Råkraften – Sida 22 – Tidningen för dig som är intresserad av hälsa.

februari 2017januari 2020

Min historia – Jan-Åke Hörnberg

Jan-Åke Hörnberg - min historia Jag är 66 år och pensionerad. Ursprungligen kommer jag från Örnsköldsvik, men för två år sedan flyttade jag och min fru Annelie till Stockholm.
För att försöka hålla oss friska dricker vi nyttiga juicer, äter kosttillskott och promenerar varje dag. Vi tar inte några mediciner alls. Däremot har jag lidit av halsbränna i många år. Ingenting från Apoteket har fungerat, inte heller Annelies homeopatiska behandlingar.

Eftersom vi tycker om nyttiga juicer köpte min fru tranbärsjuice en dag. Vi blev väldigt förvånade när mina sura uppstötningar försvann på en vecka. Det hade vi inte alls väntat oss. Nu dricker jag 1 dl tranbärsjuice varje dag sedan något år tillbaka och har inga besvär.

Tranbärsjuicen är frisk och god, och ibland blandar vi ut den med vatten och använder som måltidsdryck. Dessutom dricker vi varje dag en juice på rödbetor och granatäpplen. Den dricker vi för dess renande effekt och för att den har blodtryckssänkande effekt.

Jan-Åke Hörnberg

februari 2017juli 2018

Den antiinflammatoriska gurkmejan

I flera tusen år har gurkmeja använts som krydda, färgämne och medicin i Sydostasien. De senaste 25 åren har den moderna medicinska vetenskapen intresserat sig mer och mer för gurkmejans hälsosamma effekter.

Immunförsvaret ska skydda mot infektion och cancerceller. Inflammation är en del av kroppens immunförsvar och aktiveras av infektion, främmande ämnen eller skada. Infektioner kan ligga latent och blossa upp senare. Allergi och vissa andra sjukdomar kan också utlösa en inflammation.

Vid autoimmuna sjukdomar fungerar inte försvaret normalt utan angriper även kroppens egna celler och ger en långvarig inflammation, något som kan ligga bakom exempelvis typ 2-diabetes, Alzheimers, hjärt-kärlsjukdomar, artros/artrit och tarmsjukdomar.

Behandling av inflammation
De flesta som får diagnosen muskelinflammation lider inte av någon kronisk inflammationssjukdom. Om du för övrigt är frisk är det vanligen en lågintensiv överansträngning i en muskel som orsakar inflammationen. Den bakomliggande orsaken, exempelvis ensidig belastning, behöver åtgärdas, samtidigt som läkaren kan ordinera antiinflammatoriska läkemedel.

Enligt laboratoriestudier har gurkmeja antioxidativa, antiinflammatoriska, antimutagena och antimikrobiella egenskaper.

Gurkmeja innehåller bland annat cirka 5 % curcumin och andra curcuminoider som är växtpigment. De fungerar även som antioxidanter.

Curcumin ökar nivåerna av antioxidativa enzymer och stoppar reaktiva syreradikaler. Därigenom hämmas aktiviteten hos de enzymer och andra ämnen som produceras vid inflammation. Även turmeroner, som är flyktiga oljor från seskviterpener i gurkmeja, är kända för att motverka inflammationer. Men gurkmeja innehåller också andra ämnen, som polysackarider.

Naturlig gurkmeja är bäst
I en studie med möss och råttor testades gurkmejaextrakt där både curcuminoiderna och oljorna tagits bort. De kvarvarande polysackariderna hade effekt mot både akuta och kroniska inflammationer. Detta har också visats i kliniska försök med knäledsinflammationer. Av den anledningen rekommenderas naturlig gurkmeja istället för kapslar med bara curcumin eller turmeroner.

Lämplig daglig dos gurkmejapulver anges ofta vara 1-5 teskedar. Den som är blödningsbenägen bör rådfråga sin läkare innan stora mängder gurkmeja intas.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3885190/

Recept på gurkmejapasta och guldmjölk >

februari 2017juli 2018

Vad är grejen med rödbetsjuice?

Rödbetor - rödbetsjuice - varför, hur mycket? — Foto: Madde Källström

Vissa av oss älskar smaken på rödbetsjuice. Många föredrar sorter med en aning äppelcidervinäger eller en skvätt lingonjuice i. Andra blandar i en rödbetsshot i sin smoothie. Det finns också goda juiceblandningar av rödbeta och granatäpple eller rödbeta och lingon. Men finns det fler anledningar att dricka rödbetsjuice än bara smaken?

Varför ska man dricka rödbetsjuice?

Man kan dricka rödbetsjuice av flera skäl. Till att börja med är det nyttigt i största allmänhet – Världshälsoorganisationen, WHO, och Livsmedelsverket har slagit fast att intag av grönsaker, frukt och bär minskar risken för ohälsa. Rekommenderad mängd är 5 hg. Till 1 dl okoncentrerad rödbetsjuice av en viss sort på marknaden används cirka 1,5–1,6 hg rödbetskross.

Det finns dessutom en mängd vetenskapliga rön som visar på många fördelar med att inta just rödbetor och rödbetsjuice.

Rödbetan innehåller flera nyttiga ämnen, men dess eftertraktade nitrater är vattenlösliga och en del försvinner vid kokning eftersom vattnet hälls bort. Nitraterna behålls dock när rödbetorna exempelvis pressas till juice, rostas i ugnen eller äts rårivna.

Kväveoxid har många funktioner
Nitratet omvandlas i kroppen till kväveoxid som är viktigt för många biologiska processer. Kväveoxiden har goda effekter på bland annat blodtryck, hjärt-kärlhälsa, funktionen hos cellernas ”kraftverk” mitokondrierna och magslemhinnan. Prestationsförmåga och ork ökar, vilket är gynnsamt för både idrottare och personer som av ålders- eller hälsoskäl har nedsatt träningsförmåga.

För att inte förstöra omvandlingen av nitrat till kväveoxid bör man inte skölja munnen med bakteriedödande medel eller spotta mycket eftersom goda munbakterier är inblandade i processen.

Rödbetans färgämnen
Enligt forskningsresultat har dessutom rödbetans färgämnen, som gemensamt kallas betalainer, antioxidativa effekter som motverkar många sjukdomar. Antioxidanter förstärker också nitraternas effekt.

Hur mycket rödbetsjuice ska man dricka?

Den som dricker rödbetsjuice av hälsoskäl, till exempel för att sänka blodtrycket, dricker oftast 1-2 dl om dagen. Blandas den med juice från antioxidantrika bär förstärks effekten.

För att öka prestationsförmåga och ork är den rekommenderade mängden 5 dl vanlig okoncentrerad rödbetsjuice eller motsvarande mängd rödbetskoncentrat 2-3 timmar före träning eller tävling. Vissa laddar också upp med en daglig dos veckan före en tävling. I vetenskapliga studier har visats att 5-8 mmol nitrat ger bäst resultat. Fördelen med koncentrat är förstås att man inte behöver dricka så stor mängd vätska.

När man dricker så mycket rödbetsjuice för prestationsförmågans skull rekommenderas att göra uppehåll emellanåt för att effekten inte ska avta, vilket den kan göra efter två veckors regelbunden användning.

Kan man dricka för mycket rödbetsjuice?

Några risker med att regelbundet dricka rödbetsjuice har inte påvisats. Ofarlig rödfärgning av urinen är vanligt. Koncentrerad rödbetsjuice bör man prova sig fram med och kanske blanda ut lite eller undvika att dricka på fastande mage om magen är känslig.

Att nitrat från grönsaker skulle kunna bilda cancerogena nitrosaminer hos människan har inte påvisats och motsägs av det faktum att övriga ämnen i rödbetor, exempelvis betalainer, polyfenoler och folat (vitamin B9), tvärtom har kunnat visas motverka bildning av nitrosaminer.

Barn under ett år ska däremot inte inta nitratrika livsmedel som ruccola och andra gröna bladgrönsaker eller rödbetsjuice eftersom deras kroppar inte kan hantera det än.

Jordsmak?
Rödbetans söta jordiga smak kommer från geosmin som produceras av mikrober i jorden. Det är också det du kan känna lukten av när det regnar. Ämnet finns även i andra växter och i sötvattensfisk. Om man inte är så förtjust i smaken kan den dämpas med vinäger eller citron.

Källa: http://rödbetsjuice.se/hur-mycket-rodbetsjuice

februari 2017juni 2019

Färgstarka bär med antioxidativa effekter

aronia, lingon och andra bär har antioxidativa effekter

Blåbär, aroniabär, tranbär och lingon – bär som innehåller färgämnen och andra molekyler som också kan fungera som antioxidanter eller ha andra positiva hälsoeffekter när man äter bären.

Polyfenoler är en kemisk ämnesgrupp. Ämnena delas vidare upp i undergrupper, exempelvis tanniner och flavonoider, som i sin tur kan delas upp i mindre grupper.

Polyfenoler finns i växter och anses vara en av orsakerna till att grönsaker, frukter och bär är nyttigt att äta. Några av de polyfenoler som ofta nämns i vetenskapliga artiklar är antocyaniner, proantocyanidiner, katekiner, quercetin, resveratrol och ellaginsyra.

Antioxidanter och fria radikaler
Fria radikaler bildas naturligt i kroppen, och vissa är nödvändiga exempelvis för immunförsvar och andra viktiga funktioner, övriga behöver oskadliggöras av antioxidanter för att inte starta kedjereaktioner som orsakar skada på celler och vävnader.

En del antioxidanter bildas i kroppen, andra får vi i oss via mat och dryck. Att ha en antioxidativ effekt innebär inte bara att stoppa fria radikaler. Andra mekanismer kan vara att hämma bildningen av fria radikaler, stimulera kroppens egen produktion av antioxidanter och justera balansen mellan fria radikaler och antioxidanter.

Blåbär kan tack vare sina polyfenoler ha god effekt på blodkärl, nervceller och mag-tarmsystemets bakterieflora. Detta bromsar låggradiga kroniska inflammationer som kan orsaka för tidigt åldrande av ögon och hjärna.

Aronia har ovanligt höga halter av både antocyaniner och karotenoider. Kombinationen av de olika ämnena ger dessutom aronia mycket hög antioxidativ kapacitet. Prova gärna som ett alkoholfritt alternativ.

Lingon innehåller bland annat quercetin, iridoider och resveratrol. Forskning har visat att lingonjuice kan sänka glukoshalten i blodet och för vissa patienter till och med ha bättre effekt än diabetesmedicinen Metformin.

Tranbär är rika på proantocyanidiner av typ A. Bären har antibakteriell effekt och hindrar bakterier att fästa vid och kolonisera slemhinnor i mun, urinblåsa, mage och tarm. Tranbär motverkar också inflammationer.

Källor:
http://blåbärsjuice.se/
http://aroniajuice.se/
http://lingonjuice.se/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24228191

februari 2017februari 2019

Vägen till VM-guld

Pia Kind från Norsholm är en urstark och akrobatisk specialistsjuksköterska och löpcoach som numera kan titulera sig världsmästare i OCR – hinderbanelöpning. Hon har alltid tränat allsidigt men började med just OCR så sent som 2016. Det här är Pias berättelse.

Målet med att delta i VM 2017 i Kanada var att få känna stämningen under detta stora mästerskap och att lära av de andra rutinerade deltagarna som tillhör världstoppen inom sporten. Att komma hem med fantastiska minnen. Förhoppningarna på den egna prestationen var att klara alla hinder och undvika skador.

Träningen
För mig är det viktigt att lusten att träna får styra, det ska vara kul. Naturligtvis känns vissa träningspass tunga, men samtidigt är de kanske de mest utvecklande. Jag varierar träningsformer för att uppnå allsidighet och försöker utmana mina svagheter.

Tack vare att jag fått vara frisk under 2017 har jag haft energi att träna, under en period alla dagar i veckan för att det är så himla kul. Kunniga och kloka vänner och coacher påpekade vikten av återhämtning för att inte slita på kroppen när man tränar hårt, något som jag har tagit till mig.Under våren prioriterade jag styrketräning med egen kroppsvikt och jag satsade lite mer på löpning runt två mil. Min ”yoga-onsdag” ger ökad rörlighet, balans och styrka. Jag har också lagt till HIT-pass (högintensiv träning). Man blir explosiv samtidigt som träning med likasinnade ger massor med energi.

Boxning och ridning utvecklar också förmågor som är nödvändiga i min träning, inte minst mental styrka. Jag cyklar och simmar vissa träningspass. Löpning är en stor del av OCR, och jag varvar olika löpformer. Greppstyrka och bålstabilitet tränas på olika sätt, exempelvis genom att bara hänga. Hinderträning är förstås viktigt. Jag promenerar mycket, det är balsam för själen och stärkande för ligament och fästen.

Vi bor i ett vackert land och det blir en del ensamma skogsturer med fina naturupplevelser, men helst tränar jag ändå tillsammans med familj och vänner.

Kosten
Det jag äter och dricker är förstås viktigt, och jag gillar mat. Helst ekologiskt och närproducerat. Mycket grönt och naturliga juicer. Köttet får gärna vara viltkött. Mamma bakar mitt bröd med nötter, frön och ägg.

Under uppladdning, som till VM, använder jag koncentrerad rödbetsjuice som har gett mig ökad uthållighet men framförallt en snabbare återhämtning. Jag upplever mindre mjölksyra, skönt! Dagen efter ett lopp känner jag mig pigg. Mellan uppladdningarna dricker jag rödbets- och lingonjuice för att må bra.

Ingefärsjuice tillsammans med utevistelse och övrig balanserad kost håller dessutom mitt immunförsvar på topp. En annan uppskattad effekt är att min kropp inte är stel och öm på morgonen – jag känner mig betydligt yngre rent fysiologiskt.

Världsmästerskapet
I oktober var det dags att åka till Kanada. Det är ett fantastiskt vackert land med underbar natur – Niagarafallen, vilken upplevelse! – och trevliga människor.

På fredagen sprang jag ett sprintlopp på 3 km i ålderklassen 40-49 år. Intensivt och jobbigt, men känslan under loppet var härlig, kroppen kändes stark och hindren flöt på bra. Vännen Christina från Danmark vann välförtjänt, och för min del blev det en bronsmedalj. Det öppnade upp ögonen för mina chanser på 15 km.

VM-banan på 15 km var anlagd i en skidresort med tuff löpning i svarta backar. Lite skakig av sömnbrist stod jag äntligen på startlinjen med 117 starka kvinnor från hela världen. Kände mig som en novis men var enormt peppad av familj och OCR-vänner.

Jag tog det lugnt, pratade med medtävlande och njöt av utsikten. De 43 hindren var jag snabbt över på första försöket. En OCR-kollega, Lisa, och jag sporrade varandra vilket gav massor med energi. Jag kände mig fräsch hela vägen och blev overkligt nog först över mållinjen.

Vad folk kämpade och vilka heroiska insatser jag har bevittnat. Alla som gick i mål fick en särskild medalj. Jag åkte hem med fyra medaljer, men är en slarver och får försöka lägga åtminstone guldmedaljen på en plats jag inte glömmer. Stoltheten och minnena kommer jag alltid att bevara i hjärtat. Världsmästare i OCR 2017 åldersgrupp 40–44 år, helt underbart!

Tänk så det kan gå om man bestämmer sig för att göra något nytt. Ibland är det bra att tänka som Pippi Långstrump: ”Det har jag aldrig provat förut så det klarar jag säkert!”

Jag är glad om jag kan inspirera andra att våga satsa och följa en dröm, även om det handlar om annat än sport. Att min filosofi när det gäller träning och kost fungerar gör mig stolt. I det stora hela är den största vinsten god hälsa och alla skratt på vägen.

Medan jag har laddat upp inför VM har jag arbetat 100 % och tränat andra. Alla som har stöttat mig i detta har del i min världsmästartitel!

Pia Kind

februari 2017juli 2018

Rödbetor, insulinkänslighet och diabetes typ 2

Nitrat i rödbetor gynnar kväveoxidbildningen som i sin tur förbättrar insulinkänsligheten hos överviktiga personer. Därmed kan deras blodsockervärden sänkas och typ 2-diabetes kanske undvikas. Det visar en ny amerikansk studie.

Diabetes kan leda till kärlskador, vilket är den vanligaste dödsorsaken bland diabetiker. En av flera orsaker är att högt blodsocker startar en inflammationsprocess som skadar blodkärlens insidor. Detta leder till åderförkalkning, också kallat åderförfettning.

Kväveoxidbildning
Typiskt vid detta tillstånd är låg biotillgänglighet av kväveoxid. Kväveoxid bildas genom intag av kost rik på L-arginin eller nitrat. Vid vissa sjukdomstillstånd är bildningen från L-arginin störd, och processen försämras också med åldern. Då är nitratrik kost, som gröna bladgrönsaker och rödbetor, desto viktigare som källa till kväveoxid.

Nitratet omvandlas till nitrit av munbakterier för att sedan bilda kväveoxid. Användning av antibakteriellt munsköljmedel slår dock ut dessa bakterier i många timmar efteråt.

Kväveoxiden har många viktiga funktioner då den bland annat reglerar blodtrycket så att det inte blir för högt och har en antiinflammatorisk effekt i blodkärlen. Därigenom motverkas hjärt-kärlsjukdom. När kväveoxidgenererande processer stimuleras förbättras även insulinkänsligheten.

Forskning om rödbetor och insulinkänslighet
En forskargrupp vid Colorado State University, USA, undersökte om intag av rödbetsjuice kunde öka insulinkänsligheten hos personer med fetma. Normalviktiga deltog som kontrollgrupp.

12 normalviktiga vuxna försökspersoner (BMI i medeltal 26,3 kg/m²) och 10 överviktiga (BMI i medeltal 34,0 kg/m²) drack 5 dl rödbetsjuice (ca 17 mmol nitrat) berikad med 25 g glukos. Detta gjorde de både med och utan förbehandling med antibakteriellt munsköljmedel.

Halten glukos i blodet, ”blodsockervärdet”, efter intag av glukosberikad rödbetsjuice var som väntat högre hos överviktiga än hos normalviktiga försöksdeltagare 60 och 90 minuter senare, samtidigt som insulinkänsligheten var lägre hos överviktiga jämfört med normalviktiga personer.

Antibakteriellt munsköljmedel, som slog ut de nitratomvandlande munbakterierna före rödbets- och glukosintaget, försämrade insulinkänsligheten ytterligare hos de överviktiga men påverkade den inte hos de normalviktiga.

Positivt resultat
I studien förbättrades alltså insulinkänsligheten hos överviktiga personer då de intog rödbetsjuice, detta tack vare kväveoxidomvandlingen. Resultaten indikerar att överviktiga vuxna personer och deras insulinkänslighet skulle kunna gynnas av nitratrik föda som rödbetor och rödbetsjuice.

Diabetes typ 2
Det vi äter omvandlas till socker – glukos – i blodet, och hormonet insulin får glukosen att transporteras vidare ut i kroppens celler. Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakar för hög glukoshalt i blodet eftersom glukosen inte transporteras bort. Vid typ 2-diabetes produceras inte tillräcklig mängd insulin, samtidigt som kroppens celler blivit okänsliga för insulinet så att mer insulin behövs. Det kallas insulinmotstånd eller insulinresistens. Insulinresistens och fetma uppträder ofta samtidigt, och typ 2-diabetes kan utvecklas. Ofta ses även skadliga blodfetthalter.

Metabola syndromet
Metabola syndromet, tidigare benämnt Insulinresistenssyndromet, kallas ibland ”den västerländska sjukan”. Det innebär bukfetma tillsammans med minst två av följande fyra faktorer: förhöjda halter av blodfett av sorten triglycerider, låg andel av det ”goda” HDL-kolesterolet, högt blodtryck eller högt blodsocker/typ 2-diabetes. Det finns ofta ett samband mellan bukfetma, fettlever, blodfettsrubbningar, insulinresistens, högt blodsocker, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Oxidativ stress och kronisk låggradig inflammation kopplas inte sällan till dessa riskfaktorer och olika sjukdomar.

Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5288523/
http://rödbetsjuice.se/diabetes-och-rodbetor

februari 2017augusti 2018

Insekter på menyn

Syrskex från eat:em klimatsmart proteinkälla

Framtidens proteinkälla är inte ny men ovan för oss i västvärlden. Bra både för hälsan och miljön. Företaget eat:em är i full gång med att utveckla goda produkter gjorda av näringsrikt syrsmjöl.

Eat:em är ett svenskt företag som producerar proteinsnacksen Crics bakade av näringsrikt mjöl från syrsor. De innehåller förutom mineraler och vitaminer hela 24-29 % protein.

Eat:em köper in syrsmjöl och samarbetar med erfarna livsmedelsproducenter och kunder för att utveckla sina produkter. Hittills har sju smaker tagits fram. Tre sorters Crics finns till försäljning idag, och i början av 2018 kommer även en proteinbar och ett frukostknäcke.

Intresse för klimat och hälsa
VD:n Martin Strid läste en FN-rapport om framtidens mat där syrsmjöl nämndes som en hälsosam och klimatsmart källa till fullvärdigt protein och andra viktiga näringsämnen. Eftersom han är orolig över klimatsituationen i världen och har ett intresse för träning och hälsa köpte han syrsmjöl och började använda det. På en löptur med medgrundaren Isak Jonsson föddes idén att bilda ett bolag.

Ny mat i Europa
Insektsodling passar utmärkt som en del av kretsloppet i ett hållbart jordbruk.
EU:s lagstiftning kring insekter som människoföda är emellertid mycket restriktiv eftersom det betraktas som ett nytt livsmedel i vår del av världen. I Finland och Danmark är det tillåtet, men det svenska Livsmedelsverket har hittills valt en tolkning som förbjuder det helt.

Eat:em är en viktig aktör på marknaden för framtidens livsmedel och arbetar för att även vi svenskar ska kunna få tillgång till denna resurseffektiva föda. 2016 vann eat:em priset ”Mest innovativa idé” på eventet Food Hackathon by Krinova i Kristianstad.

Eat:em har ett danskt dotterbolag och säljer sina Crics via en webbutik.
Om syrssnacksen är goda? Ja, faktiskt!

februari 2017augusti 2018

Quinoa – användbart frö

I årtusenden har quinoa varit en viktig gröda för befolkningen vid Titicacasjön i Anderna på gränsen mellan Peru och Bolivia i Sydamerika, där den också växer vild än i dag. Quinoa produceras nu i många länder på olika kontinenter.

Tack vare sin stora förmåga att klara olika odlingsförhållanden och sin låga vattenförbrukning betraktas quinoa som miljövänlig och klimatsmart.

Mycket goda egenskaper
FN hoppas att detta proteinrika frö ska bekämpa hungersnöd, och NASA (USA:s federala myndighet för luft- och rymdfart) intresserar sig för quinoa som mat till rymdfarare. Proteinet är av hög kvalitet och innehåller alla essentiella aminosyror. Mängden mättat fett är lågt. Quinoan är fri från gluten och rik på fibrer som är bra för magen och håller blodsockret på en jämn nivå.

Fröet innehåller förutom protein även bra fetter och massor av mineraler, som zink och magnesium, och vitaminer. Livsmedelsverket anser att quinoa är en bra källa till folat – en sorts B-vitamin som vi behöver för att bilda nya celler och blodkroppar. Quinoa sägs ha antiinflammatoriska och antioxidativa effekter.

Lätt att variera i matlagningen
De små fröna är väldigt användbara och kan användas i såväl matlagning som bakning. Quinoan kan kokas och ersätta ris, pasta, couscous och potatis. Den kan också kokas till gröt. Före kokning bör man skölja fröna i hett vatten för att få bort eventuella bitterämnen. Får quinoan sedan svalna kan den blandas i sallader eller smoothies. Fröna går snabbt att grodda för den som föredrar det.

februari 2017augusti 2018

SCAPIS – världsunikt forskningsprojekt

30 000 svenskar deltar i den omfattande befolkningsstudien av hjärta, kärl och lungor. Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken, och forskning med ny teknik behövs om aktuella riskfaktorer.

Är du en av de 30 000 svenskar som fått erbjudande om att delta i SCAPIS? Många har hört talas om detta och hade gärna velat få en omfattande hälsoundersökning, men eftersom det handlar om en vetenskaplig studie är urvalet slumpmässigt. De personer som deltar är i åldern 50-64 år.

Mycket omfattande undersökningar
Deltagarna får en mycket grundlig hälsoundersökning av hjärta, kärl och lungor, samtidigt som blodsocker, kolesterol och andra riskfak-
torer kontrolleras. Det innebär också en möjlighet till tidig upptäckt och behandling av eventuell hjärt-kärlsjukdom och KOL. Hos flera personer som deltagit i studien har sjukdom upptäckts och behandling har kunnat sättas in.

SCAPIS, Swedish CardioPulmonary bioImage Study, är ett världsunikt forskningsprojekt om hjärta, kärl och lungor. Den vetenskapliga studien leds av en nationell forskargrupp i samarbete med sex universitetssjukhus i Sverige med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär.

Behov av nya data
Projektet ger fantastiska förutsättningar för nya forskningsgenombrott och möjlighet att hitta riskmarkörer som visar vem som kan drabbas av hjärt- eller lungsjukdom. Målet är att kunna förebygga sjukdom så att den inte uppstår.

Det som är speciellt med SCAPIS är det stora antalet deltagare och att mycket omfattande undersökningar görs av dem. Det material som finns i redan existerande biobanker och datalager är föråldrat. Tekniken har utvecklats och mer avancerade undersökningar kan göras. Livsstilen har förändrats och därmed också riskfaktorerna. Idag är inaktivitet, övervikt och typ 2-diabetes vanligare riskfaktorer än rökning och högt kolesterolvärde.

Foto: Hjärt-Lungfonden
Källa: http://scapis.se

februari 2017juli 2018

Granatäpplejuice och typ 2-diabetes

Att lingon är bra vid typ 2-diabetes vet många, men färre vet att det också gäller granatäpple.

Med. dr Olle Haglund berättar att granatäpple förutom att sänka blodsockret dessutom motverkar inflammation samt förhöjda halter av fria radikaler och åldersproteinerna AGE, vilket ofta ses vid typ 2-diabetes. HbA1c, måttet på ”långtidssocker”, är en sådan AGE. Han rekommenderar sina patienter att dagligen dricka osötad juice av såväl lingon som granatäpple vid typ 2-diabetes.

I en vetenskaplig studie undersöktes granatäpplets påverkan på typ 2-diabetiker. Tre timmar efter ett glas granatäpplejuice sjönk blodsockret hos 80 % av diabetikerna som deltog. Dessutom ökade insulinproduktionen samtidigt som insulinresistensen minskade.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25223711