Det vi kallar bär

Vad är egentligen skillnaden mellan frukter, bär och grönsaker? De botaniska definitionerna stämmer inte alltid överens med vad vi brukar kalla dem.

När en växt blommar och pollineras kan sedan frukter bildas. De innehåller frön som växten kan föröka sig med. Frukter kan vara torra eller saftiga när de är mogna. Om de är saftiga och dessutom innehåller flera frön klassas de som bär. Körsbäret som innehåller ett enda frö är alltså inte ett bär. Om frukterna är torra är inte heller de bär, även om de skulle innehålla flera frön, exempelvis nötter – inklusive gräsfrön – och baljväxters baljor.

Skenet kan bedra
Vissa frukter består av andra växtdelar än själva frukten (en pollinerad blommas fruktämne), till exempel jordgubbe, ananas och äpple. De är skenfrukter. Sedan finns det frukter som kan tyckas ha flera frön men egentligen är flera enfröiga frukter som vuxit ihop, som hallon, och då inte räknas som bär. Jordgubben, som dessutom är en skenfrukt, består också av flera hopvuxna enfröiga frukter.

Botanik och dagligt tal
Utifrån definitionen ”mångfröig frukt med saftig fruktvägg som inte öppnar sig” räknas blåbär, vinbär och vindruvor som bär. Men det gör också apelsiner, gurkor, tomater och bananer, för att nämna några exempel. Så långt den botaniska beskrivningen av de frukter som kan kallas bär. Men vi brukar säga ”bär” om de saftiga frukter som är små nog att stoppa direkt i munnen. Sedan finns det ju giftiga bär som man inte ska äta förstås.

Grönsaker kallar vi växtdelar som är ätbara, som rötter, stjälkar, blad och blommor, men även mindre söta frukter, som gurka och tomat.


Källa: http://faktabanken.nu/fruktochbar.htm

Magiska molekyler i färgstarka bär

Våra nordiska bär är riktiga antioxidantbomber. De färgrika bären innehåller höga halter av olika polyfenoler med många positiva hälsoeffekter.

Emellanåt hör man talas om nya superbär med exotiska namn. De trendiga bären sägs ha närapå magiska hälsoeffekter. Men faktum är att våra nordiska bär, som blåbär, lingon, tranbär och aroniabär, fortfarande står sig mycket väl i konkurrensen. Studie efter studie visar att ohälsa kan motverkas om man äter dessa färgstarka bär. Den främsta orsaken till bärens fantastiska egenskaper är deras polyfenoler.

Färgämnen och skydd
Polyfenoler är färgämnen som växten också använder som försvar mot skadliga organismer och UV-strålning. Bär som växer vilt eller är ekologiskt odlade innehåller ofta mer polyfenoler än de som skyddas med bekämp­ningsmedel. När vi äter bären får vi nytta av poly­fenolerna. De har starkt antioxidativ effekt men är även positiva för hälsan på andra sätt. Vissa polyfenoler gynnar exempelvis en frisk tarmflora. Många av våra välfärds­sjukdomar kan motverkas med polyfenoler, och det ökar livslängden.

Olika polyfenoler samverkar
Det fina med bären är att de inne­håller en mängd olika polyfenoler som samverkar vilket förstärker effekten. Detta kan man inte uppnå med kosttillskott med någon enstaka polyfenol i hög dos, utan det kan till och med vara skadligt. Polyfenoler finns också i frukt, grönsaker och andra produkter från växter. Variation är bra, och det är också en jämn tillförsel under dagen eftersom en del av polyfenolerna förbrukas ganska snabbt.

Polyfenoler minskade dödlighet
En italiensk forskningsstudie undersökte intag av polyfenoler i relation till dödlighet hos äldre personer. De 807 deltagarna var 65 år eller äldre när försöket startade. Urinprov togs och halten polyfenoler uppmättes som markör för intaget. När uppföljning gjordes efter 12 år hade 34 % av deltagarna dött, främst av hjärt-kärlsjukdom och cancer.

De delta­gare som hade högst halt polyfe­noler hade också högst överlevnad. Polyfenoler har i tidigare studier visats motverka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och ha anti­cancereffekter.


Källor:
https://academic.oup.com/jn/article/143/9/1445/4615208
https://www.avhandlingar.se/avhandling/3626c8a992/

Aroniabär mot urinvägsbesvär

Urinvägsinfektioner behandlas ofta med antibiotika, men urinvägs­besvär kan förebyggas med aroniajuice visar en norsk studie.

Urinvägsbesvär är en obehaglig åkomma, och om besvären utvecklas till urinvägsinfektion brukar ofta antibiotika krävas. Ett utbrett antibiotikaanvändande ökar risken för utveckling av resistenta bakteriestammar i samhället.

Många dricker juice från tranbär eller lingon för att förebygga eller bromsa begynnande problem från urin­vägarna. Men visste du att även aroniajuice kan hämma bakterierna som orsakar besvären?

Aroniabär innehåller en rik mångfald av polyfenoler som samverkar med varandra, och den totala halten av dessa bioaktiva ämnen är mycket hög. Många av dem fungerar som antioxidanter eller har andra positiva effekter i kroppen. En av dessa är alltså den antibakteriella effekten.

Aronia halverade antibiotika­användning
På vårdhem har många boende urinkateter där bakterier kan börja växa och sedan spridas till urinrörets insida. Det är därför vanligt med urinvägsbesvär som medicineras med antibiotika.

Forskare vid Universitetet i Oslo såg i en studie att antibiotika­använd­ningen gick ner med hela 55 % på ett vårdhem där de boende under tre månader drack i snitt en deciliter aroniajuice om dagen.

Idén till studien kommer från en upptäckt tio år tidigare. En lokal producentgrupp började tillverka aroniajuice, och juicen serverades bland annat på ett sjukhem. Personalen märkte att urinlukten i korridoren minskade på den avdelning som serverade aroniajuice jämfört med den avdelning där patienterna fick annat att dricka. Vid en genomgång av journalerna såg man att användningen av antibiotika mot urinvägsinfektioner också minskat där aroniajuice dracks.

Studien ingick som en mindre del i ett större projekt om aroniabärets bioaktiva ämnen. Den antibakteriella effekten har bekräftats i labora­toriestudier. Man har också exempelvis sett att polyfenoler i aronia kan hämma ett enzym i mag-tarmkanalen så att glukosupptaget efter en måltid minskar, vilket är särskilt positivt för diabetiker. Forskarna har noterat att aronia, liksom många andra växter, kan påverka effekterna av andra läkemedel, något som kan behöva undersökas mer.


Källa: https://forskning.no/alternativ-behandling-bakterier-bioforsk/svartsurbaer-gir-mindre-antibiotikabruk/567570

Visste du det här om aroniabär?

  • Aronian är en vanligt före­kommande prydnads­buske men odlas även för bärens skull.
  • Rik på kalium – sänker blod­trycket och gynnar normal muskel- och nervfunktion.
  • Har extremt hög halt av många olika polyfenoler och andra antioxidanter som förstärker varandras positiva effekt.
  • Ämnen i aronia kan minska blodsockernivå och fettin­lagring vilket motverkar vissa sjukdomar.
  • Lovande laboratoriestudier visar att aronia kan skydda levern från skadliga kemi­kalier.
  • Aronia kan påskynda åter­hämtning i musklerna efter idrottande.
  • Osötad aroniajuice är ett gott alkoholfritt alternativ till rödvin.
  • Aronians sträva smak mildras av någon frostnatt eller ett dygn i frysen.

Lingonjuice ger bättre kärlhälsa

Lingon innehåller höga halter av hälsosamma polyfenoler. Forskning visar nu att bären har potential att sänka blodtrycket och skydda hjärta och kärl.

Hjärt-kärlhälsa påverkas av flera riskfaktorer inklusive högt blodtryck som i sin tur kan ha samband med bland annat låggradig inflammation och skadat innerskikt i blodkärlen. Blodkärlens innerskikt, endotelet, har många viktiga funktioner, som att delta i regleringen av blodtrycket och att skydda mot åderförfettning och blodproppsbildning.

Bärjuicer studerades och lingon valdes ut
Forskaren Anne Kivimäki, Helsingfors universitet, redogör i sin doktorsav­handling för resultaten från flera studier där kopplingen mellan bärjuice, framförallt lingonjuice, och faktorer som påverkar hjärt-kärlhälsa undersöktes.

Tranbärs-, lingon- eller svarta vin­bärs­­juice gavs till råttor framavlade att utveckla högt blodtryck. Råttornas blodtryck kontrollerades varje vecka. Studien pågick under 8 veckor och därefter samlades organ- och blodprover in. Markörer för kärlfunktion och låggradig inflamma­tion studerades.

Lingonjuice valdes ut för fortsatta studier eftersom den hade störst positiv effekt. Den förbättrade funktionen hos blodkärlens inre skikt och hämmade gener kopplade till låggradig inflammation i aorta.

Lingonjuice bra för kärlhälsa och blodtryck
En mer utspädd lingonjuice gavs sedan till likadana råttor under 8 veckor men råttorna var nu något äldre vid försökets start.

Resultaten bekräftade att lingonjuice kan förbättra kärlfunktionen. En antiinflammatorisk effekt påvisades och risken för blodproppsbildning minskade.

I denna studie kunde också ses ett sänkt blodtryck hos råttorna. I den första studien uteblev effekten, kanske för att råttorna där var något yngre och att den genetiskt ”för­programmerade” blodtrycks­höjningen inte kommit lika långt, kanske för att halten antioxidativa polyfenoler varit för hög. Det fanns också vissa skillnader i mät­metoderna.

Kivimäki påpekar att studier behöver göras med människor för att testa effekt och dos.


Källa: https://www.helsinki.fi/en/news/health-news/lingonberry-juice-may-lower-elevated-blood-pressure?


För friska blodkärl

  • Normalt blodtryck
  • Tillräckligt lågt blod­socker
  • Balans mellan blodfetterna
  • Hälsosam mat och dryck
  • Aktiv livsstil och motion
  • Ingen rökning
  • Lagom vikt

Lingonets polyfenoler

I lingon finns bland annat polyfenoler som antocya­niner, katechiner, epika­techiner, procyanidiner och flavonoler. Dessutom inne­håller de lignaner och stil­benen resveratrol. När vi äter bären får vi nytta av dessa ämnen.

Sagt på Facebook om lingon och rödbeta

Har alltid haft trög mage, den har blivit helt perfekt o mår så bra. dricker lingon/rödbeta en deciliter varje morron o de är så gott.

Jag dricker lingon och rödbets­juice varje morgon för att få ner mitt socker

 – en fantastiskt god och välgörande dryck! Ger mig kraft, energi och håller blod­trycket i schack [om rödbets- och lingonjuice]

OBS! Den som har någon sjukdom bör diskutera sin medicinering och kost med läkare innan förändringar görs.

Havtorn skyddar blodkärlen

Havtorn - kan skydda blodkärlen

Den taggiga havtornsbuskens sura bär innehåller en unik blandning av bioaktiva ämnen med positiva hälsoeffekter.

Havtorn anses vara ett ovanligt hälsosamt bär. Halterna av C-vitamin och karotenoider, som betakaroten och lycopen, är höga. Dessutom finns fettsyror, växtsteroler, flavonoider, folat, K-vitamin och E-vitamin i havtornsbär.

Ämnena i havtorn kan tack vare sina olika funktioner skydda mot bland annat hjärt-kärlsjukdom eftersom de motverkar flera av de mekanis­mer som är inblandade i åderförfettning och plackbildning i kärlen.

Åderförfettning komplicerad process
Flera faktorer samverkar vid utveckling av åderförfettning. Högt blodtryck skadar blodkärlen. Om halten blodfetter är hög kan vissa fetter fastna på blodkärlens skadade innerväggar och oxideras, vilket orsakar en inflammation som frisätter mer oxiderande ämnen. Inflammationen kan bli kronisk och mer fett fastnar som oxideras. Immunsystemet försöker hantera skadan men hinner inte med och bidrar istället till påbyggnad av massa.

Dessa områden i blodkärlen kallas plack. Kalcium kan också fastna så att placken hårdnar. När kärlen blir stelare och trängre får hjärtat anstränga sig för att pumpa ut blodet. Brister ett plack kan en blod­propp bildas som förhindrar flödet av syrerikt blod vilket kan ge livs­hotande skador på exempelvis hjärta eller hjärna.

Havtorn positivt för hjärta och kärl
Många av ämnena i havtorn skyddar mot oxidativ stress och inflamma­tion. Både fettsyror och växtsteroler förbättrar blodfettsvärdena. Andra positiva effekter som nämns i en analys av forskningsresultat är sänkt blodtryck. Analysen visar också att havtorn motverkar att fett fastnar i blodkärlen och andra skadliga funktioner som bidrar till plack­bildning.


Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27616182
http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/2/2807/LKT0601s28_33.pdf
http://www.medicinsk-info.se/aderforkalkning.html

Kärv hälsoväktare – tranbäret

Tranbär - kärv, syrlig och nyttig

Den syrliga och lite kärva smaken hos tranbär uppskattas av många, men bären är också bra för hälsan.

De små röda tranbären hittas på låga krypande ris som växer på myrar och mossar. De odlas också kommersiellt. Tranbär är släkt med lingon och innehåller vitaminer och stora mängder polyfenoler, bland annat resveratrol, proantocyanidiner typ A, antocyaniner och quercetin.

Skyddar mot bakterier och inflammation
Tranbär har antibakteriella och antiinflammatoriska effekter som anses motverka infektioner i urinvägarna, mag-tarmkanalen och munnen. Forskning har visat att tranbärsjuice fungerar hämmande på magsårsbakterien Helicobacter pylori via flera mekanismer. Att dricka osockrad tranbärssaft är ett gammalt husmorsknep mot urinvägs­problem som används än idag, och effekten bekräftas också i vetenskapliga försök. Det är förstås ändå viktigt att ta reda på när läkarkontakt vid urinvägsinfektion är nödvändigt. Tranbärsjuice kan även bromsa bakterier som annars orsakar dålig munhälsa och sedan via blodomloppet också skadar blodkärlen.

Gynnar friska blodkärl och hjärta
I studier har forskare sett att tranbär på flera sätt är positivt för hjärta och blodkärl eftersom de motverkar många av de riskfaktorer som är kopplade till hjärt-kärlsjukdom.

I en metaanalys av vetenskapliga publikationer undersöktes tran­bärets möjliga positiva hälsoeffekter på hjärt-kärlhälsa och metabola riskfaktorer hos vuxna försöksdeltagare. Resultatet visade att tranbär sänkte det systoliska blodtrycket och minskade BMI (body mass index), och hos de som var yngre än 50 år ökade det ”goda” HDL-kolesterolet.

Försiktighet vid medicinering och allergi
Personer som använder blodförtunnande medicin bör inte dricka tranbärsjuice eftersom ämnen i den interagerar med medicinen. Den som är allergisk mot acetylsalicylsyra kan reagera även på det naturliga konserveringsmedlet bensoesyra som finns i tranbär, lingon och hjortron.


Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9767006
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27158532
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20943032
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21523220
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27422512
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12058989
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31023488
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21688109

Frisk mun bra för hjärtat

frisk mun bra för hjärtat, ät blåbär, andra bär och granatäpple

Vissa bär och frukter kan motverka tandlossning och i förläng­ningen hjärt-kärlsjukdom. Detta bland annat tack vare sina anti­bakteriella, antioxidativa och anti­inflamma­toriska egenskaper.

Tandlossning, parodontit, är en vanligt förekommande sjukdom som förstör både tandkött och tänder. Om sjukdomen får fortskrida kan käk­benet angripas och tänderna lossna.

Coaggregation uppstår när flera bakteriearter samverkar för att fästa till en viss yta, som tänder eller tand­kött. Bakterierna börjar sedan kolonisera området. Deras kolonier växer och plack bildas vid tänderna.

Bakterierna producerar avfalls­produkter, inklusive syror som fräter bort dentinet på tänderna. De äter också vävnad på tandkötts­kanten vilket löser upp tandköttet. När kolonierna växer producerar de ökande mängder av avfallsprodukter.

Bakterier, inflammation och blodkärl
De signalämnen som då frisätts i kroppen orsakar inflammation i tand­köttet, gingivit. Från den inflammera­de vävnaden kan bakterier, bakterie­ämnen och signal­ämnen för inflammation komma ut i blodbanan. Här kan de skada innerväggarna i blodkärlen och transpor­teras vidare till vävnader och organ. Långsam kronisk inflam­mation och infektion som pågår vid tandlossning ökar därför risken för hjärt-kärlsjukdom och andra sjukdomar. Det är av den anledningen vissa bakterier som infekterar tandköttet har kopplats till skador på halspulsådern.

Forskare har sett att patienter med tandlossning har väldigt låga halter av antioxidanter i saliven. Kroppen hinner inte få fram tillräckligt mycket antioxidanter för att bekämpa den stora mängden fria radikaler som sjuk­domen och inflammationen skapar, och sjukdomen kan därför fortskrida.

Bär och frukt är rika på antioxidanter. Men ämnena de innehåller kan även motverka bakteriernas angrepp och inflammationerna. Att tranbär och lingon innehåller bland annat proantocyanidiner som begränsar tillväxten av bakterier som infekterar tandkött och bildar plack på tänderna visste du kanske redan, men också exempelvis granatäpple och blåbär har goda effekter.

granatäpple bra för munhälsa och hjärta

Granatäpple
Punicalagin är ett av flera intres­santa ämnen i granat­äpple. Det står för mer än 50 % av juicens anti­oxidativa aktivitet och har också visats angripa skadliga mun­bakterier på flera olika sätt. I försök har granat­äpple haft ännu bättre anti­bak­teriell effekt än munsköljmedel med klorhexidin. Granat­äpple verkar också indirekt genom att gynna de goda bakterier­na som ökar mot­stånds­kraften mot skadliga bakterier.

Granatäpple har visats minska blödning i tandköttet och bromsa sjukdomsförloppet. Inflammation kan dämpas genom att olika inflamma­tionsprocesser hämmas på molekyl­nivå då ämnen i granat­äpple motver­kar vid­häft­ningen av inflam­matoriska vita blodkroppar i blod­kärlen samt minskar bildningen av inflammato­riska ämnen.

Blåbär
I en vetenskaplig studie deltog 24 patienter med tand­kötts­inflam­mation. De delades slump­mässigt in i tre grupper. En kontrollgrupp fick äta placebo medan de andra två fick äta 250 g respektive 500 g blåbär per dag i sju dagar. Dessutom fick en referens­grupp med åtta patienter en normal behandling med tandren­göring och information om oral hygien.

Efter dessa sju dagar fann forskarna att de som ätit 250 g blåbär hade fått en minskning av tandköttsblödning med 41 procent medan minskningen hos de som ätit 500 g var 59 procent. För de som fått behandling var resultatet 58 procent. I placebo­gruppen minskade blödningen med 39 procent. Hos de som ätit 500 g blåbär sågs även en minskning av flera typer av signal­ämnen för inflammation i vätskan runt tänderna.

Tandläkarkontroll och god mun­hygien är förstås nöd­vändigt, men bär och granatäpple kan vara ett gott komplement.


Källor:
http://www.tf.nu/nyhet/antioxidanter-botemedel-mot-tandlossning/
https://www.realnatural.org/berries-slow-gum-infections/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29284927
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25970751

Björnar och bär

Björnarna klarar kanske vintersömnen delvs tack vare blåbären de äter?

Hur kan björnarna, efter 5–7 månaders vintersömn, vakna på vårkanten utan annan påverkan än 10–15 % muskelförlust? Det här intresserar vissa som forskar om sjukdomar hos människor. En pusselbit kan vara de enorma mängder bär björnarna äter.

Genom att studera hur djur har anpassat sig till extrema situationer, genom att exempelvis utveckla skydds­mekanismer mot oxidativ stress, kan forskare finna metoder för hur människor ska kunna skydda sig mot olika kroniska sjukdomar.

I Skandinaviska björnprojektet studeras vilda brunbjörnar (Ursus arctos) för att öka kunskapen om deras ekologi men också för att ta fram data som bland annat kan användas av forskare för att få förståelse för hur björnar undviker komplikationer till följd av långa perioder med fetma och orörlighet.

Före och under vintersömnen
Björnarna förbereder sig för vinter­sömnen genom att öka sitt kalori­intag kraftigt under senare delen av sommaren och hösten. De är allätare, och svenska björnars föda består främst av stora mängder bär men också växter, kadaver, större och mindre djur samt insekter.

Under vintersömnen lever björnarna enbart på sina fett­depåer och stänger i princip av hela sin övriga metabo­lism. Ämnesomsättningen är reducerad med 70 % och kropps­temperaturen är sänkt till 30-35 grader. Det enda som avges från kroppen är koldioxid i utandnings­luften.

Nästan opåverkade av fetma och orörlighet
Efter 5–7 månaders vintersömn vaknar björnarna på våren. Trots fetman när de gick i ide och orör­ligheten under vintern är i princip den enda påverkan man sett hos dem 10–15 % muskelförlust. En människa, däremot, skulle snabbt ha drabbats av bland annat benskörhet, muskel­förtvining, liggsår och typ 2-diabetes, och hen skulle sannolikt ha dött till följd av njursvikt eller blodpropp.

Hur björnarna klarar av detta är intressant för forskare inom forsk­ningsområden som rör fetma och njurfunktion hos människor.

Stora mängder bär skyddar
Trots att björnarna utvecklar insulin­resistens och blod­fetts­rubbning får de inte åderförkalkning. De drabbas inte heller av systemisk inflammation eller oxidativ stress som många människor med fetma.

Det finns förstås flera förklaringar, men en av dem är troligen björnarnas enorma intag av bär, som lingon och blåbär, under sensommar och höst. Bären innehåller antioxidanter i form av exempelvis resveratrol. En effekt resveratrol har är att starta en stresskyddsreaktion som aktiverar överlevnadsgener hos cellerna.

I andra studier har man sett att om man adderar lingon och blåbär till en fettrik diet hos möss under 13 veckor kan de ogynnsamma metabola effekterna av fet diet undvikas.

Det faktum att den lilla mängd urin som bildas inte kissas ut under björnens vintersömn utan åter­absorberas i urinblåsan utan att urinämnet urea ansamlas är intressant för forskning om njur­sjukdomar.

En teori är att det stora intaget av resveratrol via bären bidrar till att halten av urinämnet urea sjunker. Därtill kan fruktos som finns i frukter och bär hämma bildning av urea.

Kvävet i urean används dessutom till återbildning av protein med hjälp av bakteriefloran i tarmen hos björnarna. Man vet att bärdiet kan påverka tarmfloran positivt.

 

Källor:
http://www.njurfonden.se/forskare/bjornen-sover-pa-nya-behandlingsformer/
http://lingonjuice.se/lingon-for-halsosam-tarmflora/

 

Biomimetik

Biomimetik, också kallat biomimi­kry, är ett forsknings­område där vi människor imiterar lösningar som evolverats i naturen hos olika arter som respons på särskilda utma­ningar och behov.

Baserat på dessa naturligt utveck­lade funktioner och strukturer utvecklar forskarna användbara lösningar på tekniska eller medi­cinska problem för oss människor.

Ett av många exempel på detta är kardborrebandet. Du kan också läsa mer i länken nedanför.

Källa: http://www.nytid.fi/2018/03/eldflugs-lampor-spindelsilke-och-svampskor/