Kategori: Allmänt

Publicerat

Några olika sätt att meditera

Flicka som mediterar - det finns olika sätt att meditera

Det finns väldigt många olika sätt att meditera. Vilket du väljer kan bero på vad du vill uppnå med meditationen och vilken metod som du trivs med.

Syftet med mindfulness är enkelt uttryckt att träna sin förmåga att vara medveten och närvarande i nuet. Detta kan ske genom att fokusera på andningen eller att analysera något man annars gör utan att tänka på det, till exempel att ta upp ett äpple och smaka på det.

Kroppsscanning är ett sätt att bli både mer närvarande och avslappnad genom att mentalt gå igenom olika delar av sin kropp och känna efter hur den känns. Metoden kan också lindra smärta.

Gående meditation är ytterligare en metod att koppla ihop kropp och sinne, här genom att promenera och fokusera på fotstegen istället för att sitta stilla.

Metta-meditation syftar till att utveckla sin medkänsla för andra men också att acceptera sig själv. Detta kan bidra till bättre konflikt­hantering eller motverka ångest.


Källa:
https://www.insider.com/types-of-meditation

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Publicerat

Boktips

Boktips - meditation

Vart du än går är du där

– medveten närvaro i vardagen
av Jon Kabat-Zinn

Jon Kabat-Zinn är docent i medicin med beteenderelaterad och preventiv medicin som specialitet. Han ger konkreta råd om hur vi ska handskas med stress och visar hur viktig meditationen är i detta arbete.

Boken är indelad i tre delar. Den första ger en bakgrund till vad meditation och medveten närvaro är. Den andra innehåller enkla meditationsövningar. Den sista delen handlar om hur man kan använda medveten närvaro, mindfulness, i de dagliga rutinerna.

Stillhetens styrka

– vetenskapen om meditation
av Daniel Goleman, Richard J Davidson

Psykologen Daniel Goleman och psykiatriprofessorn Richard Davidson lägger fram de häpnadsväckande resultaten av sin forskning på området. Fokusförmåga förbättras snabbt, stress och inflammation dämpas påtagligt och stökiga skolklasser blir lugnare. Dessutom får läsaren möta en rad intressanta karaktärer.

Boken visar hur vi påverkas – både själsligt och kroppsligt – samt hur vi ska göra för att få ut det vi vill av meditation och mindfulness.

Lär dig meditera

– en enkel steg för steg-guide för att uppnå inre frid och välbefinnande
av Helena Lindblom

Helena Lindblom har mediterat i över 20 år och håller bland annat kurser och föredrag, både i Sverige och utomlands. Att meditera är ungefär som att trycka på pausknappen och ge dig själv utrymme att andas. Då får du också tillgång till din största potential och den bästa versionen av dig. Det är enkelt, och ju mindre du komplicerar saker, ju bättre och lättare blir det. I denna bok får du tillgång till olika meditationstekniker som varvas med både vetenskapligt validerade påståenden och livsvisdom.

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Publicerat

Bromelain är ett ämne unikt för ananas

Ananas - innehåller det unika och nyttiga ämnet bromelain.

Den tropiska frukten ananas med sin sötsyrliga arom är en favorit för många. Den är också nyttig. Bromelain är ett av de hälsosamma ämnen som ananas innehåller.

I ananas finns vitaminer, mineral­ämnen, flavonoider, fenolsyror och fibrer, men det ämne som många främst talar om är bromelain, ett ämne unikt för ananas.

Proteaser är enzymer
När man äter färsk ananas kan man ibland känna en lätt stickande känsla i munnen. Det beror på ämnet bromelain, ett protein som fungerar som ett enzym av typen proteas.

Proteaser bryter ner andra proteiner i vår mat, så att tarmarna kan ta upp näringen, och deltar i protein­omvandling i cellerna. Proteaser bildas i kroppen men finns alltså också i viss mat, främst ananas och papaya, men även kiwi, ingefära, sparris och syrade produkter som kimchi och yoghurt.

Bromelain har positiva hälso­effekter
Bromelainets positiva effekt på näringsupptaget kan vara särskilt gynnsamt för äldre personer och patienter med tarmsjukdomar, för de sistnämnda i dubbel bemärkelse eftersom ämnet även motverkar inflammation.

Bromelain kan användas både ut­värtes och invärtes för att påskynda läkning av sår och minska svullnad och smärta. Bromelain kan också lindra förkylningar och hosta tack vare slemlösande effekt och antiinflammatoriska egenskaper. Dessutom fungerar bromelain och andra ämnen i ananas som antioxidanter.

Studier har visat att bromelain kan motverka blodpropps­bildning, gynna hjärta och kärl, öka upptaget av vissa mediciner och lindra träningsvärk. Det finns forskning som indikerar att bromelain kan hämma cancercellers tillväxt och spridning samt få cancercellerna att dö, men studier på människor saknas.

Tänk på
Vissa mediciner påverkas om man äter stora mängder ananas, och den som är osäker bör rådgöra med sin läkare. Enzymaktiviteten hos bromelain minskar av uppvärmning.

Tropiska frukter som ananas besprutas kraftigt. Välj därför ekologisk frukt och juice.


Källor:
https://ki.se/forskning/fragor-om-mat-och-halsa
https://www.healthline.com/nutrition/proteolytic-enzymes
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23304525

Publicerat

Visste du det här om ananas?

Ananas - som statussymbol, i matlagning och med rosa färg

Statussymbol

I slutet av 1400-talet tog Columbus med sig en ananas till Europa. När de första mogna och ätbara ananasfrukterna fördes från Västindien till England på 1660-talet blev de en stor sensation. Att äga en ananas blev en statussymbol. Först i mitten av 1800-talet kunde man importera ananas då snabba ångfartyg började användas.

Ananas i mat

Ananas är jättegod som den är eller pressad till juice men även i mat och desserter. Tack vare den protein­nedbrytande förmågan hos ämnet bromelain i ananas kan frukten dessutom användas vid marinering av kött så att det blir mörare. Däremot bör den inte blandas med mjölkprodukter som då skär sig eller gelatin som då inte stelnar.

Roséananas

En ananassort med rosa fruktkött har tagits fram. Den är extra söt och innehåller mer av färgämnet lykopen eftersom det inte bryts ner till betakaroten som i vanlig ananas. Lykopen finns även i exempelvis tomater. Ämnet är bra för hälsan och fungerar bland annat som antioxidant. En roséananas kostade motsvarande 400 kr i USA 2020.

Publicerat

Råkraften Nr 16

Råkraften Nr 16
Nr 16

Vi har en generös allemansrätt och naturen har mycket att erbjuda. Här växer bär, svamp och andra godsaker, och här kan du koppla av eller träna utomhus.

Du som gillar frukt, bär och grönsaker, har du provat att äta blommor? De är dekorativa och innehåller liksom andra växtdelar nyttiga ämnen. När vi ändå är inne på lite annorlunda mat, alger är en både hälsosam och klimatsmart råvara som börjar uppskattas även i vårt land. Läs mer om bland annat blommor och alger.

Att idrotta ute är inne. Swimrun är en sport som allt fler sysslar med. Precis som det låter växlar man mellan att simma och springa i mer eller mindre krävande naturmiljöer. Här kan du läsa om Lisa och Per som är löpare men också gillar att tävla i swimrun.

Läs mer >

Publicerat

Solens strålar är livsnödvändiga

Sol och solros

Solens strålar ger ljus och värme och är en förutsättning för liv på jorden, men de osynliga ultravioletta strålarna kan ha både positiva och negativa effekter.

Solen är en stjärna, ett gasklot som består av väte och helium. I dess inre pågår kärnreaktioner som avger energi i form av elektromagnetisk strålning. Solstrålarna utgörs av både synligt ljus och osynligt infrarött och ultraviolett ljus. En liten del av solenergin når jorden. Solstrålningen påverkar livsmiljön på jorden, som temperatur och vädersystem. Växter använder ljuset som energikälla i fotosyntesen och bildar glukos som djur som äter växterna kan använda som energikälla och sedan kanske äts upp i sin tur och så vidare.

Det synliga ljuset är viktigt för vår dygnsrytm och biologiska processer kopplade till den, som ämnesomsättning och hormonsystem. Detta kan i sin tur påverka fysisk och psykisk hälsa.

Olika typer av UV-ljus
Ultraviolett strålning från solen består av UVA- , UVB- och UVC-strålar. Ozonskiktet i jordens atmosfär skyddar oss mot den farligaste typen av solstrålar, nämligen UVC. UVA-strålarna har stor genom­trängnings­förmåga och når djupt ner i huden men ger ingen solbränna. UVB-strålarna bromsas av moln och glas men tränger igenom det yttre hudskiktet och kan göra huden tjockare och brun eller bränna huden. När huden blir tjockare och brun skyddas den mot UV-strålning, men att bli bränd är riskabelt.

UV-ljus kan vara skadligt
UV-strålning kan orsaka skadliga förändringar i många viktiga molekyler i cellerna, som DNA – arvsmassa, RNA (”informations­hanterare”), fetter och proteiner, så att de inte fungerar normalt. Det gäller både djur och växter.

För mycket UV-strålning kan hos oss människor orsaka förtida åldrande av huden, pigmentförändringar, ögonskador och hudirritation. Den kan också skada DNA:t, vilket på sikt kan leda till att cellerna omvandlas till cancerceller.

Nyttigt med lagom mycket UVB-ljus
Om man inte bränner sig i solen eller tillhör någon av riskgrupperna för att utveckla hudcancersjukdomen malignt melanom är solens strålar nyttiga i lagom mängd. De minskar risken för både diabetes och blodproppar i benen. Man tror att det beror på vitamin D, som vi sedan tidigare vet är bra för skelettet och immunförsvaret men också anses kunna motverka cancer och inflammation.

Vitamin D får vi i oss via feta fiskar, ägg, kött och D-vitaminberikade livsmedel, men den främsta källan är solen. UVB-strålning gör att det bildas D-vitamin i huden, och på sommaren räcker det med 10–15 minuter solsken på händerna och ansiktet om man har ljus hud, med mörk hud behöver man mer exponering. Resten av året är kosten vår D-vitaminkälla här uppe i norr.

Skydda sig mot för mycket UV-ljus
För att undvika för mycket av det goda håller vi oss i skuggan eller använder solkräm, täckande kläder och solglasögon när solen står högt på himlen.

Växter är anpassade till sin livsmiljö och skyddar sig mot skador från yttre påverkan, som för mycket ultraviolett strålning. Växterna kan exempelvis ha hår eller vaxlager på ytan som ökar reflektionen av UV-ljus eller hindrar att det tränger in till de inre delarna av bladet. De kan också producera olika skyddande ämnen i cellerna.

Nyttiga ämnen
Många av de ämnen som växter producerar, till exempel flavonoider och andra polyfenoler, fungerar som både färgämnen och antioxidanter. De påverkar även smaken på växterna. Ämnena kan skydda växtcellerna från negativa effekter av UV-ljus. När vi äter växterna får vi också nytta av dessa ämnen. Färgstarka frukter, bär och grönsaker brukar vara särskilt rika på dem. Dessa bioaktiva ämnen fungerar inte bara som antioxidanter utan har också många andra positiva effekter på vår hälsa och motverkar välfärdssjukdomar och annan ohälsa.


Källor:
https://www.vetenskaphalsa.se/solen-har-dubbla-effekter-%E2%80%93-men-nyttan-overvager/
https://www.skogssverige.se/hur-paverkas-vaxter-av-ultraviolett-ljus
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/sol-och-solarier/om-uv-stralning/

Publicerat

Matcha – klargrönt pulver av malet te

matcha - grönt te

Matcha är finmalet tepulver som inte silas bort innan man dricker teet. Man får därför i sig matchans alla antioxidanter och antiinflammatoriska ämnen.

Te är både gott och nyttigt. Det dricks te i hela världen. Vanligtvis menar man med ”te” en dryck som bryggs av blad från någon variant av tebusken Camellia sinensis, men ibland används andra växter. Beredningen av tebladen har stor betydelse för teets smak och andra egenskaper.

Matcha betyder ”malet te” och är ett finmalet japanskt grönt te. Teet odlas och behandlas på ett sätt som koncentrerar ämnena i det, till exempel polyfenolerna som har bland annat antioxidativa effekter.

Odling och beredning påverkar kvaliteten
Tefälten täcks med tyg eller bambumattor för att minska det direkta solljuset. Det ökar bildningen och koncentrationen av vissa ämnen. Teet får på så sätt sin intensiva gröna färg och fina smak. Av vårens första blad plockas sedan de av högst kvalitet. Bladen torkas och rensas från bladnerver och stenmals till ett fint pulver.

Smaken på matchan varierar beroende på var växten har odlats och vilken kvalitet den har, vilket i sin tur påverkas av skördetid och beredning före malning. Matcha smakar mustigt och lite sött men ska inte vara bittert, strävt eller beskt. Matcha av riktigt bra kvalitet har en starkt grön färg.

Vid tillagning vispas pulvret ner i vatten som värmts till 80 grader. I Japan tillagas och dricks matcha traditionellt vid speciella ceremonier.

Antioxidativ och antiinflammatorisk
Regelbunden konsumtion av matcha sägs kunna motverka olika sjukdomar och vara bra för både fysisk och mental hälsa. Matchans hälsosamma egenskaper anses bero på de höga halterna av biologiskt aktiva ämnen med bland annat antioxidativa och antiinflammatoriska effekter.

Enligt forskning beror förmodligen matchans höga antioxidativa kapacitet främst på den stora mängden katechiner, som är polyfenoler med positiv effekt på hälsan.

Rutin är en annan polyfenol som finns i hög halt i matcha. Tillsammans med askorbinsyra, alltså C-vitamin, förstärks dessa båda ämnens antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper som tros kunna skydda mot exempelvis hjärt-kärlsjukdomar och neurodegenerativa sjukdomar. I matcha finns C-vitamin som också stärker immun­försvaret. Flavonoiden quercetin, ännu en sorts polyfenol, och fenolsyrorna i matcha har liknande goda hälsoeffekter som de övriga ämnena.

Matcha innehåller koffein, som i te kallas tein, och det gröna färgpigmentet klorofyll. Båda dessa ämnen fungerar som antioxidanter men har även antiinflammatoriska effekter.

Den höga halten av aminosyran teanin bidrar till matchans unika smak. Kombinationen av teanin, som är rogivande, och tein, som är uppiggande, anses ha en positiv effekt på koncentration och effektivitet samtidigt som stress motverkas.

Det påstås att i en kopp matcha finns det tio gånger mer bioaktiva ämnen än i en kopp klassiskt bryggte, och koncentrationen av antioxidanter är nästan 500 gånger högre än i ett färskt äpple.

Användbar smak- och färgsättare
Det är också populärt att dricka matcha latte där man byter ut vattnet mot mjölk eller mjölkliknande dryck, som havredryck. Matchapulver kan också användas i smoothies, mat och efterrätter. Matcha uppskattas för både smaken, färgen och näringsinnehållet.


Källor:
https://teajunkie.se/sv/matcha.html
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33375458/

Publicerat

Alger är havets grönsaker

Alger - tång - som mat

Att ha alger på matsedeln är både nyttigt och klimatsmart. Intresset ökar för näringsrika mikroalger, cyanobakterier och tång. Vissa kan du plocka själv.

Alger är en stor blandad grupp av organismer. De lever vanligtvis i vatten eller på fuktiga ställen. Mikroalger är mikroskopiskt små, även om de kan bilda kolonier synliga för blotta ögat. Blågröna alger är egentligen cyanobakterier. Makroalger är det som vi brukar kalla tång. De växer på botten eller hårda ytor. Sjögräs är växter som lever i vatten. De har bland annat riktiga rötter och hör inte till algerna.

Vilka alger kan man äta?
Vissa mikroalger och cyanobakterier är giftiga medan andra inte är det. I Sverige finns det inte giftigt sjögräs eller tång. Däremot kan det om det skördas på en plats med förorenat vatten innehålla gifter som tagits upp. Vissa sorter smakar gott och andra gör det inte. Om man vill plocka själv bör man veta vad och var.

Det finns många olika sorters alger som säljs kommersiellt. Nori i sushi och wakame i misosoppa har många provat även utanför Japan, och karragenalgen kan användas i sallad men är kanske mest känd hos oss som förtjockningsmedel i bland annat glass.

Klimatsmart och hälsosamt
Alger har människor ätit sedan urminnes tider. Här hos oss i Sverige ökar intresset för denna råvara som är både nyttig och klimatsmart. Ingen jordbruksmark tas i anspråk, ingen gödsling eller sötvattens­bevattning behövs, och de kan torkas för förvaring. Alger är näringsrik mat och kan även fungera som smakförstärkare, konsistensgivare eller färgämnen i mat. Djurfoder, biobränsle, vattenrenare och nya material är andra användningsområden.

Alger är minst lika nyttiga som grönsaker, ibland ännu nyttigare. De innehåller mycket mineraler, vitaminer, proteiner, nyttiga fetter och andra bioaktiva ämnen, som antioxidanter.

De långlivade japanerna äter stora mängder tång och drabbas sällan av demens eller tarmcancer. Om det finns ett samband vet man inte, men vissa forskare tror det.

Spirulina och chlorella
Spirulina är ätbara, proteinrika cyanobakterier som också kallas blågröna alger. Chlorella är encelliga grönalger. De är båda fotosyntetiserande organismer som innehåller klorofyll, i synnerhet chlorella.

Tång
Makroalger, alltså tång, är näringsrika och innehåller andra fibrer än landväxter, vilket antas gynna tillväxten av nya tarmbakterier som i sin tur stimulerar immunförsvaret. Växter är byggda av kolhydraterna cellulosa, hemicellulosa och det ”svårtuggade” ligninet. I havet ger vattnet stöd och stadga åt tången vilket innebär att ligninet inte behövs. Dessutom ser kolhydratfibrerna annorlunda ut. De har andra typer av glykosidbindningar och annorlunda funktionella grupper, vilket påverkar nedbrytningen i tarmen.

Plocka själv – vad och var
Knöltång, snärjtång, havssallad, sockertång, fingertång och tarmtång är vanliga och goda sorter som du kan plocka. Plocka inte tång i stillastående vatten eller nära hamnar, kärnkraftverk eller utsläpp av kloak- eller industriavfall, inte heller i sötvatten eller under algblomning. Många avråder även från att plocka i Östersjön. Plocka inte heller exemplar med mycket djur eller annan påväxt, eller sorter som är tunna som hårstrån eftersom de kan innehålla olämpliga ämnen. På internet kan du hitta info om hur man lagar till dem.


Källor:
https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/alger-framtidens-allroundmat-1.612780
https://cms.it.gu.se/infoglueDeliverWorking/digitalAssets/1686/1686060_laga-mat-med-alger_2015.pdf
https://www.forskning.se/2018/06/05/tang-pa-tallriken-bra-for-tarm/
https://www.landleyskok.se/recept/visst-kan-man-ata-tang

Publicerat

Hibiskus – vacker välgörare

Hibiskus - rosellhibiskus - dryck

Hibiskusbuskarna växer i tropiska och subtropiska delar av världen. Rosellhibiskus används till goda och nyttiga varma och kalla drycker.

En välkänd blommande krukväxt på fönsterbänken är hibiskus av arten Hibiscus rosa-sinensis, men hibiskussläktet är stort. Många av arterna får rikligt med stora färggranna blommor och används främst som prydnadsväxter.

Hibiskusblommor till mat och dryck
Rosellhibiskus, av varieteten Hibiscus sabdariffa, är den hibiskus vars blommor används till bland annat traditionella drycker i olika länder. Det är färska eller torkade delar från blomman – egentligen de vackert röda foderbladen som sitter under kronbladen och själva blomkalken (”skålen” som blombladen sitter i) – som används när man gör varma och kalla drycker, fermenterade drycker, vin, sylt, gelé, glass, choklad, aromämnen och bakverk. Hibiskusen kan också användas till kosmetika.

Folkmedicin sedan länge
Hibiskus har länge använts inom folkmedicinen. Den har tagits som blodförtunnande medel, mot trög mage och för att sänka kropps­temperaturen. Man har också använt hibiskus till att behandla neurologiska problem, hjärt-kärlsjukdomar inklusive åderförfettning och högt blodtryck, fetma och leversjukdomar.

Hibiskus sägs ha vätskedrivande, smärtstillande, hostdämpande, blodtryckssänkande, antimikrobiella, immunförsvarsstärkande, galldrivande, leverskyddande, anticancerogena och antioxidativa egenskaper.

Populär som hälsosam smaksättare
Vetenskapliga studier bekräftar i viss mån att hibiskus har antioxidativa effekter och kan motverka många av de sjukdomstillstånd som påstås. Orsaken tros vara växtens innehåll av bioaktiva ämnen, främst fenolsyror, som protokatechinsyra, flavonoider, antocyaniner, vissa polysackarider och de organiska syrorna citronsyra, hydroxycitronsyra, vinsyra, äppelsyra och hibiskussyra. Antocyaninerna ger den röda färgen och syrorna den friska smaken. Det blir allt vanligare även i västvärlden att njuta av hibiskusen i drycker.


Källa:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32354172

Publicerat

Blommor på bordet

Gräslöksblommor och zucciniblommor - gott att äta

Vi äter frukter, bär, blad, rötter och andra växtdelar. Det är inte lika vanligt att vi äter blommor, men många vegetabilier har ätbara, goda och nyttiga blommor. Dessutom är de vackra på tallriken.

Liksom frukterna och bären som bildas efter blomningen har själva blommorna ofta höga halter av färgämnen och andra ämnen som fungerar bland annat som antioxidanter.

Att dekorera sallad, tårta eller istärningar med fina blomblad är inte enda sättet att använda blommor. Fläderblomssaft och saffrans­krokusens pistiller som vi bakar lussebullar med känner väl de flesta till. Bakverk med rosenvatten och friterade zucchiniblommor är vanligt i vissa länder. Det finns otaliga exempel, bland annat på internet, på hur blommor kan användas till mat och dryck.

Om du vill plocka ätbara blommor själv måste du vara helt säker på vad du plockar. Vissa blommor är giftiga även i små mängder. Även om du hittar rätt sort får den inte ha vuxit nära en väg eller varit besprutad. Många växter har vissa delar som är ätliga och goda medan andra delar av samma växt är giftiga. Ta noga reda på vad som gäller, och sätt igång att piffa till mat och dryck med blommor!

Drivs med WordPress
© 2024  Råkraften.se