Kategori: Allmänt

Om blodtrycksmätningen komplet­teras med under­sökning av kärl­stelhet med arteriograf kan risken för hjärt-kärlsjukdom bedömas säkrare.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige i dag. Högt blodtryck, bukfetma, högt blod­socker, blodfettsrubbning, rökning, stillasittande och stress är kompo­nenter som ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Även andra sjukdomar, låggradig inflamma­tion i kroppen och mediciner kan påverka hjärt-kärlhälsan negativt.

Kärlsystemet åldras
När blodtrycket stiger med åldern beror det oftast på att motståndet i mindre kärl ökar på grund av åder­förfett­ning. Senare i livet blir dessutom de större artärerna stelare när elastiska fibrer ersätts med kollagenfibrer. Inte enbart strukturel­la förändringar i blodkärlen påverkar hur trånga och stela de är, utan också försämringar i funktionen hos blod­kärlens innersta cellskikt, endotelet.

Hur stelheten ökar naturligt med åldern ligger till grund för en skala som kallas kärlålder. Kärlen kan stelna i förtid och kärlåldern blir då högre än den biologiska åldern.

Stela blodkärl skadar hjärtat
Om blodkärlen är trånga och stela tvingas hjärtat arbeta hårt för att skapa ett högt tryck för att kunna pumpa ut blodet. Hjärtat ansträngs och skadas på sikt. Pumpför­mågan försämras då, och hjärtsvikt kan uppstå.

Kontinuerligt högt blodtryck skadar blodkärlens inner­väggar och endotel, och det kan orsaka åderförfettning, vilket gör kärlen ännu trängre och stelare samtidigt som blodflödet bromsas. Det är alltså en ond cirkel. Tillförseln av syre och näring till kroppens organ och vävnader hämmas.

Behandling viktigt
Artärstelhet och belastning på kärl och hjärta kan minskas med hjälp av ökad fysisk aktivitet och kostom­läggning. En rökare måste förstås sluta röka. Medicin kan också behövas.

Kontrollera artärerna
Arteriografi brukar definieras som en röntgenavbildning av artärer med hjälp av kontrastvätska som förts in i en viss artär eller i artärsystemet, vanligen med kateter. Angiografi är däremot en övergripande term och innebär undersökning av insidan av blodkärl och organ. Arteriografi är alltså en sorts angiografi.

Vissa privata kliniker erbjuder en typ av arteriografi där inget ingrepp görs vid undersökningen, man säger att den är noninvasiv. Apparaten som används kallas arteriograf och liknar en vanlig blodtrycks­manschett kopplad till en dator.

En undersökning med arteriograf kan ge information om aortas och de större artärernas stelhet samt de mindre artärernas funktion. Främst brukar pulsvågshastighet (pulse wave velocity, PWV) och augmenta­tionsindex (AIx) beräknas. Dessutom fås ett mått på det centrala blod­trycket som anses förutse risk för hjärt-kärlsjukdom mycket bättre än blodtrycket som traditionellt mäts i armen. Hur bra genomblödningen är i hjärtats kranskärl kan också beräknas.

Kompletterar de vanliga under­sökningarna
Många av de som får hjärtinfarkt eller stroke hör inte till riskgrupperna. Artärerna kan vara stela utan att den drabbade vet om det och trots att blodtrycket fortfarande är normalt.

Pulsvågshastighet – PWV
Aortastelhet, mätt som pulsvågs­hastighet, är ett effektivt mått på risken att drabbas av hjärt-kärl­sjukdom. Ju stelare kärl desto snabbare rör sig pulsvågen. Inflam­matoriska förändringar som åder­förfettning kan också ge ökad pulsvågshastighet.

En pulsvåg – tryckvåg – går ut från hjärtat och fortplantas genom kroppens alla blodkärl samtidigt som blodet pumpas ut. När vågen på sin väg möter en förgrening i kärlträdet bildas också en tillbaka­studsande tryckvåg som går åt motsatt håll. Båda den utgående vågen (svarta pilar på bilden nedan) och den studsande vågen (vita pilar på bilden nedan) kan mätas i en blodtrycks­manschett på armen.

Hur lång tid det går mellan dessa vågtoppar hos personen som undersöks jämförs med avståndet mellan två specifika punkter på dennes kropp – halsgropen och blygdbenet (två X på bilden nedan). Detta ger pulsvågs­hastigheten.

Pulsvågsförstärkning
De båda tryckvågorna förstärker varandra – höjden på den utgående pulsvågen ökas med den motgående pulsvågens höjd, vilket kallas puls­vågsförstärkning. Tillsammans utövar de ett tryck mot blodkärlens innerväggar.

Den motgående pulsvågens höjd speglar funktionen hos kärl­väggarnas innersta cellskikt, endotelet, och dess förmåga att få kärlen att utvidgas samt hur stela eller trånga kärlen är, något som kan bero på åderförfettning. Det är dessa mindre blodkärl som står för största delen av motståndet i hela kärl­systemet. Ju större motstånd desto större motgående tryckvåg. Om aorta dessutom är stel möter den motgående vågen den utgående vågen tidigare där den är högre – eftersom pulsvågshastig­heten, PWV, som sagt är högre – och alltså blir det sammanlagda trycket större, vilket är mer påfrestande för hjärtat.

Augmentationsindex – AIx
Skillnaden mellan pulsvågs­förstärk­ningen och den utgående, ursprungliga tryckvågen används för att beräkna augmentationsindex, AIx, som alltså är kopplat till de mindre artärernas tillstånd.

Ett argument för att mäta både PWV och AIx är att PWV inte anses öka så mycket med åldern förrän efter 50-årsåldern medan AIx förändras mer före denna ålder.

Artärer och endotel >
Blodtryck och pulstryck >

Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Blodtryck
”Pulstryck och artärstelhet – betydelse för kardiovaskulär risk”, Vaskulär Medicin 2010 , Vol 26 (Nr 3), s. 146-150

Rent vatten är en åtråvärd natur­resurs som vi kanske tar för given i Sverige. Men även vi behöver vara rädda om det.

I Sverige förbrukar en person 200-400 liter rent vatten per dygn. Enligt FN behöver en människa 25-40 liter per dag till dryck, matlagning och hygien. I ett flertal länder saknar många rent vatten överhuvudtaget. Vatten behövs också för odlings­bevattning och i industrier. Eftersom det på många håll i världen är brist på vatten skapar detta konflikter när olika grupper vill ha kontrollen över det. Skolors brist på sanitära förhål­landen gör dessutom att flickorna får stanna hemma. Kvinnorna har ofta ansvar för att hämta vatten, vilket tar tid från arbete och studier.

Även i Sverige får vi ibland vatten­brist. Vi behöver hushålla med kran­vattnet och se över använd­ningen till annat än dryck. Att bidra till att vattnet får förbli så rent som möjligt och att inte belasta vatten­verken i onödan är viktigt.

Vad kan du själv göra?

• Välj alltid kranvatten istället för flaskvatten.
• Köp inte produkter som innehåller antibakteriella kemikalier.
• Häll inte miljöfarligt avfall i avloppet utan lämna det till en miljöstation.
• Källsortera och lämna även miljö­farligt skräp till en miljöstation.
• Lämna överblivna mediciner till apoteket.
• Tvätta om möjligt bilen på en (miljö­certifierad) biltvätt, annars upp­ställd på en gräsyta.
• Dammsug ordentligt före golvtvätt, dammet innehåller ämnen som inte bör finnas i uthällt skurvatten.
• Använd aldrig hobby- och konst­närsfärger som innehåller kadmium.
• Impregnering på skor och kläder ska inte innehålla högfluorerade ämnen (PFAS).
• Använd tandkräm och deodorant utan triklosan.
• Överdosera inte tvätt- och ren­göringsmedel, det finns dessutom miljövänliga alternativ.
• Köp miljömärkta produkter så utsätts du och miljön för mindre mängd kemikalier.
• Papperskorg på toaletten gör att sådant som stör vattenrenings­verken inte spolas ner.

Källor:
http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten
https://www.redcross.se

Hanna Rydström är en frilufts- och hästmänniska som gillar att inspi­rera andra. Vill mycket men vet att man måste ha balans i tillvaron. Hon berättar:

Förutom att jobba gör jag massor med saker. Jag har sedan jag kunnat gå varit väldigt aktiv. Att sitta still har aldrig varit min grej. Suget efter äventyr gör att jag ständigt får möjlighet att pröva nya saker.

Mitt största intresse, eller kanske den hobby som tar mest fritid, är helt klart hästarna. I treårsåldern började jag på ridskola och har nu haft egen häst i 10 år. Jag tävlar fortfarande aktivt, idag på nationell nivå.

Varje dag cyklar jag på min mountain­bike till jobbet, det är väldigt härliga grus- och skogsvägar. Dagar när jag har lite mer tid efter jobbet och vill ha större utmaningar beger jag mig ut i den riktiga skogen och cyklar i spåren.

Jag är engagerad i Suicide Zero där jag är volontär. Det är en svensk ideell organisation som arbetar för att minska antalet självmord.

Under mina aktiviteter och äventyr träffar jag många olika människor. Det är något som jag gillar och tycker är väldigt viktigt för egen personlig utveckling.

Gillar att vara ute i naturen
När jag inte rider eller tränar spenderar jag helst min ledighet ute i naturen. Om jag ska sätta någon stämpel på mig själv så är det nog ”friluftsmänniska”. Det är under­bart att vara ute en helg med min sambo och hund och bara njuta av tillvaron och samla energi. Vi kan sitta i skogen och njuta av lugnet och den sprakande lägerelden. Nyligen har jag dessutom tagit jägarexamen.

Föräldrar och familjer som trots jobb och vardagspussel ser till att träna och vara ute i naturen inspirerar mig. Så vill jag att min familj i framtiden också ska vara.

Vill inspirera andra
Jag gör som sagt väldigt mycket och försöker doku­men­­tera allt så gott det går. ”Micro­influencer” har jag kallats, och mina följare är främst intresserade av väl­mående, träning och natur. Det är roligt om jag kan inspirera andra i min egen ålder att vara utomhus mer och testa nya saker. Förhoppningsvis kan jag också inspirera andra häst­människor som kanske inte alltid sätter sig själva i första hand.

Genom åren har jag varit skade­drabbad men trots det fortsätter jag alltid kämpa. Jag är fast besluten att övervinna smärtan och klara allt det där som läkarna säger att jag inte kommer kunna göra. Mitt största mål i livet just nu är att ha en sund och ”bra” kropp som orkar bära med mig på alla de utmaningarna och äventyr jag vill göra.

Jag dricker naturliga och osötade juicer med frukt, bär och grönsaker. De hjälper mig, både när det gäller hälsa och träning. Förkylningar bromsas och min kropp kommer igång. Under de perioder jag tränar hårt är rödbetsjuice självklart för mig.

Trivs på jobbet
Till vardags jobbar jag som planerare och leverans­ansvarig på en bilverk­stad. Ett jobb som det alltid är full fart på, jag får ta mycket eget ansvar och det är stor variation, passar mig toppen. På helgerna eller vid behov jobbar jag på Fejan Outdoor, det är världens mysigaste ställe ute på ön Fejan i Norrtäljes skärgård. Där har vi Glamping i canvastält, kajakuthyr­ning, guidade turer med mera.

Närmaste framtidens planer
För tillfället har jag valt att inte lägga 100 % fokus på något, till exempel att bara tävla i hästhoppning. Detta betyder givetvis inte att jag inte satsar eller vill bli bättre, men jag har blivit lite klokare med åren och insett att om man vill göra så pass många saker och fortfarande med god kvalitet måste man minska sina krav lite.

Senast i somras (2018) besteg jag och min sambo Kebnekaise och gick en del av Kungsleden. Det var helt magiskt! Under 2019 vill jag göra flera fjällvandringar och har under vintern lagt stort fokus på att träna upp kroppen inför detta. Dessutom vill jag starta i ett moun­tain­bike-lopp detta år och fortsätta tävla och utvecklas tillsammans med min häst.

Hanna Rydström