Tranbär, vindruvskärnor och tandvård

Tranbär och vindruvor - extrakt av tranbär och vindruvskärnor kan motverka bakterier vid tandinfektioner och bevara tanden.

När rotkanalen i en tand infekterats kan tandläkaren behöva göra en rotfyllning. Extrakt av tranbär och vindruvskärnor har antibakteriell effekt och bevarar också det av tanden som är kvar. Detta kan kanske användas vid tandvård.

Om ett hål är djupt eller om du slagit i din tand kan tandens inre, den så kallade rotkanalen, ha skadats. Det kan då bildas bakterier inuti tanden, som på sikt kan ge tandvärk och infektioner i tandbenet. En skada inuti tanden kräver oftast behandling hos en tandläkare.

En internationell forskargrupp gjorde en sammanställning och analys av rapporter om effekter av användning av tranbär eller vindruvskärnor vid desinfektion av tandens rotkanal med bevarande av den tandvävnad som finns kvar. Det var 13 artiklar som publicerats fram till och med mars 2022 som studerades.

Ta bort bakterier

Vindruvskärnextrakt, som innehåller proantocyanidiner, uppvisade en antioxidativ effekt mot de vanligaste bakterierna man ser vid sekundära infektioner i tänderna. 96,97 % av bakterierna försvann med extrakt av vindruvskärnor.

Tranbärsextrakt, som också innehåller proantocyanidiner, hade antibakteriell effekt mot bakterier relaterade till tandlossning och karies i tänderna.

Forskning har visat (läs mer här >) att tranbär har antioxidativa egenskaper samt kan hindra bakterier från att fastna och därmed växa till. Tranbär motverkar också inflammation genom att hämma produktion av inflammationsdrivande ämnen.

Bevara tanden

Båda extrakten gynnade korsbindning hos tandens specifika kollagen så att kvarvarande tandvävnad bibehöll sin styrka. Tranbär kan till och med motverka erosion av tandens emalj, enligt en av rapporterna i denna litteraturstudie.

Både tranbärsextrakt och extrakt av vindruvskärnor hade alltså signifikant antimikrobiell effekt vid desinfektion av tandrotskanalen utan att förändra de strukturella och mekaniska funktionerna hos kvarvarande tandvävnad.


Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36495398

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Inflammatorisk tarmsjukdom kan lindras av antocyaniner

Blå och röda bär - antocyaniner är naturliga färgämnen i bär, frukt och grönsaker. De har positiva hälsoeffekter och kan motverka inflammatorisk tarmsjukdom.

Antocyaniner är naturliga färgämnen i frukt, bär och grönsaker. Ämnena har bland annat antioxidativa, antiinflammatoriska och prebiotiska effekter. Vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, kan antocyaninerna därför motverka sjukdomen.

I diagnosen inflammatorisk tarmsjukdom – IBD – ingår Crohns sjukdom, ulcerös kolit och oklassificerad kolit. Ibland inräknas mikroskopisk kolit, det vill säga kollagen kolit och lymfocytär kolit. IBD karakteriseras av en kronisk inflammation i tarmens slemhinna. Både arv och miljö kan orsaka IBD.

Komplicerade orsakssamband vid IBD

Troligtvis beror IBD på kronisk eller återkommande aktivering av immunsystemet i mage och tarm. En teori är att kroppens immunförsvar hos vissa individer reagerar på den normala bakteriefloran. Samspelet mellan bakterier, defekter i den skyddande barriärfunktionen hos innerskiktet i tarmen och det lokala immunförsvaret i dess slemhinna har förmodligen betydelse, liksom yttre faktorer som kan påverka detta samspel.

Naturliga färgämnen är bra för hälsan

Frukt, bär och grönsaker innehåller en stor mängd polyfenoler och andra bioaktiva ämnen. Många av dem är färgämnen. En grupp sådana ämnen är antocyaninerna som ger röda, lila och blå färger. Man vet att kost med antocyaniner har positiva hälsoeffekter. Exempel på råvaror med antocyaniner är bär med starka färger, och ämnena finns även i frukter, exempelvis granatäpple, och grönsaker.

Antioxidativa och antiinflammatoriska

I en litteraturstudie av forskningsrapporter sammanställdes rön om antocyaninrika, naturliga produkter som används i hela världen för att behandla IBD. Antocyaniner kan både motverka och behandla IBD genom att förhindra oxidativ stress, ha cellskyddande funktioner, bromsa inflammatoriska cytokiner och hämma cellers signalering vid inflammatoriska processer. Dessutom har de prebiotiska effekter på tarmfloran.

Prebiotisk effekt ger friskare tarmflora

En mindre del av antocyaninerna absorberas och dessa bryts ner snabbt. De har alltså ganska låg biotillgänglighet, men nedbrytningsprodukterna av antocyaninerna har stor betydelse för de positiva effekterna av kost rik på antocyaniner. En stor del av antocyaninerna fortsätter till tarmarna och de nedbrytningsprodukter som bildas där påverkar tarmflorans sammansättning av bakterier och deras aktivitet på ett positivt sätt, exempelvis i blindtarmen. Slutsatsen av sammanställda forskningsrön var att konsumtion av antocyaninrika livsmedel skulle kunna vara ett komplement till konventionella mediciner vid förebyggande och behandling av inflammatoriska sjukdomar i mage och tarm.


Källor:
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/gastroenterologi/inflammatorisk-tarmsjukdom-ibd-kronisk
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25586636

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Havtorn kan sänka blodsockret

Havtorn kan sänka blodsockret och motverka diabetes typ 2

Havtornsbäret innehåller bland annat ämnet isorhamnetin som kan motverka typ 2-diabetes genom att stimulera cellernas upptag av glukos från blodet så att blodsockret sänks, en effekt som liknar insulinets.

Havtorn är en buske med orange, syrliga bär. Dessa är rika på ett flertal bioaktiva ämnen med bland annat antioxidativa effekter. De kan därför motverka oxidativ stress som är kopplat till många sjukdomar. En sådan sjukdom är typ 2-diabetes som ofta beror på felaktig kost, stillasittande och/eller genetik. Havtornsbärets ämnen har också andra effekter som har potential att bromsa typ 2-diabetes.

Insulinresistens höjer blodsockret

Insulin är en signalmolekyl som produceras i bukspottkörteln och utsöndras när blodsockret ökar. Insulinet får glukos­transport­molekylen GLUT4 att flytta sig till cellens yta och släppa in glukosen, blodsockret, från blodströmmen. Vid typ 2-diabetes är dessa funktioner – cellens känslighet för insulin och ibland även produktion av insulin – försämrade och blodsockret blir kvar i blodet så att blodsockret höjs. Havtorn har visats förbättra glukosämnes­omsättningen i forskning med djur och människor.

Transportprotein i cellen stimuleras

I denna studie har forskarna undersökt effekten hos havtornsolja, extrakt av havtornsbär och blad samt pressrester på glukos­ämnesomsättningen efter måltid. I försök med celler undersöktes tarmens glukosupptag från kosten, insulinutsöndring samt insulinberoende glukosupptag i celler.

Varken tarmens glukosupptag eller insulinutsöndringen påverkades. Däremot stimulerade havtorn förflyttning av glukostransportproteinet GLUT4 till plasmamembranet på cellens yta, samma effekt som även insulin hade, vilket är en indikation på ökad bortförsel av glukos från blodet och in i cellerna.

Högt blodsocker sänktes av havtorn

Ämnet isorhamnetin fanns i samtliga undersökta havtornsprodukter. Försök med detta ämne separat visade att det är biologiskt aktivt och triggar förflyttning av GLUT4 till cellytan liksom havtorn och insulin. Effekten var mindre från isorhamnetin än från hela havtornsprodukter vilket förmodligen beror på att flera ämnen i havtorn bidrar till effekten.

Havtorn sänkte efter en timme cirkulerande glukos med ca 10 %, likvärdigt med insulin, i ett försök med kycklingembryon, men effekten minskade efter två timmar medan den ökade med insulin. Förmodligen beror den glukossänkande effekten på ett annat system än GLUT4 som saknas hos kycklingembryon.

Forskarna såg också i ett försök med nematoder (rundmaskar) att högt blodsocker upphävdes tack vare havtornsolja och sänktes av extrakt från blad respektive bär. Däremot sågs ingen effekt på den totala glukoshalten i kroppen vid normalt blodsocker när havtorn testades på bananflugor.


Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36063603
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35426970

Resveratrol i bär aktiverar skyddseffekter

Lingon och tranbär - deras resvetratrol aktiverar cellers överlevnad

I lingon och tranbär finns polyfenolen resveratrol. Ämnet aktiverar kroppens överlevnadsfunktioner på samma sätt som fysisk stress men är skonsammare för kroppen. Detta skyddar bland annat nervcellerna.

En anledning till att bär är så nyttiga är att de är rika på polyfenoler som har hälsosamma effekter på vår hälsa. En sådan polyfenol är resveratrol som finns i bland annat tranbär och lingon. Resveratrol har antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper. Ämnet har också många positiva effekter liknande de som kopplas till lågt kaloriintag, som ökad livslängd, bromsande av åldersrelaterade sjukdomar och friska nervceller.

Resveratrol ställer in på överlevnad

Hård träning, fasta och extremt lågt kaloriintag stressar kroppen som ställs in på överlevnad. Fettinlagringen stoppas liksom de vanliga tillväxtprocesserna, och fettförbränning startar samtidigt som cellerna repareras och föryngras. Resultatet ska då bli viktminskning, långsammare åldrande och bättre motstånds­kraft mot sjukdomar. Att i stället försöka uppnå denna effekt med kost som innehåller resveratrol är skonsammare för kroppen.

Resveratrol aktiverar vissa proteiner – enzymet sirtuin 1 (SIRT1) som har olika funktioner i kroppen samt enzymet AMPK som påverkar energiproduktionen i cellen. Detta startar många gynnsamma processer, bland annat sådana som har positiv effekt på cellernas energiproducenter mitokondrierna samt skyddar nervcellerna och hjärnan.

SIRT1 aktiverar skyddande proteiner

När resveratrol aktiverar SIRT1 aktiveras i sin tur två speciella proteiner som förbättrar mitokondriernas funktion och skyddar dem från skador. På så sätt kan nervcellerna skyddas. Det finns forskningsrapporter som pekar på att resveratrolets förmåga att motverka vävnadsskada i hjärnan och återställa funktionen hos mitokondrier till viss del beror på aktiveringen av SIRT1 och dessa två proteiner.

AMPK påverkar energibalansen positivt

I en amerikansk forskningsstudie såg man att resveratrol aktiverade AMPK i odlade nervceller utan att SIRT1 var inblandat under den tidsperiod studien pågick. Tillväxt av nervcellsutskott och nybildning av mitokondrier gynnades genom att energibalansen i nervcellerna påverkades. Nervcellernas aktivering av AMPK tack vare resveratrolet kunde alltså påverka nervcellernas energibalans och bidra till den nervcellsskyddande effekten av resveratrol. I en studie med möss bekräftades att resveratrol aktiverade AMPK.

Studier har också visat att resveratrol har förmåga att minska utsöndring av en peptid, amyloid-beta, delaktig i den hjärncellsnedbrytande sjukdomen Alzheimers, och därmed motverka nervcellsinflammation och oxidativ stress.


Källor:
https://www.academia.edu/10697626
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28989083
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17438283

Polyfenolrika bär motverkar diabetes typ 2

Blandade bär i korg - bär kan motverka typ 2-diabetes

Att äta bär är positivt för ämnesomsättningen. Högt blodsocker och blodfettsrubbningar är riskfaktorer för typ 2-diabetes som motverkas av bärens ämnen. Dessutom gynnas en frisk tarmflora som också skyddar mot typ 2-diabetes.

I en litteraturöversikt sammanställdes vetenskapliga slutsatser om hur bärkonsumtion kan motverka typ 2-diabetes och relaterade sjukliga tillstånd som fetma, oxidativ stress, inflammation och högt blodtryck. Inför detta insamlades resultat från både human-, djur- och provrörsstudier.

Många nyttiga ämnen i bär

De främsta hälsosamma ämnena i bär är glykosider, katekiner, epikatekiner, proantocyanidiner, cyanidiner, delfinidiner, quercetin, myricetin, malvidiner, petunidin, flavanoler, flavonoler, kaffeinsyror, klorogensyror, fenolsyror, ferulsyror, vanillinsyror, ellaginsyror, hydroxikanelsyra och dess derivat samt polysackarider. Antocyaniner är glykolyserade versioner av vissa av dessa ämnen. Många av ämnena hör till polyfenolerna.

Bär bra för blodsocker och blodfetter

Översikten visade att intag av bär och bärprodukter är en säker och effektiv metod att motverka ämnesomsättningsstörningar med högt blodsocker och blodfettsrubbning. Variationer i glukos- och insulinnivåer efter en måltid rik på fett eller kolhydrater kan normaliseras hos diabetiker om bär intas före måltiden. Oxidativ stress, inflammation och fettoxidation minskade i försök med både friska, överviktiga eller diabetessjuka försöksdeltagare.

Man såg att antocyaniner i bär gynnade ämnesomsättningen och glukosupptaget från blodet genom att aktivera enzymer och transportproteiner. Bärkonsumtion kunde sänka glukoshalten i blodet och förbättra insulinkänsligheten genom påverkan på flera processer. Viktuppgång och inflammationsdrivande responser bromsades genom nedreglering av fettbildande gener och inflammationsdrivande cytokinproduktion.

Hälsosammare tarmbakterieflora

När det gäller sambandet mellan tarmbakteriefloran och typ 2-diabetes kan bär motverka de skadliga effekterna av kost med mycket fett eller kolhydrater. Bären gynnar bland annat fermenterande tarmbakterier som producerar nyttiga kortkedjiga fettsyror och organiska syror, motverkar fetma och bryter ner födoämnen. Sammansättningen av tarmbakterier balanseras och blir hälsosammare.

Rekommenderat intag av bär

För att få dessa hälsosamma effekter rekommenderas enligt denna litteraturstudie ett dagligt intag av 200–400 g hela bär för en medelålders person som väger 70 kg.


Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32825710

Frukt och bär mot komplikation vid njursvikt

Frukt, bär och grönsaker motverkar njursjukdom och hjärt-kärlsjukdom

Vid kronisk njursjukdom ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Kosten är betydelsefull både för att bromsa en fortskridande njursvikt och för att motverka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Frukt, bär och grönsaker är kost som har sådana positiva och skyddande effekter.

Frukt, bär och grönsaker innehåller bland annat polyfenoler som kan motverka hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorer för sådana sjukdomar. Forskning har visat att till exempel lingon kan motverka höga koleste­rol- och blod­sockernivåer, minska inflammation, motverka oxidativ stress samt sänka blodtrycket. Även andra bär samt frukter och grönsaker har i vetenskapliga studier haft positiva effekter på dessa riskfaktorer vilket därmed skyddar blodkärl och hjärta. I försök med råttor har man kunnat se att bär och deras polyfenoler kan bromsa njursjukdom kopplad till högt blodtryck.

Metabol acidos – försurning

Vid kronisk njursjukdom uppstår ofta metabol acidos – en sjuklig ökning av kroppsvätskornas surhetsgrad; en minskning av pH-värdet. Detta försöker man i vissa fall behandla med natriumbikarbonat som har en basisk effekt och höjer pH-värdet. Det fungerar inte alltid och kan ha biverkningar.  Obehandlad metabol acidos leder till bland annat snabbare försämring av njurfunktionen och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

I en vetenskaplig studie undersökte forskare om behandling av metabol acidos vid kronisk njursjukdom med basbildande frukter och grönsaker kunde minska risken för hjärt-kärlsjukdom bättre än intag av natriumbikarbonat.

De 108 patienter som deltog hade kronisk njursjukdom och metabol acidos. De delades in i tre grupper. En grupp fick äta frukter och grönsaker i en mängd som skulle minska kostsyran med hälften, en fick inta natriumbikarbonat och den tredje fick vanlig vård.

Beräknad filtrationsförmåga hos njurarna samt indikatorer för risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom, det vill säga högt blodtryck, högt Lp(a)-värde och låg halt vitamin K1 kontrollerades. Lp(a) är en blodfettspartikel. Låga halter av vitamin K1 i blodet är kopplat till förkalkning av blodkärlen.

Njurarnas filtrationsförmåga

Efter fem år såg forskarna att både gruppen som åt frukt och grönsaker och gruppen som fick natriumbikarbonat hade högre koldioxidvärde i blodplasman – minskad metabol acidos – samt mindre försämring av njurarnas filtrationsförmåga. Frukt och grönsaker hade alltså samma bromsande effekt på den kroniska njursjukdomens fortskridande som natriumbikarbonat.

Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom

Det systoliska blodtrycket var lägre, Lp(a)-värdet var lägre och halten vitamin K1 var högre i gruppen som åt frukt och grönsaker än i de andra två grupperna. När det gäller risken för hjärt-kärlsjukdom hade alltså frukt och grönsaker bättre skyddande effekt än natriumbikarbonat respektive vanlig vård.


Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30995657

Lever och lingon – hälsorecept

Lingon kan skydda levern

Det här låter kanske som en maträtt men är inte ett recept på en middag, däremot kan kanske lingon vara ett recept mot fettlever och dess följder.

Det blir allt vanligare med fettlever som inte beror på högt alkoholintag – NAFLD. Orsaken är oftast övervikt. Oxidativ stress och höga halter av fria fettsyror i blodet är typiskt vid fettlever. Med tiden kan lever­inflamma­tion, leverfibros då levercellerna förstörs och ersätts av bindväv, skrumplever och levercancer utvecklas.

Hälsosamma polyfenoler i lingon
Lingon är rika på polyfenoler, exempelvis antocyaniner och resveratrol, som har antioxidativa och antiinflammatoriska effekter. Forskning har visat att lingon kan motverka den skadliga effekt som fet kost har på kolesterol- och blodsockernivåerna. Ämnena i lingon har i veten­skap­liga studier också visats motverka störd ämnesomsättning i levern som leder till leversjukdomar. Detta är något som intresserar forskare runt om i världen.

Lingon motverkar effekter av fet kost
I en finsk studie undersökte forskare om tillskott av lingon hade någon betydelse för hur fet kost påverkade utveckling av fettlever hos möss. De såg att fet kost orsakade en tydlig förändring hos levern och främst påverkade gener som är inblandade i inflammation samt ämnes­omsättning av glukos och fett. Tillskott av lingon motverkade den feta kostens påverkan på en mängd av dessa gener och hämmade på så sätt den skadliga effekten.

Leverskada motverkas med lingon
Forskare i Kanada studerade också leverskador hos möss som fått fet kost och jämförde med möss som förutom fet kost fått tillskott av lingon. Mössen som fått enbart fet kost fick leverskador med fettlever, ökad fettoxidering och inflammationsproteiner i levern. Hos de möss som dessutom fått lingontillskott förhindrades leverskada och fettlever, oxidativ stress samt inflammation.

Lingon kan skydda mot leverfibros
En kinesisk forskargrupp tittade på vilken effekt lingonets anto­cyaniner har på leverceller av typen HSC (hepatisk stellatcell). I en normal lever är de passiva, men när levern inflammeras och leverfibros utvecklas blir de aktiva. I laboratorietester fann forskarna att lingonets antocyaniner motverkade den skadliga aktiveringen av dessa celler på flera sätt.

De undersökte också om lingonets antocyaniner kunde skydda mot leverfibros hos råttor. Detta sjukdomstillstånd innebär att leverceller har förstörts och ersatts av bindväv som lagrats in. Sista stadiet är skrumplever. När råttorna fått antocyaniner från lingon såg forskarna bland annat minskad mängd inlagrad bindväv, ökad antioxidativ kapacitet och förbättrad leverfunktion. Lingon skulle alltså kunna ha en skyddande effekt mot leverfibros, menar forskarna.


Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33917360
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34835949
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34735147

Köttgryta med rödbetor, 4 port

Tallrik med köttgryta med rödbeta och svartvinbärsjuice

5 hg små grytbitar (vildsvin/gris/nöt)
1 hackad lök
5 hg rödbetor i bitar
2 dl svartvinbärsjuice
1,5 dl vatten
1 buljongtärning/1 msk fond
1 msk tomatpuré
1 msk russin
ett par kvistar timjan
1-2 krm svartpeppar
ev salt och svartpeppar

Bryn kött och lök i matfett i en gryta. Tillsätt rödbetor, svartvinbärsjuice, vatten, buljongtärning, tomatpuré, russin, timjan och svartpeppar.

Låt småkoka under lock i en timme eller tills köttet är mört och rödbetorna mjuka. Rör om då och då.

Smaka av med salt och svartpeppar. Servera med exempelvis bröd och sallad.

Svarta vinbär mot fettlever

Svarta vinbär mot fettlever

Fettlever kan leda till allvarlig leversjukdom. Mer motion och kostomläggning är ofta nödvändigt. Svarta vinbär kan hjälpa till att skydda levern ytterligare.

Det blir allt vanligare med fettlever som inte beror på högt alkoholintag. Orsaken är oftast övervikt där insulinresistens också utvecklats i många fall. Vid insulinresistens är halterna av fria fettsyror, socker och insulin i blodet förhöjda. Cellernas förmåga att reagera på insulin så att blodsockret tas upp har försämrats.

Fettlever kan utvecklas till leverinflammation, leverfibros då levercellerna förstörs och ersätts av bindväv, skrumplever och levercancer.

Felaktig kost kan ge fettlever
Kost med mycket fett och ”snabba” kolhydrater, exempelvis socker och vitt mjöl som får blodsockret att stiga snabbt, gör att levern lagrar mer och mer fett. Om detta får fortskrida kan inflammation, oxidativ stress och cellskador uppstå och leda till sjukdomar i levern. Även hjärta och kärl kan drabbas. Kostomläggning och motion brukar ordineras.

Att minska på fett och ”snabba” kolhydrater och äta mer frukt, bär och grönsaker kan vara nödvändigt för många när det gäller just kosten. Polyfenoler i frukt, bär och grönsaker har många goda hälsoeffekter.

Polyfenolrika svarta vinbär
Svarta vinbär är särskilt rika på polyfenoler som hör till gruppen antocyaniner. Tack vare den höga halten antocyaniner är de kända för att ha antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper som kan förebygga exempelvis leversjukdom.

En grupp forskare hade gjort flera studier med överviktiga möss och antocyaninrikt svartvinbärsextrakt. Dessa visade att hos de möss som fått svartvinbärsextrakt bromsades utvecklingen av fettlever och inflammationen i fettvävnaden. Nu ville de undersöka detta vidare i en ny studie.

Mössen i försöket delades in i fyra grupper som fick olika mat under 24 veckor; vanlig mat med låg fetthalt, vanlig mat med låg fetthalt och 6 % svartvinbärspulver, energirik mat – med hög halt fett och socker – respektive energirik mat och 6 % svartvinbärspulver.

De möss som fick energirik mat gick upp i vikt. Levern förstorades, fettlever utvecklades, vissa blodfetter ökade, inflammationsreaktioner uppstod och markörer för leverfibros, icke-alkoholrelaterad leversjukdom och leverskada påvisades i proverna. Däremot bromsades samtliga dessa effekter om mössen samtidigt med den energirika maten även fick svartvinbärspulver. Vissa komponenter kopplade till insulinresistens förbättrades av svarta vinbär medan andra var oförändrade.

Vid utveckling av fettlever pågår många processer, den del forskarna kunde se påverkades av svartvinbärspulvret kopplas till fettsyra­­bildningen. När det gäller immunförsvaret kunde forskarna se att både sammansättningen och mängden av olika inflammations­drivande immunceller förändrades positivt av svarta vinbär.

Svarta vinbär skyddade mot leversjukdom
Forskarnas slutsats var att intag av svarta vinbär kan motverka icke-alkoholrelaterad leversjukdom – fettlever, leverinflammation och leverfibros – som beror på övervikt. Främst beror det på bärets antiinflammatoriska effekt i levern då det stoppar överviktsorsakade förändringar hos immunförsvarsceller i levern. Detta kan också bidra till den fibrosmotverkande effekten hos svarta vinbär.


Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30569636/

Antiinflammatoriskt vinbär

Två händer med svarta vinbär - antiinflammatoriska effekter av svarta vinbär

Svarta vinbär kan påverka immunförsvarsceller och hjälpa till att hämma de inflammationsdrivande processerna som orsakas av dålig kost och fetma.

Inflammation är en del av immunförsvaret, men ibland blir den för kraftig och ibland går den inte över efter att hotet avvärjts och skadan reparerats. Det händer också att immunsystemet angriper den egna vävnaden så att en inflammation startar.

Studier har tidigare visat att ämnen i svarta vinbär kan motverka både luftvägsinflammationer och riskfaktorer kopplade till intag av fet kost, som störd fettsyrabalans och högt blodsocker. När felaktig kost orsakar fetma är också inflammation i fettvävnaden vanligt. Där producerar makrofager inflammationsdrivande ämnen.

Makrofager är immunförsvarsceller
Makrofager är en typ av blodkroppar som ingår i kroppens immun­försvar. De kan ”svälja” främmande celler och skadade vävnadsceller, de kan också avge ämnen som är signaler till andra delar av immunförsvaret att starta en inflammation.

Makrofager kan se ut på olika sätt – vara av olika typer – beroende på i vilken vävnad de finns och på vilka kemiska signaler de får. Vid inflammation som uppstått på grund av fetma är M1 den övervägande typen av makrofager i den inflammerade vävnaden.

Svarta vinbär påverkar immunförsvaret
En forskargrupp ville ta reda på om svarta vinbärs antiinflammatoriska effekt kan bero på deras förmåga att förändra makrofagernas utseende och typ. Deras tidigare studier hade nämligen visat att intag av svarta vinbär motverkar leverinflammation och inflammatoriska responser hos splenocyter (immunceller) hos feta möss.

Forskarna använde makrofager från benmärg från möss och THP-1-makrofager från människa. Dessa behandlades för att omvandlas till makrofager av typen M1, antingen i närvaro av eller i frånvaro av svarta vinbärsextrakt. Svarta vinbärsextraktet motverkade ombildningen till M1-makrofager hos båda typerna av testmakrofager.

Effekten riktar in sig på överviktiga
För att få reda på vilken roll kroppens nedbrytningsprodukter av svarta vinbär har för utveckling av makrofagtyp behandlades makrofager från benmärg från möss med blodserum från både normalviktiga och överviktiga möss som ätit svarta vinbär. Blodserum från normala möss som ätit svarta vinbär hade vare sig antiinflammatorisk effekt eller motverkande effekt på omvandlingen till M1-typ. Blodserum från de överviktiga mössen bromsade däremot inflammations­drivande funktioner i makrofagerna.

Inflammation kan bromsas av svarta vinbär
Slutsatsen forskarna drog av dessa försök var att svarta vinbärsextrakt motverkar omvandlingen av makrofager till den inflammations­drivande typen M1. Dock visade resultatet att nedbrytnings­produkterna i kroppen när man ätit svarta vinbär kanske inte ger den antiinflammatoriska effekten främst genom att påverka utveckling av makrofagtyp utan snarare genom att hämma själva produktionen av inflammationsfaktorer kopplade till fetma.


Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31035378/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20229526/

© 2024  Råkraften.se