Protein – uppbyggnad och underhåll

Vi behöver protein hela livet. Inte bara för att bygga upp muskler och andra kroppsceller, utan också för reglering av kroppens funktioner. Vilka proteinrika livsmedel vi väljer påverkar både vår hälsa och miljön.

Proteinernas beståndsdelar är aminosyror. Vissa aminosyror, de essentiella, är livsnödvändiga att få färdiga via maten eftersom kroppen inte kan tillverka dem.

Animaliska proteiner från exempelvis kött, fisk, ägg och ost har en amino­syra­komposition vars proportioner passar oss bra. Dessa födoämnen är också rika på protein. Äter man vegetabiliska proteiner är det viktigt att variera dessa födoämnen för att få i sig tillräcklig mängd av de olika aminosyrorna.

Hur mycket protein man ska äta är en ständig diskussion bland de som tränar hårdare än genomsnittet. Om du får i dig för lite energi per dag förbrukas proteinet även som energikälla.

Vad maten kostar i förhållande till vad man får funderar många på. Vilken påverkan produktionen av maten har på miljön debatteras också flitigt. Där är kostnaderna inte lika påtagliga för oss, men negativ påverkan på miljön drabbar alla.

Mindre kött för hälsans och miljöns skull
Livsmedelsverket anser att vi i Sverige äter mer kött än vi behöver. Att dra ner på kött och chark­produkter kan minska risken för cancer. Även Världscancerfonden och Jordbruksverket rekommenderar att vi minskar animaliekonsumtionen av hälsoskäl. Samtidigt är kött det livsmedel vars produktion skadar miljön mest.

Olika köttslag, ursprungsland och typ av uppfödning har olika mycket påverkan, men faktum kvarstår – djur­produktionen står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. All miljöpåverkan som människans odling orsakar mång­dubblas när grödan ska ta vägen genom ett djur istället för att ätas direkt av en människa.

Alternativa proteinkällor
Problemet är globalt och befolknings­­mängden ökar. Alterna­tiva proteinkällor som alger, mikro­organismer, kött som har odlats i cellkultur och insekter diskuteras alltmer. Insekter kan ätas som de är eller exempelvis malas till mjöl. Det är redan vardagsmat för två miljarder människor.

För att få samma mängd protein från kor som man kan få ut från till exempel gräshoppor kräver kor 25 gånger mer foder och 300 gånger mer vatten, medan de producerar 60 gånger mer växthusgaser.

Källa: https://www.radron.se/