Cellens kraftstationer mitokondrierna

Rödbetsjuicens nitrater bra för cellens kraftstationer mitokondrierna

Forskningsresultat från Karolinska institutet visar att energi­tillverk­ningen och syreanvändningen i cellerna påverkas positivt av nitrat som finns i rikliga mängder i grönsaker som sallad, spenat och rödbetor.

Mitokondrierna är cellernas kraft­verk. De använder syre för att oxidera organiska födoämnen och därmed frigöra energi som kan omvandlas till adenosintrifosfat – ATP.
Cell med mitokondrier - gynnas av nitrat från rödbetsjuice
När ATP bryts ner frisätts den lagrade energin och används i cellens energikrävande processer i bland annat musklerna.

Svensk studie med nitrat
I studien vid Karolinska institutet fick friska försökspersoner äta nitrat under tre dagar. Därefter fick de utföra ett cykelarbete varpå forskarna analyserade prover från lårmusklerna och jämförde med resultaten från ett annat tillfälle då samma personer istället fått placebo före cykelarbetet. Efter nitratintag sågs en påtaglig förbättring av effektiviteten hos mitokondrierna, med minskad syreförbrukning och större bildning av det energirika ämnet ATP per förbrukad syre­molekyl.

– Mitokondrierna har en helt central roll i cellernas ämnesomsättning. Det är sannolikt att en förbättrad mitokondriefunktion har många goda effekter i kroppen och förklarar en del av grönsakers nyttighet, säger professor Eddie Weitzberg som tillsammans med professor Jon Lundberg leder forskningen.

Resultaten är av idrottsfysiologiskt intresse men kan även ha betydelse för sjukdomar där mitokondrierna fungerar dåligt, som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Källa: http://ki.se/nyheter/nitrat-forbattrar-mitokondriefunktion

Forskningsanslag till rödbetsstudie

Mattias Carlström, docent i fysiologi vid Karolinska institutet, tilldelades i höstas ett forsknings­anslag av Hjärt-Lungfonden. Det ska användas till att undersöka rödbetans möjligheter att minska risken för typ 2-diabetes, njursvikt och hjärt-kärlsjukdom.

Mattias Carlström, docent i fysiologi vid KI
Mattias Carlström, docent i fysio­­logi vid KI

Man vet att det finns ett samband mellan högt blodtryck, typ 2-diabetes och njursvikt. Mycket tyder på att det också finns en koppling mellan oxidativ stress som skadar de små blodkärlen, brist på det kärlvidgande ämnet kväveoxid och många av västvärldens folksjukdomar.

Varför rödbetor?
Rödbetor innehåller bland annat nitrat som omvandlas till kväveoxid i kroppen. Att rödbetsjuice därför kan sänka blodtrycket genom förbättrad funktion hos blodkärlen har visats i många välgjorda forskningsstudier. Dessutom innehåller rödbetor betalainer som fungerar både som färgämnen och antioxidanter.

Antioxidanter motverkar för höga halter av fria radikaler, bland annat reaktiva syreradikaler, som annars kan orsaka oxidativ stress. Dessutom gynnas processen i kroppen där nitrat omvandlas till kväveoxid som i sin tur antas skydda mot oxidativ stress.

Studie med patienter
I en klinisk studie kommer patienter med hjärt- och njursjukdom eller diabetes att få dricka rödbetsjuice två gånger per dag. Carlströms forskargrupp ska undersöka hur rödbetsjuicen påverkar patienternas blodtryck, njurfunktion och insulinkänslighet.

Om studien faller väl ut kan det innebära både nya behandlings­metoder och kostråd som kan förebygga vanliga folksjukdomar.

Källor:
http://ki.se/nyheter/mattias-carlstrom-tilldelas-sex-miljoner-kronor-av-hjart-lungfonden
http://rödbetsjuice.se/diabetes-och-rodbetor

Protein – uppbyggnad och underhåll

Kalvar - det finns andra proteinkällor än kött

Vi behöver protein hela livet. Inte bara för att bygga upp muskler och andra kroppsceller, utan också för reglering av kroppens funktioner. Vilka proteinrika livsmedel vi väljer påverkar både vår hälsa och miljön.

Proteinernas beståndsdelar är aminosyror. Vissa aminosyror, de essentiella, är livsnödvändiga att få färdiga via maten eftersom kroppen inte kan tillverka dem.
Kött - det finns andra alternativa proteinkällor
Animaliska proteiner från exempelvis kött, fisk, ägg och ost har en amino­syra­komposition vars proportioner passar oss bra. Dessa födoämnen är också rika på protein. Äter man vegetabiliska proteiner är det viktigt att variera dessa födoämnen för att få i sig tillräcklig mängd av de olika aminosyrorna.

Hur mycket protein man ska äta är en ständig diskussion bland de som tränar hårdare än genomsnittet. Om du får i dig för lite energi per dag förbrukas proteinet även som energikälla.

Vad maten kostar i förhållande till vad man får funderar många på. Vilken påverkan produktionen av maten har på miljön debatteras också flitigt. Där är kostnaderna inte lika påtagliga för oss, men negativ påverkan på miljön drabbar alla.

Mindre kött för hälsans och miljöns skull
Livsmedelsverket anser att vi i Sverige äter mer kött än vi behöver. Att dra ner på kött och chark­produkter kan minska risken för cancer. Även Världscancerfonden och Jordbruksverket rekommenderar att vi minskar animaliekonsumtionen av hälsoskäl. Samtidigt är kött det livsmedel vars produktion skadar miljön mest.

Olika köttslag, ursprungsland och typ av uppfödning har olika mycket påverkan, men faktum kvarstår – djur­produktionen står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. All miljöpåverkan som människans odling orsakar mång­dubblas när grödan ska ta vägen genom ett djur istället för att ätas direkt av en människa.

Alternativa proteinkällor
Problemet är globalt och befolknings­­mängden ökar. Alterna­tiva proteinkällor som alger, mikro­organismer, kött som har odlats i cellkultur och insekter diskuteras alltmer. Insekter kan ätas som de är eller exempelvis malas till mjöl. Det är redan vardagsmat för två miljarder människor.

För att få samma mängd protein från kor som man kan få ut från till exempel gräshoppor kräver kor 25 gånger mer foder och 300 gånger mer vatten, medan de producerar 60 gånger mer växthusgaser.

Källa: https://www.radron.se/

Gurkmejapasta och guldmjölk

Gurkmejapasta

2 dl vatten eller osötad ingefärsjuice
½ dl gurkmejapulver
½ tsk malen svartpeppar

Blanda samman i en kastrull, låt koka upp under omrörning och sjud på svag värme i 6 minuter.

Förvara pastan i kylskåpet. Den håller i upp till två veckor. Pastan kan också frysas in i portionsbitar.

Gurkmejapastan kan användas till den populära drycken guldmjölk eller till matlagning.

Guldmjölk

Häll 3 dl mjölk av valfri sort (till exempel havredryck, kokosmjölk, sojadryck eller vanlig mjölk) i en kastrull och lägg i 1-2 tsk gurkmeja­pasta. Krydda med mald karde­mumma och/eller kanel efter smak. Den som vill ha ännu mer svart­peppar tillsätter det. Rör om och värm drycken tills den börjar ryka. Njut!

1 tsk kokosolja eller rapsolja kan blandas i guldmjölken om man önskar (särskilt om mjölken har låg fetthalt). Både svartpeppar och fett sägs öka upptaget av curcumin som är ett av flera intressanta ämnen i gurkmeja.

Min historia – Jan-Åke Hörnberg

Jan-Åke Hörnberg - min historiaJag är 66 år och pensionerad. Ursprungligen kommer jag från Örnsköldsvik, men för två år sedan flyttade jag och min fru Annelie till Stockholm.
För att försöka hålla oss friska dricker vi nyttiga juicer, äter kosttillskott och promenerar varje dag. Vi tar inte några mediciner alls. Däremot har jag lidit av halsbränna i många år. Ingenting från Apoteket har fungerat, inte heller Annelies homeopatiska behandlingar.

Eftersom vi tycker om nyttiga juicer köpte min fru tranbärsjuice en dag. Vi blev väldigt förvånade när mina sura uppstötningar försvann på en vecka. Det hade vi inte alls väntat oss. Nu dricker jag 1 dl tranbärsjuice varje dag sedan något år tillbaka och har inga besvär.

Tranbärsjuicen är frisk och god, och ibland blandar vi ut den med vatten och använder som måltidsdryck. Dessutom dricker vi varje dag en juice på rödbetor och granatäpplen. Den dricker vi för dess renande effekt och för att den har blodtryckssänkande effekt.

Jan-Åke Hörnberg

Den antiinflammatoriska gurkmejan

I flera tusen år har gurkmeja använts som krydda, färgämne och medicin i Sydostasien. De senaste 25 åren har den moderna medi­cinska vetenskapen intresserat sig mer och mer för gurkmejans hälso­samma effekter.

Immunförsvaret ska skydda mot infektion och cancer­celler. Inflammation är en del av kroppens immunförsvar och aktiveras av infektion, främmande ämnen eller skada. Infektioner kan ligga latent och blossa upp senare. Allergi och vissa andra sjukdomar kan också utlösa en inflammation.

Vid autoimmuna sjukdomar fungerar inte försvaret normalt utan angriper även kroppens egna celler och ger en långvarig inflammation, något som kan ligga bakom exempelvis typ 2-diabetes, Alzheimers, hjärt-kärl­sjuk­domar, artros/artrit och tarm­sjukdomar.

Behandling av inflammation
De flesta som får diagnosen muskelinflammation lider inte av någon kronisk inflammations­sjukdom. Om du för övrigt är frisk är det vanligen en lågintensiv över­ansträngning i en muskel som orsakar inflammationen. Den bakomliggande orsaken, exempelvis ensidig belastning, behöver åtgärdas, samtidigt som läkaren kan ordinera antiinflammatoriska läkemedel.

Enligt laboratoriestudier har gurk­meja antioxidativa, antiinflamma­toriska, antimutagena och anti­mikrobiella egenskaper.

Gurkmeja och andra kryddorGurkmeja innehåller bland annat cirka 5 % curcumin och andra curcuminoider som är växtpigment. De fungerar även som antioxidanter.

Curcumin ökar nivåerna av anti­oxidativa enzymer och stoppar reaktiva syreradikaler. Därigenom hämmas aktiviteten hos de enzymer och andra ämnen som produceras vid inflammation. Även turmeroner, som är flyktiga oljor från seskviterpener i gurkmeja, är kända för att motverka inflammationer. Men gurkmeja innehåller också andra ämnen, som polysackarider.

Naturlig gurkmeja är bäst
I en studie med möss och råttor testades gurkmeja­extrakt där både curcuminoiderna och oljorna tagits bort. De kvarvarande polysacka­riderna hade effekt mot både akuta och kroniska inflammationer. Detta har också visats i kliniska försök med knäledsinflammationer. Av den anledningen rekommenderas naturlig gurkmeja istället för kapslar med bara curcumin eller turmeroner.

Lämplig daglig dos gurkmejapulver anges ofta vara 1-5 teskedar. Den som är blödningsbenägen bör råd­fråga sin läkare innan stora mängder gurkmeja intas.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3885190/

Recept på gurkmejapasta och guldmjölk >

Vad är grejen med rödbetsjuice?

Rödbetor - rödbetsjuice - varför, hur mycket?
Foto: Madde Källström

Vissa av oss älskar smaken på rödbetsjuice. Många föredrar sorter med en aning äppelcider­vinäger eller en skvätt lingonjuice i. Andra blandar i en rödbetsshot i sin smoothie. Det finns också goda juiceblandningar av rödbeta och granatäpple eller rödbeta och lingon. Men finns det fler anledningar att dricka rödbetsjuice än bara smaken?

Varför ska man dricka rödbetsjuice?

Man kan dricka rödbetsjuice av flera skäl. Till att börja med är det nyttigt i största allmänhet – Världshälso­organisationen, WHO, och Livsmedelsverket har slagit fast att intag av grönsaker, frukt och bär minskar risken för ohälsa. Rekommen­derad mängd är 5 hg. Till 1 dl okoncentrerad rödbetsjuice av en viss sort på marknaden används cirka 1,5–1,6 hg rödbetskross.

Det finns dessutom en mängd vetenskapliga rön som visar på många fördelar med att inta just rödbetor och rödbetsjuice.

Rödbetan innehåller flera nyttiga ämnen, men dess eftertraktade nitrater är vattenlösliga och en del försvinner vid kokning eftersom vattnet hälls bort. Nitraterna behålls dock när rödbetorna exempelvis pressas till juice, rostas i ugnen eller äts rårivna.

Kväveoxid har många funktioner
Nitratet omvandlas i kroppen till kväveoxid som är viktigt för många biologiska processer. Kväveoxiden har goda effekter på bland annat blodtryck, hjärt-kärlhälsa, funktionen hos cellernas ”kraftverk” mito­kondrierna och magslemhinnan. Prestationsförmåga och ork ökar, vilket är gynnsamt för både idrottare och personer som av ålders- eller hälsoskäl har nedsatt träningsförmåga.

För att inte förstöra omvandlingen av nitrat till kväveoxid bör man inte skölja munnen med bakteriedödande medel eller spotta mycket eftersom goda munbakterier är inblandade i processen.

Rödbetans färgämnen
Enligt forskningsresultat har dessutom rödbetans färgämnen, som gemensamt kallas betalainer, antioxidativa effekter som motverkar många sjukdomar. Antioxidanter förstärker också nitraternas effekt.

Hur mycket rödbetsjuice ska man dricka?

Den som dricker rödbetsjuice av hälsoskäl, till exempel för att sänka blodtrycket, dricker oftast 1-2 dl om dagen. Blandas den med juice från antioxidantrika bär förstärks effekten.

För att öka prestationsförmåga och ork är den rekommenderade mängden 5 dl vanlig okoncentrerad rödbetsjuice eller motsvarande mängd rödbetskoncentrat 2-3 timmar före träning eller tävling. Vissa laddar också upp med en daglig dos veckan före en tävling. I vetenskapliga studier har visats att 5-8 mmol nitrat ger bäst resultat. Fördelen med koncentrat är förstås att man inte behöver dricka så stor mängd vätska.

När man dricker så mycket rödbetsjuice för prestations­förmågans skull rekommenderas att göra uppehåll emellanåt för att effekten inte ska avta, vilket den kan göra efter två veckors regelbunden användning.

Kan man dricka för mycket rödbetsjuice?

Några risker med att regelbundet dricka rödbetsjuice har inte påvisats. Ofarlig rödfärgning av urinen är vanligt. Koncentrerad rödbetsjuice bör man prova sig fram med och kanske blanda ut lite eller undvika att dricka på fastande mage om magen är känslig.

Att nitrat från grönsaker skulle kunna bilda cancerogena nitrosaminer hos människan har inte påvisats och motsägs av det faktum att övriga ämnen i rödbetor, exempelvis betalainer, polyfenoler och folat (vitamin B9), tvärtom har kunnat visas motverka bildning av nitrosaminer.

Barn under ett år ska däremot inte inta nitratrika livsmedel som ruccola och andra gröna bladgrönsaker eller rödbetsjuice eftersom deras kroppar inte kan hantera det än.

Jordsmak?
Rödbetans söta jordiga smak kommer från geosmin som produceras av mikrober i jorden. Det är också det du kan känna lukten av när det regnar. Ämnet finns även i andra växter och i sötvattensfisk. Om man inte är så förtjust i smaken kan den dämpas med vinäger eller citron.

 

Källa: http://rödbetsjuice.se/hur-mycket-rodbetsjuice

 

Färgstarka bär med antioxidativa effekter

aronia, lingon och andra bär har antioxidativa effekter

Blåbär, aroniabär, tranbär och lingon – bär som innehåller färgämnen och andra molekyler som också kan fungera som antioxidanter eller ha andra positiva hälsoeffekter när man äter bären.

Polyfenoler är en kemisk ämnesgrupp. Ämnena delas vidare upp i undergrupper, exempelvis tanniner och flavonoider, som i sin tur kan delas upp i mindre grupper.

Polyfenoler finns i växter och anses vara en av orsakerna till att grönsaker, frukter och bär är nyttigt att äta. Några av de polyfenoler som ofta nämns i vetenskapliga artiklar är antocyaniner, proantocyanidiner, katekiner, quercetin, resveratrol och ellaginsyra.

Antioxidanter och fria radikaler
Fria radikaler bildas naturligt i kroppen, och vissa är nödvändiga exempelvis för immunförsvar och andra viktiga funktioner, övriga behöver oskadliggöras av antioxidanter för att inte starta kedjereaktioner som orsakar skada på celler och vävnader.

En del antioxidanter bildas i kroppen, andra får vi i oss via mat och dryck. Att ha en antioxidativ effekt innebär inte bara att stoppa fria radikaler. Andra mekanismer kan vara att hämma bildningen av fria radikaler, stimulera kroppens egen produktion av antioxidanter och justera balansen mellan fria radikaler och antioxidanter.

blåbär - med nyttiga polyfenolerBlåbär kan tack vare sina polyfenoler ha god effekt på blodkärl, nervceller och mag-tarmsystemets bakterieflora. Detta bromsar låggradiga kroniska inflammationer som kan orsaka för tidigt åldrande av ögon och hjärna.

Aronia har ovanligt höga halter av både antocyaniner och karotenoider. Kombinationen av de olika ämnena ger dessutom aronia mycket hög antioxidativ kapacitet. Prova gärna som ett alkoholfritt alternativ.

Lingon innehåller bland annat quercetin, iridoider och resveratrol. Forskning har visat att lingonjuice kan sänka glukoshalten i blodet och för vissa patienter till och med ha bättre effekt än diabetesmedicinen Metformin.

Tranbär är rika på proantocyanidiner av typ A. Bären har antibakteriell effekt och hindrar bakterier att fästa vid och kolonisera slemhinnor i mun, urinblåsa, mage och tarm. Tranbär motverkar också inflammationer.

tranbär - antiinflammatoriska och antibakteriellaKällor:
http://blåbärsjuice.se/
http://aroniajuice.se/
http://lingonjuice.se/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24228191

Vägen till VM-guld

Pia Kind - världsmästare i OCR

Pia Kind från Norsholm är en urstark och akrobatisk specialist­sjuksköterska och löpcoach som numera kan titulera sig världsmästare i OCR – hinderbanelöpning. Hon har alltid tränat allsidigt men började med just OCR så sent som 2016. Det här är Pias berättelse.

Målet med att delta i VM 2017 i Kanada var att få känna stämningen under detta stora mästerskap och att lära av de andra rutinerade deltagarna som tillhör världstoppen inom sporten. Att komma hem med fantastiska minnen. Förhoppningarna på den egna prestationen var att klara alla hinder och undvika skador.

Träningen
För mig är det viktigt att lusten att träna får styra, det ska vara kul. Naturligtvis känns vissa träningspass tunga, men samtidigt är de kanske de mest utvecklande. Jag varierar träningsformer för att uppnå allsidighet och försöker utmana mina svagheter.

Tack vare att jag fått vara frisk under 2017 har jag haft energi att träna, under en period alla dagar i veckan för att det är så himla kul. Kunniga och kloka vänner och coacher påpekade vikten av återhämtning för att inte slita på kroppen när man tränar hårt, något som jag har tagit till mig."Att få vara frisk är en av de bästa uppladdningarna!"Under våren prioriterade jag styrketräning med egen kroppsvikt och jag satsade lite mer på löpning runt två mil. Min ”yoga-onsdag” ger ökad rörlighet, balans och styrka. Jag har också lagt till HIT-pass (högintensiv träning). Man blir explosiv samtidigt som träning med likasinnade ger massor med energi.

Boxning och ridning utvecklar också förmågor som är nödvändiga i min träning, inte minst mental styrka. Jag cyklar och simmar vissa träningspass. Löpning är en stor del av OCR, och jag varvar olika löpformer. Greppstyrka och bålstabilitet tränas på olika sätt, exempelvis genom att bara hänga. Hinderträning är förstås viktigt. Jag promenerar mycket, det är balsam för själen och stärkande för ligament och fästen.

Vi bor i ett vackert land och det blir en del ensamma skogsturer med fina naturupplevelser, men helst tränar jag ändå tillsammans med familj och vänner.

Kosten
Det jag äter och dricker är förstås viktigt, och jag gillar mat. Helst ekologiskt och närproducerat. Mycket grönt och naturliga juicer. Köttet får gärna vara viltkött. Mamma bakar mitt bröd med nötter, frön och ägg.

Under uppladdning, som till VM, använder jag koncentrerad rödbetsjuice som har gett mig ökad uthållighet men framförallt en snabbare återhämtning. Jag upplever mindre mjölksyra, skönt! Dagen efter ett lopp känner jag mig pigg. Mellan uppladdningarna dricker jag rödbets- och lingonjuice för att må bra.

Ingefärsjuice tillsammans med utevistelse och övrig balanserad kost håller dessutom mitt immunförsvar på topp. En annan uppskattad effekt är att min kropp inte är stel och öm på morgonen – jag känner mig betydligt yngre rent fysiologiskt.

Världsmästerskapet
I oktober var det dags att åka till Kanada. Det är ett fantastiskt vackert land med underbar natur – Niagarafallen, vilken upplevelse! – och trevliga människor.

På fredagen sprang jag ett sprintlopp på 3 km i ålderklassen 40-49 år. Intensivt och jobbigt, men känslan under loppet var härlig, kroppen kändes stark och hindren flöt på bra. Vännen Christina från Danmark vann välförtjänt, och för min del blev det en bronsmedalj. Det öppnade upp ögonen för mina chanser på 15 km.

VM-banan på 15 km var anlagd i en skidresort med tuff löpning i svarta backar. Lite skakig av sömnbrist stod jag äntligen på startlinjen med 117 starka kvinnor från hela världen. Kände mig som en novis men var enormt peppad av familj och OCR-vänner.

Jag tog det lugnt, pratade med medtävlande och njöt av utsikten. De 43 hindren var jag snabbt över på första försöket. En OCR-kollega, Lisa, och jag sporrade varandra vilket gav massor med energi. Jag kände mig fräsch hela vägen och blev overkligt nog först över mållinjen.

Vad folk kämpade och vilka heroiska insatser jag har bevittnat. Alla som gick i mål fick en särskild medalj. Jag åkte hem med fyra medaljer, men är en slarver och får försöka lägga åtminstone guldmedaljen på en plats jag inte glömmer. Stoltheten och minnena kommer jag alltid att bevara i hjärtat. Världsmästare i OCR 2017 åldersgrupp 40–44 år, helt underbart!

Tänk så det kan gå om man bestämmer sig för att göra något nytt. Ibland är det bra att tänka som Pippi Långstrump: ”Det har jag aldrig provat förut så det klarar jag säkert!”

Jag är glad om jag kan inspirera andra att våga satsa och följa en dröm, även om det handlar om annat än sport. Att min filosofi när det gäller träning och kost fungerar gör mig stolt. I det stora hela är den största vinsten god hälsa och alla skratt på vägen.

Medan jag har laddat upp inför VM har jag arbetat 100 % och tränat andra. Alla som har stöttat mig i detta har del i min världsmästartitel!

Pia Kind

Rödbetor, insulinkänslighet och diabetes typ 2

Rödbetor kan motverka diabetes typ 2

Nitrat i rödbetor gynnar kväve­oxidbildningen som i sin tur förbättrar insulinkänsligheten hos överviktiga personer. Därmed kan deras blodsockervärden sänkas och typ 2-diabetes kanske undvikas. Det visar en ny amerikansk studie.

Diabetes kan leda till kärlskador, vilket är den vanligaste dödsorsaken bland diabetiker. En av flera orsaker är att högt blodsocker startar en inflammationsprocess som skadar blodkärlens insidor. Detta leder till åderför­kalkning, också kallat åderförfettning.

Kväveoxidbildning
Typiskt vid detta tillstånd är låg biotillgänglighet av kväveoxid. Kväveoxid bildas genom intag av kost rik på L-arginin eller nitrat. Vid vissa sjukdomstillstånd är bildningen från L-arginin störd, och processen försämras också med åldern. Då är nitratrik kost, som gröna blad­grönsaker och rödbetor, desto viktigare som källa till kväveoxid.

Nitratet omvandlas till nitrit av munbakterier för att sedan bilda kväveoxid. Användning av anti­bakteriellt mun­sköljmedel slår dock ut dessa bakterier i många timmar efteråt.

Kväveoxiden har många viktiga funktioner då den bland annat reglerar blodtrycket så att det inte blir för högt och har en anti­inflamma­torisk effekt i blodkärlen. Därigenom motverkas hjärt-kärlsjukdom. När kväveoxid­genererande processer stimuleras förbättras även insulin­känsligheten.

Forskning om rödbetor och insulinkänslighet
En forskargrupp vid Colorado State University, USA, undersökte om intag av rödbetsjuice kunde öka insulin­känsligheten hos personer med fetma. Normalviktiga deltog som kontrollgrupp.

12 normalviktiga vuxna försöks­personer (BMI i medeltal 26,3 kg/m2) och 10 överviktiga (BMI i medeltal 34,0 kg/m2) drack 5 dl rödbetsjuice (ca 17 mmol nitrat) berikad med 25 g glukos. Detta gjorde de både med och utan förbehandling med anti­bakteriellt munsköljmedel.

Halten glukos i blodet, ”blodsocker­värdet”, efter intag av glukos­berikad rödbetsjuice var som väntat högre hos överviktiga än hos normalviktiga försöksdeltagare 60 och 90 minuter senare, samtidigt som insulin­känsligheten var lägre hos över­viktiga jämfört med normal­viktiga personer.

Antibakteriellt munsköljmedel, som slog ut de nitrat­omvandlande munbakterierna före rödbets- och glukosintaget, försämrade insulin­känsligheten ytterligare hos de överviktiga men påverkade den inte hos de normalviktiga.

Positivt resultat
I studien förbättrades alltså insulin­känsligheten hos överviktiga personer då de intog rödbetsjuice, detta tack vare kväveoxid­omvand­lingen. Resultaten indikerar att överviktiga vuxna personer och deras insulinkänslighet skulle kunna gynnas av nitratrik föda som rödbetor och rödbetsjuice.

Diabetes typ 2
Det vi äter omvandlas till socker – glukos – i blodet, och hormonet insulin får glukosen att transporteras vidare ut i kroppens celler. Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakar för hög glukoshalt i blodet eftersom glukosen inte trans­porteras bort. Vid typ 2-diabetes produ­ceras inte tillräcklig mängd insulin, samtidigt som kroppens celler blivit okänsliga för insulinet så att mer insulin behövs. Det kallas insulinmotstånd eller insulinresistens. Insulinresistens och fetma uppträder ofta samtidigt, och typ 2-diabetes kan utvecklas. Ofta ses även skadliga blodfetthalter.

 

Metabola syndromet
Metabola syndromet, tidigare benämnt Insulinresistens­syndromet, kallas ibland ”den västerländska sjukan”. Det innebär bukfetma tillsammans med minst två av följande fyra faktorer: förhöjda halter av blodfett av sorten triglycerider, låg andel av det ”goda” HDL-kolesterolet, högt blod­tryck eller högt blodsocker/typ 2-diabetes. Det finns ofta ett samband mellan bukfetma, fettlever, blodfettsrubbningar, insulin­resistens, högt blodsocker, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Oxidativ stress och kronisk låggradig inflammation kopplas inte sällan till dessa riskfaktorer och olika sjukdomar.

 

Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5288523/
http://rödbetsjuice.se/diabetes-och-rodbetor