Vattenpolon på uppgång

vattenpolo, foto: Björn Söderström

I en av de tuffaste sporterna spelar det svenska utlandsproffset Christopher Vang. Han brinner för vattenpolo och hoppas kunna inspirera ungdomar att satsa på denna idrott som i Sverige länge har varit ganska osynlig.

En av de hårdaste sporterna i världen, säger många om vattenpolo. I den här sporten kombineras simning och handboll, enkelt uttryckt. Vattenpolo är en av Svenska Simförbundets simidrotter.

Spelarna trampar vatten eller simmar konstant under de fyra perioder på vardera 8 minuter, med korta pauser emellan, som matchen pågår. Samtidigt ska de ha kontroll på sitt lagspel och läsa motståndarens spel för att utnyttja deras misstag. Det är bara målvakten som får hantera bollen med båda händerna. Det är en tuff kontaktsport, och det är mycket som händer under vattenytan.

Historik
I England blev det under senare delen av 1800-talet populärt att simma, och vattensporter utvecklades från lagidrotter på land. I varianten som liknade polo satt spelarna på tunnor som flöt i vattnet och spelade bollen med käppar. Den variant som byggde på rugby blev mest populär, men var mycket hård med många undervattensslagsmål. Det var den sporten som fick namnet vattenpolo och senare utvecklades i Skottland till en mer ordnad form och spreds till andra länder i Europa.

Vattenpolo, för herrar, var den första lagsporten som infördes i olympiska spelen (OS) år 1900. Hundra år senare lades även en damklass till. Nu spelas vattenpolo i stora delar av världen.

Hopp inför framtiden
Svenska herrlandslaget tillhörde världseliten under några decennier i början av 1900-talet, sedan försvann laget från världsscenen. Under några år i slutet av 1900-talet gick det lite bättre för Sverige men därefter uteblev framgångarna. Idag finns inte underlag för landslagsverksamhet.

Det finns emellertid hopp för en svensk nytändning i sporten. Sedan några år har Svenska simförbundet arbetat med verksamhets­utveckling och bland annat satsat mer på ungdomar. Antalet licensierade spelare har nu ökat kraftigt.

Cristopher Vang, vattenpoloproffs, foto: John SandlundSvenskt utlandsproffs – Christopher Vang
Christopher har spelat vattenpolo sedan han var 10 år. Fem år senare bestämde han sig för att detta var vad han ville göra med sitt liv. Träna, tävla och vinna så mycket som det bara går för att försöka bli så bra som han någonsin kan bli.

”Vid nitton fick jag min första chans att spela på heltid utomlands. Nu, ett decennium senare, har jag spelat professionellt i Serbien, Tyskland, Slovakien, Malta, Australien – där jag lyckades vinna skytteligan – och Holland”, berättar Christopher, som nyligen åkt till Kanada för att spela i laget Toronto Jets.

På somrarna spelar Christopher beachvattenpolo* i Linköping för att hålla sig i form, och hans lag har vunnit flera SM-guld.
Christopher Vang, citat
Christophers dröm är att få se sporten vattenpolo växa sig stor hemma i Sverige. Han tycker att vi behöver få flera spelare att ta klivet över gränsen och pröva lyckan utomlands.

”Jag hoppas kunna inspirera andra samtidigt som jag samlar fantastiska minnen i och runt simbassänger runt om i världen. Den här resan har bara börjat”, säger han.

* Beachvattenpolo är en intensivare variant av vattenpolo med mindre plan och färre spelare.

Annons från RÅ.se - vinn en årsförbrukning av våra nya ingefärsshots

Annons från RÅ.se - vinn en årsförbrukning av våra nya ingefärsshots

Vattenpoloproffset Christopher om Idrottsgalan 2018

Christopher VangI vintras firade jag min trettioårsdag. Det betyder att jag spelat vattenpolo i tjugo år och spelat utomlands professionellt i tio år. Några dagar innan jul fick jag ett samtal från Svenska Simförbundet. De ringde för att bjuda in mig till Idrottsgalan i Globen.

Minst sagt oväntat och otroligt kul att få den bekräftelsen på att förbundet uppskattar det jag gör med min satsning på den här något udda sporten i Sverige. Jag är inte säker men mig veterligen har vattenpolo aldrig representerats på Idrottsgalan tidigare.

Vattenpolo värt att satsa på
För mig personligen kändes det något overkligt. De flesta unga idrottare fantiserar nog om hur det skulle vara att få sitta där bland alla Sveriges elitidrottare, kanske ta emot ett pris till och med och hålla ett tacktal. Det har även jag själv gjort men ganska snart kommit till insikten om hur liten sport vattenpolo är i Sverige och hur orealistisk den här fantasin varit.

Jag hoppas jag gjorde ett bra intryck bland höjdarna på simförbundet och att de ser att det finns värde i att satsa mer på vattenpolons utveckling i Sverige och att fler spelare får samma uppmärksamhet och uppmuntran som jag fick.

Det var fantastiskt roligt att få vara med om det här, och jag är mer motiverad än någonsin och tacksam för hjälpen jag fått på vägen från vänner, familj, tränare och lagkamrater under åren och för stödet som sponsorer gett mig under det senaste året.

Mot nya äventyr
Idrottsgalan ägde rum 15 januari och efter några få timmars sömn flög jag och min sambo till Toronto där jag skulle påbörja ett nytt äventyr med ett nytt lag och försvara en mästerskapstitel. Det känns som att det inte kunde vara en mer perfekt start på en säsong.

Christopher Vang

Annons från RÅ.se - vinn en årsförbrukning av våra nya ingefärsshots

Fysisk aktivitet ger mental styrka

Genom att röra på sig blir man både friskare och gladare. Fysisk aktivitet kan skrivas ut på recept för såväl kroppsliga som mentala problem.

Att motionera ger styrka och kondition och minskar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Men att röra på sig regelbundet kan också förebygga och behandla psykisk ohälsa. Bra kondition har exempelvis visats kunna skydda mot att insjukna i depression.

Kropp och själ hänger ihop
Kroppslig sjukdom kan orsaka psykiska symtom liksom mental ohälsa kan ge fysiska besvär. Psykisk ohälsa är en av de vanligaste anledningarna till sjukskrivning i Sverige.

Fysisk aktivitet används ofta som en viktig del i behandling av exempelvis depression och ångest. Regelbunden träning några gånger i veckan kan jämställas med den effekt läkemedel ger. Idag är man så övertygad om motionens betydelse att läkarna har möjlighet att skriva ut fysisk aktivitet på recept.

Vid depression fungerar minne och inlärning sämre. Fysisk aktivitet, liksom antidepressiv medicin, stimulerar nybildning av celler i hjärnan. Hjärnområdet hippocampus som har en central roll för minne och inlärning verkar öka i volym av träning. Motion kan också bryta en negativ spiral av stress, spända muskler och passivitet.

Fysisk aktivitet som behandling mot depression kan till exempel innebära att patienten ska träna i tio veckor, tre till fem gånger i veckan med måttlig intensitet. Behandlingen skräddarsys för patienten.
Både ökad aktivitet i sig och de processer som sätts igång i kroppen när man motionerar har positiv effekt på människor som lider av depression och ångest.

Böcker av Jill Taube resp Anders Hansen & Carl Johan SundbergBöcker om motion som medicin
Jill Taube är läkare och psykiatriker ansvarig för FaR, Fysisk aktivitet på recept, i Stockholms läns landsting. Hon har skrivit boken ”Själ och kropp – rörelse för psykiskt välbefinnande” där hon berättar om sina kunskaper, erfarenheter och insikter.

I boken ”Hälsa på recept – träna smartare, må bättre, lev längre” ger läkarna Anders Hansen och Carl Johan Sundberg svar på många frågor, exempelvis hur man ska träna för hälsans skull och dessutom få mer energi, bättre sömn, ökad koncentration och bättre minne.

 

Källor:
http://brombergs.se
https://www.svd.se/kroppen-kan-laka-sjalen
http://www.bonnierfakta.se

 

Fyss och FaR

Fyss – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och behandling – är en handbok för ordinering av träning vid olika sjukdomar där fysisk aktivitet har dokumenterad effekt. Den ger information om vilka typer av fysisk aktivitet som är mest lämpade för olika grupper och vid olika tillstånd samt vilka eventuella risker som är förknippade med fysisk aktivitet.

FaR – Fysisk aktivitet på recept – används för att främja fysisk aktivitet som förebygger eller behandlar sjukdom. Den ordineras av legitimerad personal inom hälso- och sjukvård, kompletterar eller ersätter medicinering och ges utöver sjukgymnastik. Patienten utför aktiviteten på egen hand eller deltar i en anordnad aktivitet hos friskvården eller en förening.

Vardagsmotion viktigare än man tror

Motion ger stora hälsovinster, det vet man, och nu visar en svensk studie att även lågintensiv fysisk aktivitet har god effekt. Hur länge man sitter varje dag har också betydelse.

I Sverige beror de flesta dödsfall på hjärt-kärlsjukdom. Det är känt sedan tidigare att motion, allt från raska promenader – måttlig intensitetsnivå – till intensiv fysisk aktivitet, minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Huruvida lågintensiv aktivitet, som att stå, gå eller utföra hushållssysslor, kan göra någon skillnad har tidigare varit oklart.

Objektiv studie med uppföljning 15 år senare
Nu har en svensk studie vid Karolinska institutet visat att risken att dö i hjärt-kärlsjukdom minskar med 24 procent om en halvtimmes stillasittande om dagen ersätts med lågintensiv vardagsaktivitet trots att pulsen inte ökar. Dessutom såg man som väntat att måttlig eller hög intensitetsnivå hade ännu större effekt, redan 10 minuter om dagen minskade risken för hjärt-kärlsjukdom med 38 procent och en halvtimme hela 77 procent, enligt forskarnas beräkningar.

Forskarna använde data från den så kallade ABC-studien (Attitude, Behaviour, and Change) där 1 200 deltagares aktivitetsnivå mättes via rörelsemätare istället för självskattning. Detta jämfördes med information om dödsfall och dödsorsak från svenska register 15 år senare. I studien justerades för andra faktorer som kan ha påverkat sambanden.

Maria Hagströmer (foto Selma Wolofsky, Ing-Marie Dohrn (foto: Bo Bergman)

”Det här är en unik studie eftersom vi har kunnat följa ett stort antal personer med objektivt mätt fysisk aktivitet i upp till 15 år”, säger Maria Hagströmer, ansvarig för studien.

Att ersätta stillasittande med någon form av fysisk aktivitet varje dag har alltså betydelse för hälsan. Naturligtvis räcker det inte att röra på sig bara en halvtimme om man sedan sitter stilla resten av dagen.

”Vi har även i en tidigare studie kunnat visa att personer som sitter stilla i sammanlagt mer än 10 timmar per dag har 2,5 gånger högre risk att dö i förtid jämfört med personer som sitter sammanlagt mindre än 6,5 timmar per dag”, berättar Ing-Mari Dohrn, försteförfattare till studien.

Källa: https://ki.se/nyheter/vardagsmotion-gav-ovantat-stora-halsovinster

Rödbetans nitrater föryngrar hjärnan

Både nitrater och motion ökar blodcirkulationen och prestationsförmågan. Att motion har positiv påverkan på hjärnan vet man sedan tidigare. Studier visar nu att intag av kostbaserade nitrater, i form av rödbetsjuice, före motionen ger en förbättrad hjärnfunktion.

promenad - motion och rödbetsjuice föryngrar hjärnanDet är väl känt att rödbetsjuice inte bara sänker blodtrycket utan också förbättrar prestationsförmåga och uthållighet. I rödbetor finns nitrat som omvandlas till kväveoxid i kroppen. Detta ämne är viktigt för olika biologiska processer.

Prestationsförmågan ökar
Kväveoxiden styrs särskilt till vävnader och organ som har brist på syre. Under ansträngning ökar blodflödet till skelettmusklerna men även till hjärnan. Dessutom gör kväveoxiden att syret används effektivare när energin tillverkas i cellerna, något som ökar prestationsförmågan.

Det är vanligt att idrottare dricker rödbetsjuice för att bli mer uthålliga, men nitraterna kan också motverka försämringen av kognitiv funktion och reaktionsförmåga som kan ske vid långvarigt, intervallbetonat idrottande, visar en studie vid Exeters universitet i England.

Positiva effekter även för äldre
Eftersom såväl cellernas energitillverkning som kroppens kväve­oxidomvandling kan vara sämre hos äldre personer kan kostbaserade nitrater från exempelvis rödbetor ha särskilt god effekt på dem.

Bättre blodcirkulation
Dålig blodcirkulation kan leda till olika sjukliga tillstånd och orsaka sämre fysisk och kognitiv funktion hos äldre personer. Exempel på nedsatt kognition är åldersrelaterad demens.

I en amerikansk studie undersöktes om kostbaserade nitrater kunde öka blodcirkulationen i hjärnan hos äldre försöksdeltagare. Forskarna fann att nitratrik kost förbättrade blodflödet i de delar av hjärnan som påverkas av åldrande och har betydelse för minnet och de mentala processer som är viktiga i det dagliga livet.

Kombinera rödbetsjuice och motion
Motion har positiv påverkan på hjärnan, det vet man sedan tidigare. Att motionera regelbundet ger nya hjärnceller, förstärkta nervkopplingar och nybildade blodkärl, vilket ger gynnsamma resultat på olika hjärnfunktioner.

Forskare vid Wake Forest University i USA undersökte vilken effekt en kombination av motion och rödbetsjuice har på äldre personers hjärnor. En studie gjordes med 26 män och kvinnor över 55 år som inte motionerade och hade högt blodtryck som medicinerades.

Hälften av deltagarna fick rödbetsjuice med 560 mg nitrat tre gånger i veckan under sex veckor, den andra hälften fick som placebo en rödbetsjuice innehållande minimalt med nitrat. Rödbetsjuicen dracks en timme innan de började gå på ett löpband, och där gick de under 50 minuter.

Föryngrad hjärna
Med hjälp av olika metoder mättes sedan deltagarnas hjärnfunktion. De som druckit rödbetsjuice innehållande nitrat före motionen hade resultat som visade att de – jämfört med placebogruppen – efter försöket hade en förbättrad hjärnfunktion, med värden som liknade de man ser hos yngre människor.

Resultatet av studien kan indikera att inte bara motion utan även mat och dryck har betydelse om man vill hålla hjärnan ung.

 
Källor:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25846114
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20951824
https://academic.oup.com/biomedgerontology/article/72/9/1284/2452303

OCR-löparen Jens utmanade sig själv

Jens Jexmark - OCR

Här berättar Jens Jexmark om hur han trots sitt hjärtfel började träna och tog sig till VM i OCR.

Jens Jexmark heter jag. Jag är 44 år och föddes med ett hjärtfel kallat pulmonalisstenos. Kortfattat innebär detta att lungpulsåderns klaffar inte kan öppna eller stänga sig helt, vilket belastar höger hjärtkammare extra mycket när blodet pressas genom lungorna.

Jag opererades 1978 i Lund vid 4 års ålder, och ingreppet var lyckat så att jag förhoppningsvis skulle kunna leva ett normalt liv – dock med restriktioner gällande fysisk aktivitet som läkarna inte trodde skulle bli möjligt för mig. Mina klaffar stänger fortfarande inte helt, och jag har ett tydligt blåsljud från hjärtat. Hjärtfelet innebär att syresättningen till mina lungor motsvarar cirka 70 % jämfört med ett friskt hjärta.

Under min uppväxt och skolgång blev jag nekad att delta i löpning eller tuffare konditions-idrott, och min mönstring till militärtjänstgöring blev en ganska kort historia.

Tröttnade på att vara en andfådd pappa
Jag blev pappa till min första dotter, Noelle, för 8 år sedan, och 2 år därefter föddes min andra dotter, Linnea. För lite mer än 3 år sedan, efter att jag reflekterat över hur andfådd jag kunde bli av att gå i trappan eller till och med läsa längre meningar när jag läste godnattsagor för mina barn, beslutade jag mig för att utmana vad läkarna och mina föräldrar sagt under alla dessa år. Jag bestämde mig för att börja löpa med målsättning att en dag kunna springa 1 mil utan att kollapsa.

Det beslutet blev början på en helt ny livsstil, intresse för kosthållning och vetenskap om vad som kunde få mig att prestera bättre. Min första löprunda var cirka 700 meter. Jag trodde jag skulle dö efteråt, men jag gav mig inte och fortsatte att springa varje dag i 3 månader. Sedan började allt släppa. Andningen blev bättre, pulsen jämnare, och jag kunde börja njuta av längre och längre löprundor.

Idag kan jag springa en halvmara under 2 timmar utan större problem, och genom löpningen har jag fastnat för Obstacle Course Racing, OCR, där jag springer 15-20 lopp om året samt lyckats kvalificera mig för både EM och VM i min åldersgrupp 40-44.

Träning och rödbetsjuice
Jag började läsa om fördelarna med nitrat i rödbetor för cirka ett år sedan och har sedan dess både ätit och druckit rödbeta som ett dagligt komplement till min kost. De senaste 6 månaderna har jag uteslutande använt en viss sort. Det är en juice utan andra tillsatser än lite äpplecidervinäger, och den har hjälpt mig i min träning. Koncentrerad rödbetsjuice tar jag med mig när jag flyger till tävlingar.

Jag upplever en bättre syresättning när jag dagligen konsumerar rödbetsjuice, och tro mig, jag behöver all hjälp jag kan få för att väga upp min syrebrist från mitt hjärtfel. Rödbetsjuice hjälper mig i min satsning mot VM 2018 i England.

Grönt ljus från läkaren
Jag har sedan min operation gått på regelbundna kontroller med EKG, ultraljud och arbetsprov för att bedöma hur läckaget i mina hjärtklaffar utvecklats. Hösten 2016 var jag senast på kontroll. Detta var cirka 18 månader efter det att jag påbörjat min utmaning att bli en löpare.

Glädjande nog, för både mig och min kardiolog, konstaterades att läckaget i hjärtat minskade vid hög puls, och jag fick grönt ljus att fortsätta min satsning, dock med restriktionen att tydligt lyssna på kroppens signaler. Jag tränar alltid med pulsband och övervakar min puls noggrant för att inte gå över gränsen där jag tar totalt slut, främst på grund av syrebrist och mjölksyra som jag lätt drar på mig.

Bilden här är från VM 2017 i OCR i Kanada där jag kom på plats 99 av 291 startande i min ålderskategori. Detta var väldigt stort och känslosamt för mig då jag aldrig trott att jag någonsin skulle stå på startlinjen till ett VM, än mindre fullfölja mästerskapet med mitt handikapp.

Jens Jexmark

Tänk på: Den som har någon sjukdom bör diskutera livsstilsförändringar med sin läkare.

Obstacle Course Racing, OCR, är en sorts hinderbanelöpning som kombinerar terränglöpning och crossfit. Banorna är förlagda i kuperad terräng, ofta med avsnitt med vatten eller lera. På banan finns också hinder där deltagarna exempelvis ska klättra, krypa, bära eller hoppa.

Vägen till VM-guld

Pia Kind - världsmästare i OCR

Pia Kind från Norsholm är en urstark och akrobatisk specialist­sjuksköterska och löpcoach som numera kan titulera sig världsmästare i OCR – hinderbanelöpning. Hon har alltid tränat allsidigt men började med just OCR så sent som 2016. Det här är Pias berättelse.

Målet med att delta i VM 2017 i Kanada var att få känna stämningen under detta stora mästerskap och att lära av de andra rutinerade deltagarna som tillhör världstoppen inom sporten. Att komma hem med fantastiska minnen. Förhoppningarna på den egna prestationen var att klara alla hinder och undvika skador.

Träningen
För mig är det viktigt att lusten att träna får styra, det ska vara kul. Naturligtvis känns vissa träningspass tunga, men samtidigt är de kanske de mest utvecklande. Jag varierar träningsformer för att uppnå allsidighet och försöker utmana mina svagheter.

Tack vare att jag fått vara frisk under 2017 har jag haft energi att träna, under en period alla dagar i veckan för att det är så himla kul. Kunniga och kloka vänner och coacher påpekade vikten av återhämtning för att inte slita på kroppen när man tränar hårt, något som jag har tagit till mig."Att få vara frisk är en av de bästa uppladdningarna!"Under våren prioriterade jag styrketräning med egen kroppsvikt och jag satsade lite mer på löpning runt två mil. Min ”yoga-onsdag” ger ökad rörlighet, balans och styrka. Jag har också lagt till HIT-pass (högintensiv träning). Man blir explosiv samtidigt som träning med likasinnade ger massor med energi.

Boxning och ridning utvecklar också förmågor som är nödvändiga i min träning, inte minst mental styrka. Jag cyklar och simmar vissa träningspass. Löpning är en stor del av OCR, och jag varvar olika löpformer. Greppstyrka och bålstabilitet tränas på olika sätt, exempelvis genom att bara hänga. Hinderträning är förstås viktigt. Jag promenerar mycket, det är balsam för själen och stärkande för ligament och fästen.

Vi bor i ett vackert land och det blir en del ensamma skogsturer med fina naturupplevelser, men helst tränar jag ändå tillsammans med familj och vänner.

Kosten
Det jag äter och dricker är förstås viktigt, och jag gillar mat. Helst ekologiskt och närproducerat. Mycket grönt och naturliga juicer. Köttet får gärna vara viltkött. Mamma bakar mitt bröd med nötter, frön och ägg.

Under uppladdning, som till VM, använder jag koncentrerad rödbetsjuice som har gett mig ökad uthållighet men framförallt en snabbare återhämtning. Jag upplever mindre mjölksyra, skönt! Dagen efter ett lopp känner jag mig pigg. Mellan uppladdningarna dricker jag rödbets- och lingonjuice för att må bra.

Ingefärsjuice tillsammans med utevistelse och övrig balanserad kost håller dessutom mitt immunförsvar på topp. En annan uppskattad effekt är att min kropp inte är stel och öm på morgonen – jag känner mig betydligt yngre rent fysiologiskt.

Världsmästerskapet
I oktober var det dags att åka till Kanada. Det är ett fantastiskt vackert land med underbar natur – Niagarafallen, vilken upplevelse! – och trevliga människor.

På fredagen sprang jag ett sprintlopp på 3 km i ålderklassen 40-49 år. Intensivt och jobbigt, men känslan under loppet var härlig, kroppen kändes stark och hindren flöt på bra. Vännen Christina från Danmark vann välförtjänt, och för min del blev det en bronsmedalj. Det öppnade upp ögonen för mina chanser på 15 km.

VM-banan på 15 km var anlagd i en skidresort med tuff löpning i svarta backar. Lite skakig av sömnbrist stod jag äntligen på startlinjen med 117 starka kvinnor från hela världen. Kände mig som en novis men var enormt peppad av familj och OCR-vänner.

Jag tog det lugnt, pratade med medtävlande och njöt av utsikten. De 43 hindren var jag snabbt över på första försöket. En OCR-kollega, Lisa, och jag sporrade varandra vilket gav massor med energi. Jag kände mig fräsch hela vägen och blev overkligt nog först över mållinjen.

Vad folk kämpade och vilka heroiska insatser jag har bevittnat. Alla som gick i mål fick en särskild medalj. Jag åkte hem med fyra medaljer, men är en slarver och får försöka lägga åtminstone guldmedaljen på en plats jag inte glömmer. Stoltheten och minnena kommer jag alltid att bevara i hjärtat. Världsmästare i OCR 2017 åldersgrupp 40–44 år, helt underbart!

Tänk så det kan gå om man bestämmer sig för att göra något nytt. Ibland är det bra att tänka som Pippi Långstrump: ”Det har jag aldrig provat förut så det klarar jag säkert!”

Jag är glad om jag kan inspirera andra att våga satsa och följa en dröm, även om det handlar om annat än sport. Att min filosofi när det gäller träning och kost fungerar gör mig stolt. I det stora hela är den största vinsten god hälsa och alla skratt på vägen.

Medan jag har laddat upp inför VM har jag arbetat 100 % och tränat andra. Alla som har stöttat mig i detta har del i min världsmästartitel!

Pia Kind