Lakrits

Lakrits - ät med måttaI tusentals år har lakritsroten an­vänts som naturläkemedel. I dag är lakrits ”inne”, du kan gå på lakrits­provningar, tillsätta det i mat och till och med hitta lakrits i hudvårds­produkter.

Den mest potenta substansen i lakrits är glycyrrhizinsyra som i modern tid har använts bland annat vid behandling av magsår. Glycyrrhi­zinsyra omvandlas till glycyrrheti­ninsyra av bakteriefloran i mag-tarmkanalen.

Ämnet kan hämma ett enzym som deltar i den hormonellt styrda blod­trycksregleringen och salt-vatten­­balansen i kroppen. Biverk­ningar av lakrits kan därför bli vätske­ansamling i kroppen, förhöjt blod­tryck, kalium­brist och hjärt­rytmrubbningar.

I saltlakrits är den vanligaste till­satsen salmiak, ammonium­klorid. Det är oklart hur mycket detta ämne i sig påverkar salt-vattenbalansen.

Lagom är bäst
Livsmedelsverket räknar med att 50 gram lakritsgodis motsvarar ungefär 100 milligram glycyrrhizinsyra, men mängden varierar mycket i olika produkter. De menar att för de flesta uppträder inte oönskade effekter om intaget begränsas till denna mängd, men mycket tyder på att det finns risk för biverk­ningar hos känsliga personer. Möjliga riskgrupper är personer med högt blodtryck, hjärtfel eller njursjukdom samt gravida.

Många älskar lakritsgodis, men att äta med måtta är nog bra. Vissa personer är känsligare för biverk­ningarna än andra och bör kanske undvika lakrits helt.

Källor:
http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2015/02/Lakrits–sa-mycket-mer-an-godis/
https://www.livsmedelsverket.se/

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Min historia – Olof Cederström

Jag är en fattigpensionär som lever sunt. Jag röker inte, undviker alkohol och kolhydratrik, fet eller rökt mat och tränar mycket – varannan dag löpning, effektiv tid 1½–2 tim, och varannan dag tung styrketräning, effektiv tid 2–2½ tim.

Tränat har jag gjort sedan ungdomen, men i hela mitt liv har jag varje år drabbats av virusförkylningar som i flera fall lett till sekundära efter­följande bakterieinfektioner av lunginflammationstyp. Eftersom jag tränar 6 dagar i veckan har 3–6 veckors jätteförkylningar kraschat träningen och prestandan rejält.

Som genom ett trollslag är jag nu sedan något år helt fri från förkyl­ningar och gissar att det kan tillskrivas följande åtgärder under samma tid:

  • Varje dag dricker jag 250 cl röd­betsjuice och 125 cl lingonjuice.
  • Varje dag intar jag 2 rågade teskedar gurkmejapulver utrört i lite vatten.
  • Varje gång jag vistats bland många andra, till exempel i kollektivtrafik, butiker och gym, sköljer jag ögon, näsa och mun med vatten eller saltlösning.

Nu är jag därför i bättre tävlingsform än någonsin i mitt liv! Jag är kärnfrisk och min hälsostatus enligt det senaste omfattande hälsotestet är ”som vältränad 22–25-åring”.

Jag har en spontan känsla av att det viktigaste kanske faktiskt är just juicerna, eftersom till exempel ändringen till perfekt blodtryck, tack vare rödbetsjuicen, ju är sådant som jag direkt fysiskt kunnat notera.

Juicerna jag dricker hittade jag i den lokala butiken, men jag upptäckte snart att det var bättre att skicka efter större förpackningar, bag-in-boxar, från producentens nätbutik. Det fungerar jättebra.

Olof CederströmRödbeta och lingon - bra för immunförsvare

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Boosta immunsystemet

Vita blodkroppar ingår i immunförsvaret

I en sund livsstil ingår bra kost. Att äta frukt, bär och grönsaker – och att kombinera dem – stärker ditt immunsystem.

Kroppens immunsystem ska skydda mot invasion av skadliga mikroorga­nismer som bakterier, virus och svamp. I detta försvar ingår bland annat hud, slemhinnor i luftvägar och mage samt den goda bakteriefloran som växer där. Om dessa barriärer inte räcker till bekämpas smitt­ämnena av vita blodkroppar som är specialiserade celler.

En sund livsstil med hälsosam kost, motion, god sömn och undvikande av stress gynnar immunsystemet. Att låta bli att röka har också mycket stor betydelse.

Förkylningstider
Under höst och vinter vistas vi mycket inomhus och träffar olika människor, och många blir förkylda. Ett vanligt råd är att ha god hand­hygien och hålla händerna ifrån ansiktet. Ett annat är att äta frukt, bär och grönsaker för att stärka immun­försvaret.

Naturlig nytta
Frukt, bär och grönsaker innehåller vitaminer, polyfenoler och andra ämnen som bland annat fungerar som anti­oxidanter och skyddar hud och slemhinnor och dessutom gynnar den goda bakteriefloran i magen. Detta har positiva effekter på hälsan och stärker immun­försvaret.

De verksamma ämnena finns i frukt, bär och grönsaker i en balanserad kombination och i rätt mängd, och de kan på så sätt förstärka varandras positiva effekter. Att kombinera dessa födoämnen är ännu bättre för hälsan. Det är därför kosttillskott inte är lika verksamt som de naturliga råvarorna.

Några goda exempel
Forskning visar att ingefära skyddar magslemhinnan från skador. I försök med möss och råttor har man sett att ingefära också kan vara verksamt mot luftvägsproblem. Många kombinerar ingefära med gurkmeja och citron som en huskur mot förkylningar.

Råsaft av havtorn innehåller exem­pel­vis havtornsoljor som kan stimulera immun­systemet, stärka slemhinnorna och motverka kärl­sjukdomar.

I morötter finns bland annat anti­oxidanten alfakaroten som enligt en stor studie minskar risken att dö i förtid.

Källor:
https://wellnox.se/dokument/bibliotek/File/Utb_havtorn.pdf
http://wellnox.se/dokument/bibliotek/File/Utb_ingefara.pdf
https://www.svd.se/amne-i-gronsak-kan-forlanga-liv

Salt i maten

Salt - kan påverka blodtrycket

Många äter för mycket salt vilket kan höja blodtrycket och öka riskerna för hjärt-kärlsjukdom. En stor studie visar att detta i viss mån kan uppvägas av nyttig och kalium­rik kost.

När vi pratar om salt i maten handlar det oftast om natriumklorid som består av natriumjoner och klorid­joner. Natrium får vi i oss när vi saltar maten, via mat som innehåller natrium naturligt och från halv- och helfabrikat där salt använts vid tillverkningen. Ungefär en tredjedel kommer från färdiglagad mat.

Livsviktig balans
I kroppen finns natrium i vätskan utanför cellerna men även i skelettet. Ämnet är viktigt för syra-basbalan­sen samt vatten- och saltbalansen. Natrium behövs också för nervernas normala funktion och för upptaget av glukos och vissa aminosyror.

Njurarna ska reglera hur mycket salt kroppen gör sig av med så att vatten- och saltbalansen upprätthålls. Det finns situationer när man kan få för hög eller för låg natriumhalt i blodet, även om det inte är vanligt – det har då av någon anledning uppstått underskott respektive överskott på vatten i kroppen i förhållande till mängden natrium.

Salt och blodtryck
Balansen mellan natrium och kalium påverkar blod­trycket. Livsmedels­verket menar att det är vanligt att ha ett för högt intag av natrium, vilket kan vara en orsak till högt blodtryck. Detta bidrar i sin tur till att öka risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och skador på njurarna. Det finns dock en genetisk skillnad i saltkänslighet.

Enligt Livsmedelsverket bör man inte få i sig mer än 5–6 gram salt per dag, det vill säga max 2–2,4 gram natrium per dag. Rekommenda­tionerna har ifrågasatts eftersom för lågt intag av natrium också kan vara skadligt.

Internationell studie ger lugnande besked
I en stor internationell studie följdes 94 000 deltagare, 35–70 år gamla, från 18 regioner runt om i världen, under i genomsnitt åtta år.

Forskarna fann att de flesta inte ökar hälsoriskerna så länge de håller sig under en daglig saltkonsumtion på 12,5 gram – cirka två och en halv tesked – eller 5 gram natrium.

Nyttig kost i övrigt påverkar positivt
Det visade sig också att hälso­riskerna inte nödvändigtvis måste vara förhöjda för de som får i sig mer än två och en halv tesked salt om dagen. Riskerna med högt natrium­intag kan i praktiken upp­vägas i viss mån av en diet med mycket frukt, grönsaker, mejeri­produkter, potatis och andra kaliumrika livsmedel.

Om man har uppnått medelåldern, inte äter allt för mycket salt och har normalt blodtryck behöver man inte koncentrera sig på just saltet, utan istället se till att i största allmänhet äta en nyttig kost med mycket grön­saker, enligt Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, medförfattare och ansvarig för den svenska delen av studien.

Källa: https://expertsvar.se/pressmeddelanden/ingen-fara-med-drygt-tva-teskedar-salt-om-dagen/

Fullkorn kan motverka typ 2-diabetes

Havregrynsgröt, fullkornsbröd eller müsli spelar ingen roll, det viktiga är hur mycket fullkorn du får i dig per dag. Risken att drabbas av typ 2-diabetes minskar avsevärt om du äter minst 50 g fullkorn per dag.

Med fullkorn menas att alla delar från sädesslagets korn används i ett livsmedel, oavsett om kornen krossas, mals eller används hela. På så sätt behålls fibrerna. De flesta mår bra av att äta fullkornsprodukter.

Stor studie om fullkorn och typ 2-diabetes
I en studie från Chalmers och Cancer­institutet i Köpen­hamn, där 55 000 danskar har följts under 15 år, delades deltagarna in i fyra grupper beroende på hur mycket fullkorn de åt.

De som hade högst konsumtion hade ätit minst 50 gram fullkorn per dag, vilket motsvarar exempelvis drygt en portion havregrynsgröt och en skiva fullkornsknäckebröd.

I gruppen som hade ätit mest fullkorn var diabetesrisken 34 procent lägre för män och 22 procent lägre för kvinnor, än i gruppen som hade ätit minst fullkorn.

Det spelar ingen roll vilken fullkorns­produkt eller spann­målssort man äter, det viktiga är mängden fullkorn man får i sig per dag.

RikardLandberg, foto: Johan BodellByt ut vitt mjöl mot fullkorn
Om man byter ut livs­medel med vitt mjöl mot fullkorns­produkter får man en dubbel hälso­vinst – vitt mjöl har vissa negativa effekter på hälsan medan full­korn har flera positiva effekter, utöver skyddet mot typ 2-diabetes, enligt Rikard Landberg, professor på Avdel­ningen för Livsmedelsvetenskap och senior forskare i studien.

Källa: https://www.chalmers.se/sv/institutioner/bio/nyheter/Sidor/Fullkorn-viktigt-for-att-motverka-typ-2-diabetes.aspx

Spännande ämnen i morötter

Morötter innehåller alfakaroten och polyacetylenerna farcarinol och falcarindiol

Att morötter är nyttigt har vi fått höra sedan barnsben. Nu talas det också om hälsosamma ämnen i morot som inte har varit lika kända tidigare, nämligen alfakaroten och polyacetylenerna falcarinol och falcarindiol.

Moroten är lättodlad och näringsrik, den är lätt att lagra och den kan ätas som den är eller tillagas på många olika sätt. Morotens aromatiska, lite söta smak uppskattas av de flesta.

Vid våra vägkanter ses ofta vild­morotens vita blommor. Den är släkt med de saftiga, orange rotfrukterna som finns i de flesta kylskåp. Från början var de inte orange, utan färgen har odlats fram. Det finns också gula, vita och violetta morötter. Moroten är en tvåårig ört, men vi drar upp rötterna ur jorden första säsongen.

Karotenoider omvandlas till A-vitamin
Morötter är rika på karotenoider som ger dem dess färg. Dessa ämnen har många positiva effekter på den som äter morötterna. De är bland annat kraftfulla antioxidan­ter.

En av karotenoiderna är betakaroten som omvandlas till A-vitamin i kroppen vid behov. A-vitamin behövs för att syn, hud och slemhinnor ska fungera normalt, och är också nöd­vändigt vid fosterutveckling.

Alfakaroten har inte varit lika känt
En annan karotenoid är alfakaro­tenet. Det kan också omvandlas till A-vitamin ganska lätt, men dessutom har det nästan 10 gånger starkare antioxidativ effekt än betakaroten.

Båda dessa ämnen förekommer tillsammans i växter rika på karote­noider, och just detta verkar vara orsaken till att exempelvis morötter och pumpa – men inte vitaminpiller – antas skydda mot hjärtsjukdomar, cancer och typ 2-diabetes.

Alfakaroten används inte som kost­tillskott, och därför kommer det vi har i våra kroppar enbart från grönsaker och frukt. Nästan tre fjärdedelar beräknas komma från morötter.

Stor amerikansk studie
Forskare vid Center for disease control and prevention, CDC, i USA undersökte sambandet mellan halten alfa­karoten i blodet och risken att dö i förtid bland 15 318 vuxna amerikaner som deltagit i den stora amerikanska kostundersökningen NHANES III Follow-up Study.

När forskningsledarna Chaoyang Li och Earl Ford vid CDC:s epidemio­logiska avdelning summerade resul­taten var slutsatsen entydig och statistiskt signifikant långt ner i subgrupper där man vägt in effekter av olika livsstil och etniska och kulturella särdrag.

Alfakaroten minskar risken att dö i förtid
Ju högre halter av alfakaroten som uppmättes i delta­garnas blod­prover, desto mindre var deras risk att dö, såväl i största allmänhet som specifikt i hjärtinfarkt eller i cancer.

När det gäller cancer var effekten särskilt stor på cancer i luft- och matstrupe samt i munhålan. Det fanns även en tydlig koppling till minskad dödlighet i typ 2-diabetes samt i astma och andra luftrörs­sjukdomar.

För dem med högst halter av alfa­karoten var risken hela 39 procent mindre att dö under den period studien pågick, och redan en måttlig höjning minskade risken med 23 procent.

Falcarinol och falcarindiol i morötter
Många ätbara flockblommiga växter, som morötter, palsternacka och selleri, innehåller polyacetylenerna falcarinol och falcarindiol. Det är de som ger en aning bitter smak hos morötter sent på säsongen. Växterna skyddar sig mot angrepp från bakterier och svamp med hjälp av dessa ämnen.

Falcarinol och falcarindiol kan också ha anticancer­effekter. Tidigare har visats att råttor som fått moröt­ter eller ren falcarinol skyddats från tjocktarmscancer. I laboratorie­försök har man sett att falcarinol och falcarindiol samverkar och fungerar ännu mer effektivt som cellgifter än ämnena var för sig.

I en dansk studie fick en grupp råttor båda ämnena i sin mat, medan en annan grupp fick vanlig mat. Cancer framkallades hos råttorna, och forskarna fann att färre råttor hade tumörer i gruppen som fått dessa skyddande ämnen i maten. Hos dem som hade tumörer var de färre till antalet och växte långsammare jämfört med gruppen som inte hade fått polyacetylener.

De råttor som hade stora tumörer hade dessutom en förändrad bakteriekultur i tarmarna.

Antidiabetiska effekter möjligt
Ett extrakt från morötter visade sig stimulera insulin­beroende glukos­upptag hos fettceller på ett dos­beroende sätt i en annan dansk studie. Från extraktet isolerades polyacetylenerna falcarinol och falcarindiol.

Ett knippe morötterBåda dessa polyacetylener kunde stimulera basalt och/eller insulin­beroende glukosupptag i fettceller och cellkulturer från muskelfibrer. Ämnena verkade på olika sätt. Forskarna menar att dessa ämnen kan tänkas ha antidiabetiska egenskaper.

Källor:
https://www.livsmedelsverket.se
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28197615
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25970571
https://www.radron.se/artiklar/Morotsforskaren-avslojar-allt/
https://www.svd.se/amne-i-gronsak-kan-forlanga-liv
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21098341
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29945666

Rödbetsjuice och hjärt-lungsjukdom

Rödbetsjuice kan vara positivt vid lungsjukdomRödbetsjuice har positiv effekt för patienter med svår hjärt-lung­sjukdom. Det visar en patient­studie på Akademiska sjukhuset. Redan efter en vecka noterades högre produktion av kväveoxid i kroppen och lägre andningsfrekvens vid ansträng­ning.

Den svåra hjärt-lungsjukdomen PAH (pulmonell arteriell hypertension) innebär att lungornas blodkärl blir för trånga vilket leder till onormalt högt blodtryck i lungorna. För att pressa fram blodet genom allt trängre kärl måste hjärtat arbeta allt hårdare och tar på sikt skada. De vanligaste symptomen är andfådd­het, sämre ork och kondition, bröstsmärta och svimningskänsla.

Nitrat, kväveoxid och blodkärl
Kväveoxid spelar en viktig roll i kroppen. En funktion är att vidga blodkärlen och sänka blodtrycket. Det ger bland annat mer ork och kraft. En av processerna som ska bilda kväveoxid är ofta störd hos patienter med PAH. En annan källa till kväveoxid är nitratrik kost. Nitrat omvandlas till nitrit och sedan kväveoxid. Nitrat finns främst i rödbetor men även i gröna blad­grönsaker.

I en studie vid Akademiska sjukhuset deltog 15 patienter med PAH. De fick ena veckan dricka koncentrerad röd­betsjuice morgon och kväll (ca 16 mmol nitrat per dag) och andra veckan placebo. Patienterna visste själva inte vilken vecka de drack riktig rödbetsjuice. Bland annat kontrollerades upptag av nitrat och bildande av nitrit och kväveoxid, hjärt-lungfunktion och fysisk kapaci­tet.

Rödbetsjuice gav ökad prestations­förmåga
Forskarna kunde se en lägre andnings­frekvens vid ansträngning när patienterna hade druckit rödbetsjuice. Hos de 80 procent av patienterna som fick en uttalad höjning av nitrithalten i blodet som följd av rödbets­juice­intaget noterades ökad prestationsförmåga och verknings­grad i musklerna med cirka 10 procent, vilket är väldigt mycket, enligt Gerhard Wikström, över­läkare och kardiolog på Akademiska sjukhuset och en av forskarna bakom studien.

Resultatet från denna studie indi­kerar att intag av röd­bets­juice kan kopplas till ökad prestations­förmåga i förhållande till mängd konsumerat syre hos denna patientgrupp. Gerhard Wikströms förhoppning är att flera större studier kan göras om kostbaserade nitraters effekt på hjärt-lungsjukdomar.


Källa: https://www.forskning.se/2018/10/02/rodbetsjuice-har-positiv-effekt-vid-svar-hjart-lungsjukdomen/

Sagt på Facebook om lingon och blodsocker – mer

Lingon - sagt på FB om lingon och sänkt blodsocker

För ett par år sedan åt jag Metformin mot höga blod­sockervärden men min mage gillade inte medlet.

Då hörde jag om lingonets inverkan på blodsockret och började äta havregrynsgröt med frysta lingon på varje morgon. Ungefär 1 dl frysta lingon ovanpå den varma gröten och till det lite mjölk.

Efter några månader så kunde jag sluta med Metforminet och magen blev bra och blodsockret har legat på normalvärde sen dess. Så visst funkar det, i alla fall för mig.

 

OBS! Den som har någon sjukdom bör diskutera sin medicinering och kost med läkare innan förändringar görs.

Quinoa à la Malta, 2 port.

Quinoa à la Malta - lite nyttigare1 dl quinoa
3 dl havredryck
2 tsk chiafrön
2 tsk vaniljsocker
1 tsk flytande honung
1/2 dl mellangrädde, vispad
1/2 apelsin eller 1 clementin i bitar

Skölj quinoan i hett vatten. Koka quinoa och havre­dryck på svag värme i 30 minuter. Späd med vatten om det behövs. Gröten ska vara lite lös. Tillsätt chia­frön. Kyl gröten i kylskåp.

Blanda gröten med vaniljsocker, honung, grädde och apelsin- eller clementinbitar.

Rödbetslatte


Rödbetslatte med rödbetsjuice0,7 dl rödbets­koncentrat med 10 % lingon
2 dl havredryck, gärna en sort som kan skummas
1 krm kakao

Värm rödbetsjuice och kakao. Häll upp i en kopp. Värm havre­drycken under vispning. Häll den över röd­betsjuicen.

© 2024  Råkraften.se