Fett i blodet – bra eller dåligt?

Kolesterol - balansen mellan blodfetterna viktig

Kolesterolvärden och blodfetts­halter är hälsomarkörer. Men det är inte riktigt så enkelt att kolesterol i sig är farligt.

De fetter i blodet som det främst talas om är kolesterol och trigly­cerider. Kolesterol har viktiga funktioner i kroppen, bland annat uppbyggnad av celler och bildning av hormoner. Triglycerider är uppbygg­da av fettsyror och lagras i fettväven som energireserv. Både kolesterol och fettsyror får vi i oss via maten, men det bildas också i kroppen. Produktionen av kolesterol i levern minskas om det kommer mer kolesterol från födan. Ämnena är viktiga för oss men ska vara i rätt mängd och i balans med varandra.

Kolesterol brukar delas in i två typer beroende på vilka transport­molekyler de ingår i – LDL och HDL. Vid över­skott på LDL fastnar det på insidan av blodkärlen och kan orsaka åderförfettning och hjärt-kärlsjuk­domar. HDL har däremot en skyddande effekt eftersom det kan åter­transportera överskott av kolesterol och triglycerider från exempelvis blodkärlen till levern.

Triglycerider i för höga halter är i sig en riskfaktor. Det är också höga LDL-värden och låga HDL-värden.

Hur benägen man är att få obalans mellan blodfetterna eller påverkas negativt av en obalans kan vara ärftligt, men levnadsvanor och andra riskfaktorer har också stor betydelse.

Kostens betydelse
Vi behöver inte vara så rädda för kolesterolrika livsmedel som annars är nyttiga, som ägg och räkor. Däre­mot skadar mättat fett kolesterol­­­balansen och ökar halten LDL-kolesterol i blodet. Omättat fett minskar istället mängden LDL. Fisk och vegeta­biliska oljor är källor till omättat fett. Omättade fetter kan vara enkelomättade eller fler­omättade.

Transfetter påverkar kolesterolet negativt ännu mer än mättat fett. När flytande oljor härdas omvandlas det omättade fettet till mättat fett. Om härdningsprocessen avbryts i förtid uppstår transfetter, också kallat delvis härdade fetter. Transfetter finns bland annat i kex, pommes frites och godis.

En kost med mycket frukt, grönsaker, baljväxter, fullkornsprodukter, fet fisk, nötter och mjuka vegetabiliska fetter kan hjälpa till att balansera blodfettsvärdena till hälsosamma nivåer.

 

Källor:
https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hoga-blodfetter/
https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Halsa/Hogt-kolesterol/

Ekologiskt?

Vad innebär det att något är ekologiskt? Exempel på märkningar.

Det finns en mängd märkningar som ska garantera att produkten du köper är ekologisk. Men vad inne­bär det?

Att maten är ekologisk innebär förenklat att den är fram­ställd med hänsyn till miljö, djurskydd och hälsa. Här är några märkningar att hålla utkik efter.

EU-lövet
Inom EU ska företag som vill märka sina produkter som ekologiska (minst 95 % ekologiska ingredienser) eller vill ange att produkten innehåller ekologiska ingredienser, anmäla sig till ett godkänt kontroll­organ som certifierar produkten enligt vissa regler. En godkänd produkt märks med symbolen som kallas ”EU-lövet”. Ingredienser från jakt eller fiske omfattas inte av EU-märkningen.

KRAV-märkning
De produkter som är KRAV-märkta uppfyller EU-förord­ningen för ekologisk produktion, men dessutom har ännu strängare regler från föreningen KRAV följts. Föreningen har extra höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimat­påverkan. KRAV har också regler för fiske, butik och restaurang. Medlemmarna är organisationer och företag som representerar både konsumenter och producenter.

Rättvist bra även för miljön
Rättvisemärkta produkter certifieras utifrån krav på odlings- och levnads­villkor för odlare och arbetare på odlingar i utvecklingsländer. Reglerna innebär samtidigt att större hänsyn tas till miljön. Exempel på märkningar är UTZ, Fairtrade och Rainforest Alliance.

 

Källa: https://www.hallakonsument.se/miljo-och-hallbarhet/handla-hallbart/markningsguiden/

Fermentering, boktips

Inom kemin betyder fermentering en ofullständig oxidation av organiska föreningar i frånvaro av syre, men vanligen hör vi begreppet om livsmedelsproduktion där ofarliga mikroorganismer – mjölksyra­bakterier, mögel­svampar, jäst­svampar och kombinationer av dessa – används, det kallas också jäsning. Produkterna blir i sig mindre tillgängliga för skadliga mikro­organismer eller skyddas tack vare processens förändring av miljön. Fermentering sker också i våra magar där ”goda” tarm­bakterier behövs för nedbrytning av vissa kolhydrater.

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Jäsning

Boktips

Fermentera 2.0
Grönt med goda bakterier

Fermentera 2.0 Grönt med goda bakterier av Jenny Neikell
Förlag Norstedts, fotograf Tom Wall

Människan har använt bakterier för att fermentera mat i årtusenden. Fermen­te­ringsprocessen skapar unika smaker med syra, fruktighet och umami, samti­digt som bakte­rierna gör nytta för vår hälsa.

Jenny Neikell har över 25 års erfarenhet av fermentering. I hennes bok får vi recept på klassiska rätter, som surkål och kimchi, och lär oss fermentera kryddiga chutneys, smakrika rotfruktssallader, heta chilisåser, knapriga cruditéer och örtiga salsor. Urvalet av råvaror är stort, och du kan också odla dem själv eller plocka vilda växter.

Guldsmoothie med bönor

Smoothie med gurkmeja, ingefära, havtorn, äpple, päron, morot, apelsin och bönor

1 dl juice med ingefära, havtorn, gurkmeja, morot, äpple och päron
1 dl kokta vita bönor
Juice från 1 pressad apelsin

Mixa bönor och juicer i en mixer. Späd eventuellt med vatten till önskad konsistens.

Smart med koncentrat

Inte bara idrottare utan också andra hälso­­medvetna dricker rödbets­juice. Koncentrat innebär att du kan dricka mindre och därför får mer för pengarna.

Rödbetsjuice dricks av många idrottare för att förbättra presta­tions­förmåga och åter­hämtning. För att slippa dricka en halvliter vid varje tillfälle brukar de flesta använda koncentrerad rödbets­juice.

Bra för kroppen och knoppen
Rödbetsjuice är också känt för att kunna sänka ett högt blodtryck. En mängd andra goda hälsoeffekter kan räknas upp för exempelvis hjärt-kärlhälsan, funktionen hos cellernas ”kraftverk” mitokond­rierna och magslem­hinnan. Det finns även studier som visar att rödbetsjuice ger bättre blodflöde till hjärnan så att du blir mer alert.

Att prestationsförmåga och ork ökar är bra inte bara för idrottare utan också för personer som av ålders- eller hälsoskäl har nedsatt tränings­förmåga.

Mindre mängd och billigare med koncentrat
Den som dricker rödbetsjuice av hälsoskäl, dricker oftast 1-2 dl om dagen. Varför inte byta ut den vanliga rödbets­juicen mot koncentrerad rödbetsjuice? Om den är koncentre­rad fyra gånger kan de flesta dricka den som den är utan att späda ut den. Du dricker mindre mängd och du får mer nyttigheter för pengarna. Smart!

Mycket grönsaker, frukt och bär ska vi äta, det säger Världshälso­organisa­tionen, WHO, och Livsmedels­verket. Att kombinera dem ökar de goda effekterna. Rödbetan innehåller massor med nyttiga ämnen, men ett av dem – nitrat – minskar om du kokar rödbetan. Ugnsbaka, råriv eller pressa till juice istället. Ibland kan osötade juicer också vara ett bra komplement när det är svårt att få i sig tillräckligt mycket grönsaker, frukt och bär.

Kombucha för hjärnan

Kombucha - fermenterad dryck - bra för hälsan

Av alla livsmedel som är fermente­rade av mikro­organismer – eller jästa – är drycken kombucha mest ”inne” nu.

Fermentering är en metod som används för att tillreda eller bevara mat. Exempel på fermenterade produkter är surkål, koreansk kimchi, surdegsbröd, öl, yoghurt, sur­strömming, ost, soja, saltgurka, isterband och kakao. Trendigt idag är den fermenterade drycken kombucha, men den har gjorts i flera tusen år. Vissa läkemedel framställs med hjälp av mikroorganismer, och i våra egna tarmar fermenterar de ”goda” tarmbakterierna fibrer och resistent stärkelse från kosten.

Processen ger inte bara god smak och hållbarhet, fermenterad mat påverkar hälsan positivt. En anled­ning är att bakteriefloran i tarmarna gynnas av bakterierna i den fermen­terade maten. Immunför­svaret blir bättre med frisk mage och tarm, det vet man sedan länge. Men det finns också ett komplext samspel mellan bakterier, tarm och hjärna.

Tarm-hjärna-axeln
Forskningsområdet MGB (micro­biota­-gut-brain) är högaktuellt. Begreppet tarm-hjärna-axeln syftar på att tarmens bakterieflora antas påverka tarmbarriären och därmed hjärnans funktioner. En skadad barriär kan släppa in skadliga ämnen från tarmen till tarmslemhinnan. Därifrån kan de ta sig till utsidan av tarmen och få nerv­impulser att skickas till hjärnan. De kan också komma ut i blodet och vidare till hjärnan och där påverka dess funktioner och orsaka en stress­reaktion. En ond cirkel kan skapas om signaler från hjärnan påverkar tarmen negativt så att genomsläpp­ligheten ökar ännu mer.

Forskning har visat att en frisk tarmflora kan bilda både ämnen som stärker barriären och ämnen som påverkar hjärnan positivt och sänker stressnivån.

Tarmfloran antas kunna ha betydelse vid neurologiska sjukdomar och psykisk ohälsa, till exempel depres­sion, autism, minnesstörningar, schizofreni, Alzheimers och Parkin­sons sjukdom.

Syrade grönsaker och kombucha
Att fermentera sin egen mat eller brygga drycken kombucha är populärt. Syrade grönsaker bildar en egen mjölksyrakultur. En kombucha­kultur består av bakterier och jäst­svampar som läggs i sötat te och omvandlar det till en syrlig dryck med bland annat ättiksyra och andra organiska syror.

Källor:
https://www.forskning.se/2018/06/06/din-tarmflora-paverkar-hur-du-mar/
https://www.bonnierfakta.se/bocker/217602/

Göra kombucha själv?

Leta fram ett recept på kombucha. Du behöver en kombuchasvamp, kallas också kombucha-mamma eller scoby, som kan köpas i vissa hälso­kostaffärer eller i näthandeln. Som vätska använder du te som du bryggt i en ren glasburk, sötat och låtit svalna till rumstemperatur. Vissa häller också i lite färdig kombucha. Därefter lägger du i kombucha­svampen och fäster ett bomullstyg över. Burken ska stå mörkt och varmt i cirka en vecka.

När brygden är klar – smaka av med ett sugrör – tas kombucha­svampen upp tillsammans med lite vätska och förvaras i en ren burk i kylskåp till nästa gång. Håll koll så att den inte möglar. Drycken hälls över i rena flaskor med kork. Om du vill lägger du några fruktbitar eller ingefära i botten på flaskorna. Är flaskorna trycksäkra kan de stå i rumstempe­ratur i en vecka så att kolsyra bildas. Kombuchan förvaras sedan i kylskåp.

Om du har bryggt kombucha på vanligt sätt och nu vill prova att brygga med juice finns tips i denna länk: http://kombuchahome.com/brew-kombucha-fruit-juice-instead-tea/

Snabba och pricksäkra skidskyttar

Felicia Lindqvist, Johanna Skottheim, Bettan Högberg och Ingela Andersson, skidskytte

Skidskytte är en vintersport där längdskidåkning och sportskytte kombineras, sporten kallas också biathlon.

Från början var aktiviteten ett sätt att träna upp ett lands militära försvars­förmåga. De första världsmäster­skapen i skidskytte hölls 1958. De grovkalibriga gevären byttes ut till finkalibriga vapen 1978, och samtidigt minskades skjut­sträckan från 150 m till 50 m.

Skidskytte idag
I internationella mästerskap finns sex tävlingsgrenar; distans, sprint, jakt­start, masstart, stafett och mix­stafett. De tävlande åker skidor på en bana. Beroende på tävlings­gren skjuter man två eller fyra gånger, hälften i liggande ställning och hälften i stående. Varje gång skall fem måltavlor träffas, en bom straffas på olika sätt i de olika grenarna – en straffrunda, tidstillägg eller användning av extraskott före eventuell straffrunda.

Sverige har genom åren nått stora framgångar inom skidskytte. Mest känd är kanske Magdalena Forsberg som har sex VM-guld och har vunnit hela världscupen sex gånger.

Sommartid hålls tävlingar i rullskid­skytte.

IBU-cupen
En underdivision till världscupen är IBU-cupen. Det är en serie med nio tävlingstillfällen under vintern, varav ett är EM som räknas in i IBU-cupen. Vid varje tillfälle körs flera tävlingar i några av de olika tävlingsgrenarna.

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Skidskytte

Deltar i IBU-cupen

Fyra av de svenska tjejerna som just nu tävlar i IBU-cupen är Felicia Lindqvist, Biathlon Östersund, Johanna Skottheim, Lima SKG, Elisabeth ”Bettan” Högberg, Biathlon Östersund, och Ingela Andersson, K4 IF.

Ingela leder just nu IBU-cupen med några få poäng före Bettan, och de båda kunde börja tävla i världscupen efter jul. I skrivande stund återstår en tredjedel av tävlings­tillfällena i IBU-cupen inklusive EM, och världscupen pågår också för fullt.

Kost och hälsa viktigt
Kost är en av flera betydelsefulla komponenter i tjejernas elitsatsning. Alla fyra använder rödbetsjuice för att öka prestationsförmågan vid träning och tävling. Det är också viktigt att lyssna på kroppens signaler och att hålla sig frisk. För att minska antalet sjukdagar dricker de juice med ingefära.

Lycka till!
Vi önskar skidskyttedamerna fortsatt lycka till med resten av säsongen.

Ingela Andersson och Felicia Lindqvist

Felicia Lindqvist, 23 år, från Hede
Favoritpass: Styrketräning i olika former


Felicia studerar förvaltningsjuridik vid skidskytte­universitetet i Östersund. Hon har tävlat i junior-VM, och nu som senior har hon tagit några SM-medaljer, bland annat i rullskidskytte. Hon har tävlat i IBU-cupen sedan förra säsongen. Nyligen vann hon grenen supersprint i en deltävling.

När Felicia inte åker skidor, tränar eller pluggar gillar hon att umgås med vänner och titta på tv-serier.

Johanna Skottheim, 24 år, från Transtrand
Favoritpass: Tuffa intervaller på löpbandet


Johanna studerar ekonomi vid Mittuniversi­tetet vid sidan av skid­skyttet. Förra säsongen kom hon på 13:e plats i den totala IBU-cupen och var bästa svenska. Denna säsong tog hon sin första SM-medalj som senior. I den pågående IBU-cupen är hon hittills nöjd med sina resultat.

Hundar är ett stort intresse för Johanna. När hon åker hem till familjen passar hon på att också vara mycket med familjens hundar.

Elisabeth Högberg, 32 år, från Jädraås
Favoritpass: Skartur på fjället i vårsolen


Bettan ägnar sig åt skid­skyttet på heltid. Hon har tillhört svenska skid­skytte­landslaget i flera år. För att fortsätta sin nuvarande satsning har hon tackat nej till en A-landslagsplats. Hittills har hon som junior och senior vunnit 52 SM-medaljer. Hon har även deltagit vid fem VM, två OS, två junior-VM och ett ung­doms-OS.

Bettan bakar gärna tårtor och har varit med i ”Hela kändis-Sverige bakar” i tv.

Ingela Andersson, 27 år, från Arvidsjaur
Favoritpass: Löpning med stavar uppför


Ingela är utbildad ekonom och fastighetsmäklare men heltids­satsar på sin sport. Hon har flera SM-medaljer och mångårig inter­nationell erfarenhet. Som ungdom vann hon ungdoms-OS och tog flera medaljer i junior-VM. Ingela har meriter från både VM, EM och världs­cupen. De senaste säsongerna har hon tagit flera pallplatser i IBU-cupen.

Ingela umgås helst med familj och vänner när hon är ledig. Hon gillar också att resa.

Bettan Högberg och Johanna Skottheim

Björnar och bär

Björnarna klarar kanske vintersömnen delvs tack vare blåbären de äter?

Hur kan björnarna, efter 5–7 månaders vintersömn, vakna på vårkanten utan annan påverkan än 10–15 % muskelförlust? Det här intresserar vissa som forskar om sjukdomar hos människor. En pusselbit kan vara de enorma mängder bär björnarna äter.

Genom att studera hur djur har anpassat sig till extrema situationer, genom att exempelvis utveckla skydds­mekanismer mot oxidativ stress, kan forskare finna metoder för hur människor ska kunna skydda sig mot olika kroniska sjukdomar.

I Skandinaviska björnprojektet studeras vilda brunbjörnar (Ursus arctos) för att öka kunskapen om deras ekologi men också för att ta fram data som bland annat kan användas av forskare för att få förståelse för hur björnar undviker komplikationer till följd av långa perioder med fetma och orörlighet.

Före och under vintersömnen
Björnarna förbereder sig för vinter­sömnen genom att öka sitt kalori­intag kraftigt under senare delen av sommaren och hösten. De är allätare, och svenska björnars föda består främst av stora mängder bär men också växter, kadaver, större och mindre djur samt insekter.

Under vintersömnen lever björnarna enbart på sina fett­depåer och stänger i princip av hela sin övriga metabo­lism. Ämnesomsättningen är reducerad med 70 % och kropps­temperaturen är sänkt till 30-35 grader. Det enda som avges från kroppen är koldioxid i utandnings­luften.

Nästan opåverkade av fetma och orörlighet
Efter 5–7 månaders vintersömn vaknar björnarna på våren. Trots fetman när de gick i ide och orör­ligheten under vintern är i princip den enda påverkan man sett hos dem 10–15 % muskelförlust. En människa, däremot, skulle snabbt ha drabbats av bland annat benskörhet, muskel­förtvining, liggsår och typ 2-diabetes, och hen skulle sannolikt ha dött till följd av njursvikt eller blodpropp.

Hur björnarna klarar av detta är intressant för forskare inom forsk­ningsområden som rör fetma och njurfunktion hos människor.

Stora mängder bär skyddar
Trots att björnarna utvecklar insulin­resistens och blod­fetts­rubbning får de inte åderförkalkning. De drabbas inte heller av systemisk inflammation eller oxidativ stress som många människor med fetma.

Det finns förstås flera förklaringar, men en av dem är troligen björnarnas enorma intag av bär, som lingon och blåbär, under sensommar och höst. Bären innehåller antioxidanter i form av exempelvis resveratrol. En effekt resveratrol har är att starta en stresskyddsreaktion som aktiverar överlevnadsgener hos cellerna.

I andra studier har man sett att om man adderar lingon och blåbär till en fettrik diet hos möss under 13 veckor kan de ogynnsamma metabola effekterna av fet diet undvikas.

Det faktum att den lilla mängd urin som bildas inte kissas ut under björnens vintersömn utan åter­absorberas i urinblåsan utan att urinämnet urea ansamlas är intressant för forskning om njur­sjukdomar.

En teori är att det stora intaget av resveratrol via bären bidrar till att halten av urinämnet urea sjunker. Därtill kan fruktos som finns i frukter och bär hämma bildning av urea.

Kvävet i urean används dessutom till återbildning av protein med hjälp av bakteriefloran i tarmen hos björnarna. Man vet att bärdiet kan påverka tarmfloran positivt.

 

Källor:
http://www.njurfonden.se/forskare/bjornen-sover-pa-nya-behandlingsformer/
http://lingonjuice.se/lingon-for-halsosam-tarmflora/

 

Biomimetik

Biomimetik, också kallat biomimi­kry, är ett forsknings­område där vi människor imiterar lösningar som evolverats i naturen hos olika arter som respons på särskilda utma­ningar och behov.

Baserat på dessa naturligt utveck­lade funktioner och strukturer utvecklar forskarna användbara lösningar på tekniska eller medi­cinska problem för oss människor.

Ett av många exempel på detta är kardborrebandet. Du kan också läsa mer i länken nedanför.

Källa: http://www.nytid.fi/2018/03/eldflugs-lampor-spindelsilke-och-svampskor/

Rödbetsjuice och fönstertittarsjuka

Åderförkalkning i benen ger ofta bensmärtor under promenader. Livs­stils­förändringar minskar risken för allvarlig sjuk­dom, medicinering kan också behövas. Smärtan behandlas med gång­träning, och rödbetsjuice kan underlätta denna.

Perifer artärsjukdom eller benartär­sjukdom brukar kallas fönster­tittarsjuka eftersom den drabbade behöver stanna ofta på grund av smärta i benen under en promenad och kanske passar på att titta i skyltfönster då.

Orsaken är åderförkalkning i benens pulsådror. Värken kan sitta i vaderna eller någon annanstans i benen, till och med i ryggslutet. Alla får inte ont i benen utan kan känna domningar eller trötthet. Den som sitter still mycket kanske inte får symtom trots dålig blodcirkulation.

Behandla riskfaktorerna
Tillståndet måste behandlas för att förhindra allvarliga och livshotande sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Risk för amputation finns också om sjukdomen fort­skrider.

Till att börja med måste en rökare sluta röka direkt. Sedan ska risk­faktorer motverkas, vilket innebär att blodsocker, blodtryck och blod­fetter ska hållas på rätt nivå med hjälp av livsstilsförändringar och medicine­ring. Ofta ges blod­propps­före­byggande läkemedel.

Lindra smärtan
Smärtorna kan minska när risk­faktorerna behandlas, men de lindras främst med träning. Genom gång­övningar kan sträckan man kan gå bli längre och längre. En sjuk­gym­nast ger effektiva övningar. Skulle detta inte hjälpa är medicin eller kirurgi nödvändigt.

Rödbetsjuice positivt för blodkärlen
De flesta vet att rödbetsjuice kan sänka blodtrycket. Mycket forskning ligger till grund för den uppfatt­ningen. Det är främst rödbetans nitrater som är orsaken till den positiva effekten. Nitraterna omvandlas i kroppen först till nitrit och sedan till kväveoxid.

Många idrottare använder rödbets­juice för att öka prestations­förmågan. Nitraterna gör nämligen även så att cellerna utnyttjar syret effektivare när energi skapas.

Rödbetor innehåller också – liksom andra grönsaker, frukter och bär – antioxidanter. Vetenskapliga studier har indikerat att blodsockernivån och blodfetts­samman­sättningen kan normaliseras av sådan anti­oxidantrik kost.

Gångträning underlättas av rödbetsjuice
I en studie deltog åtta försöks­personer med benartär­sjukdom och bensmärta vid gång. Patienternas kapacitet vid motion på ett gång­band under­söktes, och dessutom mättes blodtrycket. Detta skedde vid två tillfällen med 1-2 veckors mellanrum. Patienterna fick 3 timmar före motionstestet 500 ml rödbetsjuice (med 9 mmol nitrat) den ena gången och placebo den andra gången, men de visste inte vad juicerna innehöll.

När patienterna druckit rödbetsjuice kunde de gå 18 % längre tid innan smärtan kom, och de orkade gå 17 % längre tid än vid det tillfälle när de druckit placebo. Dessutom hade de lägre blodtryck både vid vila och vid maximal ansträngningsnivå när de druckit rödbetsjuice. Forskning har tidigare visat en dosberoende koppling mellan nitrat och sänkt blodtryck samt träningskapacitet.

Ännu ett test bekräftar effekten
I en annan studie deltog patienter i ett 12-veckors­program med gång­träning under tre tillfällen per vecka. Den ena gruppen fick dricka rödbets­juice (innehållande 4,2 mmol nitrat) medan den andra intog placebo­­juice. Tid på löpbandet innan patienterna fick smärta och hur långt de gick under 6 minuter mättes. Tester för blodcirkulation och syre­sättning i musklerna utfördes också.

I båda grupperna hade upprepad motion positiv effekt på hur lång tid det tog innan det började göra ont vid övningen, men effekten hos de som druckit rödbetsjuice var tre gånger större. Effekten var positiv även vid 6-minuterstestet med mer än dubbelt så stor effekt med rödbets­juice. Rödbetsjuicen påverkade också kärl och muskler på ett sätt som underlättar motion.

 

Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29976553
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21454745
https://www.netdoktor.se/hjart-karlsjukdom/sjukdomar/fonstertittarsjuka-claudicatio-intermittens/

Äpplen och päron skyddar hjärnan

Äpplen och päron skyddar hjärnan

”Ett äpple om dagen håller doktorn borta”, är ett välkänt talesätt. Frukt, bär och grönsaker är bra för hälsan och minskar risken att drabbas av stroke. Det gäller särskilt om du äter äpplen och päron. Ju mer desto bättre.

Att frukt, bär och grönsaker är bra för oss vet vi sedan länge, och det finns många sorter att välja mellan med olika smak, fiberinnehåll, närings­ämnen, form och färg. Just färgen intresserar forskare eftersom den indikerar vissa specifika ämnen, bioaktiva pigment, som påverkar oss positivt på olika sätt.

Frukt och grönsaker motverkar stroke
Forskning har visat att frukt, bär och grönsaker minskar risken för stroke. Stroke är ett samlingsnamn för hjärn­skador som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. En stroke leder till syrebrist i hjärnan som ger bortfall av viktiga funktioner och kan vara livshotande.

Äpplen och päron halverade risken
I en nederländsk studie som pågick under 10 år under­sökte forskarna förekomsten av stroke och kopplingen till färgen på frukt, bär och grönsaker som deltagarna åt. Drygt 20 000 vuxna män och kvinnor, som var friska från början av studien, deltog. Frukt, bär och grönsaker delades in i fyra färg­grupper; gröna, orange/gula, röda/lila samt vita, och deltagarna fick fylla i frågeformulär. Under dessa 10 år noterades 233 fall av stroke. En beräknings­modell som tog hänsyn till andra riskvariabler användes.

De frukter och grönsaker som hade betydelse var de med vitt fruktkött. Ju mer vita frukter och grönsaker delta­gar­na åt, desto mindre risk att drabbas av stroke – för varje kvarts hekto per dag som de åt minskade risken med 9 %. Av dessa råvaror med vitt fruktkött var 55 % äpplen eller päron. Personer som åt mycket äpplen och päron halverade risken att få stroke.

Äpplen, päron och gröna bladgrönsaker
En forskargrupp vid Karolinska Institutet följde under drygt 10 år nästan 75 000 personer som inte haft stroke, hjärt-kärlsjukdom eller cancer vid starten av studien. Delta­garnas intag av olika grupper av frukt och grönsaker noterades. Totalt uppträdde under denna tid 4 089 fall av olika typer av stroke.

Forskarna såg att risken att drabbas av stroke minskade med ökat intag av frukt och grönsaker, de som åt frukt och grönt sju till åtta gånger om dagen minskade stroke­risken med 20 %. Den största positiva effekten hade äpplen och päron samt grön­bladiga grönsaker.

Kontroll på blodtrycket
Resultaten gällde inte de som hade högt blodtryck, vilket är en riskfaktor för bland annat stroke. Frukt och grön­saker sänker ofta blodtrycket, men den som har högt blodtryck trots stort intag av frukt och grönsaker måste även få behandling mot sitt höga blodtryck för att minska risken.

 

Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23294925
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21921279

Äpple och päron - risken för stroke minskar med högt intag