Allemansrätten är till för alla

En viktig del av den svenska kulturen är allemans­rätten. Alla ska kunna vistas i naturen. Men med rättigheter följer skyldigheter som man ska känna till.

I Sverige har alla rätt att röra sig i naturen och vistas där tillfälligt även på privat mark om det inte är någons privata tomt. Vi kan plocka bär, svamp och vissa växter. För fiske gäller speciella regler, likaså för skyddade områden. Med rätten följer skyldighet att visa hänsyn mot markägare, andra människor och djurliv, och att vara varsam med växter och natur. Vissa arter är dessutom fridlysta.

Från början har man utgått från sed­vanerätt, vad man av tradition fått göra sedan länge, och tolkning av vad man inte får göra – det som inte är förbjudet är i princip tillåtet. Alle­mansrätten har i efterhand även skrivits in i lagen, men i allmänna ordalag. Det står att ”alla skall ha tillgång till naturen enligt allemans­rätten”, och att den som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall ”visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den”.

Norge, Finland och Island har liknan­de rättigheter, och i andra länder kan man ha rätt att röra sig i naturen i vissa områden, exempelvis national­parker.

Ta reda på vad du får göra
På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa om vad som gäller beroende på vilken aktivitet du tänker ägna dig åt: https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Allemansratten/

Lingon är inte bara goda utan innehåller också nyttiga polyfenoler.

Lingon är inte bara goda utan innehåller också nyttiga polyfenoler. I en svensk studie med feta möss uppmättes lägre viktuppgång, blod­sockerhalt, insulinresistens och inflammationsnivå då mössen ätit lingon.

Vanligt vatten

Var rädd om vattnet på vår jord

Rent vatten är en åtråvärd natur­resurs som vi kanske tar för given i Sverige. Men även vi behöver vara rädda om det.

I Sverige förbrukar en person 200-400 liter rent vatten per dygn. Enligt FN behöver en människa 25-40 liter per dag till dryck, matlagning och hygien. I ett flertal länder saknar många rent vatten överhuvudtaget. Vatten behövs också för odlings­bevattning och i industrier. Eftersom det på många håll i världen är brist på vatten skapar detta konflikter när olika grupper vill ha kontrollen över det. Skolors brist på sanitära förhål­landen gör dessutom att flickorna får stanna hemma. Kvinnorna har ofta ansvar för att hämta vatten, vilket tar tid från arbete och studier.

Även i Sverige får vi ibland vatten­brist. Vi behöver hushålla med kran­vattnet och se över använd­ningen till annat än dryck. Att bidra till att vattnet får förbli så rent som möjligt och att inte belasta vatten­verken i onödan är viktigt.

Vad kan du själv göra?

  • Välj alltid kranvatten istället för flaskvatten.
  • Köp inte produkter som innehåller antibakteriella kemikalier.
  • Häll inte miljöfarligt avfall i avloppet utan lämna det till en miljöstation.
  • Källsortera och lämna även miljö­farligt skräp till en miljöstation.
  • Lämna överblivna mediciner till apoteket.
  • Tvätta om möjligt bilen på en (miljö­certifierad) biltvätt, annars upp­ställd på en gräsyta.
  • Dammsug ordentligt före golvtvätt, dammet innehåller ämnen som inte bör finnas i uthällt skurvatten.
  • Använd aldrig hobby- och konst­närsfärger som innehåller kadmium.
  • Impregnering på skor och kläder ska inte innehålla högfluorerade ämnen (PFAS).
  • Använd tandkräm och deodorant utan triklosan.
  • Överdosera inte tvätt- och ren­göringsmedel, det finns dessutom miljövänliga alternativ.
  • Köp miljömärkta produkter så utsätts du och miljön för mindre mängd kemikalier.
  • Papperskorg på toaletten gör att sådant som stör vattenrenings­verken inte spolas ner.


Källor:
http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten
https://www.redcross.se

Tänk på hjärnan i magen

Det enteriska nerv­systemet finns i magen och kallas därför ibland för bukhjärnan. Det samspelar med övriga nervsystemet och resten av kroppen.

Det enteriska nervsystemet finns i magen och kallas därför ibland för bukhjärnan.

För att alla delar av kroppen ska fungera till­sam­mans behövs nerv­systemet – hjärna, rygg­märg och nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans det centrala nerv­systemet, CNS. Nerverna som skickar iväg eller tar emot informa­tion kallas gemensamt för det perifera nervsystemet, PNS.

Avancerat nervsystem i magen
Allt oftare talar man nu om det enteriska nervsystemet, ENS. Det är nät av nervceller omkring mat­strupen, magsäcken och tarm­kanalen. ENS och CNS skickar signaler till varandra, men mag-tarmkanalen skulle kunna fungera hjälpligt på egen hand. Därför ses ibland ENS som ett eget nervsystem, inte bara en del av PNS, och kallas för bukhjärnan. Det är ett mycket avancerat system som, liksom hjärnan, samspelar med immun­systemet och hormon­systemet. Dessutom påverkar mikroorganis­­merna i tarmarna – tarmfloran – hela nervsystemet.

Signaler tas emot och skickas iväg
Aktiviteten i mage och tarm styrs av ENS med hjälp av en stor uppsättning signalämnen som liknar de som finns i hjärnan. ENS reglerar utsöndring och upptag av ämnen samt rörelser. I ENS finns nervceller som känner av kemi och händelser i mage och tarm. Dessa signalerar till ”omkopplings­nervceller” som i sin tur signalerar till sekretomotoriska nervceller och även kopplar mellan dessa. De sekretomotoriska nervcellerna signalerar till målceller för att något specifikt ska hända, som rörelse eller utsöndring av ett ämne. Dessa händelser fungerar i vissa fall också som signaler och kommunikation. Målcellerna kan finnas i exempelvis glatt muskulatur, hormon­utsöndrande körtlar och blodkärl.

Frisk mage, frisk hjärna?
Nervcellerna i ENS kan skadas av olika ämnen, och då blir förstås mag-tarmfunktionen störd. Exempel på några skadliga ämnen forskare har funnit är en sorts molekyl som finns på vissa bakterier samt fettsyran palmitat som finns i fet mat.

Sjukdom i mage eller tarm kan orsaka skador även på nervcellerna i hjärnan, och vissa sjukdomar kan drabba nervcellerna i både ENS och hjärnan. Irritabel tarm (IBS) och Parkinsons sjukdom är ett par exempel på sjukdomar där ENS är drabbat. Vad som är orsak och verkan är inte alltid lätt att veta. Ett annat samband som vissa forskare nämner är att många barn med autism har en mag-tarmkanal med sjukliga avvikelser.

ENS kan ha betydelse för hur hjärnan styr våra känslor och beteenden – och tvärtom. Att känslor kan påverka matsmältningen vet man sedan längre.

Bra mat för bukhjärnan
Uppenbarligen behöver man ta hänsyn till hela människan för att behandla och optimera nervcells­funktionen i både ENS och systemet som inbegriper tarm, tarmflora och hjärna. En hälsosam livsstil inklusive bra kost har stor betydelse. Frukt, bär och grönsaker brukar anses positivt för mag-tarmhälsan.

Många av dessa livsmedel innehåller bland annat hälsosamma kostfibrer och polyfenoler som är bra inte minst för mage och tarm. Rödbetor, spenat och ruccola är rika på nitrater som har många positiva hälsoeffekter. Nitraterna omvandlas i kroppen till kväveoxid som har visats stärka magslemhinnan genom bättre blodgenom­strömning och tjockare slemskikt, vilket skyddar mot både magsår och bakterieangrepp som annars kan utlösa allvarliga infektioner i kroppen. Dessutom nämns ofta i dessa sammanhang fermenterad mat som sägs vara bra för tarmfloran och därmed också för ”de båda hjärnorna”.


Källor:
https://www.hjarnfonden.se/2017/01/hjarnan-i-magen/
https://www.1177.se/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-och-nerver/
http://www.vetenskaphalsa.se/bukhjarnan-nastan-lika-smart-som-hjarnan/
https://edux.se/lektion/enteriska-nervsystemet-ens-och-autonoma-nervsystemet-ans-gastrointestinalkanalen/
https://www.perfekthalsa.se/tarmen-den-andra-hjarnan/
http://www.uu.se/nyheter-press/pressmeddelanden/pressmeddelande-visning/?id=161&typ=pm
https://www.forskning.se/2018/06/06/din-tarmflora-paverkar-hur-du-mar/

Boktips – Hjärtvänlig mat

Livsstilsboken som skyddar ditt hjärta

Hjärtvänlig mat av Annika Tidehorn och Gun-Marie NachtnebelDet finns mycket vi själva kan göra för att förebygga sjukdomar i hjärta och kärl. Genom att bland annat minska på stressen, motionera och äta rätt kan vi påverka vår hälsa i positiv riktning.

Författarna Annika Tidehorn och Gun-Marie Nachtnebel har inter­vjuat forskare och experter och sedan sammanställt de bästa råden för bättre hjärthälsa.

Boken består av en faktadel och en receptdel. I recept­delen finner du hjärtvänlig mat med mycket grönt, härliga tillbehör, goda röror, bra frukostar och mättande mellanmål.

Hanna – äventyrslysten inspiratör

Hanna - äventyrslysten inspiratör

Hanna Rydström är en frilufts- och hästmänniska som gillar att inspi­rera andra. Vill mycket men vet att man måste ha balans i tillvaron. Hon berättar:

Förutom att jobba gör jag massor med saker. Jag har sedan jag kunnat gå varit väldigt aktiv. Att sitta still har aldrig varit min grej. Suget efter äventyr gör att jag ständigt får möjlighet att pröva nya saker.

Hanna med sin hästMitt största intresse, eller kanske den hobby som tar mest fritid, är helt klart hästarna. I treårsåldern började jag på ridskola och har nu haft egen häst i 10 år. Jag tävlar fortfarande aktivt, idag på nationell nivå.

Varje dag cyklar jag på min mountain­bike till jobbet, det är väldigt härliga grus- och skogsvägar. Dagar när jag har lite mer tid efter jobbet och vill ha större utmaningar beger jag mig ut i den riktiga skogen och cyklar i spåren.

Jag är engagerad i Suicide Zero där jag är volontär. Det är en svensk ideell organisation som arbetar för att minska antalet självmord.

Under mina aktiviteter och äventyr träffar jag många olika människor. Det är något som jag gillar och tycker är väldigt viktigt för egen personlig utveckling.

Gillar att vara ute i naturen
När jag inte rider eller tränar spenderar jag helst min ledighet ute i naturen. Om jag ska sätta någon stämpel på mig själv så är det nog ”friluftsmänniska”. Det är under­bart att vara ute en helg med min sambo och hund och bara njuta av tillvaron och samla energi. Vi kan sitta i skogen och njuta av lugnet och den sprakande lägerelden. Nyligen har jag dessutom tagit jägarexamen.

Föräldrar och familjer som trots jobb och vardagspussel ser till att träna och vara ute i naturen inspirerar mig. Så vill jag att min familj i framtiden också ska vara.

Hanna trivs ute i naturen
Hanna gillar att vandra

Vill inspirera andra
Jag gör som sagt väldigt mycket och försöker doku­men­­tera allt så gott det går. ”Micro­influencer” har jag kallats, och mina följare är främst intresserade av väl­mående, träning och natur. Det är roligt om jag kan inspirera andra i min egen ålder att vara utomhus mer och testa nya saker. Förhoppningsvis kan jag också inspirera andra häst­människor som kanske inte alltid sätter sig själva i första hand.

Genom åren har jag varit skade­drabbad men trots det fortsätter jag alltid kämpa. Jag är fast besluten att övervinna smärtan och klara allt det där som läkarna säger att jag inte kommer kunna göra. Mitt största mål i livet just nu är att ha en sund och ”bra” kropp som orkar bära med mig på alla de utmaningarna och äventyr jag vill göra.

Jag dricker naturliga och osötade juicer med frukt, bär och grönsaker. De hjälper mig, både när det gäller hälsa och träning. Förkylningar bromsas och min kropp kommer igång. Under de perioder jag tränar hårt är rödbetsjuice självklart för mig.

Trivs på jobbet
Till vardags jobbar jag som planerare och leverans­ansvarig på en bilverk­stad. Ett jobb som det alltid är full fart på, jag får ta mycket eget ansvar och det är stor variation, passar mig toppen. På helgerna eller vid behov jobbar jag på Fejan Outdoor, det är världens mysigaste ställe ute på ön Fejan i Norrtäljes skärgård. Där har vi Glamping i canvastält, kajakuthyr­ning, guidade turer med mera.

Närmaste framtidens planer
För tillfället har jag valt att inte lägga 100 % fokus på något, till exempel att bara tävla i hästhoppning. Detta betyder givetvis inte att jag inte satsar eller vill bli bättre, men jag har blivit lite klokare med åren och insett att om man vill göra så pass många saker och fortfarande med god kvalitet måste man minska sina krav lite.

Senast i somras (2018) besteg jag och min sambo Kebnekaise och gick en del av Kungsleden. Det var helt magiskt! Under 2019 vill jag göra flera fjällvandringar och har under vintern lagt stort fokus på att träna upp kroppen inför detta. Dessutom vill jag starta i ett moun­tain­bike-lopp detta år och fortsätta tävla och utvecklas tillsammans med min häst.

Hanna Rydström

Fett i blodet – bra eller dåligt?

Kolesterol - balansen mellan blodfetterna viktig

Kolesterolvärden och blodfetts­halter är hälsomarkörer. Men det är inte riktigt så enkelt att kolesterol i sig är farligt.

De fetter i blodet som det främst talas om är kolesterol och trigly­cerider. Kolesterol har viktiga funktioner i kroppen, bland annat uppbyggnad av celler och bildning av hormoner. Triglycerider är uppbygg­da av fettsyror och lagras i fettväven som energireserv. Både kolesterol och fettsyror får vi i oss via maten, men det bildas också i kroppen. Produktionen av kolesterol i levern minskas om det kommer mer kolesterol från födan. Ämnena är viktiga för oss men ska vara i rätt mängd och i balans med varandra.

Kolesterol brukar delas in i två typer beroende på vilka transport­molekyler de ingår i – LDL och HDL. Vid över­skott på LDL fastnar det på insidan av blodkärlen och kan orsaka åderförfettning och hjärt-kärlsjuk­domar. HDL har däremot en skyddande effekt eftersom det kan åter­transportera överskott av kolesterol och triglycerider från exempelvis blodkärlen till levern.

Triglycerider i för höga halter är i sig en riskfaktor. Det är också höga LDL-värden och låga HDL-värden.

Hur benägen man är att få obalans mellan blodfetterna eller påverkas negativt av en obalans kan vara ärftligt, men levnadsvanor och andra riskfaktorer har också stor betydelse.

Kostens betydelse
Vi behöver inte vara så rädda för kolesterolrika livsmedel som annars är nyttiga, som ägg och räkor. Däre­mot skadar mättat fett kolesterol­­­balansen och ökar halten LDL-kolesterol i blodet. Omättat fett minskar istället mängden LDL. Fisk och vegeta­biliska oljor är källor till omättat fett. Omättade fetter kan vara enkelomättade eller fler­omättade.

Transfetter påverkar kolesterolet negativt ännu mer än mättat fett. När flytande oljor härdas omvandlas det omättade fettet till mättat fett. Om härdningsprocessen avbryts i förtid uppstår transfetter, också kallat delvis härdade fetter. Transfetter finns bland annat i kex, pommes frites och godis.

En kost med mycket frukt, grönsaker, baljväxter, fullkornsprodukter, fet fisk, nötter och mjuka vegetabiliska fetter kan hjälpa till att balansera blodfettsvärdena till hälsosamma nivåer.

 

Källor:
https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hoga-blodfetter/
https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Halsa/Hogt-kolesterol/

Ekologiskt?

Vad innebär det att något är ekologiskt? Exempel på märkningar.

Det finns en mängd märkningar som ska garantera att produkten du köper är ekologisk. Men vad inne­bär det?

Att maten är ekologisk innebär förenklat att den är fram­ställd med hänsyn till miljö, djurskydd och hälsa. Här är några märkningar att hålla utkik efter.

EU-lövet
Inom EU ska företag som vill märka sina produkter som ekologiska (minst 95 % ekologiska ingredienser) eller vill ange att produkten innehåller ekologiska ingredienser, anmäla sig till ett godkänt kontroll­organ som certifierar produkten enligt vissa regler. En godkänd produkt märks med symbolen som kallas ”EU-lövet”. Ingredienser från jakt eller fiske omfattas inte av EU-märkningen.

KRAV-märkning
De produkter som är KRAV-märkta uppfyller EU-förord­ningen för ekologisk produktion, men dessutom har ännu strängare regler från föreningen KRAV följts. Föreningen har extra höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimat­påverkan. KRAV har också regler för fiske, butik och restaurang. Medlemmarna är organisationer och företag som representerar både konsumenter och producenter.

Rättvist bra även för miljön
Rättvisemärkta produkter certifieras utifrån krav på odlings- och levnads­villkor för odlare och arbetare på odlingar i utvecklingsländer. Reglerna innebär samtidigt att större hänsyn tas till miljön. Exempel på märkningar är UTZ, Fairtrade och Rainforest Alliance.

 

Källa: https://www.hallakonsument.se/miljo-och-hallbarhet/handla-hallbart/markningsguiden/

Fermentering, boktips

Inom kemin betyder fermentering en ofullständig oxidation av organiska föreningar i frånvaro av syre, men vanligen hör vi begreppet om livsmedelsproduktion där ofarliga mikroorganismer – mjölksyra­bakterier, mögel­svampar, jäst­svampar och kombinationer av dessa – används, det kallas också jäsning. Produkterna blir i sig mindre tillgängliga för skadliga mikro­organismer eller skyddas tack vare processens förändring av miljön. Fermentering sker också i våra magar där ”goda” tarm­bakterier behövs för nedbrytning av vissa kolhydrater.

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Jäsning

Boktips

Fermentera 2.0
Grönt med goda bakterier

Fermentera 2.0 Grönt med goda bakterier av Jenny Neikell
Förlag Norstedts, fotograf Tom Wall

Människan har använt bakterier för att fermentera mat i årtusenden. Fermen­te­ringsprocessen skapar unika smaker med syra, fruktighet och umami, samti­digt som bakte­rierna gör nytta för vår hälsa.

Jenny Neikell har över 25 års erfarenhet av fermentering. I hennes bok får vi recept på klassiska rätter, som surkål och kimchi, och lär oss fermentera kryddiga chutneys, smakrika rotfruktssallader, heta chilisåser, knapriga cruditéer och örtiga salsor. Urvalet av råvaror är stort, och du kan också odla dem själv eller plocka vilda växter.

Kombucha för hjärnan

Kombucha - fermenterad dryck - bra för hälsan

Av alla livsmedel som är fermente­rade av mikro­organismer – eller jästa – är drycken kombucha mest ”inne” nu.

Fermentering är en metod som används för att tillreda eller bevara mat. Exempel på fermenterade produkter är surkål, koreansk kimchi, surdegsbröd, öl, yoghurt, sur­strömming, ost, soja, saltgurka, isterband och kakao. Trendigt idag är den fermenterade drycken kombucha, men den har gjorts i flera tusen år. Vissa läkemedel framställs med hjälp av mikroorganismer, och i våra egna tarmar fermenterar de ”goda” tarmbakterierna fibrer och resistent stärkelse från kosten.

Processen ger inte bara god smak och hållbarhet, fermenterad mat påverkar hälsan positivt. En anled­ning är att bakteriefloran i tarmarna gynnas av bakterierna i den fermen­terade maten. Immunför­svaret blir bättre med frisk mage och tarm, det vet man sedan länge. Men det finns också ett komplext samspel mellan bakterier, tarm och hjärna.

Tarm-hjärna-axeln
Forskningsområdet MGB (micro­biota­-gut-brain) är högaktuellt. Begreppet tarm-hjärna-axeln syftar på att tarmens bakterieflora antas påverka tarmbarriären och därmed hjärnans funktioner. En skadad barriär kan släppa in skadliga ämnen från tarmen till tarmslemhinnan. Därifrån kan de ta sig till utsidan av tarmen och få nerv­impulser att skickas till hjärnan. De kan också komma ut i blodet och vidare till hjärnan och där påverka dess funktioner och orsaka en stress­reaktion. En ond cirkel kan skapas om signaler från hjärnan påverkar tarmen negativt så att genomsläpp­ligheten ökar ännu mer.

Forskning har visat att en frisk tarmflora kan bilda både ämnen som stärker barriären och ämnen som påverkar hjärnan positivt och sänker stressnivån.

Tarmfloran antas kunna ha betydelse vid neurologiska sjukdomar och psykisk ohälsa, till exempel depres­sion, autism, minnesstörningar, schizofreni, Alzheimers och Parkin­sons sjukdom.

Syrade grönsaker och kombucha
Att fermentera sin egen mat eller brygga drycken kombucha är populärt. Syrade grönsaker bildar en egen mjölksyrakultur. En kombucha­kultur består av bakterier och jäst­svampar som läggs i sötat te och omvandlar det till en syrlig dryck med bland annat ättiksyra och andra organiska syror.

Källor:
https://www.forskning.se/2018/06/06/din-tarmflora-paverkar-hur-du-mar/
https://www.bonnierfakta.se/bocker/217602/

Göra kombucha själv?

Leta fram ett recept på kombucha. Du behöver en kombuchasvamp, kallas också kombucha-mamma eller scoby, som kan köpas i vissa hälso­kostaffärer eller i näthandeln. Som vätska använder du te som du bryggt i en ren glasburk, sötat och låtit svalna till rumstemperatur. Vissa häller också i lite färdig kombucha. Därefter lägger du i kombucha­svampen och fäster ett bomullstyg över. Burken ska stå mörkt och varmt i cirka en vecka.

När brygden är klar – smaka av med ett sugrör – tas kombucha­svampen upp tillsammans med lite vätska och förvaras i en ren burk i kylskåp till nästa gång. Håll koll så att den inte möglar. Drycken hälls över i rena flaskor med kork. Om du vill lägger du några fruktbitar eller ingefära i botten på flaskorna. Är flaskorna trycksäkra kan de stå i rumstempe­ratur i en vecka så att kolsyra bildas. Kombuchan förvaras sedan i kylskåp.

Om du har bryggt kombucha på vanligt sätt och nu vill prova att brygga med juice finns tips i denna länk: http://kombuchahome.com/brew-kombucha-fruit-juice-instead-tea/