Blodtrycket

Högt blodtryck ökar risken att drabbas av allvarlig sjukdom. För de flesta med högt blodtryck är livs­stilsförändringar nödvändigt.

Blodtrycket kan vara lägre eller högre än vad som är önskvärt. Lågt blod­tryck har du som vuxen om blod­trycket är under 90/60 och du känner av symptom. Ett plötsligt blodtrycksfall kan ge exempelvis yrsel eller matthet, och du bör sätta eller lägga dig ner. För åter­kom­mande besvär eller om orsaken är oklar bör du söka vård.

Högt blodtryck, hypertoni, försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om du inte får det behand­lat. Har du högt blodtryck ökar risken för framför allt stroke men även för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom, demens och försämrad blodcirkula­tion i benen. Var fjärde vuxen i Sverige har högt blodtryck – 140 eller mer i övertryck och/eller 90 eller mer i undertryck mätt i sittande läge. En ovanligt stor skillnad i över­tryck och undertryck kan dessutom indikera hårda, stela kärl.

Kontrollera blodtrycket
Vissa – 10–15 % – av de som i sjuk­husmiljö har högt blodtryck har det bara där, på grund av mer eller mindre omedveten stress. Misstän­ker man att så är fallet behövs hemmamätningar eller heldygns­mätningar.

Traditionellt mäts blodtrycket bara i ena armen, men enligt forskning bör blodtrycket mätas i båda armarna och jämföras. Om det är högre i den ena armen än i den andra kan detta bero på blockeringar i cirkulations­systemet och innebära en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

I de nya europeiska rekommenda­tionerna för hypertoni­behandling (2018) rekommenderas för de flesta patienter att trycket om möjligt behandlas ner till 120–129/70–79, men inte lägre. Hos personer över 65 år ska det systoliska blodtrycket ner till 130–139 mm Hg om de klarar av det.

Vad kan man göra åt högt blod­tryck?
När det höga blodtrycket inte beror på mer ovanliga sjukdomar i njurar och binjurar utan har oklar orsak är det ofta en komponent i det meta­bola syndromet, den så kallade ”västerländska sjukan”. De andra komponenterna är bukfetma, högt blodsocker och blodfettsrubbning. Det finns då anledning att se över sin livsstil, inklusive kost.

Livsstilsförändringar vid lätt förhöjt blodtryck kan ibland vara tillräckligt för att återfå ett hälsosamt blodtryck, annars behövs dessutom läkemedel. Att inte röka, vara måttlig med alkohol och salt, motionera, hålla en hälso­sam vikt och äta nyttigt ingår i en sund livsstil.

Kost vid högt blodtryck
Sötade drycker ska undvikas. Kost som rekommenderas för patienter med högt blodtryck är grönsaker, baljväxter, färsk frukt, mejeri­produkter med låg fetthalt, fullkorns­produkter, fisk samt omättade fett­syror, som finns i exempelvis olivolja. Intag av mättade fettsyror och rött kött bör begränsas. Den så kallade medelhavsdieten innehåller många av dessa kompo­nenter och anses positiv för hälsan, likaså dash-dieten.

Många minskar på sitt kolhydratintag och förbättrar på så sätt sin hälsa, dessutom ger det vanligen även viktned­gång och lägre blodsocker­värde. Men det är också mycket stor skillnad på kolhydrater och kolhydra­ter, typen av kolhydrater spelar förmodligen större roll än mängden. Sockerarter, stärkelse och kostfibrer är olika kolhydrater med skilda effekter.

Rödbetsjuice kan sänka blod­trycket
I en studie vid Queen Mary University of London sänktes försöks­personer­nas systoliska blodtryck med 8 enheter och deras diastoliska med 4 enheter då de drack 250 ml rödbets­juice om dagen i fyra veckor.

Vill man inte dricka så mycket röd­betsjuice kan man istället prova koncentrerad rödbetsjuice som ger samma effekt med mindre mängd.

Källor:
https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/08/28/tuffare-malvarden-vid-hogt-blodtryck/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25421976

Vad betyder siffrorna?

Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och senare tillbaka till hjärtat.

Blodtrycket mäts i måttet milli­meter kvicksilver, mm Hg, och anges med två tal, till exempel 120/80 – man säger 120 över 80.

Det första talet anger övertrycket (det systoliska), som uppstår när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det andra talet anger under­trycket (det diastoliska), när hjärtat slappnar av och fylls med nytt blod.

Källa: https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Undersokningar/Blodtrycksmatning/