Det är populärt att meditera för att öka sitt välmående både fysiskt och psykiskt. Metoderna är många, och de flesta kan hitta någon som passar dem.
Det finns de som tror att meditation bara är ett flummigt uttryck för att vila. Så är det inte. Forskning har visat att olika former av meditation påverkar både strukturer och funktioner i hjärnan.
Meditation utövades redan 1 700 år före Kristus och anses ha sitt ursprung i hinduismen. Idag är meditation ett samlingsbegrepp för flera olika typer av tekniker och övningar som utförs i syfte att uppnå total närvaro och koncentration samtidigt med mental och fysisk avslappning, en kombination av fokus och harmoni. Meditation kan utövas sittande, liggande eller i rörelse.
Klokare beslut
På KTH bedrivs forskning i gränslandet mellan filosofi och neurovetenskap. I en gemensam genomgång av forskningsläget utgår Barbro Fröding, filosofiforskare vid KTH, och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap vid KI, från de rön som visat att olika former av meditation påverkar hjärnans centrala strukturer och funktioner. De former av meditation som ingår i undersökningen är bland annat Mindfulness, Focus attention training och Compassion [medkänsla] training.
– Neurovetenskapliga studier och även historien visar att vi inte alltid tar långsiktiga och socialt hållbara beslut, säger Barbro Fröding. Meditation kan utveckla det goda beslutsfattandet – det som är ansvarsfullt, reflekterat, välinformerat och långsiktigt hållbart.
Människor har en tendens att tänka egoistiskt och kortsiktigt och fatta beslut utifrån det. Genom att meditera kan vi öka förmågan att växla perspektiv, få bättre koncentrationsförmåga och minneskapacitet men också förmåga att reglera våra känslor bättre. Vi kan då utveckla ett beteende där vi lever och handlar med större medkänsla och omsorg om även andra människor, enligt forskarna. Inte minst viktigt nu med exempelvis klimatförändringarna som måste motverkas genom att så bra beslut som möjligt tas.
Ökat välbefinnande
Meditation kan hjälpa då en människa mår dåligt av någon anledning. Problem med stress, ångest och oro är vanligt förekommande. Det kan ha många olika orsaker, exempelvis livssituation, negativa upplevelser eller fysisk sjukdom. Med hjälp av meditation kan positiva beteendeförändringar ske och psykiskt välbefinnande förbättras. Samtidigt kan detta gynna den fysiska hälsan, genom att exempelvis sänka eller stabilisera blodtrycket och att motverka andra stressrelaterade symtom.
Mindfulness är en typ av meditation som även används som behandlingsmetod inom sjukvården för att öka patientens förmåga att hantera besvär som stress, smärta, sömnproblem, ångest och depression. Metoden kan öka förmågan att hantera negativa tankar och att förstå sig själv.
Den som har någon typ av sårbarhet, som tidigare trauma eller psykisk sjukdom, bör ha någon form av handledning och en stöttande omgivning om de väljer att pröva meditation.
Friskvård
Den 1 juli 2020 utökade Skatteverket det friskvårdsbidrag som företag kan ge till sina anställda skattefritt till att innefatta friskvårdstjänster som levereras digitalt. Det betyder att meditations- och mindfulness-appar är godkända av Skatteverket. Fråga din arbetsgivare!
Källor:
https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/meditation-gor-dig-battre-1.923018
https://www.1177.se/liv–halsa/stresshantering-och-somn/mindfulness