Äpple: Bättre blodfetter

Äpplen - kan ge bättre blodfetter

Risken för hjärt-kärlsjukdom ökar när en kvinna blir äldre. Rubbade blodfettsvärden är en av riskfaktorerna som kan motverkas med hjälp av äpplen.

Fram tills kvinnor kommer i klimakteriet drabbas de i lägre grad än män av hjärt-kärlsjukdom. Efter klimakteriet ökar däremot risken drastiskt på grund av hormonförändringar.

Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom är bland annat rubbad blodfetts­sammansättning, oxidativ stress och låggradiga inflammationer i kroppen.

Två torkade äpplen dagligen
I en amerikansk studie deltog 160 äldre kvinnor. De delades in i två grupper och fick under ett år äta antingen torkade äpplen (mot­svarande två äpplen) eller torkade plommon. Fasteblodprov togs vid studiens start samt efter 3, 6 och 12 månader. Fysisk aktivitet och en veckas kostintag noterades också. Sedan utvärderades effekten på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos dessa kvinnor.

Förbättrade blodfettsvärden
Blodproverna visade att båda grupperna fick förbättrade blodfetts­värden, detta gällde i synnerhet äpplegruppen. Hos de som åt äpple hade det ”onda” LDL-kolesterolet och totalkolesterolet minskat efter 3 månader och fortsatte minska ytterligare under de följande 3 månaderna för att stabilisera sig på 24 % respektive 13 % lägre nivå jämfört med vid studiens start. Det ”goda” HDL-kolesterolet ökade också vilket förbättrade balansen mellan blodfetterna.

Även andra goda effekter
Båda frukterna hade antiinflammatoriska och antioxidativa egenskaper som också minskar risken för hjärt-kärlsjukdom. Den äppleätande gruppen hade dessutom minskat i vikt – 1,5 kg i snitt – jämfört med vid studiens start. Även plommonätarna minskade något i vikt.


Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22818725

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Äpple: Antioxidativa effekter

Äpplen i trähink

Äpple är ett viktigt livsmedel med höga halter av olika fenoler som skyddar mot sjukdomar tack vare sina antioxidativa egenskaper.

I Sverige är äpple den näst populäraste frukten efter banan. Liksom andra frukter, bär och grönsaker är äpplen rika på en mångfald av bioaktiva ämnen, däribland sådana som fungerar som antioxidanter, exempelvis fenoler. De många ämnena samverkar med varandra och ger en mycket större positiv effekt än ämnena var för sig. I större delen av västvärlden är äpple den största källan till kostbaserade fenoler. Dessutom är en mycket hög andel av fenolerna i just äpple lättillgängliga för kroppen.

Skadligt med oxidativ stress
Oxidativ stress är en kemisk obalans som kan skada celler och vävnader. Låggradig inflammation och oxidativ stress är samman­kopplade faktorer som kan ha pådrivande effekt på varandra. Ett exempel är utveckling av åderförfettning där även mängden av det ”onda” LDL-kolesterolet i blodet har betydelse – det fastnar och oxideras lätt så att kärlväggen irriteras och inflammeras. På sikt kan resultatet av oxidativ stress bli hjärt-kärlsjukdom, cancer, för tidigt åldrande och andra kroniska sjukdomar.

Äpple motverkar kroniska sjukdomar
Genom att äta kost som motverkar oxidativ stress och inflammation kan många sjukdomstillstånd motverkas. Äpplen har i flera studier kopplats till minskad risk för kroniska sjukdomar. Skalet innehåller en betydande del av de nyttiga ämnena, välj därför gärna obesprutade ekologiska äpplen.


Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15140261

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Äpple: Bra för mage och tarm

Äpplen - bra för magen

I äpple finns ämnen som gynnar tarmfloran, men de innehåller också egna nyttiga bakterier. Sammantaget har detta goda effekter på hälsan.

Förutom att äpplen innehåller hälsosamma fenoler och polyfenoler är de en god källa till olika typer av fibrer. Polyfenoler med stora molekyler samt vissa fibrer tar sig osmälta genom mag-tarmkanalen fram till tjocktarmen. Där kan tarmflorans nyttiga mikroorganismer omvandla dem till lättillgängliga och bioaktiva ämnen. Samtidigt gynnas denna typ av bakterier och de ökar i antal. Därmed förbättras också tarmflorans sammansättning. Detta påverkar samspelet mellan tarmar och lever positivt och därför också ämnesomsättningen och hälsan.

Fettsyror bildas
De lösliga fibrerna i äpple omvandlas av tarmfloran till kortkedjiga fettsyror. Dessa fettsyror kan binda till receptorer på våra immunceller och på så sätt minska inflammation. De påverkar också en antiinflammatorisk typ av ämnet interleukin positivt. Därigenom minskar risken för många kroniska sjukdomar. Tack vare de lösliga fibrerna fås en starkare tarmbarriär, minskat antal skadliga bakterier som tar sig igenom tarmväggen och lägre immunaktivering.

Egna bakterier
Äpple innehåller också bakterier som vi får i oss när vi äter det. En österrikisk studie fann att ett vanligt äpple, inklusive kärnorna, innehåller mer än 100 miljoner bakterier. Vissa av dessa är viktiga för att upprätthålla en hälsosam tarmflora, och ekologiska äpplen hade en större mångfald av olika bakterier.


Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26016654
http://www.fysiomedia.se/2017/09/08/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31396172

Äpple: Mot inflammation

Äpplen och trähink

Fet kost ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, inte bara genom övervikt utan också för att den är inflammationsdrivande. Äpplen kan skydda mot detta.

Det finns en koppling mellan systemisk låggradig kronisk inflammation, övervikt och utveckling av bland annat typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Cytokiner produceras i fettvävnaden och skyddar oss genom att de ingår i immunsystemet. Vid viktökning som leder till fetma produceras mer cytokiner och andra inflamma­­tions­­markörer från fettvävnaden och immunsystemet blir överaktivt. Fet kost driver på detta sjukliga tillstånd, medan kost med förmodad anti­inflammatorisk effekt kan motverka det. Äpplen anses vara ett sådant antiinflammatoriskt livsmedel.

Tre äpplen om dagen och fet kost
En kanadensisk forskargrupp undersökte hur konsumtion av äpplen kunde påverka biomarkörer för inflammation hos vuxna överviktiga, i övrigt friska, försökspersoner. De studerade resultatet av dels ett försökstillfälle, dels en försöksperiod på 6 veckor. Deltagarna i engångsstudien fick äta tre äpplen (cirka 200 g) i samband med intag av 1 g fett per kilo kroppsvikt. Den andra gruppen fick äta tre äpplen om dagen i 6 veckor.

Kan skydda mot inflammation
Hos båda grupperna minskade värdena på inflammationsmarkörerna då de ätit äpple. Forskarna menar att äpple i kosten förmodligen kan minska risken för sjukdomar orsakade av inflammation beroende på övervikt. En annan studie (se här >) indikerar att äpple också kan ha viss viktminskande effekt.


Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6574541/
https://ki.se/forskning/rubbningar-i-fettvaven-paverkar-hela-kroppen

Vad är inflammation?

Makrofag - immunsystemet

När en inflammation fungerar som den ska hjälper den immun­försvaret att läka kroppen, men ibland går det fel och den gör istället skada.

Inflammation är en del av kroppens immunförsvar och kan orsakas av infektion av mikroorganismer, främmande ämnen eller skada. Inflammationen aktiverar i sin tur immunförsvaret som tar bort hotet och reparerar skador som uppstått. Om en infektion ligger kvar dold och blossar upp senare orsakar den inflammation först då.

Inflammationen kan vara lokal och begränsad till ett visst område, eller så kan den påverka större områden eller system i kroppen.

När inflammationen gör skada
Ibland går det fel och inflammationen gör mer skada än nytta. Den kanske är för kraftig eller fortsätter trots att den fullgjort sin uppgift. Den kan också starta utan att den behövs. Allergi och vissa andra sjukdomar kan utlösa en inflammation. En inflammation kan efter att den försvunnit ha skadat vävnaderna så att det fortfarande gör ont.
Inflammationen kan vara akut eller kronisk. Om den är akut brukar den ge värme, rodnad och smärta. Man kan också få feber och påverkas allmänt. En kronisk inflammation innebär att den är långvarig eller livslång.

Immunsystemets två delar
Immunsystemet består av två delar, en medfödd och en adaptiv. Det medfödda immunsystemet är icke-specifikt och reagerar snabbt. Det adaptiva utvecklas hela tiden och lär sig känna igen främmande molekyler.

Vid allergier – där främmande men ofarliga ämnen utlöser försvaret – och autoimmuna sjukdomar – där immunförsvaret angriper kroppens egna celler och vävnader – fungerar inte det adaptiva immunförsvaret normalt. Dess aktivering av inflammationsprocessen är ”onödig” och missriktad. Exempel på autoimmuna sjukdomar är multipel skleros (MS), ledgångsreumatism, psoriasis och typ 1-diabetes. Vissa auto­immuna sjukdomar kan istället innebära att aktivering inte sker när den borde och kan då ge exempelvis ökad infektionskänslighet.

Det finns också sjukdomar med återkommande attacker av inflamma­tion (autoinflammation) där man inte hittar någon infektion eller autoimmun orsak, utan det är det medfödda immunsystemet som aktiveras.

Inflammation vid rubbad balans
Obalans i kroppen, exempelvis oxidativ stress, rubbad blodfetts­sammansättning, mycket fettvävnad som producerar inflammations­drivande cytokiner eller låg kortisolproduktion på grund av stress, kan orsaka låggradig kronisk inflammation. En ond cirkel av försvars­aktiviteter startar och kan leda till andra systemstörningar som utvecklas till sjukdomar som åderförfettning och typ 2-diabetes.

Rökning är skadligt för immunförsvaret. Stress, inklusive sömnbrist, påverkar immunförsvaret negativt. Mycket hård träning kan också stressa kroppen, och det är då särskilt viktigt med återhämtning och bra mat.

Immunförsvaret kan byggas upp
En hälsosam livsstil med bland annat medvetna kostval och motion minskar mängden inflammationsdrivande ämnen i kroppen och gynnar immunförsvaret på många olika sätt, inklusive tarmflorans samman­sättning och balans.


Källor:
https://www.akademiska.se/forskning-och-utbildning/centre-of-excellence/inflammation2/
https://liu.se/forskningsomrade/autoimmunitet-och-allergi

Promenad minskar inflammation

Promenad - kan minska låggradig kronisk inflammation

En halvtimmes promenad om dagen kan minska inflammationen i kroppen hos äldre med åldersinflammation.

Låggradig kronisk inflammation är vanligt hos äldre personer. Denna åldersinflammation kan bidra till att muskelmassan minskar. Den samspelar dessutom ofta med det metabola syndromet som ökar risken för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Det metabola syndromet är ett tillstånd med förhöjda värden för blodsocker, blodfetter och blodtryck tillsammans med stort midjeomfång.

Forskare vid Örebro universitet studerade hur fysisk aktivitet på olika intensitetsnivåer påverkade markörer för inflammation hos en grupp äldre kvinnor. De undersökte vad som hände när en halvtimmes stillasittande byttes ut mot lika lång tid där deltagarna promenerade i normal gångtakt alternativt i raskt tempo.

Graden av inflammation minskade av den raska promenaden hos både personerna med metabolt syndrom och de utan. Normal gångtakt kunde kopplas till sänkt nivå av åtminstone enstaka inflammations­markörer.


Källa:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29462102

Mindre ont med ingefära

Knäsmärta - kan lindras med ingefäraIngefära har använts inom folkmedicinen i tusentals år. Nutida forskning bekräftar ingefärans hälsosamma effekter.

Ingefärans många bioaktiva ämnen sägs kunna motverka inflammationer i såväl luftvägar som mage för att nämna några exempel. Ett annat område där ingefärans antiinflammatoriska egenskaper anses kunna ha lindrande effekt är ledinflammationer.

Ledinflammation – akut eller kronisk
Ledinflammationer kan bero på olika sjukdomar och påverka en eller flera leder. De kan vara akuta eller kroniska. De akuta inflamma­tionerna kan utlösas av bakterier, exempelvis från en stickskada eller via blodet. De kan också uppstå efter en infektion någon annanstans i kroppen, då är det immunsystemets fjärr­mekanismer som orsakar dem. Även kristallutfällning i lederna kan ge akut ledinflammation.

Kroniska ledsjukdomar brukar inte kunna botas eller läkas. Hit hör ledgångsreumatism och flera andra sjukdomar. Lindrande behand­lingar är till exempel sjukgymnastik och läkemedel med smärtstillande och inflammationsdämpande effekt. I vissa fall kan man operera en led som skadats av sjukdomen.

Ingefära kan dämpa inflammationer
Redan på 70-talet upptäckte man att ingefära fungerar på samma sätt som de icke-steroida värk- och inflammationshämmande läkemedlen, NSAID, genom att minska bildningen av prostaglandiner. Man såg också att ingefära bromsar inflammation genom att minska även bildningen av leukotriener. Att motverka inflammation med denna kombinerade effekt kan ge bättre verkan än NSAID.

En intressant upptäckt som också gjorts är att ingefärsextrakt kan bromsa flera geners aktivitet som har betydelse för inflammations­processen vid kroniska inflammationer.

Olika ämnen i ingefära har också undersökts separat, och såväl polyfenolen gingerol som de flyktiga oljorna har visats ha anti­inflammatoriska egenskaper.

I en studie fick patienter med knäartros inta ingefärsextrakt i 6 veckor, vilket resulterade i att knäsmärtan vid stående och efter gående minskade.

Det kan kanske vara en god idé att med sin läkare diskutera ingefära som ett komplement i behandlingen.


Källor:
https://www.netdoktor.se/reumatism/sjukdomar
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16117603
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11710709

Boktips: ”Hälsorevolutionen” och ”Bliss” av Maria Borelius

Hälsorevolutionen och Bliss, av Maria Borelius

Hälsorevolutionen är den fascinerande berättelsen om en kunskapsresa såväl som en livsresa och om upptäckten av en antiinflammatorisk livsstil. Bliss är boken som tar vid där Hälsorevolutionen slutade.

Maria Borelius, prisbelönt vetenskapsjournalist, författare och entreprenör, var 52 år när hon började känna sig gammal, trött, nedstämd och sliten. Det blev början på en undersökande resa jorden runt för att träffa forskare vid den vetenskapliga frontlinjen och pussla ihop kunskap.

Snart klarnade bilden av hur inflammation verkar ligga bakom både åldrande och våra vanligaste folk­sjukdomar. Men också vilka möjligheter som finns att motverka inflamma­tion. Sakta men säkert upptäckte hon en helt ny livsstil – den antiinflammatoriska – som kom att förändra hennes liv.

Hälsorevolutionen är spännande och användbar, med massor av aha-upplevelser, enkla kurer, recept och tips som hjälper dig att komma igång med ditt ”nya” liv.

Forskningen kring inflammation går framåt i rasande takt, och i Bliss fortsätter Maria Borelius sin personliga resa och kunskapsjakt. Hon följer forskare och guruer runtom i världen och lägger det spännande pusslet om hur vi når ett ännu bättre jag.

I boken visar Maria hur man går vidare med den antiinflammatoriska livsstilen med hållbara vardagsrutiner som ger mer harmoni och balans. Hon delar med sig av de bästa insidertipsen och ger läsaren helt nya genvägar och enkla knep som verkligen fungerar. Maria bjuder också på egna misslyckanden och utmaningar hon mött på vägen.

Bliss innehåller 50 antiinflammatoriska vardagsrecept, tränings­program, inköpslistor och humoristiska vardagsinsikter.

Maria Borelius, författare (foto Robin Gautier)

Claudia Payton – Värmländskt stjärnskott

Claudia Payton - kortsprinter

Från rullstolen till löparbanan trots mycket dåliga odds efter skada, nu kort­sprinter i landslaget med sikte på OS 2020. Här berättar Claudia själv.

Jag är kortsprinter på distanserna 60 m och 100 m i det svenska friidrotts­landslaget. Min klubb är Ullevi FK. Vid sidan av min löparkarriär studerar jag till fysioterapeut på Göteborgs universitet.

Idag är jag bland Sveriges snabbaste kvinnor och ligger statistiskt sett tvåa i hela Sverige och åtta genom tiderna i Sverige på 100 m. Men vägen dit var inte alls självklar från början.

Allvarlig olycka
Jag kommer från en idrottsfamilj. Mamma höll på med fotboll och pappa med amerikansk fotboll både i USA och i Sverige. Så länge jag kan minnas har jag varit intresserad av idrott, det är min passion. Jag var tidigt mycket medveten om att jag var betydligt snabbare och starkare än alla andra i min ålder.

Fotboll, friidrott och truppgymnastik var det jag främst sysslade med, men 2011 råkade jag ut för en mycket otäck lårbens­fraktur när jag spelade fotboll. Sedan var det endast rehab som gällde. Sannolikheten att jag skulle komma tillbaka till idrotten var mycket låg. En av läkarna trodde att jag skulle bli bunden till rullstolen för resten av livet.

Öppna nya vägar
Jag fick se en helt ny sida av livet när jag satt i rullstol. Innan skadan hade jag ingen aning om att jag var så stark mentalt. Min disciplin och mitt psyke utvecklades. Efter många om och men och med mycket hårt slit och kämpaglöd lyckades jag göra det många inte trodde var möjligt – att ta mig tillbaka. Per Ingemarsson, sjukgymnast på KMTI, var då, och är fortfarande, ett mycket stort stöd.

Fotboll och truppgymnastik, där jag då hade alla mina vänner, var inte att tänka på längre. Att nu satsa på friidrott var därför det självklara valet, och jag kom in på friidrottsgymnasiet i Karlstad.

Lyckad elitsatsning
Min elitsatsning startade hösten 2014 i Karlstad, och min karriär har sedan dess tagit storm­steg. Med hjälp av tränaren Niclas Broström vann jag redan ett halvår senare mitt första SM-guld på 60 m i F17-klassen. Sommaren därpå tog jag ännu ett SM-guld och fick därmed också debutera i lands­laget för ungdomar. Under 2017 deltog jag i Nordiska mäster­skapen med juniorlandslaget vilket resulterade i brons på 100 m. I EM samma år tog jag mig till semifinal på 100 m i U20.

Under säsongen 2018 represen­terade jag Sverige i det svenska seniorlandslaget på 4×100 m i EM i Berlin som är en av de absolut största inter­nationella friidrotts­tävlingarna. Jag tävlade också individuellt i Norden­kampen på 60 m inomhus och i Finnkampen utomhus på 100 m. Flera andra tävlingar blev det också men då i lag. Jag hann även med att vinna dubbla SM-guld på 60 m respektive 100 m i junior­klassen U23 och att ta brons i senior-SM på 100 m.

Min nuvarande tränare Anders Palmqvist har de senaste 1,5 åren hjälpt mig otroligt mycket med min teknik i löpning.

Årets händelser
I början av säsongen satte jag personligt rekord på 11,50 s vilket tog mig in som åtta genom tiderna bland alla kvinnor i Sverige. Jag representerade Sverige under junior-EM U23 i Gävle där jag placerade mig topp-12 i Europa och var ynka fyra hundradelar från en finalplats. Bra ändå med tanke på flera skavanker under våren och säsongen samt missad grundträning. Efter den senaste skadan återhämtade jag mig snabbt och kunde vinna SM-brons på 100 m i Karlstad.

Under den här säsongen har jag dessutom varit med och vunnit dubbla SM-guld på 4×100 m för min klubb Ullevi FK i senior- respektive juniorklassen U23 samt tävlat i lag-SM där vi tog hem silvermedaljen.

Mål för nästa år
Av mina mål för kommande säsonger är EM i Paris och OS i Tokyo 2020 särskilt viktiga. Jag klarade kvalgränsen till EM i Paris i år men mycket hänger på hur jag presterar till sommaren 2020. Ett annat av mina stora mål är att ta SM-guld för seniorer på både 60 m och 100 m.

Claudia Payton, EM 2019

Återhämtning nödvändigt
Jag har länge haft problem med återhämtningen i mina muskler. En massör i Karlstad rekommenderade mig därför att börja dricka rödbets­juice. Jag testade och redan efter någon månad kunde jag se en positiv effekt. Under tävlings­perioden dricker jag rödbetskoncentrat och under uppbyggnadsperioden en juice på rödbeta och lingon. För att maximera mina chanser att hålla mig frisk dricker jag dagligen juicer av ingefära och aronia.

När jag inte tränar, tävlar eller studerar kopplar jag av med matlagning och bakning som är ett stort intresse. Jag gillar också att vara ute i naturen och att träffa min familj och mina nära vänner som alltid har funnits där för mig.

Claudia Payton

Havtorn skyddar blodkärlen

Havtorn - kan skydda blodkärlen

Den taggiga havtornsbuskens sura bär innehåller en unik blandning av bioaktiva ämnen med positiva hälsoeffekter.

Havtorn anses vara ett ovanligt hälsosamt bär. Halterna av C-vitamin och karotenoider, som betakaroten och lycopen, är höga. Dessutom finns fettsyror, växtsteroler, flavonoider, folat, K-vitamin och E-vitamin i havtornsbär.

Ämnena i havtorn kan tack vare sina olika funktioner skydda mot bland annat hjärt-kärlsjukdom eftersom de motverkar flera av de mekanis­mer som är inblandade i åderförfettning och plackbildning i kärlen.

Åderförfettning komplicerad process
Flera faktorer samverkar vid utveckling av åderförfettning. Högt blodtryck skadar blodkärlen. Om halten blodfetter är hög kan vissa fetter fastna på blodkärlens skadade innerväggar och oxideras, vilket orsakar en inflammation som frisätter mer oxiderande ämnen. Inflammationen kan bli kronisk och mer fett fastnar som oxideras. Immunsystemet försöker hantera skadan men hinner inte med och bidrar istället till påbyggnad av massa.

Dessa områden i blodkärlen kallas plack. Kalcium kan också fastna så att placken hårdnar. När kärlen blir stelare och trängre får hjärtat anstränga sig för att pumpa ut blodet. Brister ett plack kan en blod­propp bildas som förhindrar flödet av syrerikt blod vilket kan ge livs­hotande skador på exempelvis hjärta eller hjärna.

Havtorn positivt för hjärta och kärl
Många av ämnena i havtorn skyddar mot oxidativ stress och inflamma­tion. Både fettsyror och växtsteroler förbättrar blodfettsvärdena. Andra positiva effekter som nämns i en analys av forskningsresultat är sänkt blodtryck. Analysen visar också att havtorn motverkar att fett fastnar i blodkärlen och andra skadliga funktioner som bidrar till plack­bildning.


Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27616182
http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/2/2807/LKT0601s28_33.pdf
http://www.medicinsk-info.se/aderforkalkning.html

© 2024  Råkraften.se