Vanligt vatten

Var rädd om vattnet på vår jord

Rent vatten är en åtråvärd natur­resurs som vi kanske tar för given i Sverige. Men även vi behöver vara rädda om det.

I Sverige förbrukar en person 200-400 liter rent vatten per dygn. Enligt FN behöver en människa 25-40 liter per dag till dryck, matlagning och hygien. I ett flertal länder saknar många rent vatten överhuvudtaget. Vatten behövs också för odlings­bevattning och i industrier. Eftersom det på många håll i världen är brist på vatten skapar detta konflikter när olika grupper vill ha kontrollen över det. Skolors brist på sanitära förhål­landen gör dessutom att flickorna får stanna hemma. Kvinnorna har ofta ansvar för att hämta vatten, vilket tar tid från arbete och studier.

Även i Sverige får vi ibland vatten­brist. Vi behöver hushålla med kran­vattnet och se över använd­ningen till annat än dryck. Att bidra till att vattnet får förbli så rent som möjligt och att inte belasta vatten­verken i onödan är viktigt.

Vad kan du själv göra?

  • Välj alltid kranvatten istället för flaskvatten.
  • Köp inte produkter som innehåller antibakteriella kemikalier.
  • Häll inte miljöfarligt avfall i avloppet utan lämna det till en miljöstation.
  • Källsortera och lämna även miljö­farligt skräp till en miljöstation.
  • Lämna överblivna mediciner till apoteket.
  • Tvätta om möjligt bilen på en (miljö­certifierad) biltvätt, annars upp­ställd på en gräsyta.
  • Dammsug ordentligt före golvtvätt, dammet innehåller ämnen som inte bör finnas i uthällt skurvatten.
  • Använd aldrig hobby- och konst­närsfärger som innehåller kadmium.
  • Impregnering på skor och kläder ska inte innehålla högfluorerade ämnen (PFAS).
  • Använd tandkräm och deodorant utan triklosan.
  • Överdosera inte tvätt- och ren­göringsmedel, det finns dessutom miljövänliga alternativ.
  • Köp miljömärkta produkter så utsätts du och miljön för mindre mängd kemikalier.
  • Papperskorg på toaletten gör att sådant som stör vattenrenings­verken inte spolas ner.


Källor:
http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten
https://www.redcross.se

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Tänk på hjärnan i magen

Det enteriska nerv­systemet finns i magen och kallas därför ibland för bukhjärnan. Det samspelar med övriga nervsystemet och resten av kroppen.

Det enteriska nervsystemet finns i magen och kallas därför ibland för bukhjärnan.

För att alla delar av kroppen ska fungera till­sam­mans behövs nerv­systemet – hjärna, rygg­märg och nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans det centrala nerv­systemet, CNS. Nerverna som skickar iväg eller tar emot informa­tion kallas gemensamt för det perifera nervsystemet, PNS.

Avancerat nervsystem i magen
Allt oftare talar man nu om det enteriska nervsystemet, ENS. Det är nät av nervceller omkring mat­strupen, magsäcken och tarm­kanalen. ENS och CNS skickar signaler till varandra, men mag-tarmkanalen skulle kunna fungera hjälpligt på egen hand. Därför ses ibland ENS som ett eget nervsystem, inte bara en del av PNS, och kallas för bukhjärnan. Det är ett mycket avancerat system som, liksom hjärnan, samspelar med immun­systemet och hormon­systemet. Dessutom påverkar mikroorganis­­merna i tarmarna – tarmfloran – hela nervsystemet.

Signaler tas emot och skickas iväg
Aktiviteten i mage och tarm styrs av ENS med hjälp av en stor uppsättning signalämnen som liknar de som finns i hjärnan. ENS reglerar utsöndring och upptag av ämnen samt rörelser. I ENS finns nervceller som känner av kemi och händelser i mage och tarm. Dessa signalerar till ”omkopplings­nervceller” som i sin tur signalerar till sekretomotoriska nervceller och även kopplar mellan dessa. De sekretomotoriska nervcellerna signalerar till målceller för att något specifikt ska hända, som rörelse eller utsöndring av ett ämne. Dessa händelser fungerar i vissa fall också som signaler och kommunikation. Målcellerna kan finnas i exempelvis glatt muskulatur, hormon­utsöndrande körtlar och blodkärl.

Frisk mage, frisk hjärna?
Nervcellerna i ENS kan skadas av olika ämnen, och då blir förstås mag-tarmfunktionen störd. Exempel på några skadliga ämnen forskare har funnit är en sorts molekyl som finns på vissa bakterier samt fettsyran palmitat som finns i fet mat.

Sjukdom i mage eller tarm kan orsaka skador även på nervcellerna i hjärnan, och vissa sjukdomar kan drabba nervcellerna i både ENS och hjärnan. Irritabel tarm (IBS) och Parkinsons sjukdom är ett par exempel på sjukdomar där ENS är drabbat. Vad som är orsak och verkan är inte alltid lätt att veta. Ett annat samband som vissa forskare nämner är att många barn med autism har en mag-tarmkanal med sjukliga avvikelser.

ENS kan ha betydelse för hur hjärnan styr våra känslor och beteenden – och tvärtom. Att känslor kan påverka matsmältningen vet man sedan längre.

Bra mat för bukhjärnan
Uppenbarligen behöver man ta hänsyn till hela människan för att behandla och optimera nervcells­funktionen i både ENS och systemet som inbegriper tarm, tarmflora och hjärna. En hälsosam livsstil inklusive bra kost har stor betydelse. Frukt, bär och grönsaker brukar anses positivt för mag-tarmhälsan.

Många av dessa livsmedel innehåller bland annat hälsosamma kostfibrer och polyfenoler som är bra inte minst för mage och tarm. Rödbetor, spenat och ruccola är rika på nitrater som har många positiva hälsoeffekter. Nitraterna omvandlas i kroppen till kväveoxid som har visats stärka magslemhinnan genom bättre blodgenom­strömning och tjockare slemskikt, vilket skyddar mot både magsår och bakterieangrepp som annars kan utlösa allvarliga infektioner i kroppen. Dessutom nämns ofta i dessa sammanhang fermenterad mat som sägs vara bra för tarmfloran och därmed också för ”de båda hjärnorna”.


Källor:
https://www.hjarnfonden.se/2017/01/hjarnan-i-magen/
https://www.1177.se/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-och-nerver/
http://www.vetenskaphalsa.se/bukhjarnan-nastan-lika-smart-som-hjarnan/
https://edux.se/lektion/enteriska-nervsystemet-ens-och-autonoma-nervsystemet-ans-gastrointestinalkanalen/
https://www.perfekthalsa.se/tarmen-den-andra-hjarnan/
http://www.uu.se/nyheter-press/pressmeddelanden/pressmeddelande-visning/?id=161&typ=pm
https://www.forskning.se/2018/06/06/din-tarmflora-paverkar-hur-du-mar/

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Frisk mun bra för hjärtat

frisk mun bra för hjärtat, ät blåbär, andra bär och granatäpple

Vissa bär och frukter kan motverka tandlossning och i förläng­ningen hjärt-kärlsjukdom. Detta bland annat tack vare sina anti­bakteriella, antioxidativa och anti­inflamma­toriska egenskaper.

Tandlossning, parodontit, är en vanligt förekommande sjukdom som förstör både tandkött och tänder. Om sjukdomen får fortskrida kan käk­benet angripas och tänderna lossna.

Coaggregation uppstår när flera bakteriearter samverkar för att fästa till en viss yta, som tänder eller tand­kött. Bakterierna börjar sedan kolonisera området. Deras kolonier växer och plack bildas vid tänderna.

Bakterierna producerar avfalls­produkter, inklusive syror som fräter bort dentinet på tänderna. De äter också vävnad på tandkötts­kanten vilket löser upp tandköttet. När kolonierna växer producerar de ökande mängder av avfallsprodukter.

Bakterier, inflammation och blodkärl
De signalämnen som då frisätts i kroppen orsakar inflammation i tand­köttet, gingivit. Från den inflammera­de vävnaden kan bakterier, bakterie­ämnen och signal­ämnen för inflammation komma ut i blodbanan. Här kan de skada innerväggarna i blodkärlen och transpor­teras vidare till vävnader och organ. Långsam kronisk inflam­mation och infektion som pågår vid tandlossning ökar därför risken för hjärt-kärlsjukdom och andra sjukdomar. Det är av den anledningen vissa bakterier som infekterar tandköttet har kopplats till skador på halspulsådern.

Forskare har sett att patienter med tandlossning har väldigt låga halter av antioxidanter i saliven. Kroppen hinner inte få fram tillräckligt mycket antioxidanter för att bekämpa den stora mängden fria radikaler som sjuk­domen och inflammationen skapar, och sjukdomen kan därför fortskrida.

Bär och frukt är rika på antioxidanter. Men ämnena de innehåller kan även motverka bakteriernas angrepp och inflammationerna. Att tranbär och lingon innehåller bland annat proantocyanidiner som begränsar tillväxten av bakterier som infekterar tandkött och bildar plack på tänderna visste du kanske redan, men också exempelvis granatäpple och blåbär har goda effekter.

granatäpple bra för munhälsa och hjärta

Granatäpple
Punicalagin är ett av flera intres­santa ämnen i granat­äpple. Det står för mer än 50 % av juicens anti­oxidativa aktivitet och har också visats angripa skadliga mun­bakterier på flera olika sätt. I försök har granat­äpple haft ännu bättre anti­bak­teriell effekt än munsköljmedel med klorhexidin. Granat­äpple verkar också indirekt genom att gynna de goda bakterier­na som ökar mot­stånds­kraften mot skadliga bakterier.

Granatäpple har visats minska blödning i tandköttet och bromsa sjukdomsförloppet. Inflammation kan dämpas genom att olika inflamma­tionsprocesser hämmas på molekyl­nivå då ämnen i granat­äpple motver­kar vid­häft­ningen av inflam­matoriska vita blodkroppar i blod­kärlen samt minskar bildningen av inflammato­riska ämnen.

Blåbär
I en vetenskaplig studie deltog 24 patienter med tand­kötts­inflam­mation. De delades slump­mässigt in i tre grupper. En kontrollgrupp fick äta placebo medan de andra två fick äta 250 g respektive 500 g blåbär per dag i sju dagar. Dessutom fick en referens­grupp med åtta patienter en normal behandling med tandren­göring och information om oral hygien.

Efter dessa sju dagar fann forskarna att de som ätit 250 g blåbär hade fått en minskning av tandköttsblödning med 41 procent medan minskningen hos de som ätit 500 g var 59 procent. För de som fått behandling var resultatet 58 procent. I placebo­gruppen minskade blödningen med 39 procent. Hos de som ätit 500 g blåbär sågs även en minskning av flera typer av signal­ämnen för inflammation i vätskan runt tänderna.

Tandläkarkontroll och god mun­hygien är förstås nöd­vändigt, men bär och granatäpple kan vara ett gott komplement.


Källor:
http://www.tf.nu/nyhet/antioxidanter-botemedel-mot-tandlossning/
https://www.realnatural.org/berries-slow-gum-infections/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29284927
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25970751

Sagt på Facebook om rödbetsjuice

Det är kanon. Ökar prestationen bra, det märks.

Dricker 1 dl rödbetsjuice varje morgon. Blodtrycket håller sig bra.

Rödbetan gjort susen för mitt blodtryck efter 2 månaders försök dricker 1 dl varje morgon, har haft högt blodtryck i många år käkat tabletter inget hjälpt. Nu har läkarna tagit bort flera blodtryckssänkande mediciner på mig.

OBS! Den som har någon sjukdom bör diskutera sin medicinering och kost med läkare innan förändringar görs.

Boktips – Hjärtvänlig mat

Livsstilsboken som skyddar ditt hjärta

Hjärtvänlig mat av Annika Tidehorn och Gun-Marie NachtnebelDet finns mycket vi själva kan göra för att förebygga sjukdomar i hjärta och kärl. Genom att bland annat minska på stressen, motionera och äta rätt kan vi påverka vår hälsa i positiv riktning.

Författarna Annika Tidehorn och Gun-Marie Nachtnebel har inter­vjuat forskare och experter och sedan sammanställt de bästa råden för bättre hjärthälsa.

Boken består av en faktadel och en receptdel. I recept­delen finner du hjärtvänlig mat med mycket grönt, härliga tillbehör, goda röror, bra frukostar och mättande mellanmål.

Rödbeta och blodfetter

Rödbetor bra för blodfetterna

Halten av och balansen mellan olika fetter i blodet har betydelse för hälsan. Rödbetor har visats ha positiva effekter.

När man talar om blodfetter handlar det oftast om triglycerider och det ”goda” HDL- respektive det ”onda” LDL-kolesterolet. Bland annat kosten påverkar blod­fettssammansätt­ningen.

Rödbetsjuice bättre än kokta rödbetor
Ett forskarlag delade in en grupp försöksdeltagare med högt blodtryck i två grupper. Under två veckor fick den ena gruppen äta kokta rödbetor och den andra dricka rödbetsjuice. Efter två veckor utan vare sig rödbetor eller rödbetsjuice fick de byta till den andra gruppens kost. Blodfetter samt blodtryck och andra markörer för kärlhälsa kontrollera­des.

Blodtryck och markörer för kärlhälsa uppvisade positiv effekt från både juice och kokta rödbetor, men den var större med juicen. Blodfetterna minskade däremot bara med juicen. Det kan förklaras av att när man kokar rödbetor lakas mycket av det nyttiga nitratet ut i kok­vattnet som hälls bort.

Blodfettsvärden och oxidativ stress
En studie gjordes med fysiskt aktiva personer som fick dricka 4 dl rödbetsjuice om dagen i 15 dagar. Jämfört med en kontrollgrupp ökade deras HDL-kolesterol medan LDL-kolesterolet minskade. Dessutom reducerades den oxidativa stressen.

En enda dos med 2,5 dl rödbetsjuice visade två timmar senare sänkta värden på LDL-kolesterol och triglycerider hos friska försöks­personer som deltog i ett annat vetenskapligt försök.

Positiv effekt på feta råttor
Försök har också gjorts med råttor som fått störda blodfetter efter att ha ätit fet kost. I en studie fick råttorna rödbetschips som sänkte totalkolesterolet och halten triglycerider. I en annan studie fick råttorna pressrester av rödbeta, vilket resulterade i förbättrade värden för totalkolesterol, LDL, triglycerider och HDL. Rödbetan gav också en antioxidativ effekt.


Källor:
https://www.1177.se
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27278926
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21995671
https://www.lifescienceglobal.com/media/zj_fileseller/files/JPANSV5N3A2-Singh.pdf
https://www.researchgate.net/publication/326776623
https://scialert.net/abstract/?doi=pjn.2014.500.505

Hanna – äventyrslysten inspiratör

Hanna - äventyrslysten inspiratör

Hanna Rydström är en frilufts- och hästmänniska som gillar att inspi­rera andra. Vill mycket men vet att man måste ha balans i tillvaron. Hon berättar:

Förutom att jobba gör jag massor med saker. Jag har sedan jag kunnat gå varit väldigt aktiv. Att sitta still har aldrig varit min grej. Suget efter äventyr gör att jag ständigt får möjlighet att pröva nya saker.

Hanna med sin hästMitt största intresse, eller kanske den hobby som tar mest fritid, är helt klart hästarna. I treårsåldern började jag på ridskola och har nu haft egen häst i 10 år. Jag tävlar fortfarande aktivt, idag på nationell nivå.

Varje dag cyklar jag på min mountain­bike till jobbet, det är väldigt härliga grus- och skogsvägar. Dagar när jag har lite mer tid efter jobbet och vill ha större utmaningar beger jag mig ut i den riktiga skogen och cyklar i spåren.

Jag är engagerad i Suicide Zero där jag är volontär. Det är en svensk ideell organisation som arbetar för att minska antalet självmord.

Under mina aktiviteter och äventyr träffar jag många olika människor. Det är något som jag gillar och tycker är väldigt viktigt för egen personlig utveckling.

Gillar att vara ute i naturen
När jag inte rider eller tränar spenderar jag helst min ledighet ute i naturen. Om jag ska sätta någon stämpel på mig själv så är det nog ”friluftsmänniska”. Det är under­bart att vara ute en helg med min sambo och hund och bara njuta av tillvaron och samla energi. Vi kan sitta i skogen och njuta av lugnet och den sprakande lägerelden. Nyligen har jag dessutom tagit jägarexamen.

Föräldrar och familjer som trots jobb och vardagspussel ser till att träna och vara ute i naturen inspirerar mig. Så vill jag att min familj i framtiden också ska vara.

Hanna trivs ute i naturen
Hanna gillar att vandra

Vill inspirera andra
Jag gör som sagt väldigt mycket och försöker doku­men­­tera allt så gott det går. ”Micro­influencer” har jag kallats, och mina följare är främst intresserade av väl­mående, träning och natur. Det är roligt om jag kan inspirera andra i min egen ålder att vara utomhus mer och testa nya saker. Förhoppningsvis kan jag också inspirera andra häst­människor som kanske inte alltid sätter sig själva i första hand.

Genom åren har jag varit skade­drabbad men trots det fortsätter jag alltid kämpa. Jag är fast besluten att övervinna smärtan och klara allt det där som läkarna säger att jag inte kommer kunna göra. Mitt största mål i livet just nu är att ha en sund och ”bra” kropp som orkar bära med mig på alla de utmaningarna och äventyr jag vill göra.

Jag dricker naturliga och osötade juicer med frukt, bär och grönsaker. De hjälper mig, både när det gäller hälsa och träning. Förkylningar bromsas och min kropp kommer igång. Under de perioder jag tränar hårt är rödbetsjuice självklart för mig.

Trivs på jobbet
Till vardags jobbar jag som planerare och leverans­ansvarig på en bilverk­stad. Ett jobb som det alltid är full fart på, jag får ta mycket eget ansvar och det är stor variation, passar mig toppen. På helgerna eller vid behov jobbar jag på Fejan Outdoor, det är världens mysigaste ställe ute på ön Fejan i Norrtäljes skärgård. Där har vi Glamping i canvastält, kajakuthyr­ning, guidade turer med mera.

Närmaste framtidens planer
För tillfället har jag valt att inte lägga 100 % fokus på något, till exempel att bara tävla i hästhoppning. Detta betyder givetvis inte att jag inte satsar eller vill bli bättre, men jag har blivit lite klokare med åren och insett att om man vill göra så pass många saker och fortfarande med god kvalitet måste man minska sina krav lite.

Senast i somras (2018) besteg jag och min sambo Kebnekaise och gick en del av Kungsleden. Det var helt magiskt! Under 2019 vill jag göra flera fjällvandringar och har under vintern lagt stort fokus på att träna upp kroppen inför detta. Dessutom vill jag starta i ett moun­tain­bike-lopp detta år och fortsätta tävla och utvecklas tillsammans med min häst.

Hanna Rydström

Mikroträning kort och gott

Mikroträning - att intervallträna är hälsosamt

Mikroträning innebär träning i korta intervaller. Aktivitetsnivån är ofta högintensiv men måste inte vara det.

Vanligtvis menas med detta begrepp högintensiv inter­vallträning – HIIT – vilket innebär träning under kort tid i intervaller, exempelvis genom cykling, löpning, skidåk­ning, rodd eller andra helkropps­övningar.

Tabata, som har fått sitt namn från Dr Izumi Tabata, är en specifik tränings­metod som bygger på detta. Just denna träningsmetod innebär 4 minuters träning med åtta intervall där 20 sekunders maximal ansträngning varvas med 10 sekunders vila. Det finns andra koncept, där exempelvis 20 sekunders intensiv cykling eller joggning istället följs av 20 sekunders långsam cykling eller joggning vilket upprepas 3 gånger.

Olika begrepp
Ibland talar man om högintensiv träning rätt och slätt – HIT – som inte inbegriper ett intervallmoment. Höginten­siv intervallträning med motstånd eller vikter kallas HIIRT vilket brukar innebära styrke­tränings­övningar som ökar pulsen. Definitionerna av de olika förkort­ningarna varierar något.

Positiva effekter av HIIT
Dr Tabatas forskning visade att den anaeroba kapaci­teten, enkelt uttryckt uthålligheten, ökade med 28 % hos försökspersoner som använde denna tränings­metod jämfört med en grupp som istället motionscyklade 1 timme. Träningen skedde 5 dagar i veckan under 6 veckor.

Studier har visat att även syreupp­tag­­ningsförmåga och återhämtning förbättras av HIIT-träning. Man vet också att förbränningen fortsätter flera timmar efter ett kort högin­tensivt träningspass.

Effektivt men påfrestande
Många föredrar att träna tabata och annan HIIT eftersom de tycker det är roligt och tidseffektivt, men hög­intensiv träning innebär förstås att ta ut sig maximalt, vilket kan vara riskabelt om man exempelvis är otränad, har högt blodtryck, är överviktig eller äter kalorifattig diet. Har man någon sjukdom eller skada bör man rådgöra med sin läkare först. Den som vill börja träna på detta sätt bör tänka på att ta det mycket försiktigt i början och att alltid värma upp före träningen. Att träna höginten­sivt kan slita på kroppen, och fler än två eller tre HIIT-pass i veckan brukar inte rekommenderas. Konditions­träning på lägre intensi­tetsnivå är ett bra komplement.

Mindre intensiv intervallträning
Man brukar säga att ”all träning är bättre än ingen träning”. Den som tycker att tiden inte räcker till men dessutom har svårt att träna på högintensiv nivå kan träna i korta pass i vardagen när det finns tillfälle och räkna ihop sammanlagd tränad tid för att komma upp i åtminstone en halvtimme om dagen. All fysisk aktivitet som ersätter stillasittande har hälsovinster, även om den är på låg eller måttlig intensitetsnivå. Korta stunder med sådan träning flera gånger under dagen är mer betydel­sefullt för hälsan än man skulle kunna tro.

Även vid lågintensiv träning är intervallkomponenten nyttig. Att till exempel variera hastigheten under en och samma promenad ger bättre hälsoeffekter än att gå med jämn hastighet hela tiden.

Mikrorörelser är något annat
Det finns övningar som syftar till att stärka de små djupt liggande musklerna som är viktiga inte minst för stabilitet och blodcirkulation. Vissa av dem utförs med små rörelser som kallas mikrorörelser. Mikrorörelser är inte samma sak som det man kallar mikroträning.

Sjukgymnaster arbetar ibland med den här typen av träning för patienter med smärta. Det saluförs också ergonomiska hjälpmedel som sägs aktivera dessa muskler vid sittande och stående arbete.

Mikropauser får igång ”maskineriet”
Den som har stillasittande arbete bör ta mikropauser eftersom det är bra för muskler och blodcirkulation. Exempel på sådana mikropauser kan vara att bara ställa sig upp en stund, göra några enkla stretch­övningar och gärna också blunda och ta ett par djupa andetag.


Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8897392
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5929829
https://www.ideafit.com/fitness-library/hiit-vs-continuous-endurance-training-battle-of-the-aerobic-titans
https://utemaningen.se/magiska-mikropauser/

Ingefära för hjärnans skull

Ingefära kan vara bra för hjärnan

Ingefära innehåller en stor mängd bioaktiva ämnen som vi på olika sätt får nytta av när vi äter den. Den kan till och med ha potential att skydda hjärnan.

Huskurer med ingefära har funnits i tusentals år. Dagens forskning visar att det finns anledning att prova ingefära inom flera områden, som förkylning, luftvägsbesvär, mag­problem, illamående, ledsmärta och högt blodtryck. Även hjärnan kan påverkas positivt av ingefära.

Blodkärl och nervceller i hjärnan
Otillräcklig blodtillförsel till hjärnan orsakar skador som kan leda till kognitiva funktionsnedsättningar, exempelvis minnesstörningar och bristande inlärningsförmåga. Ofta beror det på åderförfettning i de små blodkärlen. När hjärnan får för lite blod kan syrebrist och i värsta fall vävnadsdöd uppstå. Sämre funktion hos hjärnan kan också bero på neurologiska sjukdomar eller på att vissa skadliga ämnen har tagit sig genom barriären mellan blodet och hjärnan.

Skydd mot skador och bättre minne
En del av ingefärans ämnen har förmåga att transporteras genom blod-hjärnbarriären. Forskning har visat att ingefära har positiv effekt på hjärnans funktion både vid sjukliga störningar och hos en frisk hjärna. Exempelvis har man sett att kopplingarna mellan nervcellerna kan öka och att minnesfunktionen kan förbättras tack vare intag av ingefära.

I en studie med råttor med störd blodtillförsel till hjärnan minskade hjärnskadorna hos råttor som fått ingefära, och minnesfunktion och nervcellstäthet var bättre. Forskarna kom fram till att det bland annat berodde på den skyddande effekten hos ingefärans antioxidanter.


Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30708987
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25049196
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21197427
https://råkraften.se/category/ingefara/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19216559

Tedrink med ingefära

Tedrink med ingefära kan göras kall eller varm0,7 dl juice med 32 % ingefära
2 dl vatten
1 tepåse, gärna Earl Grey

Lägg tepåsen i kallt vatten och låt dra i kylskåpet i en timme innan den tas upp. Häll i juicen och lägg i några is­bitar. Garnera om så önskas.

Tedrinken kan också göras varm:
Koka upp vatten i en kastrull. Lägg i tepåsen och låt dra en stund innan den tas upp. Häll i juicen. Värm eventuellt upp igen före servering.

© 2024  Råkraften.se