Tänk på hjärnan i magen

Det enteriska nerv­systemet finns i magen och kallas därför ibland för bukhjärnan. Det samspelar med övriga nervsystemet och resten av kroppen.

Det enteriska nervsystemet finns i magen och kallas därför ibland för bukhjärnan.

För att alla delar av kroppen ska fungera till­sam­mans behövs nerv­systemet – hjärna, rygg­märg och nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans det centrala nerv­systemet, CNS. Nerverna som skickar iväg eller tar emot informa­tion kallas gemensamt för det perifera nervsystemet, PNS.

Avancerat nervsystem i magen
Allt oftare talar man nu om det enteriska nervsystemet, ENS. Det är nät av nervceller omkring mat­strupen, magsäcken och tarm­kanalen. ENS och CNS skickar signaler till varandra, men mag-tarmkanalen skulle kunna fungera hjälpligt på egen hand. Därför ses ibland ENS som ett eget nervsystem, inte bara en del av PNS, och kallas för bukhjärnan. Det är ett mycket avancerat system som, liksom hjärnan, samspelar med immun­systemet och hormon­systemet. Dessutom påverkar mikroorganis­­merna i tarmarna – tarmfloran – hela nervsystemet.

Signaler tas emot och skickas iväg
Aktiviteten i mage och tarm styrs av ENS med hjälp av en stor uppsättning signalämnen som liknar de som finns i hjärnan. ENS reglerar utsöndring och upptag av ämnen samt rörelser. I ENS finns nervceller som känner av kemi och händelser i mage och tarm. Dessa signalerar till ”omkopplings­nervceller” som i sin tur signalerar till sekretomotoriska nervceller och även kopplar mellan dessa. De sekretomotoriska nervcellerna signalerar till målceller för att något specifikt ska hända, som rörelse eller utsöndring av ett ämne. Dessa händelser fungerar i vissa fall också som signaler och kommunikation. Målcellerna kan finnas i exempelvis glatt muskulatur, hormon­utsöndrande körtlar och blodkärl.

Frisk mage, frisk hjärna?
Nervcellerna i ENS kan skadas av olika ämnen, och då blir förstås mag-tarmfunktionen störd. Exempel på några skadliga ämnen forskare har funnit är en sorts molekyl som finns på vissa bakterier samt fettsyran palmitat som finns i fet mat.

Sjukdom i mage eller tarm kan orsaka skador även på nervcellerna i hjärnan, och vissa sjukdomar kan drabba nervcellerna i både ENS och hjärnan. Irritabel tarm (IBS) och Parkinsons sjukdom är ett par exempel på sjukdomar där ENS är drabbat. Vad som är orsak och verkan är inte alltid lätt att veta. Ett annat samband som vissa forskare nämner är att många barn med autism har en mag-tarmkanal med sjukliga avvikelser.

ENS kan ha betydelse för hur hjärnan styr våra känslor och beteenden – och tvärtom. Att känslor kan påverka matsmältningen vet man sedan längre.

Bra mat för bukhjärnan
Uppenbarligen behöver man ta hänsyn till hela människan för att behandla och optimera nervcells­funktionen i både ENS och systemet som inbegriper tarm, tarmflora och hjärna. En hälsosam livsstil inklusive bra kost har stor betydelse. Frukt, bär och grönsaker brukar anses positivt för mag-tarmhälsan.

Många av dessa livsmedel innehåller bland annat hälsosamma kostfibrer och polyfenoler som är bra inte minst för mage och tarm. Rödbetor, spenat och ruccola är rika på nitrater som har många positiva hälsoeffekter. Nitraterna omvandlas i kroppen till kväveoxid som har visats stärka magslemhinnan genom bättre blodgenom­strömning och tjockare slemskikt, vilket skyddar mot både magsår och bakterieangrepp som annars kan utlösa allvarliga infektioner i kroppen. Dessutom nämns ofta i dessa sammanhang fermenterad mat som sägs vara bra för tarmfloran och därmed också för ”de båda hjärnorna”.


Källor:
https://www.hjarnfonden.se/2017/01/hjarnan-i-magen/
https://www.1177.se/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-och-nerver/
http://www.vetenskaphalsa.se/bukhjarnan-nastan-lika-smart-som-hjarnan/
https://edux.se/lektion/enteriska-nervsystemet-ens-och-autonoma-nervsystemet-ans-gastrointestinalkanalen/
https://www.perfekthalsa.se/tarmen-den-andra-hjarnan/
http://www.uu.se/nyheter-press/pressmeddelanden/pressmeddelande-visning/?id=161&typ=pm
https://www.forskning.se/2018/06/06/din-tarmflora-paverkar-hur-du-mar/