Tror du inte att du kan bestiga höga berg och springa ultralopp i öknen, eller tror du kanske nästan att en långpromenad i skogen är för tuff för dig? Låt dig inspireras av Miranda Kvist, tjejen som personifierar uttrycket ”Just do it”! Miranda berättar om träningsglädje, drivkrafter och hur man övervinner osynliga hinder.
Sky runner : hitta styrka, balans och glädje i din löpning
Trots att trailrunning ofta handlar om långa distanser är skaderisken låg. Emelie Forsberg uppmuntrar oss att våga träna mer efter egen intuition och lust. ”Skyrunner” handlar om så mycket mer än att springa i bergen. Det handlar om en livsstil och ett förhållningssätt till livet, löpning och naturen.
En viktig del av den svenska kulturen är allemansrätten. Alla ska kunna vistas i naturen. Men med rättigheter följer skyldigheter som man ska känna till.
I Sverige har alla rätt att röra sig i naturen och vistas där tillfälligt även på privat mark om det inte är någons privata tomt. Vi kan plocka bär, svamp och vissa växter. För fiske gäller speciella regler, likaså för skyddade områden. Med rätten följer skyldighet att visa hänsyn mot markägare, andra människor och djurliv, och att vara varsam med växter och natur. Vissa arter är dessutom fridlysta.
Från början har man utgått från sedvanerätt, vad man av tradition fått göra sedan länge, och tolkning av vad man inte får göra – det som inte är förbjudet är i princip tillåtet. Allemansrätten har i efterhand även skrivits in i lagen, men i allmänna ordalag. Det står att ”alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”, och att den som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall ”visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den”.
Norge, Finland och Island har liknande rättigheter, och i andra länder kan man ha rätt att röra sig i naturen i vissa områden, exempelvis nationalparker.
Lingon är inte bara goda utan innehåller också nyttiga polyfenoler. I en svensk studie med feta möss uppmättes lägre viktuppgång, blodsockerhalt, insulinresistens och inflammationsnivå då mössen ätit lingon.
Rent vatten är en åtråvärd naturresurs som vi kanske tar för given i Sverige. Men även vi behöver vara rädda om det.
I Sverige förbrukar en person 200-400 liter rent vatten per dygn. Enligt FN behöver en människa 25-40 liter per dag till dryck, matlagning och hygien. I ett flertal länder saknar många rent vatten överhuvudtaget. Vatten behövs också för odlingsbevattning och i industrier. Eftersom det på många håll i världen är brist på vatten skapar detta konflikter när olika grupper vill ha kontrollen över det. Skolors brist på sanitära förhållanden gör dessutom att flickorna får stanna hemma. Kvinnorna har ofta ansvar för att hämta vatten, vilket tar tid från arbete och studier.
Även i Sverige får vi ibland vattenbrist. Vi behöver hushålla med kranvattnet och se över användningen till annat än dryck. Att bidra till att vattnet får förbli så rent som möjligt och att inte belasta vattenverken i onödan är viktigt.
Vad kan du själv göra?
Välj alltid kranvatten istället för flaskvatten.
Köp inte produkter som innehåller antibakteriella kemikalier.
Häll inte miljöfarligt avfall i avloppet utan lämna det till en miljöstation.
Källsortera och lämna även miljöfarligt skräp till en miljöstation.
Lämna överblivna mediciner till apoteket.
Tvätta om möjligt bilen på en (miljöcertifierad) biltvätt, annars uppställd på en gräsyta.
Dammsug ordentligt före golvtvätt, dammet innehåller ämnen som inte bör finnas i uthällt skurvatten.
Använd aldrig hobby- och konstnärsfärger som innehåller kadmium.
Impregnering på skor och kläder ska inte innehålla högfluorerade ämnen (PFAS).
Använd tandkräm och deodorant utan triklosan.
Överdosera inte tvätt- och rengöringsmedel, det finns dessutom miljövänliga alternativ.
Köp miljömärkta produkter så utsätts du och miljön för mindre mängd kemikalier.
Papperskorg på toaletten gör att sådant som stör vattenreningsverken inte spolas ner.
Det enteriska nervsystemet finns i magen och kallas därför ibland för bukhjärnan. Det samspelar med övriga nervsystemet och resten av kroppen.
För att alla delar av kroppen ska fungera tillsammans behövs nervsystemet – hjärna, ryggmärg och nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans det centrala nervsystemet, CNS. Nerverna som skickar iväg eller tar emot information kallas gemensamt för det perifera nervsystemet, PNS.
Avancerat nervsystem i magen Allt oftare talar man nu om det enteriska nervsystemet, ENS. Det är nät av nervceller omkring matstrupen, magsäcken och tarmkanalen. ENS och CNS skickar signaler till varandra, men mag-tarmkanalen skulle kunna fungera hjälpligt på egen hand. Därför ses ibland ENS som ett eget nervsystem, inte bara en del av PNS, och kallas för bukhjärnan. Det är ett mycket avancerat system som, liksom hjärnan, samspelar med immunsystemet och hormonsystemet. Dessutom påverkar mikroorganismerna i tarmarna – tarmfloran – hela nervsystemet.
Signaler tas emot och skickas iväg Aktiviteten i mage och tarm styrs av ENS med hjälp av en stor uppsättning signalämnen som liknar de som finns i hjärnan. ENS reglerar utsöndring och upptag av ämnen samt rörelser. I ENS finns nervceller som känner av kemi och händelser i mage och tarm. Dessa signalerar till ”omkopplingsnervceller” som i sin tur signalerar till sekretomotoriska nervceller och även kopplar mellan dessa. De sekretomotoriska nervcellerna signalerar till målceller för att något specifikt ska hända, som rörelse eller utsöndring av ett ämne. Dessa händelser fungerar i vissa fall också som signaler och kommunikation. Målcellerna kan finnas i exempelvis glatt muskulatur, hormonutsöndrande körtlar och blodkärl.
Frisk mage, frisk hjärna? Nervcellerna i ENS kan skadas av olika ämnen, och då blir förstås mag-tarmfunktionen störd. Exempel på några skadliga ämnen forskare har funnit är en sorts molekyl som finns på vissa bakterier samt fettsyran palmitat som finns i fet mat.
Sjukdom i mage eller tarm kan orsaka skador även på nervcellerna i hjärnan, och vissa sjukdomar kan drabba nervcellerna i både ENS och hjärnan. Irritabel tarm (IBS) och Parkinsons sjukdom är ett par exempel på sjukdomar där ENS är drabbat. Vad som är orsak och verkan är inte alltid lätt att veta. Ett annat samband som vissa forskare nämner är att många barn med autism har en mag-tarmkanal med sjukliga avvikelser.
ENS kan ha betydelse för hur hjärnan styr våra känslor och beteenden – och tvärtom. Att känslor kan påverka matsmältningen vet man sedan längre.
Bra mat för bukhjärnan Uppenbarligen behöver man ta hänsyn till hela människan för att behandla och optimera nervcellsfunktionen i både ENS och systemet som inbegriper tarm, tarmflora och hjärna. En hälsosam livsstil inklusive bra kost har stor betydelse. Frukt, bär och grönsaker brukar anses positivt för mag-tarmhälsan.
Många av dessa livsmedel innehåller bland annat hälsosamma kostfibrer och polyfenoler som är bra inte minst för mage och tarm. Rödbetor, spenat och ruccola är rika på nitrater som har många positiva hälsoeffekter. Nitraterna omvandlas i kroppen till kväveoxid som har visats stärka magslemhinnan genom bättre blodgenomströmning och tjockare slemskikt, vilket skyddar mot både magsår och bakterieangrepp som annars kan utlösa allvarliga infektioner i kroppen. Dessutom nämns ofta i dessa sammanhang fermenterad mat som sägs vara bra för tarmfloran och därmed också för ”de båda hjärnorna”.
Vissa bär och frukter kan motverka tandlossning och i förlängningen hjärt-kärlsjukdom. Detta bland annat tack vare sina antibakteriella, antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.
Tandlossning, parodontit, är en vanligt förekommande sjukdom som förstör både tandkött och tänder. Om sjukdomen får fortskrida kan käkbenet angripas och tänderna lossna.
Coaggregation uppstår när flera bakteriearter samverkar för att fästa till en viss yta, som tänder eller tandkött. Bakterierna börjar sedan kolonisera området. Deras kolonier växer och plack bildas vid tänderna.
Bakterierna producerar avfallsprodukter, inklusive syror som fräter bort dentinet på tänderna. De äter också vävnad på tandköttskanten vilket löser upp tandköttet. När kolonierna växer producerar de ökande mängder av avfallsprodukter.
Bakterier, inflammation och blodkärl De signalämnen som då frisätts i kroppen orsakar inflammation i tandköttet, gingivit. Från den inflammerade vävnaden kan bakterier, bakterieämnen och signalämnen för inflammation komma ut i blodbanan. Här kan de skada innerväggarna i blodkärlen och transporteras vidare till vävnader och organ. Långsam kronisk inflammation och infektion som pågår vid tandlossning ökar därför risken för hjärt-kärlsjukdom och andra sjukdomar. Det är av den anledningen vissa bakterier som infekterar tandköttet har kopplats till skador på halspulsådern.
Forskare har sett att patienter med tandlossning har väldigt låga halter av antioxidanter i saliven. Kroppen hinner inte få fram tillräckligt mycket antioxidanter för att bekämpa den stora mängden fria radikaler som sjukdomen och inflammationen skapar, och sjukdomen kan därför fortskrida.
Bär och frukt är rika på antioxidanter. Men ämnena de innehåller kan även motverka bakteriernas angrepp och inflammationerna. Att tranbär och lingon innehåller bland annat proantocyanidiner som begränsar tillväxten av bakterier som infekterar tandkött och bildar plack på tänderna visste du kanske redan, men också exempelvis granatäpple och blåbär har goda effekter.
Granatäpple Punicalagin är ett av flera intressanta ämnen i granatäpple. Det står för mer än 50 % av juicens antioxidativa aktivitet och har också visats angripa skadliga munbakterier på flera olika sätt. I försök har granatäpple haft ännu bättre antibakteriell effekt än munsköljmedel med klorhexidin. Granatäpple verkar också indirekt genom att gynna de goda bakterierna som ökar motståndskraften mot skadliga bakterier.
Granatäpple har visats minska blödning i tandköttet och bromsa sjukdomsförloppet. Inflammation kan dämpas genom att olika inflammationsprocesser hämmas på molekylnivå då ämnen i granatäpple motverkar vidhäftningen av inflammatoriska vita blodkroppar i blodkärlen samt minskar bildningen av inflammatoriska ämnen.
Blåbär I en vetenskaplig studie deltog 24 patienter med tandköttsinflammation. De delades slumpmässigt in i tre grupper. En kontrollgrupp fick äta placebo medan de andra två fick äta 250 g respektive 500 g blåbär per dag i sju dagar. Dessutom fick en referensgrupp med åtta patienter en normal behandling med tandrengöring och information om oral hygien.
Efter dessa sju dagar fann forskarna att de som ätit 250 g blåbär hade fått en minskning av tandköttsblödning med 41 procent medan minskningen hos de som ätit 500 g var 59 procent. För de som fått behandling var resultatet 58 procent. I placebogruppen minskade blödningen med 39 procent. Hos de som ätit 500 g blåbär sågs även en minskning av flera typer av signalämnen för inflammation i vätskan runt tänderna.
Tandläkarkontroll och god munhygien är förstås nödvändigt, men bär och granatäpple kan vara ett gott komplement.
Dricker 1 dl rödbetsjuice varje morgon. Blodtrycket håller sig bra.
Rödbetan gjort susen för mitt blodtryck efter 2 månaders försök dricker 1 dl varje morgon, har haft högt blodtryck i många år käkat tabletter inget hjälpt. Nu har läkarna tagit bort flera blodtryckssänkande mediciner på mig.
OBS! Den som har någon sjukdom bör diskutera sin medicinering och kost med läkare innan förändringar görs.
Det finns mycket vi själva kan göra för att förebygga sjukdomar i hjärta och kärl. Genom att bland annat minska på stressen, motionera och äta rätt kan vi påverka vår hälsa i positiv riktning.
Författarna Annika Tidehorn och Gun-Marie Nachtnebel har intervjuat forskare och experter och sedan sammanställt de bästa råden för bättre hjärthälsa.
Boken består av en faktadel och en receptdel. I receptdelen finner du hjärtvänlig mat med mycket grönt, härliga tillbehör, goda röror, bra frukostar och mättande mellanmål.
Halten av och balansen mellan olika fetter i blodet har betydelse för hälsan. Rödbetor har visats ha positiva effekter.
När man talar om blodfetter handlar det oftast om triglycerider och det ”goda” HDL- respektive det ”onda” LDL-kolesterolet. Bland annat kosten påverkar blodfettssammansättningen.
Rödbetsjuice bättre än kokta rödbetor Ett forskarlag delade in en grupp försöksdeltagare med högt blodtryck i två grupper. Under två veckor fick den ena gruppen äta kokta rödbetor och den andra dricka rödbetsjuice. Efter två veckor utan vare sig rödbetor eller rödbetsjuice fick de byta till den andra gruppens kost. Blodfetter samt blodtryck och andra markörer för kärlhälsa kontrollerades.
Blodtryck och markörer för kärlhälsa uppvisade positiv effekt från både juice och kokta rödbetor, men den var större med juicen. Blodfetterna minskade däremot bara med juicen. Det kan förklaras av att när man kokar rödbetor lakas mycket av det nyttiga nitratet ut i kokvattnet som hälls bort.
Blodfettsvärden och oxidativ stress En studie gjordes med fysiskt aktiva personer som fick dricka 4 dl rödbetsjuice om dagen i 15 dagar. Jämfört med en kontrollgrupp ökade deras HDL-kolesterol medan LDL-kolesterolet minskade. Dessutom reducerades den oxidativa stressen.
En enda dos med 2,5 dl rödbetsjuice visade två timmar senare sänkta värden på LDL-kolesterol och triglycerider hos friska försökspersoner som deltog i ett annat vetenskapligt försök.
Positiv effekt på feta råttor Försök har också gjorts med råttor som fått störda blodfetter efter att ha ätit fet kost. I en studie fick råttorna rödbetschips som sänkte totalkolesterolet och halten triglycerider. I en annan studie fick råttorna pressrester av rödbeta, vilket resulterade i förbättrade värden för totalkolesterol, LDL, triglycerider och HDL. Rödbetan gav också en antioxidativ effekt.
Hanna Rydström är en frilufts- och hästmänniska som gillar att inspirera andra. Vill mycket men vet att man måste ha balans i tillvaron. Hon berättar:
Förutom att jobba gör jag massor med saker. Jag har sedan jag kunnat gå varit väldigt aktiv. Att sitta still har aldrig varit min grej. Suget efter äventyr gör att jag ständigt får möjlighet att pröva nya saker.
Mitt största intresse, eller kanske den hobby som tar mest fritid, är helt klart hästarna. I treårsåldern började jag på ridskola och har nu haft egen häst i 10 år. Jag tävlar fortfarande aktivt, idag på nationell nivå.
Varje dag cyklar jag på min mountainbike till jobbet, det är väldigt härliga grus- och skogsvägar. Dagar när jag har lite mer tid efter jobbet och vill ha större utmaningar beger jag mig ut i den riktiga skogen och cyklar i spåren.
Jag är engagerad i Suicide Zero där jag är volontär. Det är en svensk ideell organisation som arbetar för att minska antalet självmord.
Under mina aktiviteter och äventyr träffar jag många olika människor. Det är något som jag gillar och tycker är väldigt viktigt för egen personlig utveckling.
Gillar att vara ute i naturen När jag inte rider eller tränar spenderar jag helst min ledighet ute i naturen. Om jag ska sätta någon stämpel på mig själv så är det nog ”friluftsmänniska”. Det är underbart att vara ute en helg med min sambo och hund och bara njuta av tillvaron och samla energi. Vi kan sitta i skogen och njuta av lugnet och den sprakande lägerelden. Nyligen har jag dessutom tagit jägarexamen.
Föräldrar och familjer som trots jobb och vardagspussel ser till att träna och vara ute i naturen inspirerar mig. Så vill jag att min familj i framtiden också ska vara.
Vill inspirera andra Jag gör som sagt väldigt mycket och försöker dokumentera allt så gott det går. ”Microinfluencer” har jag kallats, och mina följare är främst intresserade av välmående, träning och natur. Det är roligt om jag kan inspirera andra i min egen ålder att vara utomhus mer och testa nya saker. Förhoppningsvis kan jag också inspirera andra hästmänniskor som kanske inte alltid sätter sig själva i första hand.
Genom åren har jag varit skadedrabbad men trots det fortsätter jag alltid kämpa. Jag är fast besluten att övervinna smärtan och klara allt det där som läkarna säger att jag inte kommer kunna göra. Mitt största mål i livet just nu är att ha en sund och ”bra” kropp som orkar bära med mig på alla de utmaningarna och äventyr jag vill göra.
Jag dricker naturliga och osötade juicer med frukt, bär och grönsaker. De hjälper mig, både när det gäller hälsa och träning. Förkylningar bromsas och min kropp kommer igång. Under de perioder jag tränar hårt är rödbetsjuice självklart för mig.
Trivs på jobbet Till vardags jobbar jag som planerare och leveransansvarig på en bilverkstad. Ett jobb som det alltid är full fart på, jag får ta mycket eget ansvar och det är stor variation, passar mig toppen. På helgerna eller vid behov jobbar jag på Fejan Outdoor, det är världens mysigaste ställe ute på ön Fejan i Norrtäljes skärgård. Där har vi Glamping i canvastält, kajakuthyrning, guidade turer med mera.
Närmaste framtidens planer För tillfället har jag valt att inte lägga 100 % fokus på något, till exempel att bara tävla i hästhoppning. Detta betyder givetvis inte att jag inte satsar eller vill bli bättre, men jag har blivit lite klokare med åren och insett att om man vill göra så pass många saker och fortfarande med god kvalitet måste man minska sina krav lite.
Senast i somras (2018) besteg jag och min sambo Kebnekaise och gick en del av Kungsleden. Det var helt magiskt! Under 2019 vill jag göra flera fjällvandringar och har under vintern lagt stort fokus på att träna upp kroppen inför detta. Dessutom vill jag starta i ett mountainbike-lopp detta år och fortsätta tävla och utvecklas tillsammans med min häst.
Mikroträning innebär träning i korta intervaller. Aktivitetsnivån är ofta högintensiv men måste inte vara det.
Vanligtvis menas med detta begrepp högintensiv intervallträning – HIIT – vilket innebär träning under kort tid i intervaller, exempelvis genom cykling, löpning, skidåkning, rodd eller andra helkroppsövningar.
Tabata, som har fått sitt namn från Dr Izumi Tabata, är en specifik träningsmetod som bygger på detta. Just denna träningsmetod innebär 4 minuters träning med åtta intervall där 20 sekunders maximal ansträngning varvas med 10 sekunders vila. Det finns andra koncept, där exempelvis 20 sekunders intensiv cykling eller joggning istället följs av 20 sekunders långsam cykling eller joggning vilket upprepas 3 gånger.
Olika begrepp Ibland talar man om högintensiv träning rätt och slätt – HIT – som inte inbegriper ett intervallmoment. Högintensiv intervallträning med motstånd eller vikter kallas HIIRT vilket brukar innebära styrketräningsövningar som ökar pulsen. Definitionerna av de olika förkortningarna varierar något.
Positiva effekter av HIIT Dr Tabatas forskning visade att den anaeroba kapaciteten, enkelt uttryckt uthålligheten, ökade med 28 % hos försökspersoner som använde denna träningsmetod jämfört med en grupp som istället motionscyklade 1 timme. Träningen skedde 5 dagar i veckan under 6 veckor.
Studier har visat att även syreupptagningsförmåga och återhämtning förbättras av HIIT-träning. Man vet också att förbränningen fortsätter flera timmar efter ett kort högintensivt träningspass.
Effektivt men påfrestande Många föredrar att träna tabata och annan HIIT eftersom de tycker det är roligt och tidseffektivt, men högintensiv träning innebär förstås att ta ut sig maximalt, vilket kan vara riskabelt om man exempelvis är otränad, har högt blodtryck, är överviktig eller äter kalorifattig diet. Har man någon sjukdom eller skada bör man rådgöra med sin läkare först. Den som vill börja träna på detta sätt bör tänka på att ta det mycket försiktigt i början och att alltid värma upp före träningen. Att träna högintensivt kan slita på kroppen, och fler än två eller tre HIIT-pass i veckan brukar inte rekommenderas. Konditionsträning på lägre intensitetsnivå är ett bra komplement.
Mindre intensiv intervallträning Man brukar säga att ”all träning är bättre än ingen träning”. Den som tycker att tiden inte räcker till men dessutom har svårt att träna på högintensiv nivå kan träna i korta pass i vardagen när det finns tillfälle och räkna ihop sammanlagd tränad tid för att komma upp i åtminstone en halvtimme om dagen. All fysisk aktivitet som ersätter stillasittande har hälsovinster, även om den är på låg eller måttlig intensitetsnivå. Korta stunder med sådan träning flera gånger under dagen är mer betydelsefullt för hälsan än man skulle kunna tro.
Även vid lågintensiv träning är intervallkomponenten nyttig. Att till exempel variera hastigheten under en och samma promenad ger bättre hälsoeffekter än att gå med jämn hastighet hela tiden.
Mikrorörelser är något annat Det finns övningar som syftar till att stärka de små djupt liggande musklerna som är viktiga inte minst för stabilitet och blodcirkulation. Vissa av dem utförs med små rörelser som kallas mikrorörelser. Mikrorörelser är inte samma sak som det man kallar mikroträning.
Sjukgymnaster arbetar ibland med den här typen av träning för patienter med smärta. Det saluförs också ergonomiska hjälpmedel som sägs aktivera dessa muskler vid sittande och stående arbete.
Mikropauser får igång ”maskineriet” Den som har stillasittande arbete bör ta mikropauser eftersom det är bra för muskler och blodcirkulation. Exempel på sådana mikropauser kan vara att bara ställa sig upp en stund, göra några enkla stretchövningar och gärna också blunda och ta ett par djupa andetag.