Goda släktingar

Spenat och rödbeta är grönsaker som kan tyckas vara ganska olika, men de har framförallt en viktig sak gemensamt – de innehåller nitrat.

Båda växterna hör till samma stora växtfamilj, måll­växterna. På rödbetan äter man roten, eller egentligen förtjockningen mellan stam och rot, medan bladen är det som tas tillvara på hos spenaten. Även späda blad från rödbetan kan användas i sallad.

Dessa födoämnen har mer gemensamt än man kan tro. Rödbeta innehåller mycket folat och kalium. Det gör spenat också, och dessutom ytterligare vitaminer och mineral­ämnen. Liksom andra grönsaker innehåller de också färgämnen och andra biologiskt aktiva ämnen som fungerar bland annat som anti­oxidanter. Typiskt för båda växterna är ovanligt höga halter av nitrat. Det är ett ämne som är vattenlösligt, och om rödbetan eller spenaten kokas och kokvattnet hälls bort går mycket av nitratet till spillo.

När vi äter eller dricker nitratrika livsmedel omvandlas detta i kroppen till nitrit som sedan med hjälp av mun­bakterier bildar kväveoxid, en molekyl som deltar i viktiga bio­logiska processer.

Kväveoxiden påverkar kroppen positivt
De mest kända effekterna av kost­baserade nitrater är sänkt blodtryck och ökad prestationsförmåga. Den kväveoxid som bildas får blodkärlen att vidgas så att blodtrycket sjunker och syrerikt blod lättare pumpas till kroppens celler. Hjärt-kärlsjukdomar, exempelvis åder­förfettning, mot­verkas. Hjärna, lever och andra organ skyddas. Tack vare kväveoxiden används dessutom syret effektivare när energi tillverkas i cellerna. Detta ger mer ork och uthållighet. Forskning har också visat att mag­slemhinnan, ämnes­omsätt­ningen och immun­försvaret gynnas när man äter nitratrik kost.

Andra växter som samlar på sig nitrat är sallad, rädisa, fänkål, ruccola och mangold. Barn under 1 år ska inte ges större mängder gröna bladgrönsaker eller rödbetsjuice eftersom deras kroppar ännu inte tål nitritet som bildas.


Källor:
http://rödbetsjuice.se
http://matkalkyl.se