Solens strålar ger ljus och värme och är en förutsättning för liv på jorden, men de osynliga ultravioletta strålarna kan ha både positiva och negativa effekter.
Solen är en stjärna, ett gasklot som består av väte och helium. I dess inre pågår kärnreaktioner som avger energi i form av elektromagnetisk strålning. Solstrålarna utgörs av både synligt ljus och osynligt infrarött och ultraviolett ljus. En liten del av solenergin når jorden. Solstrålningen påverkar livsmiljön på jorden, som temperatur och vädersystem. Växter använder ljuset som energikälla i fotosyntesen och bildar glukos som djur som äter växterna kan använda som energikälla och sedan kanske äts upp i sin tur och så vidare.
Det synliga ljuset är viktigt för vår dygnsrytm och biologiska processer kopplade till den, som ämnesomsättning och hormonsystem. Detta kan i sin tur påverka fysisk och psykisk hälsa.
Olika typer av UV-ljus
Ultraviolett strålning från solen består av UVA- , UVB- och UVC-strålar. Ozonskiktet i jordens atmosfär skyddar oss mot den farligaste typen av solstrålar, nämligen UVC. UVA-strålarna har stor genomträngningsförmåga och når djupt ner i huden men ger ingen solbränna. UVB-strålarna bromsas av moln och glas men tränger igenom det yttre hudskiktet och kan göra huden tjockare och brun eller bränna huden. När huden blir tjockare och brun skyddas den mot UV-strålning, men att bli bränd är riskabelt.
UV-ljus kan vara skadligt
UV-strålning kan orsaka skadliga förändringar i många viktiga molekyler i cellerna, som DNA – arvsmassa, RNA (”informationshanterare”), fetter och proteiner, så att de inte fungerar normalt. Det gäller både djur och växter.
För mycket UV-strålning kan hos oss människor orsaka förtida åldrande av huden, pigmentförändringar, ögonskador och hudirritation. Den kan också skada DNA:t, vilket på sikt kan leda till att cellerna omvandlas till cancerceller.
Nyttigt med lagom mycket UVB-ljus
Om man inte bränner sig i solen eller tillhör någon av riskgrupperna för att utveckla hudcancersjukdomen malignt melanom är solens strålar nyttiga i lagom mängd. De minskar risken för både diabetes och blodproppar i benen. Man tror att det beror på vitamin D, som vi sedan tidigare vet är bra för skelettet och immunförsvaret men också anses kunna motverka cancer och inflammation.
Vitamin D får vi i oss via feta fiskar, ägg, kött och D-vitaminberikade livsmedel, men den främsta källan är solen. UVB-strålning gör att det bildas D-vitamin i huden, och på sommaren räcker det med 10–15 minuter solsken på händerna och ansiktet om man har ljus hud, med mörk hud behöver man mer exponering. Resten av året är kosten vår D-vitaminkälla här uppe i norr.
Skydda sig mot för mycket UV-ljus
För att undvika för mycket av det goda håller vi oss i skuggan eller använder solkräm, täckande kläder och solglasögon när solen står högt på himlen.
Växter är anpassade till sin livsmiljö och skyddar sig mot skador från yttre påverkan, som för mycket ultraviolett strålning. Växterna kan exempelvis ha hår eller vaxlager på ytan som ökar reflektionen av UV-ljus eller hindrar att det tränger in till de inre delarna av bladet. De kan också producera olika skyddande ämnen i cellerna.
Nyttiga ämnen
Många av de ämnen som växter producerar, till exempel flavonoider och andra polyfenoler, fungerar som både färgämnen och antioxidanter. De påverkar även smaken på växterna. Ämnena kan skydda växtcellerna från negativa effekter av UV-ljus. När vi äter växterna får vi också nytta av dessa ämnen. Färgstarka frukter, bär och grönsaker brukar vara särskilt rika på dem. Dessa bioaktiva ämnen fungerar inte bara som antioxidanter utan har också många andra positiva effekter på vår hälsa och motverkar välfärdssjukdomar och annan ohälsa.
Källor:
https://www.vetenskaphalsa.se/solen-har-dubbla-effekter-%E2%80%93-men-nyttan-overvager/
https://www.skogssverige.se/hur-paverkas-vaxter-av-ultraviolett-ljus
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/sol-och-solarier/om-uv-stralning/
