Hur kan björnarna, efter 5–7 månaders vintersömn, vakna på vårkanten utan annan påverkan än 10–15 % muskelförlust? Det här intresserar vissa som forskar om sjukdomar hos människor. En pusselbit kan vara de enorma mängder bär björnarna äter.
Genom att studera hur djur har anpassat sig till extrema situationer, genom att exempelvis utveckla skyddsmekanismer mot oxidativ stress, kan forskare finna metoder för hur människor ska kunna skydda sig mot olika kroniska sjukdomar.
I Skandinaviska björnprojektet studeras vilda brunbjörnar (Ursus arctos) för att öka kunskapen om deras ekologi men också för att ta fram data som bland annat kan användas av forskare för att få förståelse för hur björnar undviker komplikationer till följd av långa perioder med fetma och orörlighet.
Före och under vintersömnen
Björnarna förbereder sig för vintersömnen genom att öka sitt kaloriintag kraftigt under senare delen av sommaren och hösten. De är allätare, och svenska björnars föda består främst av stora mängder bär men också växter, kadaver, större och mindre djur samt insekter.
Under vintersömnen lever björnarna enbart på sina fettdepåer och stänger i princip av hela sin övriga metabolism. Ämnesomsättningen är reducerad med 70 % och kroppstemperaturen är sänkt till 30-35 grader. Det enda som avges från kroppen är koldioxid i utandningsluften.
Nästan opåverkade av fetma och orörlighet
Efter 5–7 månaders vintersömn vaknar björnarna på våren. Trots fetman när de gick i ide och orörligheten under vintern är i princip den enda påverkan man sett hos dem 10–15 % muskelförlust. En människa, däremot, skulle snabbt ha drabbats av bland annat benskörhet, muskelförtvining, liggsår och typ 2-diabetes, och hen skulle sannolikt ha dött till följd av njursvikt eller blodpropp.
Hur björnarna klarar av detta är intressant för forskare inom forskningsområden som rör fetma och njurfunktion hos människor.
Stora mängder bär skyddar
Trots att björnarna utvecklar insulinresistens och blodfettsrubbning får de inte åderförkalkning. De drabbas inte heller av systemisk inflammation eller oxidativ stress som många människor med fetma.
Det finns förstås flera förklaringar, men en av dem är troligen björnarnas enorma intag av bär, som lingon och blåbär, under sensommar och höst. Bären innehåller antioxidanter i form av exempelvis resveratrol. En effekt resveratrol har är att starta en stresskyddsreaktion som aktiverar överlevnadsgener hos cellerna.
I andra studier har man sett att om man adderar lingon och blåbär till en fettrik diet hos möss under 13 veckor kan de ogynnsamma metabola effekterna av fet diet undvikas.
Det faktum att den lilla mängd urin som bildas inte kissas ut under björnens vintersömn utan återabsorberas i urinblåsan utan att urinämnet urea ansamlas är intressant för forskning om njursjukdomar.
En teori är att det stora intaget av resveratrol via bären bidrar till att halten av urinämnet urea sjunker. Därtill kan fruktos som finns i frukter och bär hämma bildning av urea.
Kvävet i urean används dessutom till återbildning av protein med hjälp av bakteriefloran i tarmen hos björnarna. Man vet att bärdiet kan påverka tarmfloran positivt.
Källor:
http://www.njurfonden.se/forskare/bjornen-sover-pa-nya-behandlingsformer/
http://lingonjuice.se/lingon-for-halsosam-tarmflora/
Biomimetik
Biomimetik, också kallat biomimikry, är ett forskningsområde där vi människor imiterar lösningar som evolverats i naturen hos olika arter som respons på särskilda utmaningar och behov.
Baserat på dessa naturligt utvecklade funktioner och strukturer utvecklar forskarna användbara lösningar på tekniska eller medicinska problem för oss människor.
Ett av många exempel på detta är kardborrebandet. Du kan också läsa mer i länken nedanför.
Källa: http://www.nytid.fi/2018/03/eldflugs-lampor-spindelsilke-och-svampskor/
– en fantastiskt god och välgörande dryck! Ger mig kraft, energi och håller blodtrycket i schack [om rödbets- och lingonjuice]
