Kombucha för hjärnan

Av alla livsmedel som är fermente­rade av mikro­organismer – eller jästa – är drycken kombucha mest ”inne” nu.

Fermentering är en metod som används för att tillreda eller bevara mat. Exempel på fermenterade produkter är surkål, koreansk kimchi, surdegsbröd, öl, yoghurt, sur­strömming, ost, soja, saltgurka, isterband och kakao. Trendigt idag är den fermenterade drycken kombucha, men den har gjorts i flera tusen år. Vissa läkemedel framställs med hjälp av mikroorganismer, och i våra egna tarmar fermenterar de ”goda” tarmbakterierna fibrer och resistent stärkelse från kosten.

Processen ger inte bara god smak och hållbarhet, fermenterad mat påverkar hälsan positivt. En anled­ning är att bakteriefloran i tarmarna gynnas av bakterierna i den fermen­terade maten. Immunför­svaret blir bättre med frisk mage och tarm, det vet man sedan länge. Men det finns också ett komplext samspel mellan bakterier, tarm och hjärna.

Tarm-hjärna-axeln
Forskningsområdet MGB (micro­biota­-gut-brain) är högaktuellt. Begreppet tarm-hjärna-axeln syftar på att tarmens bakterieflora antas påverka tarmbarriären och därmed hjärnans funktioner. En skadad barriär kan släppa in skadliga ämnen från tarmen till tarmslemhinnan. Därifrån kan de ta sig till utsidan av tarmen och få nerv­impulser att skickas till hjärnan. De kan också komma ut i blodet och vidare till hjärnan och där påverka dess funktioner och orsaka en stress­reaktion. En ond cirkel kan skapas om signaler från hjärnan påverkar tarmen negativt så att genomsläpp­ligheten ökar ännu mer.

Forskning har visat att en frisk tarmflora kan bilda både ämnen som stärker barriären och ämnen som påverkar hjärnan positivt och sänker stressnivån.

Tarmfloran antas kunna ha betydelse vid neurologiska sjukdomar och psykisk ohälsa, till exempel depres­sion, autism, minnesstörningar, schizofreni, Alzheimers och Parkin­sons sjukdom.

Syrade grönsaker och kombucha
Att fermentera sin egen mat eller brygga drycken kombucha är populärt. Syrade grönsaker bildar en egen mjölksyrakultur. En kombucha­kultur består av bakterier och jäst­svampar som läggs i sötat te och omvandlar det till en syrlig dryck med bland annat ättiksyra och andra organiska syror.

Källor:
https://www.forskning.se/2018/06/06/din-tarmflora-paverkar-hur-du-mar/
https://www.bonnierfakta.se/bocker/217602/

Göra kombucha själv?

Leta fram ett recept på kombucha. Du behöver en kombuchasvamp, kallas också kombucha-mamma eller scoby, som kan köpas i vissa hälso­kostaffärer eller i näthandeln. Som vätska använder du te som du bryggt i en ren glasburk, sötat och låtit svalna till rumstemperatur. Vissa häller också i lite färdig kombucha. Därefter lägger du i kombucha­svampen och fäster ett bomullstyg över. Burken ska stå mörkt och varmt i cirka en vecka.

När brygden är klar – smaka av med ett sugrör – tas kombucha­svampen upp tillsammans med lite vätska och förvaras i en ren burk i kylskåp till nästa gång. Håll koll så att den inte möglar. Drycken hälls över i rena flaskor med kork. Om du vill lägger du några fruktbitar eller ingefära i botten på flaskorna. Är flaskorna trycksäkra kan de stå i rumstempe­ratur i en vecka så att kolsyra bildas. Kombuchan förvaras sedan i kylskåp.

Om du har bryggt kombucha på vanligt sätt och nu vill prova att brygga med juice finns tips i denna länk: http://kombuchahome.com/brew-kombucha-fruit-juice-instead-tea/