Råkraften Nr 16

Råkraften Nr 16
Nr 16

Vi har en generös allemansrätt och naturen har mycket att erbjuda. Här växer bär, svamp och andra godsaker, och här kan du koppla av eller träna utomhus.

Du som gillar frukt, bär och grönsaker, har du provat att äta blommor? De är dekorativa och innehåller liksom andra växtdelar nyttiga ämnen. När vi ändå är inne på lite annorlunda mat, alger är en både hälsosam och klimatsmart råvara som börjar uppskattas även i vårt land. Läs mer om bland annat blommor och alger.

Att idrotta ute är inne. Swimrun är en sport som allt fler sysslar med. Precis som det låter växlar man mellan att simma och springa i mer eller mindre krävande naturmiljöer. Här kan du läsa om Lisa och Per som är löpare men också gillar att tävla i swimrun.

Läs mer >


Solens strålar är livsnödvändiga

Sol och solros

Solens strålar ger ljus och värme och är en förutsättning för liv på jorden, men de osynliga ultravioletta strålarna kan ha både positiva och negativa effekter.

Solen är en stjärna, ett gasklot som består av väte och helium. I dess inre pågår kärnreaktioner som avger energi i form av elektromagnetisk strålning. Solstrålarna utgörs av både synligt ljus och osynligt infrarött och ultraviolett ljus. En liten del av solenergin når jorden. Solstrålningen påverkar livsmiljön på jorden, som temperatur och vädersystem. Växter använder ljuset som energikälla i fotosyntesen och bildar glukos som djur som äter växterna kan använda som energikälla och sedan kanske äts upp i sin tur och så vidare.

Det synliga ljuset är viktigt för vår dygnsrytm och biologiska processer kopplade till den, som ämnesomsättning och hormonsystem. Detta kan i sin tur påverka fysisk och psykisk hälsa.

Olika typer av UV-ljus
Ultraviolett strålning från solen består av UVA- , UVB- och UVC-strålar. Ozonskiktet i jordens atmosfär skyddar oss mot den farligaste typen av solstrålar, nämligen UVC. UVA-strålarna har stor genom­trängnings­förmåga och når djupt ner i huden men ger ingen solbränna. UVB-strålarna bromsas av moln och glas men tränger igenom det yttre hudskiktet och kan göra huden tjockare och brun eller bränna huden. När huden blir tjockare och brun skyddas den mot UV-strålning, men att bli bränd är riskabelt.

UV-ljus kan vara skadligt
UV-strålning kan orsaka skadliga förändringar i många viktiga molekyler i cellerna, som DNA – arvsmassa, RNA (”informations­hanterare”), fetter och proteiner, så att de inte fungerar normalt. Det gäller både djur och växter.

För mycket UV-strålning kan hos oss människor orsaka förtida åldrande av huden, pigmentförändringar, ögonskador och hudirritation. Den kan också skada DNA:t, vilket på sikt kan leda till att cellerna omvandlas till cancerceller.

Nyttigt med lagom mycket UVB-ljus
Om man inte bränner sig i solen eller tillhör någon av riskgrupperna för att utveckla hudcancersjukdomen malignt melanom är solens strålar nyttiga i lagom mängd. De minskar risken för både diabetes och blodproppar i benen. Man tror att det beror på vitamin D, som vi sedan tidigare vet är bra för skelettet och immunförsvaret men också anses kunna motverka cancer och inflammation.

Vitamin D får vi i oss via feta fiskar, ägg, kött och D-vitaminberikade livsmedel, men den främsta källan är solen. UVB-strålning gör att det bildas D-vitamin i huden, och på sommaren räcker det med 10–15 minuter solsken på händerna och ansiktet om man har ljus hud, med mörk hud behöver man mer exponering. Resten av året är kosten vår D-vitaminkälla här uppe i norr.

Skydda sig mot för mycket UV-ljus
För att undvika för mycket av det goda håller vi oss i skuggan eller använder solkräm, täckande kläder och solglasögon när solen står högt på himlen.

Växter är anpassade till sin livsmiljö och skyddar sig mot skador från yttre påverkan, som för mycket ultraviolett strålning. Växterna kan exempelvis ha hår eller vaxlager på ytan som ökar reflektionen av UV-ljus eller hindrar att det tränger in till de inre delarna av bladet. De kan också producera olika skyddande ämnen i cellerna.

Nyttiga ämnen
Många av de ämnen som växter producerar, till exempel flavonoider och andra polyfenoler, fungerar som både färgämnen och antioxidanter. De påverkar även smaken på växterna. Ämnena kan skydda växtcellerna från negativa effekter av UV-ljus. När vi äter växterna får vi också nytta av dessa ämnen. Färgstarka frukter, bär och grönsaker brukar vara särskilt rika på dem. Dessa bioaktiva ämnen fungerar inte bara som antioxidanter utan har också många andra positiva effekter på vår hälsa och motverkar välfärdssjukdomar och annan ohälsa.


Källor:
https://www.vetenskaphalsa.se/solen-har-dubbla-effekter-%E2%80%93-men-nyttan-overvager/
https://www.skogssverige.se/hur-paverkas-vaxter-av-ultraviolett-ljus
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/sol-och-solarier/om-uv-stralning/

Matcha – klargrönt pulver av malet te

matcha - grönt te

Matcha är finmalet tepulver som inte silas bort innan man dricker teet. Man får därför i sig matchans alla antioxidanter och antiinflammatoriska ämnen.

Te är både gott och nyttigt. Det dricks te i hela världen. Vanligtvis menar man med ”te” en dryck som bryggs av blad från någon variant av tebusken Camellia sinensis, men ibland används andra växter. Beredningen av tebladen har stor betydelse för teets smak och andra egenskaper.

Matcha betyder ”malet te” och är ett finmalet japanskt grönt te. Teet odlas och behandlas på ett sätt som koncentrerar ämnena i det, till exempel polyfenolerna som har bland annat antioxidativa effekter.

Odling och beredning påverkar kvaliteten
Tefälten täcks med tyg eller bambumattor för att minska det direkta solljuset. Det ökar bildningen och koncentrationen av vissa ämnen. Teet får på så sätt sin intensiva gröna färg och fina smak. Av vårens första blad plockas sedan de av högst kvalitet. Bladen torkas och rensas från bladnerver och stenmals till ett fint pulver.

Smaken på matchan varierar beroende på var växten har odlats och vilken kvalitet den har, vilket i sin tur påverkas av skördetid och beredning före malning. Matcha smakar mustigt och lite sött men ska inte vara bittert, strävt eller beskt. Matcha av riktigt bra kvalitet har en starkt grön färg.

Vid tillagning vispas pulvret ner i vatten som värmts till 80 grader. I Japan tillagas och dricks matcha traditionellt vid speciella ceremonier.

Antioxidativ och antiinflammatorisk
Regelbunden konsumtion av matcha sägs kunna motverka olika sjukdomar och vara bra för både fysisk och mental hälsa. Matchans hälsosamma egenskaper anses bero på de höga halterna av biologiskt aktiva ämnen med bland annat antioxidativa och antiinflammatoriska effekter.

Enligt forskning beror förmodligen matchans höga antioxidativa kapacitet främst på den stora mängden katechiner, som är polyfenoler med positiv effekt på hälsan.

Rutin är en annan polyfenol som finns i hög halt i matcha. Tillsammans med askorbinsyra, alltså C-vitamin, förstärks dessa båda ämnens antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper som tros kunna skydda mot exempelvis hjärt-kärlsjukdomar och neurodegenerativa sjukdomar. I matcha finns C-vitamin som också stärker immun­försvaret. Flavonoiden quercetin, ännu en sorts polyfenol, och fenolsyrorna i matcha har liknande goda hälsoeffekter som de övriga ämnena.

Matcha innehåller koffein, som i te kallas tein, och det gröna färgpigmentet klorofyll. Båda dessa ämnen fungerar som antioxidanter men har även antiinflammatoriska effekter.

Den höga halten av aminosyran teanin bidrar till matchans unika smak. Kombinationen av teanin, som är rogivande, och tein, som är uppiggande, anses ha en positiv effekt på koncentration och effektivitet samtidigt som stress motverkas.

Det påstås att i en kopp matcha finns det tio gånger mer bioaktiva ämnen än i en kopp klassiskt bryggte, och koncentrationen av antioxidanter är nästan 500 gånger högre än i ett färskt äpple.

Användbar smak- och färgsättare
Det är också populärt att dricka matcha latte där man byter ut vattnet mot mjölk eller mjölkliknande dryck, som havredryck. Matchapulver kan också användas i smoothies, mat och efterrätter. Matcha uppskattas för både smaken, färgen och näringsinnehållet.


Källor:
https://teajunkie.se/sv/matcha.html
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33375458/

Alger är havets grönsaker

Alger - tång - som mat

Att ha alger på matsedeln är både nyttigt och klimatsmart. Intresset ökar för näringsrika mikroalger, cyanobakterier och tång. Vissa kan du plocka själv.

Alger är en stor blandad grupp av organismer. De lever vanligtvis i vatten eller på fuktiga ställen. Mikroalger är mikroskopiskt små, även om de kan bilda kolonier synliga för blotta ögat. Blågröna alger är egentligen cyanobakterier. Makroalger är det som vi brukar kalla tång. De växer på botten eller hårda ytor. Sjögräs är växter som lever i vatten. De har bland annat riktiga rötter och hör inte till algerna.

Vilka alger kan man äta?
Vissa mikroalger och cyanobakterier är giftiga medan andra inte är det. I Sverige finns det inte giftigt sjögräs eller tång. Däremot kan det om det skördas på en plats med förorenat vatten innehålla gifter som tagits upp. Vissa sorter smakar gott och andra gör det inte. Om man vill plocka själv bör man veta vad och var.

Det finns många olika sorters alger som säljs kommersiellt. Nori i sushi och wakame i misosoppa har många provat även utanför Japan, och karragenalgen kan användas i sallad men är kanske mest känd hos oss som förtjockningsmedel i bland annat glass.

Klimatsmart och hälsosamt
Alger har människor ätit sedan urminnes tider. Här hos oss i Sverige ökar intresset för denna råvara som är både nyttig och klimatsmart. Ingen jordbruksmark tas i anspråk, ingen gödsling eller sötvattens­bevattning behövs, och de kan torkas för förvaring. Alger är näringsrik mat och kan även fungera som smakförstärkare, konsistensgivare eller färgämnen i mat. Djurfoder, biobränsle, vattenrenare och nya material är andra användningsområden.

Alger är minst lika nyttiga som grönsaker, ibland ännu nyttigare. De innehåller mycket mineraler, vitaminer, proteiner, nyttiga fetter och andra bioaktiva ämnen, som antioxidanter.

De långlivade japanerna äter stora mängder tång och drabbas sällan av demens eller tarmcancer. Om det finns ett samband vet man inte, men vissa forskare tror det.

Spirulina och chlorella
Spirulina är ätbara, proteinrika cyanobakterier som också kallas blågröna alger. Chlorella är encelliga grönalger. De är båda fotosyntetiserande organismer som innehåller klorofyll, i synnerhet chlorella.

Tång
Makroalger, alltså tång, är näringsrika och innehåller andra fibrer än landväxter, vilket antas gynna tillväxten av nya tarmbakterier som i sin tur stimulerar immunförsvaret. Växter är byggda av kolhydraterna cellulosa, hemicellulosa och det ”svårtuggade” ligninet. I havet ger vattnet stöd och stadga åt tången vilket innebär att ligninet inte behövs. Dessutom ser kolhydratfibrerna annorlunda ut. De har andra typer av glykosidbindningar och annorlunda funktionella grupper, vilket påverkar nedbrytningen i tarmen.

Plocka själv – vad och var
Knöltång, snärjtång, havssallad, sockertång, fingertång och tarmtång är vanliga och goda sorter som du kan plocka. Plocka inte tång i stillastående vatten eller nära hamnar, kärnkraftverk eller utsläpp av kloak- eller industriavfall, inte heller i sötvatten eller under algblomning. Många avråder även från att plocka i Östersjön. Plocka inte heller exemplar med mycket djur eller annan påväxt, eller sorter som är tunna som hårstrån eftersom de kan innehålla olämpliga ämnen. På internet kan du hitta info om hur man lagar till dem.


Källor:
https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/alger-framtidens-allroundmat-1.612780
https://cms.it.gu.se/infoglueDeliverWorking/digitalAssets/1686/1686060_laga-mat-med-alger_2015.pdf
https://www.forskning.se/2018/06/05/tang-pa-tallriken-bra-for-tarm/
https://www.landleyskok.se/recept/visst-kan-man-ata-tang

Hibiskus – vacker välgörare

Hibiskus - rosellhibiskus - dryck

Hibiskusbuskarna växer i tropiska och subtropiska delar av världen. Rosellhibiskus används till goda och nyttiga varma och kalla drycker.

En välkänd blommande krukväxt på fönsterbänken är hibiskus av arten Hibiscus rosa-sinensis, men hibiskussläktet är stort. Många av arterna får rikligt med stora färggranna blommor och används främst som prydnadsväxter.

Hibiskusblommor till mat och dryck
Rosellhibiskus, av varieteten Hibiscus sabdariffa, är den hibiskus vars blommor används till bland annat traditionella drycker i olika länder. Det är färska eller torkade delar från blomman – egentligen de vackert röda foderbladen som sitter under kronbladen och själva blomkalken (”skålen” som blombladen sitter i) – som används när man gör varma och kalla drycker, fermenterade drycker, vin, sylt, gelé, glass, choklad, aromämnen och bakverk. Hibiskusen kan också användas till kosmetika.

Folkmedicin sedan länge
Hibiskus har länge använts inom folkmedicinen. Den har tagits som blodförtunnande medel, mot trög mage och för att sänka kropps­temperaturen. Man har också använt hibiskus till att behandla neurologiska problem, hjärt-kärlsjukdomar inklusive åderförfettning och högt blodtryck, fetma och leversjukdomar.

Hibiskus sägs ha vätskedrivande, smärtstillande, hostdämpande, blodtryckssänkande, antimikrobiella, immunförsvarsstärkande, galldrivande, leverskyddande, anticancerogena och antioxidativa egenskaper.

Populär som hälsosam smaksättare
Vetenskapliga studier bekräftar i viss mån att hibiskus har antioxidativa effekter och kan motverka många av de sjukdomstillstånd som påstås. Orsaken tros vara växtens innehåll av bioaktiva ämnen, främst fenolsyror, som protokatechinsyra, flavonoider, antocyaniner, vissa polysackarider och de organiska syrorna citronsyra, hydroxycitronsyra, vinsyra, äppelsyra och hibiskussyra. Antocyaninerna ger den röda färgen och syrorna den friska smaken. Det blir allt vanligare även i västvärlden att njuta av hibiskusen i drycker.


Källa:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32354172

Blommor på bordet

Gräslöksblommor och zucciniblommor - gott att äta

Vi äter frukter, bär, blad, rötter och andra växtdelar. Det är inte lika vanligt att vi äter blommor, men många vegetabilier har ätbara, goda och nyttiga blommor. Dessutom är de vackra på tallriken.

Liksom frukterna och bären som bildas efter blomningen har själva blommorna ofta höga halter av färgämnen och andra ämnen som fungerar bland annat som antioxidanter.

Att dekorera sallad, tårta eller istärningar med fina blomblad är inte enda sättet att använda blommor. Fläderblomssaft och saffrans­krokusens pistiller som vi bakar lussebullar med känner väl de flesta till. Bakverk med rosenvatten och friterade zucchiniblommor är vanligt i vissa länder. Det finns otaliga exempel, bland annat på internet, på hur blommor kan användas till mat och dryck.

Om du vill plocka ätbara blommor själv måste du vara helt säker på vad du plockar. Vissa blommor är giftiga även i små mängder. Även om du hittar rätt sort får den inte ha vuxit nära en väg eller varit besprutad. Många växter har vissa delar som är ätliga och goda medan andra delar av samma växt är giftiga. Ta noga reda på vad som gäller, och sätt igång att piffa till mat och dryck med blommor!

Samla och odla växter

Korg i naturmiljö

Att samla mat i naturen eller själv odla frukt och grönt tilltalar många. Det har vi människor gjort i urminnes tider.

Stenålderskost, som även kallas paleolitisk kost efter den arkeologiska perioden Paleolitikum, anses vara den sorts mat som passar oss människor bäst eftersom vi inte har förändrats så mycket biologiskt sedan tidsperioden som kallas äldre stenåldern.

Innan vi började odla marken var vi jägare och samlare. Ibland fick vi tag på kött, inälvor och fisk, annars samlade vi svamp, honung, frukt, bär, nötter, blad, rötter och andra växtdelar, men även ägg och insekter. När vi började odla marken och hålla boskap tillkom sädesgrödor och mejeriprodukter i kosten.

Positiv upplevelse
De flesta i Sverige behöver inte samla eller odla mat för sin överlevnads skull, men det är tillfredsställande att själv plocka eller odla en del av det man äter, tycker många. Du får samtidigt en naturupplevelse, oavsett om du ser växterna spira på fönsterbrädan eller går på en skön skogspromenad. Du vet dessutom varifrån det du stoppar i munnen kommer om du plockat eller odlat det själv.

Tips finns på internet och i många böcker
Vad du kan plocka och hur du odlar, trots att du kanske inte har en egen trädgård, kan du googla efter på internet eller läsa om i många böcker. Här tipsar vi om några trevliga och informativa böcker.


Källa: https://sv.wikipedia.org

Boktips

Tre böcker om att plocka eller odla sin mat

Odla grönsaker inne

av Bella Linde, foto Lena Granefelt

Du behöver varken ha trädgård eller balkong för att kunna odla. Det räcker fint med en solig fönsterbräda. Och så krukor, jord, frön, vatten och gödsel, förstås.

Boken ”Odla grönsaker inne” är mycket lättläst och beskriver utförligt hur du odlar basilika, tomater, vitlöksblast, krasse och ärtskott. I bild och text visas alla steg tydligt. Du får även enkla tips på hur du kan äta det du odlat. Författaren och fotografen vill med denna bok visa att man kan odla själv, oavsett förutsättningar.

Spenat i stan

av Anna Rökaeus och Olof Söderén

För dig som vill odla själv finns det alla möjligheter även i staden. På kolonilotter, gårdar, balkonger, terrasstak och i fönster. I boken ”Spenat i stan” får du råd om hur du kan hitta denna plats, vad du kan odla och hur du lyckas med din odling.

Författarna tipsar också om hur du kan lämna odlingen att klara sig själv ett par sommarveckor om du vill. Här finns också goda recept. Boken uppmuntrar till omtanke om vår miljö och nyttigare mathållning med egna, nyskördade grönsaker.

Vildplockat

av Niki Sjölund

Inte bara toppkockar kan laga mat med granskott, harsyra, tistel och ormbunke. Med rätt kunskap kan din skogspromenad bli en spännande jakt på naturlig mat och vilda smaker. I boken ”Vildplockat” lär du känna ett 70-tal svenska blommor, örter, bär, svampar, blad, rötter och lökar som alla går att äta och använda i matlagning.

Du får veta var de kan hittas, deras specifika kännetecken och smaker, eventuella risker för förväxlingar och hur de bäst förvaras och förädlas.

Råkraften Nr 15

Råkraften Nr 15
Nr 15

Att sträva efter att försöka hålla sig frisk är en livsstil, men vissa årstider blir vi kanske mer påminda om att det behövs. Vinter­kräksjuka, eller magsjuka generellt, är ett elände som kanske citron kan lindra, läs mer i detta nummer.

Frukt, bär och grönsaker kan ju som bekant bidra till bättre hälsa. Svarta vinbär är ett ”nygammalt” bär som fått en uppsving nu när de nya sorterna är ännu godare och rikare på nyttiga ämnen.

Många renar också kroppen för att må bra. Men vilken nytta gör det? Vi berättar om detox.

Att röra på sig är förstås viktigt för välbefinnandet. Sporten padel blir allt mer populär. Linnea Skymberg är en idrottare som satsar på just padel. Läs hennes berättelse här.

Läs mer >


Vad är detox – och gör det nytta?

Grön smoothie - fungerar detox, kan man avgifta kroppen?

Att detox skulle kunna rena kroppen är omtvistat. Men om detox innebär att byta ut ohälsosam kost mot nyttigare alternativ gynnar det vårt inneboende reningssystem.

Att ”detoxa sig” är sedan länge något en del hälsomedvetna människor provar på eller gör regelbundet. Detox härrör från det engelska ordet detoxification som betyder avgiftning.

Hur detoxa och varför?
Metoderna varierar mycket, men syftet är just att avgifta kroppen under en kur där kosthållningen är grunden. Det finns också teorier om att lavemang och svettning genom att träna eller bada bastu kan ha renande effekt. Motion är ofta en del av detoxen. Ibland ingår metoder inriktade på att ”avgifta själen” och öka det psykiska välbefinnandet, exempelvis meditation.

Detox innebär ofta att fasta eller att bara dricka juicer, men kan även gå ut på att följa en särskild kostplan under en viss tid, där ohälsosam mat och dryck samt tobak plockas bort helt och särskilda livsmedel intas. Detoxen kan exempelvis innebära att äta råkost eller att låta bli mejeriprodukter och snabba kolhydrater.

Varifrån kommer gifterna?
Vi utsätts för gifter och andra ohälsosamma ämnen som finns i det vi äter och dricker, men också i det som vår hud och våra slemhinnor kommer i kontakt med. Gifter kan bildas vid höga tillagnings­temperaturer av vissa livsmedel och av mikroorganismer under lagring. En del råvaror innehåller naturliga växtgifter som är ofarliga i liten mängd. Vi kan också få i oss miljögifter, bekämpningsmedel och gifter från förpackningsmaterial från det vi äter och dricker.

Det mesta av de skadliga ämnena som tagits upp i kroppen rensas förr eller senare ut av vårt inneboende reningssystem, bland annat njurar och lever. Men innan det sker kan gifterna i vissa fall hinna göra skada, och en del gifter hamnar i fettvävnaden och kan frigöras vid viktnedgång.

Vem ska inte göra det?
För den som är frisk är det inte farligt under en begränsad tid, men barn och tonåringar samt den som är gravid, har diabetes, är njursjuk eller ligger i riskzonen för anorexia avråds av sjukvården från att prova en metod som avviker från ett hälsosamt intag av näringsämnen. När detoxen innebär kraftigt minskat energiintag kan man få huvudvärk, yrsel och trötthet. Magen kan också reagera på en stor förändring i kosthållningen.

Fungerar det?
Det finns inga bevis för att man kan avgifta kroppen, ändå är det många som vittnar om ökat välbefinnande både fysiskt och psykiskt. Om detoxen innebär att bryta med dåliga vanor är det ju inte förvånande. Det kan också ge positiva känslor av kontroll att genomföra en detoxkur. Patienter med vissa tarmsjukdomar kan må bättre av en av sjukvården kontrollerad kur med flytande kost för att vila tarmarna.

Att låta bli ohälsosam kost är ju bra för hälsan. Likaså att få i sig mycket frukt, bär och grönsaker, till exempel då man dricker juicer i en detoxkur. Det finns dessutom råvaror som anses kunna oskadliggöra giftiga metalljoner och andra gifter samt motverka deras negativa effekter i kroppen, råvaror som man brukar göra juice på, alltså frukt, bär och grönsaker.

Skydda från påverkan av gifter
Just levern, som ingår i vårt reningssystem, är förstås utsatt för påverkan från gifter. Grönsaker som gynnar en hälsosam lever genom att motverka fettlever och andra leverskador är ingefära, rödbeta och svarta vinbär.

Aronia är ett bär som har mycket hög antioxidativ kapacitet vilket man tror kan skydda bland annat levern från oxidativ stress orsakad av vissa gifter. Aronia har också visats motverka inlagring av gifter i kroppen.

Lösliga fibrer från frukt, bär och grönsaker anses kunna hjälpa tarmarna att transportera bort de utrensade slaggprodukterna och gifterna ur kroppen. Många frukter, bär och grönsaker har dessutom goda effekter på tarmfloran, något som främjar ett bra immunförsvar.

I många detoxkurer ingår juicer som ju gynnar en god hälsa och välfungerande organ, så på det sättet kan det nog ligga en del sanning i att åtminstone en del typer av detox är bra för hälsan och ger ökat välbefinnande.

Att få i sig mycket frukt, bär och grönsaker och att äta varierat är en god början. Likaså att minska på intaget av produkter som inte är så hälsosamma och att undvika sådant som vi vet innehåller särskilt mycket gifter, som exempelvis grön potatis och insjöfisk för att nämna några.


Källor:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hyllad-trenddiet-kritiseras-av-forskare
https://ingefärsjuice.se/ingefara-kan-skydda-levern/
https://råkraften.se/nitrat-skyddar-levern/
http://aroniajuice.se/