans där alla orkar vara med efter sin egen förmåga. Det är en allsidig träningsform och en social aktivitet som passar de flesta oavsett ålder, förutsättningar och behov.

 

Psykoneuroimmunologi
Inom psykoneuroimmunologin studeras hur beteende både påverkar och påverkas av hjärnans och hormonsystemets samspel med immunsystemet.

Team som paddlar långt

Kayak Team Bohus Bergsprängning

Europas första kanotteam, med landslagskanotister inom sprint, maraton, surfski och multi-sport, satsar på de högre valörerna av medaljer och har jobbat hårt för att optimera näringsintaget. Här berättar sportchefen Danny Hallmén.

Kayak Team Bohus Bergsprängning, logotyp2017 startade Europas första kanotteam här i Sverige, Kayak Team Bohus Berg­sprängning. Teamet fungerar likt dagens många långlopps­team inom längd­skidor, och det är just långlopp som för samman alla de tiotalet aktiva i teamet. Teamet består nämligen av landslags­aktiva inom olika kanotgrenar, allt från OS-grenen sprint, där de tävlande paddlar så snabbt som möjligt på en rak bana, till surfski där de tävlande paddlar från A till B i stora vågor ute på havet.

Långa kanotlopp
Det som håller samman gruppen är alla de aktivas fäbless och fascination för längre lopp.

Teamets starkaste gren är utan tvekan ”kanotmaraton”, där de tävlande ofta paddlar ett antal varv på en rundbana, ofta i floder, över 20 till 30 kilometer. Under varje varv måste kanotisterna göra ett så kallat lyft, där de hoppar ur kajaken på brygga eller strand och springer ett hundratal meter innan de hoppar i igen.

Sommaren 2017 tog teamet bland annat tre 5:e-platser på EM, ett Världs­cup­brons och åtta topp 10-platser i Världscupen!

Längdskidor bra vinterträning
Något som kanske låter lite udda, men som vi tror starkt på, är att vårt team även till denna vinter startat ett skidteam. Längdskidor är perfekt träning för syre­upp­tagnings­förmågan, och våra kanotister får dessutom i stak­ningen träna likvärdiga muskler som i paddlingen. Vi har sett att skidåkningen gett bra resultat för paddlingen och satsar lite extra i år med tävlings­dress, flera tävlingar och läger.

Vi hoppas framför allt mycket på Joakim Lindberg som tog en 95:e-plats på Vasaloppet förra året, hans första Vasalopp.

Synliggöra och optimera
Teamets mål är förutom att synliggöra kanotidrotten mer, självklart även att optimera förutsättningarna för de aktiva i teamet så att de kan nå sina mål.

En del som vi ligger i framkant med jämfört med andra länder är just vårt arbete kring nutrition. Vi har jobbat stenhårt och har bra samarbeten som ger allt från perfekta vätskesystem, energiintag och produkter, till näringsrika luncher till de aktiva.

Näring och kost viktigt
En sista pusselbit som vi saknat har varit nutritionen inför våra tävlingar och det lilla extra i vardagen. Nu har vi hittat osötade juicer med bland annat ingefära, lingon och rödbeta. Juicerna ger de aktiva mer energi under dagen och hjälper till att hålla dem friskare under våra tunga träningsperioder.

Inför viktigare lopp eller tävlingar laddar vi vanligtvis fyra till fem dagar med 1 dl rödbetskoncentrat varje dag, och på tävlings­dagen laddar vi lite extra två timmar innan vårt viktigaste lopp med 1,5 dl.

Det är nitraterna i rödbets­koncentratet vi vill åt i och med att de sänker syreförbrukningen och på så sätt ger ökad prestations­förmåga i framför allt längre lopp. Det som vi ju gillar att hålla på med!

Danny Hallmén