Skyddande ämnen i lingon

Många växter producerar ämnen för att skydda sig mot solens strålar och angrepp av mikroorganismer. Dessa skyddseffekter kan även användas i celler hos djur och människor. Resveratrol och quercetin är sådana ämnen och finns i exempelvis vindruvsskal och lingon.

Lingon i skål, foto: Madde KällströmKonsumtionen av rödvin i Frankrike har föreslagits vara orsaken till fransmännens relativt goda hjärt- och kärlhälsa trots stort intag av mättat fett och cigarrettrökning.

Ny forskning om resveratrol
I rödvin finns bland annat resveratrol från vindruvsskalen. Resveratrol har ägnats stor uppmärksamhet i ganska många år på grund av forskningsrapporter om ökad livslängd, minskad viktuppgång och förhindrande av typ 2-diabetes hos feta möss samt betydligt ökad uthållighet hos normala möss som fått springa i motionshjul.

De gener och biologiska molekyler som är involverade i de av resveratrol utlösta skyddsmekanismerna i cellen och dess kärna börjar bli tydligare för forskarna.

Bättre med lägre dos
Forskning visar hur resveratrol i ganska låga doser startar en skyddsrespons på stress som aktiverar överlevnadsgener hos cellerna. Man vet också att resveratrol i mindre doser riktar in sig på rätt mål för denna skyddsrespons, men att ämnet får andra effekter vid orimligt höga doser.

En forskargrupp från Storbritannien och USA publicerade 2015 resultat där tumörer hos möss minskade med 50 % vid en dos resveratrol motsvarande ett stort glas rödvin för en människa, medan en 200 gånger större dos endast minskade tumören med 25 %. Mängden resveratrol i vindruvor är jämförbar med den i lingon.

Lingon kan motverka typ 2-diabetes
Lingon kallas ofta för superbär. De sägs ha antiinflammatoriska, antibakteriella och antioxidativa effekter, motverka typ 2-diabetes och påverka tarmfloran positivt.

I en svensk uppmärksammad studie med möss som åt fet mat såg forskarna att möss som dessutom fick lingon hade blodsocker- och insulinvärden liknande de hos möss som åt normal mat. Lingonen gav också bättre kolesterolvärden och leverfetthalter och skyddade från viktuppgång och typ 2-diabetes.

Vid forskning i Kanada upptäcktes lingonets förmåga att öka insulinets effektivitet så att glukos kan lämna blodet och tas upp av muskelcellerna. Detta är samma funktion som diabetesmedicinen Metformin har, men lingonen hade i studien ännu bättre effekt än medicinen.

Både resveratrol och quercetin, som finns i lingon, har uppvisat dessa skyddseffekter.

Även andra goda effekter av lingon talas det om. Den som exempelvis vill förebygga urinvägsinfektion kan få rådet att dricka osötad lingonjuice. Lingonens antibakteriella egenskaper sägs också kunna förbättra munhälsan.

Rekommenderad mängd lingon
Hur mycket lingon eller lingonjuice ska man äta eller dricka varje dag? Mössen i den svenska studien fick mat innehållande 20 % lingon. En grov uppskattning är då att om en människa äter ett kilo mat så ska 2 hg vara lingon. Emellertid menar forskarna att det förmodligen inte behöver vara så mycket. Andra omständigheter, som övrig kost och hälsotillstånd, spelar in. Mer forskning behövs.

Naturella lingon eller osötad lingonjuice ska det vara för att undvika tillsatt socker. Det är surt, men många hävdar att man faktiskt kan vänja sig, och att de efter ett tag tycker att det är gott. Andra föredrar att blanda juicen med vatten till en uppfriskande måltidsdryck.

I osötad lingonjuice av en viss sort på marknaden har uppskattningsvis 3 500 bär pressats till 5 dl lingonjuice. Med. dr Olle Haglund brukar sedan många år tillbaka rekommendera 1 dl osötad lingonjuice dagligen till sina patienter med typ 2-diabetes. Det motsvarar ungefär 1,7 hg eller 2 dl hela lingon, som förstås går lika bra. Även om det inte hjälper alla så kan det vara värt att prova. Den som har en sjukdom bör också rådgöra med sin läkare.

Källa: http://lingonjuice.se

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Skala granatäpple

Skala granatäpple

Granatäpple är inte bara gott, det innehåller också mycket nyttiga ämnen. Några är punicalagin och punicinsyra som är unika för granatäpplet. Studier har visat att granatäpple har mycket hög antioxidativ effekt, och att många sjukdomar som kan kopplas till för tidigt åldrande motverkas av frukten.

Det finns olika metoder för att komma åt de åtråvärda kärnorna med det saftiga, röda fruktköttet. Det här är en:

  1. Skär av ett lock i toppen på granatäpplet.
  2. Skär sedan flera skåror från toppen till botten längs med de vita skiljeväggarna med hinnor.
  3. Bryt isär granatäpplet från toppen och utåt i ”klyftor”.
  4. Peta ut kärnorna försiktigt och ta bort de vita hinnorna.

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Sirtdieten – ett nytt sätt att äta

Intresset för olika hälsotrender är stort. En av de nyare är sirtdieten. Genom att äta viss mat aktiveras överlevnadsgener som har en hälsosam effekt.

Hur vi ska äta för att må bra i största allmänhet och vilka livsmedel som ger specifika hälsoeffekter, som viktnedgång eller bättre immunförsvar, intresserar många människor. Varierande kostråd och olika dieter sköljer över oss via media, och trenderna avlöser varandra.

En av de senaste dieterna är sirtdieten. Syftet med den är att via kosten aktivera en viss typ av proteiner, eller enzymer, i cellerna – sirtuinerna. Det finns sju typer av sirtuiner, från SIRT1 till SIRT7, som reglerar många olika viktiga biologiska processer.

Författarna Aidan Goggins och Glen Matten, som är experter inom näringsmedicin, har skrivit boken ”Sirtmat: ät bättre och lev längre”. De berättar på ett populärvetenskapligt och underhållande sätt om hur vi kan påverka vår hälsa genom att addera sirtmat till vår kost.

Efterlikna stress
SIRK-dieten, bokSirtdieten ska få kroppen att reagera som om den utsätts för stress, liksom vid hård träning, fasta och extremt lågt kaloriintag, och ställas in på överlevnad. Fettinlagringen stoppas liksom de vanliga tillväxtprocesserna, och fettförbränning startar samtidigt som cellerna repareras och föryngras. Resultatet ska då bli viktminskning, långsammare åldrande och bättre motstånds­kraft mot sjukdomar.

Bibehållen muskelmassa
Det som är speciellt med denna metod är att de som använder den och minskar i vikt bibehåller sin muskelmassa eller till och med ökar den. Ju mer muskler, desto mer förbränning av fett.

Extremt lågt kaloriintag och fasta kan förutom de goda effekterna även orsaka exempelvis vitaminbrist och benskörhet. Dessutom kan det vara besvärligt att leva på detta sätt. Genom att istället äta livsmedel som stimulerar sirtuinerna uppnås de goda hälsoeffekterna utan nackdelarna.

I växter finns polyfenoler, och de som reglerar sirtuinerna kallas STAC (Sirtuin-activating compounds). Exempel på sådana är resveratrol, piceatannol och quercetin. De vegetabiliska sirtlivmedlen ska kompletteras med protein rikt på leucin samt omega-3-fettsyrorna EPA och DHA.

Källa: http://www.norstedts.se/nyheter/168731-vad-ar-sirtmat-

OCR-löparen Jens utmanade sig själv

Jens Jexmark - OCR

Här berättar Jens Jexmark om hur han trots sitt hjärtfel började träna och tog sig till VM i OCR.

Jens Jexmark heter jag. Jag är 44 år och föddes med ett hjärtfel kallat pulmonalisstenos. Kortfattat innebär detta att lungpulsåderns klaffar inte kan öppna eller stänga sig helt, vilket belastar höger hjärtkammare extra mycket när blodet pressas genom lungorna.

Jag opererades 1978 i Lund vid 4 års ålder, och ingreppet var lyckat så att jag förhoppningsvis skulle kunna leva ett normalt liv – dock med restriktioner gällande fysisk aktivitet som läkarna inte trodde skulle bli möjligt för mig. Mina klaffar stänger fortfarande inte helt, och jag har ett tydligt blåsljud från hjärtat. Hjärtfelet innebär att syresättningen till mina lungor motsvarar cirka 70 % jämfört med ett friskt hjärta.

Under min uppväxt och skolgång blev jag nekad att delta i löpning eller tuffare konditions-idrott, och min mönstring till militärtjänstgöring blev en ganska kort historia.

Tröttnade på att vara en andfådd pappa
Jag blev pappa till min första dotter, Noelle, för 8 år sedan, och 2 år därefter föddes min andra dotter, Linnea. För lite mer än 3 år sedan, efter att jag reflekterat över hur andfådd jag kunde bli av att gå i trappan eller till och med läsa längre meningar när jag läste godnattsagor för mina barn, beslutade jag mig för att utmana vad läkarna och mina föräldrar sagt under alla dessa år. Jag bestämde mig för att börja löpa med målsättning att en dag kunna springa 1 mil utan att kollapsa.

Det beslutet blev början på en helt ny livsstil, intresse för kosthållning och vetenskap om vad som kunde få mig att prestera bättre. Min första löprunda var cirka 700 meter. Jag trodde jag skulle dö efteråt, men jag gav mig inte och fortsatte att springa varje dag i 3 månader. Sedan började allt släppa. Andningen blev bättre, pulsen jämnare, och jag kunde börja njuta av längre och längre löprundor.

Idag kan jag springa en halvmara under 2 timmar utan större problem, och genom löpningen har jag fastnat för Obstacle Course Racing, OCR, där jag springer 15-20 lopp om året samt lyckats kvalificera mig för både EM och VM i min åldersgrupp 40-44.

Träning och rödbetsjuice
Jag började läsa om fördelarna med nitrat i rödbetor för cirka ett år sedan och har sedan dess både ätit och druckit rödbeta som ett dagligt komplement till min kost. De senaste 6 månaderna har jag uteslutande använt en viss sort. Det är en juice utan andra tillsatser än lite äpplecidervinäger, och den har hjälpt mig i min träning. Koncentrerad rödbetsjuice tar jag med mig när jag flyger till tävlingar.

Jag upplever en bättre syresättning när jag dagligen konsumerar rödbetsjuice, och tro mig, jag behöver all hjälp jag kan få för att väga upp min syrebrist från mitt hjärtfel. Rödbetsjuice hjälper mig i min satsning mot VM 2018 i England.

Grönt ljus från läkaren
Jag har sedan min operation gått på regelbundna kontroller med EKG, ultraljud och arbetsprov för att bedöma hur läckaget i mina hjärtklaffar utvecklats. Hösten 2016 var jag senast på kontroll. Detta var cirka 18 månader efter det att jag påbörjat min utmaning att bli en löpare.

Glädjande nog, för både mig och min kardiolog, konstaterades att läckaget i hjärtat minskade vid hög puls, och jag fick grönt ljus att fortsätta min satsning, dock med restriktionen att tydligt lyssna på kroppens signaler. Jag tränar alltid med pulsband och övervakar min puls noggrant för att inte gå över gränsen där jag tar totalt slut, främst på grund av syrebrist och mjölksyra som jag lätt drar på mig.

Bilden här är från VM 2017 i OCR i Kanada där jag kom på plats 99 av 291 startande i min ålderskategori. Detta var väldigt stort och känslosamt för mig då jag aldrig trott att jag någonsin skulle stå på startlinjen till ett VM, än mindre fullfölja mästerskapet med mitt handikapp.

Jens Jexmark

Tänk på: Den som har någon sjukdom bör diskutera livsstilsförändringar med sin läkare.

Obstacle Course Racing, OCR, är en sorts hinderbanelöpning som kombinerar terränglöpning och crossfit. Banorna är förlagda i kuperad terräng, ofta med avsnitt med vatten eller lera. På banan finns också hinder där deltagarna exempelvis ska klättra, krypa, bära eller hoppa.

Sagt på Facebook om rödbetsjuice

För mig gör den positiv skillnad på både blodtryck och mage, tycker till och med att den är god.

Min man har druckit [rödbetsjuice] i över ett år och hans värden är så jäkla bra nu.

Funkar bra, ger en god effekt av ett glas precis innan man ska springa, även om man är trött.

Rödbetor – kväveoxid – polyfenoler

rödbetor - kväveoxid - polyfenoler

Rödbetans nitrater har blodtryckssänkande effekt och ökar prestationsförmågan. Även dess färgämnen hjälper till.

Rödbetor och kväveoxid
När du äter rödbetor eller dricker rödbetsjuice får du i dig nitrater. Via blodomloppet hamnar de sedan i spottkörtlarna och saliven. Av nitraterna bildar munbakterier nitrit som sväljs ner till magen. Därefter omvandlas nitritet till kväveoxid som deltar i viktiga processer i kroppen, exempelvis reglering av blodtrycket.

Kväveoxid och polyfenoler
Vissa polyfenoler i frukter, bär och grönsaker hjälper till vid kroppens omvandling av rödbetans nitrater till kväveoxid. Exempel på sådana polyfenoler är rödbetans färgämnen, betalainerna. Polyfenoler finns även i bland annat lingon och andra bär, vindruva, grönt te och granatäpple. C-vitamin är också positivt för bildningen av kväveoxid.

Cellens kraftstationer mitokondrierna

Rödbetsjuicens nitrater bra för cellens kraftstationer mitokondrierna

Forskningsresultat från Karolinska institutet visar att energi­tillverk­ningen och syreanvändningen i cellerna påverkas positivt av nitrat som finns i rikliga mängder i grönsaker som sallad, spenat och rödbetor.

Mitokondrierna är cellernas kraft­verk. De använder syre för att oxidera organiska födoämnen och därmed frigöra energi som kan omvandlas till adenosintrifosfat – ATP.
Cell med mitokondrier - gynnas av nitrat från rödbetsjuice
När ATP bryts ner frisätts den lagrade energin och används i cellens energikrävande processer i bland annat musklerna.

Svensk studie med nitrat
I studien vid Karolinska institutet fick friska försökspersoner äta nitrat under tre dagar. Därefter fick de utföra ett cykelarbete varpå forskarna analyserade prover från lårmusklerna och jämförde med resultaten från ett annat tillfälle då samma personer istället fått placebo före cykelarbetet. Efter nitratintag sågs en påtaglig förbättring av effektiviteten hos mitokondrierna, med minskad syreförbrukning och större bildning av det energirika ämnet ATP per förbrukad syre­molekyl.

– Mitokondrierna har en helt central roll i cellernas ämnesomsättning. Det är sannolikt att en förbättrad mitokondriefunktion har många goda effekter i kroppen och förklarar en del av grönsakers nyttighet, säger professor Eddie Weitzberg som tillsammans med professor Jon Lundberg leder forskningen.

Resultaten är av idrottsfysiologiskt intresse men kan även ha betydelse för sjukdomar där mitokondrierna fungerar dåligt, som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Källa: http://ki.se/nyheter/nitrat-forbattrar-mitokondriefunktion

Forskningsanslag till rödbetsstudie

Mattias Carlström, docent i fysiologi vid Karolinska institutet, tilldelades i höstas ett forsknings­anslag av Hjärt-Lungfonden. Det ska användas till att undersöka rödbetans möjligheter att minska risken för typ 2-diabetes, njursvikt och hjärt-kärlsjukdom.

Mattias Carlström, docent i fysiologi vid KI
Mattias Carlström, docent i fysio­­logi vid KI

Man vet att det finns ett samband mellan högt blodtryck, typ 2-diabetes och njursvikt. Mycket tyder på att det också finns en koppling mellan oxidativ stress som skadar de små blodkärlen, brist på det kärlvidgande ämnet kväveoxid och många av västvärldens folksjukdomar.

Varför rödbetor?
Rödbetor innehåller bland annat nitrat som omvandlas till kväveoxid i kroppen. Att rödbetsjuice därför kan sänka blodtrycket genom förbättrad funktion hos blodkärlen har visats i många välgjorda forskningsstudier. Dessutom innehåller rödbetor betalainer som fungerar både som färgämnen och antioxidanter.

Antioxidanter motverkar för höga halter av fria radikaler, bland annat reaktiva syreradikaler, som annars kan orsaka oxidativ stress. Dessutom gynnas processen i kroppen där nitrat omvandlas till kväveoxid som i sin tur antas skydda mot oxidativ stress.

Studie med patienter
I en klinisk studie kommer patienter med hjärt- och njursjukdom eller diabetes att få dricka rödbetsjuice två gånger per dag. Carlströms forskargrupp ska undersöka hur rödbetsjuicen påverkar patienternas blodtryck, njurfunktion och insulinkänslighet.

Om studien faller väl ut kan det innebära både nya behandlings­metoder och kostråd som kan förebygga vanliga folksjukdomar.

Källor:
http://ki.se/nyheter/mattias-carlstrom-tilldelas-sex-miljoner-kronor-av-hjart-lungfonden
http://rödbetsjuice.se/diabetes-och-rodbetor

Protein – uppbyggnad och underhåll

Kalvar - det finns andra proteinkällor än kött

Vi behöver protein hela livet. Inte bara för att bygga upp muskler och andra kroppsceller, utan också för reglering av kroppens funktioner. Vilka proteinrika livsmedel vi väljer påverkar både vår hälsa och miljön.

Proteinernas beståndsdelar är aminosyror. Vissa aminosyror, de essentiella, är livsnödvändiga att få färdiga via maten eftersom kroppen inte kan tillverka dem.
Kött - det finns andra alternativa proteinkällor
Animaliska proteiner från exempelvis kött, fisk, ägg och ost har en amino­syra­komposition vars proportioner passar oss bra. Dessa födoämnen är också rika på protein. Äter man vegetabiliska proteiner är det viktigt att variera dessa födoämnen för att få i sig tillräcklig mängd av de olika aminosyrorna.

Hur mycket protein man ska äta är en ständig diskussion bland de som tränar hårdare än genomsnittet. Om du får i dig för lite energi per dag förbrukas proteinet även som energikälla.

Vad maten kostar i förhållande till vad man får funderar många på. Vilken påverkan produktionen av maten har på miljön debatteras också flitigt. Där är kostnaderna inte lika påtagliga för oss, men negativ påverkan på miljön drabbar alla.

Mindre kött för hälsans och miljöns skull
Livsmedelsverket anser att vi i Sverige äter mer kött än vi behöver. Att dra ner på kött och chark­produkter kan minska risken för cancer. Även Världscancerfonden och Jordbruksverket rekommenderar att vi minskar animaliekonsumtionen av hälsoskäl. Samtidigt är kött det livsmedel vars produktion skadar miljön mest.

Olika köttslag, ursprungsland och typ av uppfödning har olika mycket påverkan, men faktum kvarstår – djur­produktionen står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. All miljöpåverkan som människans odling orsakar mång­dubblas när grödan ska ta vägen genom ett djur istället för att ätas direkt av en människa.

Alternativa proteinkällor
Problemet är globalt och befolknings­­mängden ökar. Alterna­tiva proteinkällor som alger, mikro­organismer, kött som har odlats i cellkultur och insekter diskuteras alltmer. Insekter kan ätas som de är eller exempelvis malas till mjöl. Det är redan vardagsmat för två miljarder människor.

För att få samma mängd protein från kor som man kan få ut från till exempel gräshoppor kräver kor 25 gånger mer foder och 300 gånger mer vatten, medan de producerar 60 gånger mer växthusgaser.

Källa: https://www.radron.se/

Gurkmejapasta och guldmjölk

Gurkmejapasta

2 dl vatten eller ingefärsjuice (32 % ingefära)
½ dl gurkmejapulver
½ tsk malen svartpeppar

Blanda samman i en kastrull, låt koka upp under omrörning och sjud på svag värme i 6 minuter.

Förvara pastan i kylskåpet. Den håller i upp till två veckor. Pastan kan också frysas in i portionsbitar.

Gurkmejapastan kan användas till den populära drycken guldmjölk eller till matlagning.

Guldmjölk

Häll 3 dl mjölk av valfri sort (till exempel havredryck, kokosmjölk, sojadryck eller vanlig mjölk) i en kastrull och lägg i 1-2 tsk gurkmeja­pasta. Krydda med mald karde­mumma och/eller kanel efter smak. Den som vill ha ännu mer svart­peppar tillsätter det. Rör om och värm drycken tills den börjar ryka. Njut!

1 tsk kokosolja eller rapsolja kan blandas i guldmjölken om man önskar (särskilt om mjölken har låg fetthalt). Både svartpeppar och fett sägs öka upptaget av curcumin som är ett av flera intressanta ämnen i gurkmeja.

© 2024  Råkraften.se