Juice kan öka intaget av frukt och grönt

Juice, frukter, bär och grönsaker - juice kan hjälpa till att öka mängd och variation i intaget.

Juice kan bidra till ett ökat och varierat intag av frukt, bär och grönsaker. I vissa fall kan pressning och pastörisering frigöra mer nyttiga polyfenoler och göra dem lättare för kroppen att ta upp.

Enligt Världshälsoorganisationen och Livsmedelsverket bör vi få i oss minst fem portioner, eller 500 g, frukt och grönsaker varje dag. Juice kan komplettera färska råvaror så att intaget blir stort nog och varierat.

Frukt, bär och grönsaker gynnar hälsan

Frukt, bär och grönsaker och juicer av dem innehåller främst kolhydrater, organiska syror, aromer, vitaminer och mineralämnen men även andra bioaktiva ämnen, som polyfenoler och karotenoider. Några av deras egenskaper är förmåga att gynna kroppens antioxidativa och antiinflammatoriska processer genom att påverka signalöverföring som oftast startar med generna.

Juice jämfört med frukt – näring

I en studie deltog barn som fick byta ut den juice de vanligen drack mot samma volym frukt. Två olika metoder användes. I metod 1 var frukten en blandning av de 20 mest köpta frukterna, i metod 2 byttes juicen ut mot samma frukt som juicen var gjord av.

Att byta ut juicen till frukt gjorde ingen skillnad i energiintag. Det var heller ingen skillnad för 85 % av ämnena (17 av 20) som forskarna tittade på. Det de såg var att metod 1 minskade intaget av sockerarter (-5,7 g/dag) och C-vitamin (-19,8 mg/dag), och metod 2 minskade också intaget av C-vitamin (-8,4 mg/dag) samtidigt som intaget av kostfibrer ökade med 1 g/dag.

Studier har visat att pressning till juice kan öka biotillgängligheten hos polyfenoler och karotenoider jämfört med då frukten äts som den är. Det gäller särskilt om juicen är pastöriserad.

Värmebehandling kan vara positivt

Värmebehandling för att få en säker och hållbar produkt kan dessutom öka den antioxidativa aktiviteten, vilket man till exempel har sett hos tomat och majs. Ett försök med blåbär visade att värmebehandling förändrade sammansättning av antocyaniner, som är polyfenoler, men den totala mängden antocyaniner var densamma. Dessutom ökade kroppens absorption av antocyaninerna. Forskning visar också denna positiva effekt av upphettning med avseende på polyfenolgruppen flavonoider hos flera råvaror.


Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24915381
https://ifu-fruitjuice.com/page/NutPolicyPage2
Impact of thermal processing on dietary flavonoids
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22906096

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Friskt åldrande med frukt, bär och grönsaker

Ett äldre par som dricker smoothie. Frukt, bär och grönsaker ökar chansen att få vara frisk även när man blir äldre.

Många åldersrelaterade sjukdomar kan motverkas av frukt, bär och grönsaker. Deras ämnen har bland annat antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper och skyddar därför mot sådana sjukdomar.

Att få fortsätta vara frisk och ha god livskvalitet trots att man blir äldre är något som alla önskar sig. Åldrande karaktäriseras fysiologiskt som fortskridande systemisk dysfunktion i nästan alla organ. Detta orsakar ökad sårbarhet och risk för degenerativa sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2, cancer och Alzheimers.

Risk för sjukdomar när man blir äldre

Många forskare menar att både förtida åldrande och kroniska degenerativa sjukdomar är nära kopplat till oxidativ stress, ämnesomsättningsrubbningar, låggradiga inflammationer samt skador och mutationer i DNA:t – faktorer som i sin tur ofta hänger ihop. När det blir obalans mellan oxiderande ämnen, som fria radikaler, och kroppens antioxidativa skydd uppstår oxidativ stress. Viktiga biologiska molekyler, som DNA, protein och fetter, oxideras, vilket i sin tur skadar celler och organ.

Frukt, bär och grönsaker skyddar

Växter innehåller förutom näringsämnen också stora mängder av olika typer av andra bioaktiva ämnen som kallas fytokemikalier. I forskningsstudier har man sett positiva effekter av att äta exempelvis frukt, bär och grönsaker. Förmodligen beror det bland annat på att ämnena fungerar som antioxidanter och stoppar överskottet av fria radikaler. Ämnena har också antiinflammatoriska egenskaper, och just inflammation är ofta en komponent vid åldersrelaterade sjukdomar. Äter du ett halvkilo frukt, bär och grönsaker varje dag ökar chansen att få vara frisk.

Källa: https://www.academia.edu/50082954

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Polyfenolrika bär motverkar diabetes typ 2

Blandade bär i korg - bär kan motverka typ 2-diabetes

Att äta bär är positivt för ämnesomsättningen. Högt blodsocker och blodfettsrubbningar är riskfaktorer för typ 2-diabetes som motverkas av bärens ämnen. Dessutom gynnas en frisk tarmflora som också skyddar mot typ 2-diabetes.

I en litteraturöversikt sammanställdes vetenskapliga slutsatser om hur bärkonsumtion kan motverka typ 2-diabetes och relaterade sjukliga tillstånd som fetma, oxidativ stress, inflammation och högt blodtryck. Inför detta insamlades resultat från både human-, djur- och provrörsstudier.

Många nyttiga ämnen i bär

De främsta hälsosamma ämnena i bär är glykosider, katekiner, epikatekiner, proantocyanidiner, cyanidiner, delfinidiner, quercetin, myricetin, malvidiner, petunidin, flavanoler, flavonoler, kaffeinsyror, klorogensyror, fenolsyror, ferulsyror, vanillinsyror, ellaginsyror, hydroxikanelsyra och dess derivat samt polysackarider. Antocyaniner är glykolyserade versioner av vissa av dessa ämnen. Många av ämnena hör till polyfenolerna.

Bär bra för blodsocker och blodfetter

Översikten visade att intag av bär och bärprodukter är en säker och effektiv metod att motverka ämnesomsättningsstörningar med högt blodsocker och blodfettsrubbning. Variationer i glukos- och insulinnivåer efter en måltid rik på fett eller kolhydrater kan normaliseras hos diabetiker om bär intas före måltiden. Oxidativ stress, inflammation och fettoxidation minskade i försök med både friska, överviktiga eller diabetessjuka försöksdeltagare.

Man såg att antocyaniner i bär gynnade ämnesomsättningen och glukosupptaget från blodet genom att aktivera enzymer och transportproteiner. Bärkonsumtion kunde sänka glukoshalten i blodet och förbättra insulinkänsligheten genom påverkan på flera processer. Viktuppgång och inflammationsdrivande responser bromsades genom nedreglering av fettbildande gener och inflammationsdrivande cytokinproduktion.

Hälsosammare tarmbakterieflora

När det gäller sambandet mellan tarmbakteriefloran och typ 2-diabetes kan bär motverka de skadliga effekterna av kost med mycket fett eller kolhydrater. Bären gynnar bland annat fermenterande tarmbakterier som producerar nyttiga kortkedjiga fettsyror och organiska syror, motverkar fetma och bryter ner födoämnen. Sammansättningen av tarmbakterier balanseras och blir hälsosammare.

Rekommenderat intag av bär

För att få dessa hälsosamma effekter rekommenderas enligt denna litteraturstudie ett dagligt intag av 200–400 g hela bär för en medelålders person som väger 70 kg.


Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32825710

Frukt och bär mot komplikation vid njursvikt

Frukt, bär och grönsaker motverkar njursjukdom och hjärt-kärlsjukdom

Vid kronisk njursjukdom ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Kosten är betydelsefull både för att bromsa en fortskridande njursvikt och för att motverka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Frukt, bär och grönsaker är kost som har sådana positiva och skyddande effekter.

Frukt, bär och grönsaker innehåller bland annat polyfenoler som kan motverka hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorer för sådana sjukdomar. Forskning har visat att till exempel lingon kan motverka höga koleste­rol- och blod­sockernivåer, minska inflammation, motverka oxidativ stress samt sänka blodtrycket. Även andra bär samt frukter och grönsaker har i vetenskapliga studier haft positiva effekter på dessa riskfaktorer vilket därmed skyddar blodkärl och hjärta. I försök med råttor har man kunnat se att bär och deras polyfenoler kan bromsa njursjukdom kopplad till högt blodtryck.

Metabol acidos – försurning

Vid kronisk njursjukdom uppstår ofta metabol acidos – en sjuklig ökning av kroppsvätskornas surhetsgrad; en minskning av pH-värdet. Detta försöker man i vissa fall behandla med natriumbikarbonat som har en basisk effekt och höjer pH-värdet. Det fungerar inte alltid och kan ha biverkningar.  Obehandlad metabol acidos leder till bland annat snabbare försämring av njurfunktionen och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

I en vetenskaplig studie undersökte forskare om behandling av metabol acidos vid kronisk njursjukdom med basbildande frukter och grönsaker kunde minska risken för hjärt-kärlsjukdom bättre än intag av natriumbikarbonat.

De 108 patienter som deltog hade kronisk njursjukdom och metabol acidos. De delades in i tre grupper. En grupp fick äta frukter och grönsaker i en mängd som skulle minska kostsyran med hälften, en fick inta natriumbikarbonat och den tredje fick vanlig vård.

Beräknad filtrationsförmåga hos njurarna samt indikatorer för risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom, det vill säga högt blodtryck, högt Lp(a)-värde och låg halt vitamin K1 kontrollerades. Lp(a) är en blodfettspartikel. Låga halter av vitamin K1 i blodet är kopplat till förkalkning av blodkärlen.

Njurarnas filtrationsförmåga

Efter fem år såg forskarna att både gruppen som åt frukt och grönsaker och gruppen som fick natriumbikarbonat hade högre koldioxidvärde i blodplasman – minskad metabol acidos – samt mindre försämring av njurarnas filtrationsförmåga. Frukt och grönsaker hade alltså samma bromsande effekt på den kroniska njursjukdomens fortskridande som natriumbikarbonat.

Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom

Det systoliska blodtrycket var lägre, Lp(a)-värdet var lägre och halten vitamin K1 var högre i gruppen som åt frukt och grönsaker än i de andra två grupperna. När det gäller risken för hjärt-kärlsjukdom hade alltså frukt och grönsaker bättre skyddande effekt än natriumbikarbonat respektive vanlig vård.


Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30995657

Råkraften Nr 18-19

Råkraften Nr 18-19
Nr 18-19

Vi äter med ögonen också, sägs det. Grönsaker, frukter och bär har ofta aptitliga färger. Dessa färgämnen är samtidigt nyttiga för oss. Men även andra ämnen i dessa godsaker har positiva effekter på hälsan för den som äter dem. I Råkraften kan du ta del av intressant forskning, denna gång om bland annat broccoli och gurkmeja.

Kost och motion går hand i hand. Båda är viktiga men ibland kan det vara svårt att ställa om till en hälsosam livsstil. Då kan det ena underlätta det andra. Före och efter träningspasset då – ska man stretcha? Vi har tittat lite närmare på de råd som finns.

Att den svenska medaljskörden blev stor i de olympiska vinterspelen 2022 har väl inte undgått någon. En av våra favoriter är skicrossåkaren Sandra Näslund. Läs om henne i detta nummer.

Läs mer >


Rödbetans färgämne för hjärtat

Rödbetans färgämne betanin är bra för hjärtat

I rödbeta finns många ämnen som kan skydda och stärka blodkärl och hjärta och minska risken för sjukdom. Ett av dem är anti­oxidanten betanin.

Rödbetan är en otroligt nyttig grönsak på flera sätt. När det gäller just hjärta och kärl finns en hel lista med ämnen med positiva effekter paketerade tillsammans i rödbetan.

Många hälsosamma ämnen i rödbeta
Rödbetans nitrater omvandlas i kroppen till nitrit och sedan till kväveoxid som skyddar hjärtat och blodkärlen, bland annat genom att sänka blodtrycket. I rödbeta finns också kalium, ett mineralämne som är viktigt för hjärtats funktion. Mindre känt är att rödbeta innehåller aminosyran betain, eller trimetylglycin, som också kan motverka hjärt-kärlsjukdom genom att sänka nivåerna av ämnet homocystein. Dessutom får rödbeta sin fina färg från färgämnen som bland annat fungerar som antioxidanter.

Oxidativ stress och inflammation
När kroppen inte hinner med att hålla fria radikaler nere på rätt nivå uppstår oxidativ stress. Detta orsakar inflammation i blodkärlen vilket skadar deras funktion och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Antioxidanter kallar man ämnen som oskadliggör fria radikaler så att de inte kan oxidera och skada viktiga molekyler i kroppen, men även ämnen som gynnar kroppens eget antioxidativa försvar.

Rödbetans betanin som antioxidant
I rödbeta finns betalainer som är färgämnen. Det främsta färgämnet i rödbeta är betanin som ingår i undergruppen betacyaniner. Rödbetans färgämne betanin klarar sig genom matsmältningen och absorberas via tarmslemhinnan och når blodplasman i aktiv form. Betanin kan då stoppa fria radikaler och skydda fettinnehållande strukturer och molekyler samtidigt som ämnet kan starta genernas egna anti­oxidativa funktioner. Dessutom kan betanin motverka inflamma­tions­drivande processer. På detta sätt skyddas blodkärlen från skador och åderförfettning vilket minskar risken för högt blodtryck och sjukdomar i hjärta och andra organ.

Var rädd om rödbetans ämnen
En del av ämnena är vattenlösliga, och kokar du rödbetorna och häller bort kokvattnet förlorar du en hel del av dessa ämnen. Inta hellre rödbetorna rårivna, ugnsrostade, ångkokta eller pressade till juice. Använd inte bakteriedödande munsköljmedel eftersom nitrat-nitrit-kväveoxidprocessen störs då.


Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32997545

Kost och motion går hand i hand

Cyklister - motion och kost går hand i hand

Nyttig kost och regelbunden motion har oerhört stor betydelse för hälsan. Kommer man igång med det ena följer ofta det andra lättare.

Att äta hälsosamt och att röra på sig regelbundet minskar risken för sjukdomar i bland annat hjärta och kärl. Det vet de flesta, men till och med om man hör till någon riskgrupp kan det vara svårt att motivera sig att växla om till en hälsosam livsstil. Även om vi förnuftsmässigt vet att det skyddar mot sjukdom på sikt, följer vi ofta känslan vi har i nuet. Att motionera kan till en början kännas jobbigt, och en nyttig kost kan upplevas som tråkig, men det behöver inte vara så.

Det är lätt att hitta tips på hur man kan komma i gång. Prova sätt att motionera som du tycker är roliga och lätta att göra till en vana. Välj hälsosamma råvaror och leta fram recept som du gillar. Minska ordentligt på onyttigheterna, kanske kan du njuta av dem till fest i stället för till vardags? Kommer man i gång med det ena följer sedan ofta det andra.

Motion triggar hälsosammare kostvanor
I en vetenskaplig studie deltog 2 680 personer som före försöket tränade mindre än en halvtimme i veckan. De fick under 15 veckor träna en halvtimme tre gånger i veckan men fick veta att de inte behövde ändra sin kost.

När forskarna jämförde deltagarnas kostintag före och efter försöket såg de att deltagarna ändå hade ändrat sina matvanor. De åt hälsosammare mat med exempelvis frukt, grönsaker, fisk och nötter och hade minskat på onyttigheter som läsk, chips och skräpmat.
Forskarna menade att det delvis berodde på att fysisk aktivitet ökar produktionen av signalämnet dopamin och ändrar kroppens aptitreglerande hormoner. Från djurförsök vet man att det minskar lusten att välja fet mat. Dessutom ger en positiv effekt av träningen ofta motivation att äta nyttigare.

Kosten kan underlätta motionerandet
Nu är det så fiffigt att det finns kost som omvänt kan underlätta motionerandet. Genom att äta rödbetor eller dricka rödbetsjuice kan orken öka, och då är det ju lättare att röra på sig. Rödbetans nitrater omvandlas till kväveoxid som gör att blodkärlen blir mer elastiska. Blodet flyter bättre, syre och näring når ut i kroppen. Cellernas ”kraftverk” blir också mer effektiva. Dessutom kan rödbeta gynna återhämtningen efter att du ansträngt dig. Men koka inte rödbetorna, då hälls en del av deras nyttiga ämnen bort med kokvattnet. Undvik också bakteriedödande munsköljmedel som skadar nitratprocessen.

Att röra på sig brukar ofta ingå i behandlingen av ledbesvär, trots att det kan göra ont i början. Vissa tycker att de då är hjälpta av ingefära eller gurkmeja som anses kunna minska inflammationen så att det blir lättare att motionera.Rödbeta och gurkmeja är exempel på kost som kan underlätta motionerandet


Källor:
https://aktivtraning.se/halsosam-livsstil/halsa-och-motion/darfor-gor-motion-att-vi-ater-nyttigare
https://råkraften.se

Råkraften Nr 17

Råkraften Nr 17
Nr 17

Både nyttig kost och regelbunden motion ingår som bekant i en hälsosam livsstil. Hjärnan är en av kroppens delar som gynnas av fysisk aktivitet. Men många mår bra av att träna hjärnan också. Vi berättar i detta nummer om meditation.

Frukt, bär och grönsaker innehåller ämnen som samspelar på ett positivt sätt. Genom att blanda dessa råvaror får vi i oss ännu fler hälsosamma ämnen som samverkar. I tidningen brukar du kunna läsa om olika råvaror, så även denna gång. Många av dem ingår i olika juiceblandningar.

Motion och sport kan utföras i otroligt många former. Det viktiga är att hitta det man själv trivs med. Jennifer Wallin och Beatrice Gidlund spelar squash och siktar nu mot guld i elitserien. Läs intervjun med dem.

Läs mer >


Ämnen som kroppen behöver

Genom mat och dryck får vi i oss olika ämnen som kroppen behöver.

Genom mat och dryck får vi i oss vatten och olika ämnen. Vi kan också ta upp ämnen via huden och lungorna, men här handlar det om kosten.

En del av de ämnen vi får i oss behöver vi, andra rensas ut som slaggprodukter och vissa kan vara skadliga. Ibland är det mängden som avgör om de är positiva eller negativa för oss.

Näringsämnen brukar delas upp i energigivande och icke-energi­givande ämnen. Kolhydrater, proteiner och fetter är energigivande ämnen medan vitaminer och mineralämnen är icke-energigivande. Näringsämnena kan också ha andra funktioner i kroppen. Många av dem, som vissa fettsyror, aminosyror, vitaminer och mineralämnen, är livs­nödvändiga, essentiella, och måste finnas i kosten.

Andra bioaktiva ämnen och fytokemikalier
Det finns även andra ämnen som har positiv effekt på hälsan; biologiskt aktiva ämnen som verkar på gener, celler eller ämnes­omsättning. Det tycks främst vara kombinationer av dem i en eller flera råvaror snarare än ämnena var för sig som har den goda effekten. Hantering av råvaran spelar också in i hur mycket av ämnet som finns kvar i den färdiga produkten och hur lätt kroppen kan tillgodogöra sig det.

Många av dessa ämnen kommer från växtriket och kallas fyto­närings­ämnen eller fytokemikalier. Ibland inräknas vissa vitaminer här. En del av dem fungerar dessutom som antioxidanter och är också färg­ämnen. Det är en anledning till att blå och röda bär framhålls som särskilt nyttiga.

Antioxidation och överlevnadsaktivering
Fria radikaler fyller en funktion i kroppen – i rätt mängd, på rätt ställe och vid rätt tidpunkt. Antioxidanter, som bildas i kroppen och tillförs med kosten, ska ta hand om överskottet av fria radikaler. Det är när det blir obalans dem emellan som oxidativ stress uppstår.

Att ett ämne har en antioxidativ effekt innebär inte alltid att det bara motverkar ett skadligt överskott på fria radikaler som bildats i kroppen. Det kan också handla om att de gynnar kroppens egna antioxidativa förmåga eller att de motverkar oxidation av cellmembran och fetter. På så sätt skyddar de i förlängningen mot exempelvis inflammation som är en komponent i många sjukdomar.

Man vet nu att den positiva effekten av biologiskt aktiva ämnen inte enbart beror på deras antioxidativa kapacitet utan även på andra positiva egenskaper. Många av ämnena som produceras av växter som ett skydd mot yttre påverkan, som solens strålning, föroreningar, virus, bakterier, svampar och insekter, fungerar inte bara som antioxidanter utan är också mer eller mindre giftiga. När vi äter sådana växter, som förstås inte ska vara giftiga för oss, sägs ämnena aktivera ”överlevnads- och avgiftningsenzymer” som gör oss starkare och mer motståndskraftiga mot negativ påverkan.

Det finns också fytokemikalier som påverkar upptaget av andra ämnen, vilket i vissa fall har positiv effekt, i andra fall negativ effekt.

Enzymer och hormoner
Enzymer är proteiner som reglerar hastigheten på kemiska reaktioner utan att själva förbrukas. De bildas i kroppen eller tillförs med kosten. En del av dem är matsmältnings­enzymer, andra är nödvändiga för funktioner i organ, vävnader och celler. Ofta behöver de ”hjälpämnen”, coenzymer, och dessa kan vara exempelvis vitaminer och mineralämnen.

Hormoner bildas i olika organ eller körtlar men finns också i växter. Det är signalämnen som utsöndras till blodet för att nå speciella celler, och på så sätt styrs processer i kroppen. Fytoöstrogener fungerar på liknande sätt som hormonet östrogen.

Signalsubstanser, å andra sidan, är ämnen som ger kemiska signaler från en nervcell till en annan cell. Vissa signalsubstanser kan också vara hormoner.


Källa: https://www.livsmedelsverket.se

Meditera mera

Det är populärt att meditera för att öka sitt välmående både fysiskt och psykiskt. Metoderna är många, och de flesta kan hitta någon som passar dem.

Det finns de som tror att meditation bara är ett flummigt uttryck för att vila. Så är det inte. Forskning har visat att olika former av meditation påverkar både strukturer och funktioner i hjärnan.

Meditation utövades redan 1 700 år före Kristus och anses ha sitt ursprung i hinduismen. Idag är meditation ett samlingsbegrepp för flera olika typer av tekniker och övningar som utförs i syfte att uppnå total närvaro och koncentration samtidigt med mental och fysisk avslappning, en kombination av fokus och harmoni. Meditation kan utövas sittande, liggande eller i rörelse.

Klokare beslut
På KTH bedrivs forskning i gränslandet mellan filosofi och neurovetenskap. I en gemensam genomgång av forskningsläget utgår Barbro Fröding, filosofiforskare vid KTH, och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap vid KI, från de rön som visat att olika former av meditation påverkar hjärnans centrala strukturer och funktioner. De former av meditation som ingår i undersökningen är bland annat Mindfulness, Focus attention training och Compassion [medkänsla] training.

– Neurovetenskapliga studier och även historien visar att vi inte alltid tar långsiktiga och socialt hållbara beslut, säger Barbro Fröding. Meditation kan utveckla det goda beslutsfattandet – det som är ansvarsfullt, reflekterat, välinfor­merat och långsiktigt hållbart.

Människor har en tendens att tänka egoistiskt och kortsiktigt och fatta beslut utifrån det. Genom att meditera kan vi öka förmågan att växla perspektiv, få bättre koncentrations­förmåga och minneskapacitet men också förmåga att reglera våra känslor bättre. Vi kan då utveckla ett beteende där vi lever och handlar med större medkänsla och omsorg om även andra människor, enligt forskarna. Inte minst viktigt nu med exempelvis klimatförändringarna som måste motverkas genom att så bra beslut som möjligt tas.

Ökat välbefinnande
Meditation kan hjälpa då en människa mår dåligt av någon anledning. Problem med stress, ångest och oro är vanligt förekommande. Det kan ha många olika orsaker, exempelvis livssituation, negativa upplevelser eller fysisk sjukdom. Med hjälp av meditation kan positiva beteende­förändringar ske och psykiskt välbefinnande förbättras. Samtidigt kan detta gynna den fysiska hälsan, genom att exempelvis sänka eller stabilisera blodtrycket och att motverka andra stressrelaterade symtom.

Mindfulness är en typ av meditation som även används som behandlings­metod inom sjukvården för att öka patientens förmåga att hantera besvär som stress, smärta, sömnproblem, ångest och depression. Metoden kan öka förmågan att hantera negativa tankar och att förstå sig själv.

Den som har någon typ av sårbarhet, som tidigare trauma eller psykisk sjukdom, bör ha någon form av handledning och en stöttande omgivning om de väljer att pröva meditation.

Friskvård
Den 1 juli 2020 utökade Skatteverket det friskvårdsbidrag som företag kan ge till sina anställda skattefritt till att innefatta friskvårdstjänster som levereras digitalt. Det betyder att meditations- och mindfulness-appar är godkända av Skatteverket. Fråga din arbetsgivare!


Källor:
https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/meditation-gor-dig-battre-1.923018
https://www.1177.se/liv–halsa/stresshantering-och-somn/mindfulness

© 2024  Råkraften.se