Allmänt – Sida 6 – Råkraften

mars 2019oktober 2019

Ekologiskt?

Det finns en mängd märkningar som ska garantera att produkten du köper är ekologisk. Men vad innebär det?

Att maten är ekologisk innebär förenklat att den är framställd med hänsyn till miljö, djurskydd och hälsa. Här är några märkningar att hålla utkik efter.

EU-lövet
Inom EU ska företag som vill märka sina produkter som ekologiska (minst 95 % ekologiska ingredienser) eller vill ange att produkten innehåller ekologiska ingredienser, anmäla sig till ett godkänt kontrollorgan som certifierar produkten enligt vissa regler. En godkänd produkt märks med symbolen som kallas ”EU-lövet”. Ingredienser från jakt eller fiske omfattas inte av EU-märkningen.

KRAV-märkning
De produkter som är KRAV-märkta uppfyller EU-förordningen för ekologisk produktion, men dessutom har ännu strängare regler från föreningen KRAV följts. Föreningen har extra höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. KRAV har också regler för fiske, butik och restaurang. Medlemmarna är organisationer och företag som representerar både konsumenter och producenter.

Rättvist bra även för miljön
Rättvisemärkta produkter certifieras utifrån krav på odlings- och levnadsvillkor för odlare och arbetare på odlingar i utvecklingsländer. Reglerna innebär samtidigt att större hänsyn tas till miljön. Exempel på märkningar är UTZ, Fairtrade och Rainforest Alliance.

Källa: https://www.hallakonsument.se/miljo-och-hallbarhet/handla-hallbart/markningsguiden/

mars 2019oktober 2019

Fermentering, boktips

Inom kemin betyder fermentering en ofullständig oxidation av organiska föreningar i frånvaro av syre, men vanligen hör vi begreppet om livsmedelsproduktion där ofarliga mikroorganismer – mjölksyrabakterier, mögelsvampar, jästsvampar och kombinationer av dessa – används, det kallas också jäsning. Produkterna blir i sig mindre tillgängliga för skadliga mikroorganismer eller skyddas tack vare processens förändring av miljön. Fermentering sker också i våra magar där ”goda” tarmbakterier behövs för nedbrytning av vissa kolhydrater.

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Jäsning

Boktips

Fermentera 2.0
Grönt med goda bakterier

Människan har använt bakterier för att fermentera mat i årtusenden. Fermenteringsprocessen skapar unika smaker med syra, fruktighet och umami, samtidigt som bakterierna gör nytta för vår hälsa.

Jenny Neikell har över 25 års erfarenhet av fermentering. I hennes bok får vi recept på klassiska rätter, som surkål och kimchi, och lär oss fermentera kryddiga chutneys, smakrika rotfruktssallader, heta chilisåser, knapriga cruditéer och örtiga salsor. Urvalet av råvaror är stort, och du kan också odla dem själv eller plocka vilda växter.

mars 2019oktober 2019

Kombucha för hjärnan

Kombucha - fermenterad dryck - bra för hälsan

Av alla livsmedel som är fermenterade av mikroorganismer – eller jästa – är drycken kombucha mest ”inne” nu.

Fermentering är en metod som används för att tillreda eller bevara mat. Exempel på fermenterade produkter är surkål, koreansk kimchi, surdegsbröd, öl, yoghurt, surströmming, ost, soja, saltgurka, isterband och kakao. Trendigt idag är den fermenterade drycken kombucha, men den har gjorts i flera tusen år. Vissa läkemedel framställs med hjälp av mikroorganismer, och i våra egna tarmar fermenterar de ”goda” tarmbakterierna fibrer och resistent stärkelse från kosten.

Processen ger inte bara god smak och hållbarhet, fermenterad mat påverkar hälsan positivt. En anledning är att bakteriefloran i tarmarna gynnas av bakterierna i den fermenterade maten. Immunförsvaret blir bättre med frisk mage och tarm, det vet man sedan länge. Men det finns också ett komplext samspel mellan bakterier, tarm och hjärna.

Tarm-hjärna-axeln
Forskningsområdet MGB (microbiota-gut-brain) är högaktuellt. Begreppet tarm-hjärna-axeln syftar på att tarmens bakterieflora antas påverka tarmbarriären och därmed hjärnans funktioner. En skadad barriär kan släppa in skadliga ämnen från tarmen till tarmslemhinnan. Därifrån kan de ta sig till utsidan av tarmen och få nervimpulser att skickas till hjärnan. De kan också komma ut i blodet och vidare till hjärnan och där påverka dess funktioner och orsaka en stressreaktion. En ond cirkel kan skapas om signaler från hjärnan påverkar tarmen negativt så att genomsläppligheten ökar ännu mer.

Forskning har visat att en frisk tarmflora kan bilda både ämnen som stärker barriären och ämnen som påverkar hjärnan positivt och sänker stressnivån.

Tarmfloran antas kunna ha betydelse vid neurologiska sjukdomar och psykisk ohälsa, till exempel depression, autism, minnesstörningar, schizofreni, Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Syrade grönsaker och kombucha
Att fermentera sin egen mat eller brygga drycken kombucha är populärt. Syrade grönsaker bildar en egen mjölksyrakultur. En kombuchakultur består av bakterier och jästsvampar som läggs i sötat te och omvandlar det till en syrlig dryck med bland annat ättiksyra och andra organiska syror.

Källor:
https://www.forskning.se/2018/06/06/din-tarmflora-paverkar-hur-du-mar/
https://www.bonnierfakta.se/bocker/217602/

Göra kombucha själv?

Leta fram ett recept på kombucha. Du behöver en kombuchasvamp, kallas också kombucha-mamma eller scoby, som kan köpas i vissa hälsokostaffärer eller i näthandeln. Som vätska använder du te som du bryggt i en ren glasburk, sötat och låtit svalna till rumstemperatur. Vissa häller också i lite färdig kombucha. Därefter lägger du i kombuchasvampen och fäster ett bomullstyg över. Burken ska stå mörkt och varmt i cirka en vecka.

När brygden är klar – smaka av med ett sugrör – tas kombuchasvampen upp tillsammans med lite vätska och förvaras i en ren burk i kylskåp till nästa gång. Håll koll så att den inte möglar. Drycken hälls över i rena flaskor med kork. Om du vill lägger du några fruktbitar eller ingefära i botten på flaskorna. Är flaskorna trycksäkra kan de stå i rumstemperatur i en vecka så att kolsyra bildas. Kombuchan förvaras sedan i kylskåp.

Om du har bryggt kombucha på vanligt sätt och nu vill prova att brygga med juice finns tips i denna länk: http://kombuchahome.com/brew-kombucha-fruit-juice-instead-tea/

mars 2019oktober 2019

Resistent stärkelse funkar som fibrer

Gröna bananer, bönor och havre innehåller resistent stärkelse

Stärkelse som inte bryts ner vid matsmältningen utan av goda tarmbakterier kallas resistent. Hälsoeffekterna liknar de som fås med vattenlösliga fermenterbara fibrer.

Det talas mycket om kolhydrater och hälsa. Snabba och långsamma kolhydrater. Stärkelse, kostfibrer och sockerarter som i sin tur kan delas upp i olika typer. Om de är bra eller dåliga för hälsan. Var i kroppen och hur snabbt de bryts ner. Det är uppenbarligen stor skillnad på kolhydrater och kolhydrater.

Fibrer från växtriket
Det mesta av kolhydraterna bryts ner vid matsmältningen till sockerarten glukos som behövs som energi till cellerna, men inte allt. Fibrer kallas de kolhydrater, men även lignin, från växtriket som istället når tjocktarmen i stort sett opåverkade. Hit hör polysackariderna cellulosa, hemicellulosa och pektiner.

Fibrer finns till exempel i grönsaker, frukt, bär, rotfrukter och baljväxter samt i fullkornsprodukter från spannmål där både hela korn och korn som har krossats eller grovmalts till fullkornsmjöl använts. Till spannmål räknas bland annat vete, råg, havre, korn, spelt, majs, ris, hirs och durra.

Fermentering av nyttiga bakterier
Vissa av fibrerna är fermenterbara. Det innebär att nyttiga bakterier i tjocktarmen kan bryta ner dem genom fermentering och bilda kortkedjiga fettsyror, exempelvis smörsyra och propionsyra, som därefter tas upp i tjocktarmen. Dessa fettsyror har antiinflammatoriska effekter och tros även kunna stärka tarmens skyddande barriärfunktion.

Man ansåg tidigare att fibrer inte tillförde energi, men nu räknar man med att de har ett energiinnehåll som är cirka hälften av övriga kolhydraters.

Fibrer och blodsocker
Mat med mycket fibrer gör att blodsockret – halten glukos i blodet – stiger långsamt eftersom den bryts ner långsamt. Blodsockernivån blir då jämnare över tid. Om fibrerna är finfördelade, som i bröd bakat på finmalet fullkornsmjöl, bryts det förstås ner fortare och blodsockret stiger snabbare än då man äter grövre bröd.

Vattenlösliga och olösliga fibrer
Fibrer kan vara vattenlösliga eller olösliga. De flesta vattenlösliga fibrerna är gelbildande och binder vätska. Betaglukaner från havre och korn är en typ av vattenlöslig och fermenterbar fiber, pektin från frukt och grönsaker en annan.

Även om fibrer anses vara bra för hälsan finns det människor som mår dåligt av de olösliga fibrerna i fullkornsprodukter och fiberberikad mat. De fibrer som de får i sig från frukt och grönsaker räcker då gott och väl.

Stärkelse kan vara resistent
Medan människor och djur lagrar glukos som glukogen lagrar växter överbliven glukos som stärkelse. Stärkelsen i maten vi äter bryts ner till glukos under hela vägen från munnen fram till tjocktarmen. Men det finns stärkelse som står emot denna nedbrytning och fortsätter ner i tjocktarmen där den fermenteras av de ”goda” tarmbakterierna. Den kallas resistent stärkelse och räknas också som fibrer.

Det finns olika orsaker till att stärkelse är resistent. Exempelvis kan stärkelsemolekylernas form eller stärkelsekornens utseende påverka resistensen mot nedbrytning. Andra beståndsdelar hos råvaran kan spela in, liksom tillagning.

Gröna bananer och rå potatis innehåller resistent stärkelse. Stärkelsen omvandlas till socker och/eller vanlig stärkelse när bananerna mognar eller potatisen kokas. Det finns också i säd, fröer och baljväxter. Om stärkelserik mat, som potatis, pasta eller ris, får svalna kan stärkelsen omvandlas till resistent stärkelse. Lite potatismjöl i kallt vatten eller en smoothie är en populär ”hälsodrink”.

Så kallade vita fibrer är resistent stärkelse framställd av till exempel majsstärkelse som förändrats så att den inte kan brytas ner i tunntarmen.

Goda hälsoeffekter
När bakterierna fermenterar den resistenta stärkelsen bildas de hälsosamma fettsyrorna. Det finns studier som tyder på att resistent stärkelse tack vare detta kan ingå i behandling vid kronisk njursjukdom samt motverka hälsoriskerna med att äta rött kött.

Resistent stärkelse bidrar dessutom liksom andra fibrer till en jämnare och lägre blodsockernivå. I produkter som innehåller resistent stärkelse finns ofta även andra typer av nyttiga fibrer som kan samverka.

Källor:
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/nbu.12244
http://nordisknutrition.se/wp-content/uploads/2014/01/0804_s25-28_Kortkedjiga_fettsyror_i_tarmen_ger_positiva_effekter-Nyman_M.pdf

mars 2019oktober 2019

Kimchi och kombucha – boktips

Kimchi och kombucha: Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna, av Soki Choi

Soki Choi, prisbelönt författare och föreläsare med doktorsexamen, har studerat över 400 vetenskapliga artiklar om sambandet mellan tarmbakterierna och hjärnan. I sin bok berättar hon om hur mat kan stärka ditt immunförsvar och din hjärnhälsa. Hon delar också med sig av sina bästa recept på kimchi och kombucha.

mars 2019oktober 2019

Sur vinäger mot sött blod

All vinäger innehåller ättiksyra som enligt studier kan jämna ut blodsockret. Teorin är att stärkelseupptag blockeras.

Äppelcidervinäger är krossade, destillerade och fermenterade äpplen. Förutom i matlagning har det sedan länge använts som huskur med olika syften. En effekt som äppelcidervinäger påstås ha är viktminskning, en annan är jämnare blodsocker.

Marginell viktminskning
Medan studier på feta råttor har visat att äppelcidervinäger kan motverka ackumulering av kroppsfett och metabola störningar, har forskning där människor studerats visserligen påvisat viktminskning men en minimal sådan, enligt en artikel från CNN. Andra mindre studier fann att deltagarna kände sig mätta snabbare eller att deltagarna mådde illa av vinägern, varför de åt mindre mat och därför minskade något i vikt.

Jämnare blodsocker
I en liten studie noterades viktminskning när vinägern intogs tillsammans med bröd. Här var man kanske någonting på spåren. Äppelcidervinäger, liksom andra sorters vinäger, innehåller ättiksyra. Dietisten Carol Johnston vid Arizona State University’s School of Nutrition and Health har sedan 2004 studerat effekten av ättiksyra, men inte på vikt utan på blodsockernivåer.

Hon har genom året gjort flera studier som visat att vinäger kan hjälpa till att kontrollera blodsockertoppar hos typ 2-diabetiker och prediabetiker som har insulinresistens och riskerar att utveckla typ 2-diabetes. Effekten var särskilt stor hos den sistnämnda gruppen – blodsockret föll rejält och höll sig kvar på denna lägre nivå. Även för friska försökspersoner har setts en liten positiv effekt.

Kopplat till stärkelse
Johnstons teori är att ättiksyran i vinägern stör enzymer som bryter ner stärkelse till sockerarter. Om försöksdeltagarna äter stärkelserik mat, som bröd eller pasta, och samtidigt intar vinäger sjunker blodsockret. Om de däremot dricker sockervatten tillsammans med vinägern händer inget.

Det är möjligt att blockering av stärkelseupptag även kan ha en viktminskande effekt eftersom färre blodsockertoppar ger minskad aptit. Mindre mängd nedbruten stärkelse bör förstås också ge mindre mängd kalorier. Däremot är det oklart hur stor effekten är.

Vinäger ingår ofta i ”medelhavsdieten”
Prova gärna vinäger för att få ett jämnare blodsocker. Inta vinägern före eller i början av måltiden. Blanda en matsked vinäger i ett stort glas vatten eller använd vinäger i maten. I ”medelhavsdieten”, som anses vara bra för hjärt-kärlhälsan, ingår ofta vinäger, till exempel i en sallad med dressing som äts före pastan. Om man har diabetes eller äter medicin som sänker kaliumnivåerna bör man dock vara lite försiktig med ett högt vinägerintag och konsultera sin läkare.

Källa: https://edition.cnn.com/2017/07/19/health/apple-cider-vinegar-weight-loss/index.html

november 2018september 2020

Blodtrycket

Högt blodtryck ökar risken att drabbas av allvarlig sjukdom. För de flesta med högt blodtryck är livsstilsförändringar nödvändigt.

Blodtrycket kan vara lägre eller högre än vad som är önskvärt. Lågt blodtryck har du som vuxen om blodtrycket är under 90/60 och du känner av symptom. Ett plötsligt blodtrycksfall kan ge exempelvis yrsel eller matthet, och du bör sätta eller lägga dig ner. För återkommande besvär eller om orsaken är oklar bör du söka vård.

Högt blodtryck, hypertoni, försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om du inte får det behandlat. Har du högt blodtryck ökar risken för framför allt stroke men även för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom, demens och försämrad blodcirkulation i benen. Var fjärde vuxen i Sverige har högt blodtryck – 140 eller mer i övertryck och/eller 90 eller mer i undertryck mätt i sittande läge. En ovanligt stor skillnad i övertryck och undertryck kan dessutom indikera hårda, stela kärl.

Kontrollera blodtrycket
Vissa – 10-15 % – av de som i sjukhusmiljö har högt blodtryck har det bara där, på grund av mer eller mindre omedveten stress. Misstänker man att så är fallet behövs hemmamätningar eller heldygnsmätningar.

Traditionellt mäts blodtrycket bara i ena armen, men enligt forskning bör blodtrycket mätas i båda armarna och jämföras. Om det är högre i den ena armen än i den andra kan detta bero på blockeringar i cirkulationssystemet och innebära en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

I de nya europeiska rekommendationerna för hypertonibehandling (2018) rekommenderas för de flesta patienter att trycket om möjligt behandlas ner till 120–129/70–79, men inte lägre. Hos personer över 65 år ska det systoliska blodtrycket ner till 130–139 mm Hg om de klarar av det.

Vad kan man göra åt högt blodtryck?
När det höga blodtrycket inte beror på mer ovanliga sjukdomar i njurar och binjurar utan har oklar orsak är det ofta en komponent i det metabola syndromet, den så kallade ”västerländska sjukan”. De andra komponenterna är bukfetma, högt blodsocker och blodfettsrubbning. Det finns då anledning att se över sin livsstil, inklusive kost.

Livsstilsförändringar vid lätt förhöjt blodtryck kan ibland vara tillräckligt för att återfå ett hälsosamt blodtryck, annars behövs dessutom läkemedel. Att inte röka, vara måttlig med alkohol och salt, motionera, hålla en hälsosam vikt och äta nyttigt ingår i en sund livsstil.

Kost vid högt blodtryck
Sötade drycker ska undvikas. Kost som rekommenderas för patienter med högt blodtryck är grönsaker, baljväxter, färsk frukt, mejeriprodukter med låg fetthalt, fullkornsprodukter, fisk samt omättade fettsyror, som finns i exempelvis olivolja. Intag av mättade fettsyror och rött kött bör begränsas. Den så kallade medelhavsdieten innehåller många av dessa komponenter och anses positiv för hälsan, likaså dash-dieten.

Många minskar på sitt kolhydratintag och förbättrar på så sätt sin hälsa, dessutom ger det vanligen även viktnedgång och lägre blodsockervärde. Men det är också mycket stor skillnad på kolhydrater och kolhydrater, typen av kolhydrater spelar förmodligen större roll än mängden. Sockerarter, stärkelse och kostfibrer är olika kolhydrater med skilda effekter.

Rödbetsjuice kan sänka blodtrycket
I en studie vid Queen Mary University of London sänktes försökspersonernas systoliska blodtryck med 8 enheter och deras diastoliska med 4 enheter då de drack 250 ml rödbetsjuice om dagen i fyra veckor.

Vill man inte dricka så mycket rödbetsjuice kan man istället prova koncentrerad rödbetsjuice som ger samma effekt med mindre mängd.

Källor:
https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2018/08/28/tuffare-malvarden-vid-hogt-blodtryck/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25421976

Vad betyder siffrorna?

Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och senare tillbaka till hjärtat.

Blodtrycket mäts i måttet millimeter kvicksilver, mm Hg, och anges med två tal, till exempel 120/80 – man säger 120 över 80.

Det första talet anger övertrycket (det systoliska), som uppstår när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod. Det andra talet anger undertrycket (det diastoliska), när hjärtat slappnar av och fylls med blod på nytt.

Källa: https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Undersokningar/Blodtrycksmatning/

november 2018oktober 2019

Lakrits

I tusentals år har lakritsroten använts som naturläkemedel. I dag är lakrits ”inne”, du kan gå på lakritsprovningar, tillsätta det i mat och till och med hitta lakrits i hudvårdsprodukter.

Den mest potenta substansen i lakrits är glycyrrhizinsyra som i modern tid har använts bland annat vid behandling av magsår. Glycyrrhizinsyra omvandlas till glycyrrhetininsyra av bakteriefloran i mag-tarmkanalen.

Ämnet kan hämma ett enzym som deltar i den hormonellt styrda blodtrycksregleringen och salt-vattenbalansen i kroppen. Biverkningar av lakrits kan därför bli vätskeansamling i kroppen, förhöjt blodtryck, kaliumbrist och hjärtrytmrubbningar.

I saltlakrits är den vanligaste tillsatsen salmiak, ammoniumklorid. Det är oklart hur mycket detta ämne i sig påverkar salt-vattenbalansen.

Lagom är bäst
Livsmedelsverket räknar med att 50 gram lakritsgodis motsvarar ungefär 100 milligram glycyrrhizinsyra, men mängden varierar mycket i olika produkter. De menar att för de flesta uppträder inte oönskade effekter om intaget begränsas till denna mängd, men mycket tyder på att det finns risk för biverkningar hos känsliga personer. Möjliga riskgrupper är personer med högt blodtryck, hjärtfel eller njursjukdom samt gravida.

Många älskar lakritsgodis, men att äta med måtta är nog bra. Vissa personer är känsligare för biverkningarna än andra och bör kanske undvika lakrits helt.

Källor:
http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2015/02/Lakrits–sa-mycket-mer-an-godis/
https://www.livsmedelsverket.se/

november 2018oktober 2019

Boosta immunsystemet

I en sund livsstil ingår bra kost. Att äta frukt, bär och grönsaker – och att kombinera dem – stärker ditt immunsystem.

Kroppens immunsystem ska skydda mot invasion av skadliga mikroorganismer som bakterier, virus och svamp. I detta försvar ingår bland annat hud, slemhinnor i luftvägar och mage samt den goda bakteriefloran som växer där. Om dessa barriärer inte räcker till bekämpas smittämnena av vita blodkroppar som är specialiserade celler.

En sund livsstil med hälsosam kost, motion, god sömn och undvikande av stress gynnar immunsystemet. Att låta bli att röka har också mycket stor betydelse.

Förkylningstider
Under höst och vinter vistas vi mycket inomhus och träffar olika människor, och många blir förkylda. Ett vanligt råd är att ha god handhygien och hålla händerna ifrån ansiktet. Ett annat är att äta frukt, bär och grönsaker för att stärka immunförsvaret.

Naturlig nytta
Frukt, bär och grönsaker innehåller vitaminer, polyfenoler och andra ämnen som bland annat fungerar som antioxidanter och skyddar hud och slemhinnor och dessutom gynnar den goda bakteriefloran i magen. Detta har positiva effekter på hälsan och stärker immunförsvaret.

De verksamma ämnena finns i frukt, bär och grönsaker i en balanserad kombination och i rätt mängd, och de kan på så sätt förstärka varandras positiva effekter. Att kombinera dessa födoämnen är ännu bättre för hälsan. Det är därför kosttillskott inte är lika verksamt som de naturliga råvarorna.

Några goda exempel
Forskning visar att ingefära skyddar magslemhinnan från skador. I försök med möss och råttor har man sett att ingefära också kan vara verksamt mot luftvägsproblem. Många kombinerar ingefära med gurkmeja och citron som en huskur mot förkylningar.

Råsaft av havtorn innehåller exempelvis havtornsoljor som kan stimulera immunsystemet, stärka slemhinnorna och motverka kärlsjukdomar.

I morötter finns bland annat antioxidanten alfakaroten som enligt en stor studie minskar risken att dö i förtid.

Källor:
https://wellnox.se/dokument/bibliotek/File/Utb_havtorn.pdf
http://wellnox.se/dokument/bibliotek/File/Utb_ingefara.pdf
https://www.svd.se/amne-i-gronsak-kan-forlanga-liv

november 2018oktober 2019

Salt i maten

Många äter för mycket salt vilket kan höja blodtrycket och öka riskerna för hjärt-kärlsjukdom. En stor studie visar att detta i viss mån kan uppvägas av nyttig och kaliumrik kost.

När vi pratar om salt i maten handlar det oftast om natriumklorid som består av natriumjoner och kloridjoner. Natrium får vi i oss när vi saltar maten, via mat som innehåller natrium naturligt och från halv- och helfabrikat där salt använts vid tillverkningen. Ungefär en tredjedel kommer från färdiglagad mat.

Livsviktig balans
I kroppen finns natrium i vätskan utanför cellerna men även i skelettet. Ämnet är viktigt för syra-basbalansen samt vatten- och saltbalansen. Natrium behövs också för nervernas normala funktion och för upptaget av glukos och vissa aminosyror.

Njurarna ska reglera hur mycket salt kroppen gör sig av med så att vatten- och saltbalansen upprätthålls. Det finns situationer när man kan få för hög eller för låg natriumhalt i blodet, även om det inte är vanligt – det har då av någon anledning uppstått underskott respektive överskott på vatten i kroppen i förhållande till mängden natrium.

Salt och blodtryck
Balansen mellan natrium och kalium påverkar blodtrycket. Livsmedelsverket menar att det är vanligt att ha ett för högt intag av natrium, vilket kan vara en orsak till högt blodtryck. Detta bidrar i sin tur till att öka risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och skador på njurarna. Det finns dock en genetisk skillnad i saltkänslighet.

Enligt Livsmedelsverket bör man inte få i sig mer än 5–6 gram salt per dag, det vill säga max 2–2,4 gram natrium per dag. Rekommendationerna har ifrågasatts eftersom för lågt intag av natrium också kan vara skadligt.

Internationell studie ger lugnande besked
I en stor internationell studie följdes 94 000 deltagare, 35–70 år gamla, från 18 regioner runt om i världen, under i genomsnitt åtta år.

Forskarna fann att de flesta inte ökar hälsoriskerna så länge de håller sig under en daglig saltkonsumtion på 12,5 gram – cirka två och en halv tesked – eller 5 gram natrium.

Nyttig kost i övrigt påverkar positivt
Det visade sig också att hälsoriskerna inte nödvändigtvis måste vara förhöjda för de som får i sig mer än två och en halv tesked salt om dagen. Riskerna med högt natriumintag kan i praktiken uppvägas i viss mån av en diet med mycket frukt, grönsaker, mejeriprodukter, potatis och andra kaliumrika livsmedel.

Om man har uppnått medelåldern, inte äter allt för mycket salt och har normalt blodtryck behöver man inte koncentrera sig på just saltet, utan istället se till att i största allmänhet äta en nyttig kost med mycket grönsaker, enligt Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, medförfattare och ansvarig för den svenska delen av studien.

Källa: https://expertsvar.se/pressmeddelanden/ingen-fara-med-drygt-tva-teskedar-salt-om-dagen/

Boktips

Göra kombucha själv?

Kimchi och kombucha: Den nya vetenskapen om hur tarm­bakterierna stärker din hjärna, av Soki Choi

Kimchi och kombucha: Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna, av Soki Choi