Arteriografen avslöjar din kärlålder

Mäta kärlens hälsa med arteriograf

Om blodtrycksmätningen komplet­teras med under­sökning av kärl­stelhet med arteriograf kan risken för hjärt-kärlsjukdom bedömas säkrare.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige i dag. Högt blodtryck, bukfetma, högt blod­socker, blodfettsrubbning, rökning, stillasittande och stress är kompo­nenter som ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Även andra sjukdomar, låggradig inflamma­tion i kroppen och mediciner kan påverka hjärt-kärlhälsan negativt.

Kärlsystemet åldras
När blodtrycket stiger med åldern beror det oftast på att motståndet i mindre kärl ökar på grund av åder­förfett­ning. Senare i livet blir dessutom de större artärerna stelare när elastiska fibrer ersätts med kollagenfibrer. Inte enbart strukturel­la förändringar i blodkärlen påverkar hur trånga och stela de är, utan också försämringar i funktionen hos blod­kärlens innersta cellskikt, endotelet.

Hur stelheten ökar naturligt med åldern ligger till grund för en skala som kallas kärlålder. Kärlen kan stelna i förtid och kärlåldern blir då högre än den biologiska åldern.

Stela blodkärl skadar hjärtat
Om blodkärlen är trånga och stela tvingas hjärtat arbeta hårt för att skapa ett högt tryck för att kunna pumpa ut blodet. Hjärtat ansträngs och skadas på sikt. Pumpför­mågan försämras då, och hjärtsvikt kan uppstå.

Kontinuerligt högt blodtryck skadar blodkärlens inner­väggar och endotel, och det kan orsaka åderförfettning, vilket gör kärlen ännu trängre och stelare samtidigt som blodflödet bromsas. Det är alltså en ond cirkel. Tillförseln av syre och näring till kroppens organ och vävnader hämmas.

Behandling viktigt
Artärstelhet och belastning på kärl och hjärta kan minskas med hjälp av ökad fysisk aktivitet och kostom­läggning. En rökare måste förstås sluta röka. Medicin kan också behövas.

Kontrollera artärerna
Arteriografi brukar definieras som en röntgenavbildning av artärer med hjälp av kontrastvätska som förts in i en viss artär eller i artärsystemet, vanligen med kateter. Angiografi är däremot en övergripande term och innebär undersökning av insidan av blodkärl och organ. Arteriografi är alltså en sorts angiografi.

Vissa privata kliniker erbjuder en typ av arteriografi där inget ingrepp görs vid undersökningen, man säger att den är noninvasiv. Apparaten som används kallas arteriograf och liknar en vanlig blodtrycks­manschett kopplad till en dator.

En undersökning med arteriograf kan ge information om aortas och de större artärernas stelhet samt de mindre artärernas funktion. Främst brukar pulsvågshastighet (pulse wave velocity, PWV) och augmenta­tionsindex (AIx) beräknas. Dessutom fås ett mått på det centrala blod­trycket som anses förutse risk för hjärt-kärlsjukdom mycket bättre än blodtrycket som traditionellt mäts i armen. Hur bra genomblödningen är i hjärtats kranskärl kan också beräknas.

Kompletterar de vanliga under­sökningarna
Många av de som får hjärtinfarkt eller stroke hör inte till riskgrupperna. Artärerna kan vara stela utan att den drabbade vet om det och trots att blodtrycket fortfarande är normalt.

Pulsvågshastighet – PWV
Aortastelhet, mätt som pulsvågs­hastighet, är ett effektivt mått på risken att drabbas av hjärt-kärl­sjukdom. Ju stelare kärl desto snabbare rör sig pulsvågen. Inflam­matoriska förändringar som åder­förfettning kan också ge ökad pulsvågshastighet.

En pulsvåg – tryckvåg – går ut från hjärtat och fortplantas genom kroppens alla blodkärl samtidigt som blodet pumpas ut. När vågen på sin väg möter en förgrening i kärlträdet bildas också en tillbaka­studsande tryckvåg som går åt motsatt håll. Båda den utgående vågen (svarta pilar på bilden nedan) och den studsande vågen (vita pilar på bilden nedan) kan mätas i en blodtrycks­manschett på armen.

Hur lång tid det går mellan dessa vågtoppar hos personen som undersöks jämförs med avståndet mellan två specifika punkter på dennes kropp – halsgropen och blygdbenet (två X på bilden nedan). Detta ger pulsvågs­hastigheten.

Pulsvågsförstärkning
De båda tryckvågorna förstärker varandra – höjden på den utgående pulsvågen ökas med den motgående pulsvågens höjd, vilket kallas puls­vågsförstärkning. Tillsammans utövar de ett tryck mot blodkärlens innerväggar.

Den motgående pulsvågens höjd speglar funktionen hos kärl­väggarnas innersta cellskikt, endotelet, och dess förmåga att få kärlen att utvidgas samt hur stela eller trånga kärlen är, något som kan bero på åderförfettning. Det är dessa mindre blodkärl som står för största delen av motståndet i hela kärl­systemet. Ju större motstånd desto större motgående tryckvåg. Om aorta dessutom är stel möter den motgående vågen den utgående vågen tidigare där den är högre – eftersom pulsvågshastig­heten, PWV, som sagt är högre – och alltså blir det sammanlagda trycket större, vilket är mer påfrestande för hjärtat.

Augmentationsindex – AIx
Skillnaden mellan pulsvågs­förstärk­ningen och den utgående, ursprungliga tryckvågen används för att beräkna augmentationsindex, AIx, som alltså är kopplat till de mindre artärernas tillstånd.

Ett argument för att mäta både PWV och AIx är att PWV inte anses öka så mycket med åldern förrän efter 50-årsåldern medan AIx förändras mer före denna ålder.

Artärer och endotel >
Blodtryck och pulstryck >


Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Blodtryck
”Pulstryck och artärstelhet – betydelse för kardiovaskulär risk”, Vaskulär Medicin 2010 , Vol 26 (Nr 3), s. 146-150

blodkärlen och blodets väg - arteriograf mäter funktionen

Inuti kroppen – blodkärlen

Artärer och endotel

Artärerna är de blodkärl som transporterar syrerikt blod från hjärtats huvudartär aortan och ut till vävnaderna – eller syrefattigt blod från hjärtat till lungorna för att det ska syresättas där. Små artärer kallas arterioler.

På insidan är kärlväggen klädd med ett cellager som kallas endotel. Härifrån avges ämnen som reglerar viktiga funktioner hos kärlen, som vidgning och samman­dragning, och håller dem friska exempelvis genom att skydda mot inflammation och åderförfettning.

Den mer eller mindre tjocka kärl­väggen hos artärer är uppbyggd av bland annat stödjande kollagenfibrer, elastiska elastinfibrer och muskelceller.

Vidgning av ett blodkärl sker dels tack vare elasticiteten i kärlväggen, dels när nervsignaler och ämnen från endotelet får musklerna i kärlväggen att slappna av.

Blodtryck och pulstryck

Vanligen när blodtrycket mäts fås ett systoliskt och ett diastoliskt tryck, vilket är de två ytterligheterna under den arteriella pulsvågen – det högsta trycket på en artär vid hjärtats sammandragning när blodet pumpas ut – systole – och det lägsta trycket mot kärlväggen när hjärtat utvidgar sig och blodet strömmar fritt – diastole.

Pulstrycket är skillnaden mellan dessa båda mått. Pulstryckets storlek beror på hur friskt och väl­tränat hjärtat är samt kärlens förmåga att utvidgas. Högt pulstryck betraktas som en riskmarkör för stelhet i aorta. Högt pulstryck kan också skada endotelets funktion och öka risken för åderförfettning i kärlen.

Allemansrätten är till för alla

En viktig del av den svenska kulturen är allemans­rätten. Alla ska kunna vistas i naturen. Men med rättigheter följer skyldigheter som man ska känna till.

I Sverige har alla rätt att röra sig i naturen och vistas där tillfälligt även på privat mark om det inte är någons privata tomt. Vi kan plocka bär, svamp och vissa växter. För fiske gäller speciella regler, likaså för skyddade områden. Med rätten följer skyldighet att visa hänsyn mot markägare, andra människor och djurliv, och att vara varsam med växter och natur. Vissa arter är dessutom fridlysta.

Från början har man utgått från sed­vanerätt, vad man av tradition fått göra sedan länge, och tolkning av vad man inte får göra – det som inte är förbjudet är i princip tillåtet. Alle­mansrätten har i efterhand även skrivits in i lagen, men i allmänna ordalag. Det står att ”alla skall ha tillgång till naturen enligt allemans­rätten”, och att den som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall ”visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den”.

Norge, Finland och Island har liknan­de rättigheter, och i andra länder kan man ha rätt att röra sig i naturen i vissa områden, exempelvis national­parker.

Ta reda på vad du får göra
På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa om vad som gäller beroende på vilken aktivitet du tänker ägna dig åt: https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Allemansratten/

Lingon är inte bara goda utan innehåller också nyttiga polyfenoler.

Lingon är inte bara goda utan innehåller också nyttiga polyfenoler. I en svensk studie med feta möss uppmättes lägre viktuppgång, blod­sockerhalt, insulinresistens och inflammationsnivå då mössen ätit lingon.

Vanligt vatten

Var rädd om vattnet på vår jord

Rent vatten är en åtråvärd natur­resurs som vi kanske tar för given i Sverige. Men även vi behöver vara rädda om det.

I Sverige förbrukar en person 200-400 liter rent vatten per dygn. Enligt FN behöver en människa 25-40 liter per dag till dryck, matlagning och hygien. I ett flertal länder saknar många rent vatten överhuvudtaget. Vatten behövs också för odlings­bevattning och i industrier. Eftersom det på många håll i världen är brist på vatten skapar detta konflikter när olika grupper vill ha kontrollen över det. Skolors brist på sanitära förhål­landen gör dessutom att flickorna får stanna hemma. Kvinnorna har ofta ansvar för att hämta vatten, vilket tar tid från arbete och studier.

Även i Sverige får vi ibland vatten­brist. Vi behöver hushålla med kran­vattnet och se över använd­ningen till annat än dryck. Att bidra till att vattnet får förbli så rent som möjligt och att inte belasta vatten­verken i onödan är viktigt.

Vad kan du själv göra?

  • Välj alltid kranvatten istället för flaskvatten.
  • Köp inte produkter som innehåller antibakteriella kemikalier.
  • Häll inte miljöfarligt avfall i avloppet utan lämna det till en miljöstation.
  • Källsortera och lämna även miljö­farligt skräp till en miljöstation.
  • Lämna överblivna mediciner till apoteket.
  • Tvätta om möjligt bilen på en (miljö­certifierad) biltvätt, annars upp­ställd på en gräsyta.
  • Dammsug ordentligt före golvtvätt, dammet innehåller ämnen som inte bör finnas i uthällt skurvatten.
  • Använd aldrig hobby- och konst­närsfärger som innehåller kadmium.
  • Impregnering på skor och kläder ska inte innehålla högfluorerade ämnen (PFAS).
  • Använd tandkräm och deodorant utan triklosan.
  • Överdosera inte tvätt- och ren­göringsmedel, det finns dessutom miljövänliga alternativ.
  • Köp miljömärkta produkter så utsätts du och miljön för mindre mängd kemikalier.
  • Papperskorg på toaletten gör att sådant som stör vattenrenings­verken inte spolas ner.


Källor:
http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten
https://www.redcross.se

Tänk på hjärnan i magen

Det enteriska nerv­systemet finns i magen och kallas därför ibland för bukhjärnan. Det samspelar med övriga nervsystemet och resten av kroppen.

Det enteriska nervsystemet finns i magen och kallas därför ibland för bukhjärnan.

För att alla delar av kroppen ska fungera till­sam­mans behövs nerv­systemet – hjärna, rygg­märg och nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans det centrala nerv­systemet, CNS. Nerverna som skickar iväg eller tar emot informa­tion kallas gemensamt för det perifera nervsystemet, PNS.

Avancerat nervsystem i magen
Allt oftare talar man nu om det enteriska nervsystemet, ENS. Det är nät av nervceller omkring mat­strupen, magsäcken och tarm­kanalen. ENS och CNS skickar signaler till varandra, men mag-tarmkanalen skulle kunna fungera hjälpligt på egen hand. Därför ses ibland ENS som ett eget nervsystem, inte bara en del av PNS, och kallas för bukhjärnan. Det är ett mycket avancerat system som, liksom hjärnan, samspelar med immun­systemet och hormon­systemet. Dessutom påverkar mikroorganis­­merna i tarmarna – tarmfloran – hela nervsystemet.

Signaler tas emot och skickas iväg
Aktiviteten i mage och tarm styrs av ENS med hjälp av en stor uppsättning signalämnen som liknar de som finns i hjärnan. ENS reglerar utsöndring och upptag av ämnen samt rörelser. I ENS finns nervceller som känner av kemi och händelser i mage och tarm. Dessa signalerar till ”omkopplings­nervceller” som i sin tur signalerar till sekretomotoriska nervceller och även kopplar mellan dessa. De sekretomotoriska nervcellerna signalerar till målceller för att något specifikt ska hända, som rörelse eller utsöndring av ett ämne. Dessa händelser fungerar i vissa fall också som signaler och kommunikation. Målcellerna kan finnas i exempelvis glatt muskulatur, hormon­utsöndrande körtlar och blodkärl.

Frisk mage, frisk hjärna?
Nervcellerna i ENS kan skadas av olika ämnen, och då blir förstås mag-tarmfunktionen störd. Exempel på några skadliga ämnen forskare har funnit är en sorts molekyl som finns på vissa bakterier samt fettsyran palmitat som finns i fet mat.

Sjukdom i mage eller tarm kan orsaka skador även på nervcellerna i hjärnan, och vissa sjukdomar kan drabba nervcellerna i både ENS och hjärnan. Irritabel tarm (IBS) och Parkinsons sjukdom är ett par exempel på sjukdomar där ENS är drabbat. Vad som är orsak och verkan är inte alltid lätt att veta. Ett annat samband som vissa forskare nämner är att många barn med autism har en mag-tarmkanal med sjukliga avvikelser.

ENS kan ha betydelse för hur hjärnan styr våra känslor och beteenden – och tvärtom. Att känslor kan påverka matsmältningen vet man sedan längre.

Bra mat för bukhjärnan
Uppenbarligen behöver man ta hänsyn till hela människan för att behandla och optimera nervcells­funktionen i både ENS och systemet som inbegriper tarm, tarmflora och hjärna. En hälsosam livsstil inklusive bra kost har stor betydelse. Frukt, bär och grönsaker brukar anses positivt för mag-tarmhälsan.

Många av dessa livsmedel innehåller bland annat hälsosamma kostfibrer och polyfenoler som är bra inte minst för mage och tarm. Rödbetor, spenat och ruccola är rika på nitrater som har många positiva hälsoeffekter. Nitraterna omvandlas i kroppen till kväveoxid som har visats stärka magslemhinnan genom bättre blodgenom­strömning och tjockare slemskikt, vilket skyddar mot både magsår och bakterieangrepp som annars kan utlösa allvarliga infektioner i kroppen. Dessutom nämns ofta i dessa sammanhang fermenterad mat som sägs vara bra för tarmfloran och därmed också för ”de båda hjärnorna”.


Källor:
https://www.hjarnfonden.se/2017/01/hjarnan-i-magen/
https://www.1177.se/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-och-nerver/
http://www.vetenskaphalsa.se/bukhjarnan-nastan-lika-smart-som-hjarnan/
https://edux.se/lektion/enteriska-nervsystemet-ens-och-autonoma-nervsystemet-ans-gastrointestinalkanalen/
https://www.perfekthalsa.se/tarmen-den-andra-hjarnan/
http://www.uu.se/nyheter-press/pressmeddelanden/pressmeddelande-visning/?id=161&typ=pm
https://www.forskning.se/2018/06/06/din-tarmflora-paverkar-hur-du-mar/

Boktips – Hjärtvänlig mat

Livsstilsboken som skyddar ditt hjärta

Hjärtvänlig mat av Annika Tidehorn och Gun-Marie NachtnebelDet finns mycket vi själva kan göra för att förebygga sjukdomar i hjärta och kärl. Genom att bland annat minska på stressen, motionera och äta rätt kan vi påverka vår hälsa i positiv riktning.

Författarna Annika Tidehorn och Gun-Marie Nachtnebel har inter­vjuat forskare och experter och sedan sammanställt de bästa råden för bättre hjärthälsa.

Boken består av en faktadel och en receptdel. I recept­delen finner du hjärtvänlig mat med mycket grönt, härliga tillbehör, goda röror, bra frukostar och mättande mellanmål.

Hanna – äventyrslysten inspiratör

Hanna - äventyrslysten inspiratör

Hanna Rydström är en frilufts- och hästmänniska som gillar att inspi­rera andra. Vill mycket men vet att man måste ha balans i tillvaron. Hon berättar:

Förutom att jobba gör jag massor med saker. Jag har sedan jag kunnat gå varit väldigt aktiv. Att sitta still har aldrig varit min grej. Suget efter äventyr gör att jag ständigt får möjlighet att pröva nya saker.

Hanna med sin hästMitt största intresse, eller kanske den hobby som tar mest fritid, är helt klart hästarna. I treårsåldern började jag på ridskola och har nu haft egen häst i 10 år. Jag tävlar fortfarande aktivt, idag på nationell nivå.

Varje dag cyklar jag på min mountain­bike till jobbet, det är väldigt härliga grus- och skogsvägar. Dagar när jag har lite mer tid efter jobbet och vill ha större utmaningar beger jag mig ut i den riktiga skogen och cyklar i spåren.

Jag är engagerad i Suicide Zero där jag är volontär. Det är en svensk ideell organisation som arbetar för att minska antalet självmord.

Under mina aktiviteter och äventyr träffar jag många olika människor. Det är något som jag gillar och tycker är väldigt viktigt för egen personlig utveckling.

Gillar att vara ute i naturen
När jag inte rider eller tränar spenderar jag helst min ledighet ute i naturen. Om jag ska sätta någon stämpel på mig själv så är det nog ”friluftsmänniska”. Det är under­bart att vara ute en helg med min sambo och hund och bara njuta av tillvaron och samla energi. Vi kan sitta i skogen och njuta av lugnet och den sprakande lägerelden. Nyligen har jag dessutom tagit jägarexamen.

Föräldrar och familjer som trots jobb och vardagspussel ser till att träna och vara ute i naturen inspirerar mig. Så vill jag att min familj i framtiden också ska vara.

Hanna trivs ute i naturen
Hanna gillar att vandra

Vill inspirera andra
Jag gör som sagt väldigt mycket och försöker doku­men­­tera allt så gott det går. ”Micro­influencer” har jag kallats, och mina följare är främst intresserade av väl­mående, träning och natur. Det är roligt om jag kan inspirera andra i min egen ålder att vara utomhus mer och testa nya saker. Förhoppningsvis kan jag också inspirera andra häst­människor som kanske inte alltid sätter sig själva i första hand.

Genom åren har jag varit skade­drabbad men trots det fortsätter jag alltid kämpa. Jag är fast besluten att övervinna smärtan och klara allt det där som läkarna säger att jag inte kommer kunna göra. Mitt största mål i livet just nu är att ha en sund och ”bra” kropp som orkar bära med mig på alla de utmaningarna och äventyr jag vill göra.

Jag dricker naturliga och osötade juicer med frukt, bär och grönsaker. De hjälper mig, både när det gäller hälsa och träning. Förkylningar bromsas och min kropp kommer igång. Under de perioder jag tränar hårt är rödbetsjuice självklart för mig.

Trivs på jobbet
Till vardags jobbar jag som planerare och leverans­ansvarig på en bilverk­stad. Ett jobb som det alltid är full fart på, jag får ta mycket eget ansvar och det är stor variation, passar mig toppen. På helgerna eller vid behov jobbar jag på Fejan Outdoor, det är världens mysigaste ställe ute på ön Fejan i Norrtäljes skärgård. Där har vi Glamping i canvastält, kajakuthyr­ning, guidade turer med mera.

Närmaste framtidens planer
För tillfället har jag valt att inte lägga 100 % fokus på något, till exempel att bara tävla i hästhoppning. Detta betyder givetvis inte att jag inte satsar eller vill bli bättre, men jag har blivit lite klokare med åren och insett att om man vill göra så pass många saker och fortfarande med god kvalitet måste man minska sina krav lite.

Senast i somras (2018) besteg jag och min sambo Kebnekaise och gick en del av Kungsleden. Det var helt magiskt! Under 2019 vill jag göra flera fjällvandringar och har under vintern lagt stort fokus på att träna upp kroppen inför detta. Dessutom vill jag starta i ett moun­tain­bike-lopp detta år och fortsätta tävla och utvecklas tillsammans med min häst.

Hanna Rydström

Fett i blodet – bra eller dåligt?

Kolesterol - balansen mellan blodfetterna viktig

Kolesterolvärden och blodfetts­halter är hälsomarkörer. Men det är inte riktigt så enkelt att kolesterol i sig är farligt.

De fetter i blodet som det främst talas om är kolesterol och trigly­cerider. Kolesterol har viktiga funktioner i kroppen, bland annat uppbyggnad av celler och bildning av hormoner. Triglycerider är uppbygg­da av fettsyror och lagras i fettväven som energireserv. Både kolesterol och fettsyror får vi i oss via maten, men det bildas också i kroppen. Produktionen av kolesterol i levern minskas om det kommer mer kolesterol från födan. Ämnena är viktiga för oss men ska vara i rätt mängd och i balans med varandra.

Kolesterol brukar delas in i två typer beroende på vilka transport­molekyler de ingår i – LDL och HDL. Vid över­skott på LDL fastnar det på insidan av blodkärlen och kan orsaka åderförfettning och hjärt-kärlsjuk­domar. HDL har däremot en skyddande effekt eftersom det kan åter­transportera överskott av kolesterol och triglycerider från exempelvis blodkärlen till levern.

Triglycerider i för höga halter är i sig en riskfaktor. Det är också höga LDL-värden och låga HDL-värden.

Hur benägen man är att få obalans mellan blodfetterna eller påverkas negativt av en obalans kan vara ärftligt, men levnadsvanor och andra riskfaktorer har också stor betydelse.

Kostens betydelse
Vi behöver inte vara så rädda för kolesterolrika livsmedel som annars är nyttiga, som ägg och räkor. Däre­mot skadar mättat fett kolesterol­­­balansen och ökar halten LDL-kolesterol i blodet. Omättat fett minskar istället mängden LDL. Fisk och vegeta­biliska oljor är källor till omättat fett. Omättade fetter kan vara enkelomättade eller fler­omättade.

Transfetter påverkar kolesterolet negativt ännu mer än mättat fett. När flytande oljor härdas omvandlas det omättade fettet till mättat fett. Om härdningsprocessen avbryts i förtid uppstår transfetter, också kallat delvis härdade fetter. Transfetter finns bland annat i kex, pommes frites och godis.

En kost med mycket frukt, grönsaker, baljväxter, fullkornsprodukter, fet fisk, nötter och mjuka vegetabiliska fetter kan hjälpa till att balansera blodfettsvärdena till hälsosamma nivåer.

 

Källor:
https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hoga-blodfetter/
https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Halsa/Hogt-kolesterol/

Ekologiskt?

Vad innebär det att något är ekologiskt? Exempel på märkningar.

Det finns en mängd märkningar som ska garantera att produkten du köper är ekologisk. Men vad inne­bär det?

Att maten är ekologisk innebär förenklat att den är fram­ställd med hänsyn till miljö, djurskydd och hälsa. Här är några märkningar att hålla utkik efter.

EU-lövet
Inom EU ska företag som vill märka sina produkter som ekologiska (minst 95 % ekologiska ingredienser) eller vill ange att produkten innehåller ekologiska ingredienser, anmäla sig till ett godkänt kontroll­organ som certifierar produkten enligt vissa regler. En godkänd produkt märks med symbolen som kallas ”EU-lövet”. Ingredienser från jakt eller fiske omfattas inte av EU-märkningen.

KRAV-märkning
De produkter som är KRAV-märkta uppfyller EU-förord­ningen för ekologisk produktion, men dessutom har ännu strängare regler från föreningen KRAV följts. Föreningen har extra höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimat­påverkan. KRAV har också regler för fiske, butik och restaurang. Medlemmarna är organisationer och företag som representerar både konsumenter och producenter.

Rättvist bra även för miljön
Rättvisemärkta produkter certifieras utifrån krav på odlings- och levnads­villkor för odlare och arbetare på odlingar i utvecklingsländer. Reglerna innebär samtidigt att större hänsyn tas till miljön. Exempel på märkningar är UTZ, Fairtrade och Rainforest Alliance.

 

Källa: https://www.hallakonsument.se/miljo-och-hallbarhet/handla-hallbart/markningsguiden/