Utgåva – Sida 14 – Råkraften

mars 2019oktober 2019

Rödbetsjuice och fönstertittarsjuka

Åderförkalkning i benen ger ofta bensmärtor under promenader. Livsstilsförändringar minskar risken för allvarlig sjukdom, medicinering kan också behövas. Smärtan behandlas med gångträning, och rödbetsjuice kan underlätta denna.

Perifer artärsjukdom eller benartärsjukdom brukar kallas fönstertittarsjuka eftersom den drabbade behöver stanna ofta på grund av smärta i benen under en promenad och kanske passar på att titta i skyltfönster då.

Orsaken är åderförkalkning i benens pulsådror. Värken kan sitta i vaderna eller någon annanstans i benen, till och med i ryggslutet. Alla får inte ont i benen utan kan känna domningar eller trötthet. Den som sitter still mycket kanske inte får symtom trots dålig blodcirkulation.

Behandla riskfaktorerna
Tillståndet måste behandlas för att förhindra allvarliga och livshotande sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Risk för amputation finns också om sjukdomen fortskrider.

Till att börja med måste en rökare sluta röka direkt. Sedan ska riskfaktorer motverkas, vilket innebär att blodsocker, blodtryck och blodfetter ska hållas på rätt nivå med hjälp av livsstilsförändringar och medicinering. Ofta ges blodproppsförebyggande läkemedel.

Lindra smärtan
Smärtorna kan minska när riskfaktorerna behandlas, men de lindras främst med träning. Genom gångövningar kan sträckan man kan gå bli längre och längre. En sjukgymnast ger effektiva övningar. Skulle detta inte hjälpa är medicin eller kirurgi nödvändigt.

Rödbetsjuice positivt för blodkärlen
De flesta vet att rödbetsjuice kan sänka blodtrycket. Mycket forskning ligger till grund för den uppfattningen. Det är främst rödbetans nitrater som är orsaken till den positiva effekten. Nitraterna omvandlas i kroppen först till nitrit och sedan till kväveoxid.

Många idrottare använder rödbetsjuice för att öka prestationsförmågan. Nitraterna gör nämligen även så att cellerna utnyttjar syret effektivare när energi skapas.

Rödbetor innehåller också – liksom andra grönsaker, frukter och bär – antioxidanter. Vetenskapliga studier har indikerat att blodsockernivån och blodfettssammansättningen kan normaliseras av sådan antioxidantrik kost.

Gångträning underlättas av rödbetsjuice
I en studie deltog åtta försökspersoner med benartärsjukdom och bensmärta vid gång. Patienternas kapacitet vid motion på ett gångband undersöktes, och dessutom mättes blodtrycket. Detta skedde vid två tillfällen med 1-2 veckors mellanrum. Patienterna fick 3 timmar före motionstestet 500 ml rödbetsjuice (med 9 mmol nitrat) den ena gången och placebo den andra gången, men de visste inte vad juicerna innehöll.

När patienterna druckit rödbetsjuice kunde de gå 18 % längre tid innan smärtan kom, och de orkade gå 17 % längre tid än vid det tillfälle när de druckit placebo. Dessutom hade de lägre blodtryck både vid vila och vid maximal ansträngningsnivå när de druckit rödbetsjuice. Forskning har tidigare visat en dosberoende koppling mellan nitrat och sänkt blodtryck samt träningskapacitet.

Ännu ett test bekräftar effekten
I en annan studie deltog patienter i ett 12-veckorsprogram med gångträning under tre tillfällen per vecka. Den ena gruppen fick dricka rödbetsjuice (innehållande 4,2 mmol nitrat) medan den andra intog placebojuice. Tid på löpbandet innan patienterna fick smärta och hur långt de gick under 6 minuter mättes. Tester för blodcirkulation och syresättning i musklerna utfördes också.

I båda grupperna hade upprepad motion positiv effekt på hur lång tid det tog innan det började göra ont vid övningen, men effekten hos de som druckit rödbetsjuice var tre gånger större. Effekten var positiv även vid 6-minuterstestet med mer än dubbelt så stor effekt med rödbetsjuice. Rödbetsjuicen påverkade också kärl och muskler på ett sätt som underlättar motion.

Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29976553
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21454745
https://www.netdoktor.se/hjart-karlsjukdom/sjukdomar/fonstertittarsjuka-claudicatio-intermittens/

mars 2019oktober 2019

Äpplen och päron skyddar hjärnan

”Ett äpple om dagen håller doktorn borta”, är ett välkänt talesätt. Frukt, bär och grönsaker är bra för hälsan och minskar risken att drabbas av stroke. Det gäller särskilt om du äter äpplen och päron. Ju mer desto bättre.

Att frukt, bär och grönsaker är bra för oss vet vi sedan länge, och det finns många sorter att välja mellan med olika smak, fiberinnehåll, näringsämnen, form och färg. Just färgen intresserar forskare eftersom den indikerar vissa specifika ämnen, bioaktiva pigment, som påverkar oss positivt på olika sätt.

Frukt och grönsaker motverkar stroke
Forskning har visat att frukt, bär och grönsaker minskar risken för stroke. Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av en blodpropp eller en blödning i hjärnan. En stroke leder till syrebrist i hjärnan som ger bortfall av viktiga funktioner och kan vara livshotande.

Äpplen och päron halverade risken
I en nederländsk studie som pågick under 10 år undersökte forskarna förekomsten av stroke och kopplingen till färgen på frukt, bär och grönsaker som deltagarna åt. Drygt 20 000 vuxna män och kvinnor, som var friska från början av studien, deltog. Frukt, bär och grönsaker delades in i fyra färggrupper; gröna, orange/gula, röda/lila samt vita, och deltagarna fick fylla i frågeformulär. Under dessa 10 år noterades 233 fall av stroke. En beräkningsmodell som tog hänsyn till andra riskvariabler användes.

De frukter och grönsaker som hade betydelse var de med vitt fruktkött. Ju mer vita frukter och grönsaker deltagarna åt, desto mindre risk att drabbas av stroke – för varje kvarts hekto per dag som de åt minskade risken med 9 %. Av dessa råvaror med vitt fruktkött var 55 % äpplen eller päron. Personer som åt mycket äpplen och päron halverade risken att få stroke.

Äpplen, päron och gröna bladgrönsaker
En forskargrupp vid Karolinska Institutet följde under drygt 10 år nästan 75 000 personer som inte haft stroke, hjärt-kärlsjukdom eller cancer vid starten av studien. Deltagarnas intag av olika grupper av frukt och grönsaker noterades. Totalt uppträdde under denna tid 4 089 fall av olika typer av stroke.

Forskarna såg att risken att drabbas av stroke minskade med ökat intag av frukt och grönsaker, de som åt frukt och grönt sju till åtta gånger om dagen minskade strokerisken med 20 %. Den största positiva effekten hade äpplen och päron samt grönbladiga grönsaker.

Kontroll på blodtrycket
Resultaten gällde inte de som hade högt blodtryck, vilket är en riskfaktor för bland annat stroke. Frukt och grönsaker sänker ofta blodtrycket, men den som har högt blodtryck trots stort intag av frukt och grönsaker måste även få behandling mot sitt höga blodtryck för att minska risken.

Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23294925
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21921279

Äpple och päron - risken för stroke minskar med högt intag

mars 2019oktober 2019

Blåbär och blodfetter

Svensk studie med hjärtinfarktpatienter visade att blåbär kan ha god effekt på blodfetterna vilket skyddar hjärtat.

Högt blodtryck och höga blodfettshalter – LDL-kolesterol och triglycerider – är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Enligt en stor amerikansk studie kan blåbär förhindra högt blodtryck hos människor. Dessutom har djurmodeller av hjärtinfarkt visat att blåbär tycks ha skyddande effekter.

Vid Örebro universitet studerades 50 patienter som genomgått ballongvidgande behandling för akut hjärtinfarkt och åt kolesterolsänkande medicin. Hälften av dem fick varje dag tillskott av blåbärspulver motsvarande nästan ett halvt kilo färska blåbär.

Goda effekter på kolesterolvärdena
Efter två månader hade de som fått blåbärspulver sänkt sina LDL-kolesterolvärden mer än den andra gruppen. Det fanns också positiva skillnader i totalt kolesterol och oxiderat LDL-kolesterol.

”Av andra studier vet vi att en sådan minskning skulle ha potential att minska framtida hjärt-kärlhändelse med en femtedel”, säger Lilith Arevström, en av forskarna. Varför blåbär har den här goda effekten vet inte forskarna ännu, men de nämner antioxidanterna och den antiinflammatoriska effekten hos blåbär som tänkbara orsaker.

Ingen ökning av vikt eller blodsockervärden
En annan anmärkningsvärd upptäckt var att de som fick blåbärspulver inte gick upp i vikt trots att de fick 8 500 kalorier extra under studien. De patienter som också var diabetiker fick inte heller förhöjt blodsocker.

Framtida studier planeras med patienter med kronisk njursjukdom som ofta har problem med höga kolesterolvärden.

Källa: https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/05/02/tillskott-av-blabar-sankte-kolesterolet/

mars 2019oktober 2019

Resistent stärkelse funkar som fibrer

Gröna bananer, bönor och havre innehåller resistent stärkelse

Stärkelse som inte bryts ner vid matsmältningen utan av goda tarmbakterier kallas resistent. Hälsoeffekterna liknar de som fås med vattenlösliga fermenterbara fibrer.

Det talas mycket om kolhydrater och hälsa. Snabba och långsamma kolhydrater. Stärkelse, kostfibrer och sockerarter som i sin tur kan delas upp i olika typer. Om de är bra eller dåliga för hälsan. Var i kroppen och hur snabbt de bryts ner. Det är uppenbarligen stor skillnad på kolhydrater och kolhydrater.

Fibrer från växtriket
Det mesta av kolhydraterna bryts ner vid matsmältningen till sockerarten glukos som behövs som energi till cellerna, men inte allt. Fibrer kallas de kolhydrater, men även lignin, från växtriket som istället når tjocktarmen i stort sett opåverkade. Hit hör polysackariderna cellulosa, hemicellulosa och pektiner.

Fibrer finns till exempel i grönsaker, frukt, bär, rotfrukter och baljväxter samt i fullkornsprodukter från spannmål där både hela korn och korn som har krossats eller grovmalts till fullkornsmjöl använts. Till spannmål räknas bland annat vete, råg, havre, korn, spelt, majs, ris, hirs och durra.

Fermentering av nyttiga bakterier
Vissa av fibrerna är fermenterbara. Det innebär att nyttiga bakterier i tjocktarmen kan bryta ner dem genom fermentering och bilda kortkedjiga fettsyror, exempelvis smörsyra och propionsyra, som därefter tas upp i tjocktarmen. Dessa fettsyror har antiinflammatoriska effekter och tros även kunna stärka tarmens skyddande barriärfunktion.

Man ansåg tidigare att fibrer inte tillförde energi, men nu räknar man med att de har ett energiinnehåll som är cirka hälften av övriga kolhydraters.

Fibrer och blodsocker
Mat med mycket fibrer gör att blodsockret – halten glukos i blodet – stiger långsamt eftersom den bryts ner långsamt. Blodsockernivån blir då jämnare över tid. Om fibrerna är finfördelade, som i bröd bakat på finmalet fullkornsmjöl, bryts det förstås ner fortare och blodsockret stiger snabbare än då man äter grövre bröd.

Vattenlösliga och olösliga fibrer
Fibrer kan vara vattenlösliga eller olösliga. De flesta vattenlösliga fibrerna är gelbildande och binder vätska. Betaglukaner från havre och korn är en typ av vattenlöslig och fermenterbar fiber, pektin från frukt och grönsaker en annan.

Även om fibrer anses vara bra för hälsan finns det människor som mår dåligt av de olösliga fibrerna i fullkornsprodukter och fiberberikad mat. De fibrer som de får i sig från frukt och grönsaker räcker då gott och väl.

Stärkelse kan vara resistent
Medan människor och djur lagrar glukos som glukogen lagrar växter överbliven glukos som stärkelse. Stärkelsen i maten vi äter bryts ner till glukos under hela vägen från munnen fram till tjocktarmen. Men det finns stärkelse som står emot denna nedbrytning och fortsätter ner i tjocktarmen där den fermenteras av de ”goda” tarmbakterierna. Den kallas resistent stärkelse och räknas också som fibrer.

Det finns olika orsaker till att stärkelse är resistent. Exempelvis kan stärkelsemolekylernas form eller stärkelsekornens utseende påverka resistensen mot nedbrytning. Andra beståndsdelar hos råvaran kan spela in, liksom tillagning.

Gröna bananer och rå potatis innehåller resistent stärkelse. Stärkelsen omvandlas till socker och/eller vanlig stärkelse när bananerna mognar eller potatisen kokas. Det finns också i säd, fröer och baljväxter. Om stärkelserik mat, som potatis, pasta eller ris, får svalna kan stärkelsen omvandlas till resistent stärkelse. Lite potatismjöl i kallt vatten eller en smoothie är en populär ”hälsodrink”.

Så kallade vita fibrer är resistent stärkelse framställd av till exempel majsstärkelse som förändrats så att den inte kan brytas ner i tunntarmen.

Goda hälsoeffekter
När bakterierna fermenterar den resistenta stärkelsen bildas de hälsosamma fettsyrorna. Det finns studier som tyder på att resistent stärkelse tack vare detta kan ingå i behandling vid kronisk njursjukdom samt motverka hälsoriskerna med att äta rött kött.

Resistent stärkelse bidrar dessutom liksom andra fibrer till en jämnare och lägre blodsockernivå. I produkter som innehåller resistent stärkelse finns ofta även andra typer av nyttiga fibrer som kan samverka.

Källor:
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/nbu.12244
http://nordisknutrition.se/wp-content/uploads/2014/01/0804_s25-28_Kortkedjiga_fettsyror_i_tarmen_ger_positiva_effekter-Nyman_M.pdf

mars 2019oktober 2019

Kimchi och kombucha – boktips

Kimchi och kombucha: Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna, av Soki Choi

Soki Choi, prisbelönt författare och föreläsare med doktorsexamen, har studerat över 400 vetenskapliga artiklar om sambandet mellan tarmbakterierna och hjärnan. I sin bok berättar hon om hur mat kan stärka ditt immunförsvar och din hjärnhälsa. Hon delar också med sig av sina bästa recept på kimchi och kombucha.

mars 2019oktober 2019

Sur vinäger mot sött blod

All vinäger innehåller ättiksyra som enligt studier kan jämna ut blodsockret. Teorin är att stärkelseupptag blockeras.

Äppelcidervinäger är krossade, destillerade och fermenterade äpplen. Förutom i matlagning har det sedan länge använts som huskur med olika syften. En effekt som äppelcidervinäger påstås ha är viktminskning, en annan är jämnare blodsocker.

Marginell viktminskning
Medan studier på feta råttor har visat att äppelcidervinäger kan motverka ackumulering av kroppsfett och metabola störningar, har forskning där människor studerats visserligen påvisat viktminskning men en minimal sådan, enligt en artikel från CNN. Andra mindre studier fann att deltagarna kände sig mätta snabbare eller att deltagarna mådde illa av vinägern, varför de åt mindre mat och därför minskade något i vikt.

Jämnare blodsocker
I en liten studie noterades viktminskning när vinägern intogs tillsammans med bröd. Här var man kanske någonting på spåren. Äppelcidervinäger, liksom andra sorters vinäger, innehåller ättiksyra. Dietisten Carol Johnston vid Arizona State University’s School of Nutrition and Health har sedan 2004 studerat effekten av ättiksyra, men inte på vikt utan på blodsockernivåer.

Hon har genom året gjort flera studier som visat att vinäger kan hjälpa till att kontrollera blodsockertoppar hos typ 2-diabetiker och prediabetiker som har insulinresistens och riskerar att utveckla typ 2-diabetes. Effekten var särskilt stor hos den sistnämnda gruppen – blodsockret föll rejält och höll sig kvar på denna lägre nivå. Även för friska försökspersoner har setts en liten positiv effekt.

Kopplat till stärkelse
Johnstons teori är att ättiksyran i vinägern stör enzymer som bryter ner stärkelse till sockerarter. Om försöksdeltagarna äter stärkelserik mat, som bröd eller pasta, och samtidigt intar vinäger sjunker blodsockret. Om de däremot dricker sockervatten tillsammans med vinägern händer inget.

Det är möjligt att blockering av stärkelseupptag även kan ha en viktminskande effekt eftersom färre blodsockertoppar ger minskad aptit. Mindre mängd nedbruten stärkelse bör förstås också ge mindre mängd kalorier. Däremot är det oklart hur stor effekten är.

Vinäger ingår ofta i ”medelhavsdieten”
Prova gärna vinäger för att få ett jämnare blodsocker. Inta vinägern före eller i början av måltiden. Blanda en matsked vinäger i ett stort glas vatten eller använd vinäger i maten. I ”medelhavsdieten”, som anses vara bra för hjärt-kärlhälsan, ingår ofta vinäger, till exempel i en sallad med dressing som äts före pastan. Om man har diabetes eller äter medicin som sänker kaliumnivåerna bör man dock vara lite försiktig med ett högt vinägerintag och konsultera sin läkare.

Källa: https://edition.cnn.com/2017/07/19/health/apple-cider-vinegar-weight-loss/index.html

november 2018oktober 2019

Vad är kettlebell?

Kettlebells är träningsredskap som ser ut ungefär som kanonkulor med handtag. De väger vanligen mellan 2 och 48 kg, men tyngre finns också.

Övningarna sker med en kettlebell i enhands- eller tvåhandsfattning eller en i varje hand. Tävlingsgrenarna är longcycle, jerk och snatch. Det gäller att göra så många repetitioner som möjligt under 10 minuter. Marathon pågår vanligen 30 eller 60 minuter. Där ingår också grenen halfsnatch.

Träningen sker med helkroppsrörelser. Den ger styrka och stabilitet i muskler som vi behöver använda i det dagliga livet, men även ökad rörlighet i axlar och höfter som tagit stryk av stillasittande arbete. Framför allt ökar konditionen eftersom träningen är högintensiv. Kettlebell är en egen idrottsgren, men också idrottare inom andra sporter kan använda kettlebells för att förbättras i sin egen sport.

Kettlebell är 80 % kondition och 20 % styrka

Varifrån redskapet kommer är oklart, men det ryska ordet för kettlebell, ”girya”, finns i ryska ordböcker från 1700-talet. Redskapet användes för träning av Sovjetiska armén. Tävlingar med kettlebells har funnits sedan 1940-talet i Ryssland och Europa.

På 2000-talet fick sporten ett genombrott i USA när det första certifieringsprogrammet för instruktörer skapades av den ryske träningsinstruktören Pavel Tsatsouline. Kettlebellsporten har spridit sig, och sedan 2010 arrangeras tävlingar även i Sverige.

Svenska kettlebellidrottare står sig bra i den internationella konkurrensen, särskilt i amatör-, dam- och veteranklasserna.

Källa: http://www.kettlebellcenter.com

Per Olhans och Ellinor Sjöström - kettlebellveteraner

november 2018oktober 2019

Kettlebell-veteranen Per Olhans

Per Olhans, licensierad kettlebellinstruktör och flerfaldig världsmästare, började med kettlebells när han fyllt 50 år.

Per Olhans, kettlebellveteran

I ungdomsåren provade Per i stort sett alla idrotter men fastnade för friidrott, framför allt löpning i distanserna 100–800 meter. På meritlistan från friidrottstiden finns exempelvis ett 30-tal DM-guld och ett SM-guld i 400 meter stafett.

När Per började gymma efter sin löparkarriär ville han träna kondition också. Kettlebell fungerade bra trots hans söndertränade knän, och snart var han fast.

Per tog sitt första SM-guld 2013. Det har därefter blivit ytterligare sju SM-guld i skrivande stund. Efter att han började tävla internationellt 2014 har han samlat på sig 16 VM-guld och 13 EM-guld samt ett antal medaljer i silver och brons i både traditionell kettlebellsport och kettlebellmarathon.

Per dricker rödbetsjuice inför och under tävlingar. Han tycker att det funkar bra för honom och att han får en ”boost” när han tävlar.

Vill hjälpa andra nå sina mål
Per har tävlingsmässigt redan nått alla sina mål. Nu fokuserar han på att hjälpa andra. Han arbetar som gyminstruktör, personlig tränare, massör, kostrådgivare och laserterapeut på ett gym.

Dessutom driver Per Fysiocenter Kettlebell Club i Falun och är ordförande i det relativt nybildade Svenska Kettlebell Förbundet. Han jobbar också i Internationella kettlebellförbundet, WKSF, som representant för Sverige och Europa samt ansvarig för rekordstatistiken.

Förutom att han coachar och skriver träningsprogram för klubbmedlemmarna hjälper han också några idrottare ute i landet.

Vad är kettlebell? Läs mer här >

november 2018oktober 2019

Kettlebell-veteranen Ellinor Sjöström

Ellinor Sjöström upptäckte kettlebells för några år sedan. Det håller henne frisk. VM-medaljerna har kommit på köpet.

Ellinor kommer från Täby men bor numera med sina tre barn i Falun där hon arbetar som kommunikationsansvarig på Dalatrafik.

Som ung tränade och tävlade Ellinor i friidrott, främst kortdistanslöpning. I vuxen ålder fick hon problem med sina leder, diagnosticerades med ledgångsreumatism och måste sluta springa. Hon hade konstant ont och kunde inte sova, och vardagen blev lidande.

Bytte ut löparskorna mot kettlebells
Så småningom blev lederna bättre och Ellinor kunde börja träna på gym. För några år sedan upptäckte hon kettlebells vilket passade henne utmärkt. Tack vare sin träning lyckas hon hålla sjukdomen i schack och slipper numera kortison och cellgifter.

”Det är som att vinna högsta vinsten”, säger Ellinor. Kettlebellträningen håller henne frisk och stark. Sedan januari 2016 tränar Ellinor tillsammans med sin coach Per Olhans på Fysiocenter Kettlebell Club.

Hon är egentligen ingen tävlingsmänniska men tävlar gärna i kettlebell för att utmana sig själv och utvecklas.

Ellinor har vunnit två silver och två brons i SM. På VM i USA 2017 vann hon ett guld och två silver i den öppna klassen som här går ända upp till 49 år. Under Marathon-VM i Milano 2017 provade hon rödbetskoncentrat för bättre uthållighet och vann två guldmedaljer. I lagtävlingen kom det svenska landslaget på 2:a plats.

VM i USA 2018 resulterade i två guld och ett silver. Under Marathon-EM på Irland i maj 2018 tog hon två guld och slog världsrekord.

Vad är kettlebell? Läs mer här >

november 2018september 2020

Blodtrycket

Högt blodtryck ökar risken att drabbas av allvarlig sjukdom. För de flesta med högt blodtryck är livsstilsförändringar nödvändigt.

Blodtrycket kan vara lägre eller högre än vad som är önskvärt. Lågt blodtryck har du som vuxen om blodtrycket är under 90/60 och du känner av symptom. Ett plötsligt blodtrycksfall kan ge exempelvis yrsel eller matthet, och du bör sätta eller lägga dig ner. För återkommande besvär eller om orsaken är oklar bör du söka vård.

Högt blodtryck, hypertoni, försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om du inte får det behandlat. Har du högt blodtryck ökar risken för framför allt stroke men även för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom, demens och försämrad blodcirkulation i benen. Var fjärde vuxen i Sverige har högt blodtryck – 140 eller mer i övertryck och/eller 90 eller mer i undertryck mätt i sittande läge. En ovanligt stor skillnad i övertryck och undertryck kan dessutom indikera hårda, stela kärl.

Kontrollera blodtrycket
Vissa – 10-15 % – av de som i sjukhusmiljö har högt blodtryck har det bara där, på grund av mer eller mindre omedveten stress. Misstänker man att så är fallet behövs hemmamätningar eller heldygnsmätningar.

Traditionellt mäts blodtrycket bara i ena armen, men enligt forskning bör blodtrycket mätas i båda armarna och jämföras. Om det är högre i den ena armen än i den andra kan detta bero på blockeringar i cirkulationssystemet och innebära en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

I de nya europeiska rekommendationerna för hypertonibehandling (2018) rekommenderas för de flesta patienter att trycket om möjligt behandlas ner till 120–129/70–79, men inte lägre. Hos personer över 65 år ska det systoliska blodtrycket ner till 130–139 mm Hg om de klarar av det.

Vad kan man göra åt högt blodtryck?
När det höga blodtrycket inte beror på mer ovanliga sjukdomar i njurar och binjurar utan har oklar orsak är det ofta en komponent i det metabola syndromet, den så kallade ”västerländska sjukan”. De andra komponenterna är bukfetma, högt blodsocker och blodfettsrubbning. Det finns då anledning att se över sin livsstil, inklusive kost.

Livsstilsförändringar vid lätt förhöjt blodtryck kan ibland vara tillräckligt för att återfå ett hälsosamt blodtryck, annars behövs dessutom läkemedel. Att inte röka, vara måttlig med alkohol och salt, motionera, hålla en hälsosam vikt och äta nyttigt ingår i en sund livsstil.

Kost vid högt blodtryck
Sötade drycker ska undvikas. Kost som rekommenderas för patienter med högt blodtryck är grönsaker, baljväxter, färsk frukt, mejeriprodukter med låg fetthalt, fullkornsprodukter, fisk samt omättade fettsyror, som finns i exempelvis olivolja. Intag av mättade fettsyror och rött kött bör begränsas. Den så kallade medelhavsdieten innehåller många av dessa komponenter och anses positiv för hälsan, likaså dash-dieten.

Många minskar på sitt kolhydratintag och förbättrar på så sätt sin hälsa, dessutom ger det vanligen även viktnedgång och lägre blodsockervärde. Men det är också mycket stor skillnad på kolhydrater och kolhydrater, typen av kolhydrater spelar förmodligen större roll än mängden. Sockerarter, stärkelse och kostfibrer är olika kolhydrater med skilda effekter.

Rödbetsjuice kan sänka blodtrycket
I en studie vid Queen Mary University of London sänktes försökspersonernas systoliska blodtryck med 8 enheter och deras diastoliska med 4 enheter då de drack 250 ml rödbetsjuice om dagen i fyra veckor.

Vill man inte dricka så mycket rödbetsjuice kan man istället prova koncentrerad rödbetsjuice som ger samma effekt med mindre mängd.

Källor:
https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/08/28/tuffare-malvarden-vid-hogt-blodtryck/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25421976

Vad betyder siffrorna?

Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och senare tillbaka till hjärtat.

Blodtrycket mäts i måttet millimeter kvicksilver, mm Hg, och anges med två tal, till exempel 120/80 – man säger 120 över 80.

Det första talet anger övertrycket (det systoliska), som uppstår när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det andra talet anger undertrycket (det diastoliska), när hjärtat slappnar av och fylls med blod på nytt.

Källa: https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Undersokningar/Blodtrycksmatning/

Kimchi och kombucha: Den nya vetenskapen om hur tarm­bakterierna stärker din hjärna, av Soki Choi

Kimchi och kombucha: Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna, av Soki Choi