Små hjältar

Bin är viktiga pollinatörer.

Bin gör inte bara honung. Tillsammans med andra insekter pollinerar de också växter som då kan producera nya frön och även frukter. De flesta växter behöver pollineras.

Vi förknippar bin med honung. För att fylla en honungsburk krävs 5 miljoner blomsterbesök. Men bin pollinerar samtidigt växterna. Produktionen av många av våra livsmedel kan ske tack vare pollinatörer. Dessa är främst insekter. Generellt behövs en mångfald av olika pollinatörer som kan komplettera varandra.

Exempelvis arter av bin hörande till släktet honungsbin pollinerar 70 av de omkring 100 växtarter som föder cirka 90 procent av jordens befolkning. Naturvårdsverket uppger att ungefär en tredjedel av den mat vi äter kommer från växter som bin och humlor pollinerar. Dessutom är många växter som livnär köttdjur eller behövs för vattenrening, markbindning och koldioxidneutralisering beroende av binas arbete.

Bina minskar i antal
Många av de insektsarter som pollinerar växter riskerar att dö ut. 2018 var en tredjedel av Sveriges vilda biarter med på den nationella rödlistan och sju arter på Internationella naturvårdsunionens globala rödlista. En femtedel av Sveriges fjärilsarter och drygt en tiondedel av våra blomflugor var också rödlistade.

Sedan 1950-talet har antalet bin minskat, och numera kollapsar och försvinner hela bisamhällen vilket oroar forskare i hela världen. Det finns flera teorier om orsaken, men troligtvis rör det sig om en kombination av parasiter och sjukdomar, förändrade jordbruksmetoder – som gör att det finns för lite blommor och variation i landskapet – samt en ökad användning av bekämpningsmedel. Vilda pollinatörer påverkas därutöver av gödsling och markanvändning.

Ju fler olika arter desto bättre
I ett vidare perspektiv är hela vår livsmiljö beroende av att det finns många arter på vår jord. Arterna samspelar med varandra på ett komplext sätt, och om en art försvinner kan det få förödande konsekvenser för många andra arter inklusive oss själva. Ju större artrikedom desto större motståndskraft mot plötsliga förändringar i miljön, som klimatförändringar.

Vad kan vi göra?
Läs hur du kan hjälpa till på webbsidan https://www.naturskyddsforeningen.se/raddabina/


Källa: https://www.naturvardsverket.se/


Propolis – vad är det?

När bina lagar och tätar sitt bo använder de bikitt, också kallat kittvax eller propolis. Bina täcker dessutom döda inkräktare i boet med propolis så att inte skadliga mikroorganismer ska tillväxa. Råmaterialet till propolis är kåda från barrträd och hartsöverdrag från knopparna hos vissa lövträd som bina samlar på bakbenens pollenkorgar, därför kan även pollen ingå. Bina tuggar sedan ihop kittet.

Propolis är desinficerande och innehåller antibiotiskt verksamma ämnen. Hittills har mer än 300 ämnen identifierats i propolis. Redan för ett par tusen år sedan visste man att propolis kunde hjälpa mot hudåkommor. Det användes också vid balsamering av de döda. Idag är det ett uppskattat naturläkemedel, och i den traditionella sjukvården används det för desinfektion av munhåla och svalg.


Källa: https://www.biodlarna.se/

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Vad är inflammation?

Makrofag - immunsystemet

När en inflammation fungerar som den ska hjälper den immun­försvaret att läka kroppen, men ibland går det fel och den gör istället skada.

Inflammation är en del av kroppens immunförsvar och kan orsakas av infektion av mikroorganismer, främmande ämnen eller skada. Inflammationen aktiverar i sin tur immunförsvaret som tar bort hotet och reparerar skador som uppstått. Om en infektion ligger kvar dold och blossar upp senare orsakar den inflammation först då.

Inflammationen kan vara lokal och begränsad till ett visst område, eller så kan den påverka större områden eller system i kroppen.

När inflammationen gör skada
Ibland går det fel och inflammationen gör mer skada än nytta. Den kanske är för kraftig eller fortsätter trots att den fullgjort sin uppgift. Den kan också starta utan att den behövs. Allergi och vissa andra sjukdomar kan utlösa en inflammation. En inflammation kan efter att den försvunnit ha skadat vävnaderna så att det fortfarande gör ont.
Inflammationen kan vara akut eller kronisk. Om den är akut brukar den ge värme, rodnad och smärta. Man kan också få feber och påverkas allmänt. En kronisk inflammation innebär att den är långvarig eller livslång.

Immunsystemets två delar
Immunsystemet består av två delar, en medfödd och en adaptiv. Det medfödda immunsystemet är icke-specifikt och reagerar snabbt. Det adaptiva utvecklas hela tiden och lär sig känna igen främmande molekyler.

Vid allergier – där främmande men ofarliga ämnen utlöser försvaret – och autoimmuna sjukdomar – där immunförsvaret angriper kroppens egna celler och vävnader – fungerar inte det adaptiva immunförsvaret normalt. Dess aktivering av inflammationsprocessen är ”onödig” och missriktad. Exempel på autoimmuna sjukdomar är multipel skleros (MS), ledgångsreumatism, psoriasis och typ 1-diabetes. Vissa auto­immuna sjukdomar kan istället innebära att aktivering inte sker när den borde och kan då ge exempelvis ökad infektionskänslighet.

Det finns också sjukdomar med återkommande attacker av inflamma­tion (autoinflammation) där man inte hittar någon infektion eller autoimmun orsak, utan det är det medfödda immunsystemet som aktiveras.

Inflammation vid rubbad balans
Obalans i kroppen, exempelvis oxidativ stress, rubbad blodfetts­sammansättning, mycket fettvävnad som producerar inflammations­drivande cytokiner eller låg kortisolproduktion på grund av stress, kan orsaka låggradig kronisk inflammation. En ond cirkel av försvars­aktiviteter startar och kan leda till andra systemstörningar som utvecklas till sjukdomar som åderförfettning och typ 2-diabetes.

Rökning är skadligt för immunförsvaret. Stress, inklusive sömnbrist, påverkar immunförsvaret negativt. Mycket hård träning kan också stressa kroppen, och det är då särskilt viktigt med återhämtning och bra mat.

Immunförsvaret kan byggas upp
En hälsosam livsstil med bland annat medvetna kostval och motion minskar mängden inflammationsdrivande ämnen i kroppen och gynnar immunförsvaret på många olika sätt, inklusive tarmflorans samman­sättning och balans.


Källor:
https://www.akademiska.se/forskning-och-utbildning/centre-of-excellence/inflammation2/
https://liu.se/forskningsomrade/autoimmunitet-och-allergi

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Promenad minskar inflammation

Promenad - kan minska låggradig kronisk inflammation

En halvtimmes promenad om dagen kan minska inflammationen i kroppen hos äldre med åldersinflammation.

Låggradig kronisk inflammation är vanligt hos äldre personer. Denna åldersinflammation kan bidra till att muskelmassan minskar. Den samspelar dessutom ofta med det metabola syndromet som ökar risken för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Det metabola syndromet är ett tillstånd med förhöjda värden för blodsocker, blodfetter och blodtryck tillsammans med stort midjeomfång.

Forskare vid Örebro universitet studerade hur fysisk aktivitet på olika intensitetsnivåer påverkade markörer för inflammation hos en grupp äldre kvinnor. De undersökte vad som hände när en halvtimmes stillasittande byttes ut mot lika lång tid där deltagarna promenerade i normal gångtakt alternativt i raskt tempo.

Graden av inflammation minskade av den raska promenaden hos både personerna med metabolt syndrom och de utan. Normal gångtakt kunde kopplas till sänkt nivå av åtminstone enstaka inflammations­markörer.


Källa:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29462102

Boktips: ”Hälsorevolutionen” och ”Bliss” av Maria Borelius

Hälsorevolutionen och Bliss, av Maria Borelius

Hälsorevolutionen är den fascinerande berättelsen om en kunskapsresa såväl som en livsresa och om upptäckten av en antiinflammatorisk livsstil. Bliss är boken som tar vid där Hälsorevolutionen slutade.

Maria Borelius, prisbelönt vetenskapsjournalist, författare och entreprenör, var 52 år när hon började känna sig gammal, trött, nedstämd och sliten. Det blev början på en undersökande resa jorden runt för att träffa forskare vid den vetenskapliga frontlinjen och pussla ihop kunskap.

Snart klarnade bilden av hur inflammation verkar ligga bakom både åldrande och våra vanligaste folk­sjukdomar. Men också vilka möjligheter som finns att motverka inflamma­tion. Sakta men säkert upptäckte hon en helt ny livsstil – den antiinflammatoriska – som kom att förändra hennes liv.

Hälsorevolutionen är spännande och användbar, med massor av aha-upplevelser, enkla kurer, recept och tips som hjälper dig att komma igång med ditt ”nya” liv.

Forskningen kring inflammation går framåt i rasande takt, och i Bliss fortsätter Maria Borelius sin personliga resa och kunskapsjakt. Hon följer forskare och guruer runtom i världen och lägger det spännande pusslet om hur vi når ett ännu bättre jag.

I boken visar Maria hur man går vidare med den antiinflammatoriska livsstilen med hållbara vardagsrutiner som ger mer harmoni och balans. Hon delar med sig av de bästa insidertipsen och ger läsaren helt nya genvägar och enkla knep som verkligen fungerar. Maria bjuder också på egna misslyckanden och utmaningar hon mött på vägen.

Bliss innehåller 50 antiinflammatoriska vardagsrecept, tränings­program, inköpslistor och humoristiska vardagsinsikter.

Maria Borelius, författare (foto Robin Gautier)

Arteriografen avslöjar din kärlålder

Mäta kärlens hälsa med arteriograf

Om blodtrycksmätningen komplet­teras med under­sökning av kärl­stelhet med arteriograf kan risken för hjärt-kärlsjukdom bedömas säkrare.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige i dag. Högt blodtryck, bukfetma, högt blod­socker, blodfettsrubbning, rökning, stillasittande och stress är kompo­nenter som ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Även andra sjukdomar, låggradig inflamma­tion i kroppen och mediciner kan påverka hjärt-kärlhälsan negativt.

Kärlsystemet åldras
När blodtrycket stiger med åldern beror det oftast på att motståndet i mindre kärl ökar på grund av åder­förfett­ning. Senare i livet blir dessutom de större artärerna stelare när elastiska fibrer ersätts med kollagenfibrer. Inte enbart strukturel­la förändringar i blodkärlen påverkar hur trånga och stela de är, utan också försämringar i funktionen hos blod­kärlens innersta cellskikt, endotelet.

Hur stelheten ökar naturligt med åldern ligger till grund för en skala som kallas kärlålder. Kärlen kan stelna i förtid och kärlåldern blir då högre än den biologiska åldern.

Stela blodkärl skadar hjärtat
Om blodkärlen är trånga och stela tvingas hjärtat arbeta hårt för att skapa ett högt tryck för att kunna pumpa ut blodet. Hjärtat ansträngs och skadas på sikt. Pumpför­mågan försämras då, och hjärtsvikt kan uppstå.

Kontinuerligt högt blodtryck skadar blodkärlens inner­väggar och endotel, och det kan orsaka åderförfettning, vilket gör kärlen ännu trängre och stelare samtidigt som blodflödet bromsas. Det är alltså en ond cirkel. Tillförseln av syre och näring till kroppens organ och vävnader hämmas.

Behandling viktigt
Artärstelhet och belastning på kärl och hjärta kan minskas med hjälp av ökad fysisk aktivitet och kostom­läggning. En rökare måste förstås sluta röka. Medicin kan också behövas.

Kontrollera artärerna
Arteriografi brukar definieras som en röntgenavbildning av artärer med hjälp av kontrastvätska som förts in i en viss artär eller i artärsystemet, vanligen med kateter. Angiografi är däremot en övergripande term och innebär undersökning av insidan av blodkärl och organ. Arteriografi är alltså en sorts angiografi.

Vissa privata kliniker erbjuder en typ av arteriografi där inget ingrepp görs vid undersökningen, man säger att den är noninvasiv. Apparaten som används kallas arteriograf och liknar en vanlig blodtrycks­manschett kopplad till en dator.

En undersökning med arteriograf kan ge information om aortas och de större artärernas stelhet samt de mindre artärernas funktion. Främst brukar pulsvågshastighet (pulse wave velocity, PWV) och augmenta­tionsindex (AIx) beräknas. Dessutom fås ett mått på det centrala blod­trycket som anses förutse risk för hjärt-kärlsjukdom mycket bättre än blodtrycket som traditionellt mäts i armen. Hur bra genomblödningen är i hjärtats kranskärl kan också beräknas.

Kompletterar de vanliga under­sökningarna
Många av de som får hjärtinfarkt eller stroke hör inte till riskgrupperna. Artärerna kan vara stela utan att den drabbade vet om det och trots att blodtrycket fortfarande är normalt.

Pulsvågshastighet – PWV
Aortastelhet, mätt som pulsvågs­hastighet, är ett effektivt mått på risken att drabbas av hjärt-kärl­sjukdom. Ju stelare kärl desto snabbare rör sig pulsvågen. Inflam­matoriska förändringar som åder­förfettning kan också ge ökad pulsvågshastighet.

En pulsvåg – tryckvåg – går ut från hjärtat och fortplantas genom kroppens alla blodkärl samtidigt som blodet pumpas ut. När vågen på sin väg möter en förgrening i kärlträdet bildas också en tillbaka­studsande tryckvåg som går åt motsatt håll. Båda den utgående vågen (svarta pilar på bilden nedan) och den studsande vågen (vita pilar på bilden nedan) kan mätas i en blodtrycks­manschett på armen.

Hur lång tid det går mellan dessa vågtoppar hos personen som undersöks jämförs med avståndet mellan två specifika punkter på dennes kropp – halsgropen och blygdbenet (två X på bilden nedan). Detta ger pulsvågs­hastigheten.

Pulsvågsförstärkning
De båda tryckvågorna förstärker varandra – höjden på den utgående pulsvågen ökas med den motgående pulsvågens höjd, vilket kallas puls­vågsförstärkning. Tillsammans utövar de ett tryck mot blodkärlens innerväggar.

Den motgående pulsvågens höjd speglar funktionen hos kärl­väggarnas innersta cellskikt, endotelet, och dess förmåga att få kärlen att utvidgas samt hur stela eller trånga kärlen är, något som kan bero på åderförfettning. Det är dessa mindre blodkärl som står för största delen av motståndet i hela kärl­systemet. Ju större motstånd desto större motgående tryckvåg. Om aorta dessutom är stel möter den motgående vågen den utgående vågen tidigare där den är högre – eftersom pulsvågshastig­heten, PWV, som sagt är högre – och alltså blir det sammanlagda trycket större, vilket är mer påfrestande för hjärtat.

Augmentationsindex – AIx
Skillnaden mellan pulsvågs­förstärk­ningen och den utgående, ursprungliga tryckvågen används för att beräkna augmentationsindex, AIx, som alltså är kopplat till de mindre artärernas tillstånd.

Ett argument för att mäta både PWV och AIx är att PWV inte anses öka så mycket med åldern förrän efter 50-årsåldern medan AIx förändras mer före denna ålder.

Artärer och endotel >
Blodtryck och pulstryck >


Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Blodtryck
”Pulstryck och artärstelhet – betydelse för kardiovaskulär risk”, Vaskulär Medicin 2010 , Vol 26 (Nr 3), s. 146-150

blodkärlen och blodets väg - arteriograf mäter funktionen

Inuti kroppen – blodkärlen

Artärer och endotel

Artärerna är de blodkärl som transporterar syrerikt blod från hjärtats huvudartär aortan och ut till vävnaderna – eller syrefattigt blod från hjärtat till lungorna för att det ska syresättas där. Små artärer kallas arterioler.

På insidan är kärlväggen klädd med ett cellager som kallas endotel. Härifrån avges ämnen som reglerar viktiga funktioner hos kärlen, som vidgning och samman­dragning, och håller dem friska exempelvis genom att skydda mot inflammation och åderförfettning.

Den mer eller mindre tjocka kärl­väggen hos artärer är uppbyggd av bland annat stödjande kollagenfibrer, elastiska elastinfibrer och muskelceller.

Vidgning av ett blodkärl sker dels tack vare elasticiteten i kärlväggen, dels när nervsignaler och ämnen från endotelet får musklerna i kärlväggen att slappna av.

Blodtryck och pulstryck

Vanligen när blodtrycket mäts fås ett systoliskt och ett diastoliskt tryck, vilket är de två ytterligheterna under den arteriella pulsvågen – det högsta trycket på en artär vid hjärtats sammandragning när blodet pumpas ut – systole – och det lägsta trycket mot kärlväggen när hjärtat utvidgar sig och blodet strömmar fritt – diastole.

Pulstrycket är skillnaden mellan dessa båda mått. Pulstryckets storlek beror på hur friskt och väl­tränat hjärtat är samt kärlens förmåga att utvidgas. Högt pulstryck betraktas som en riskmarkör för stelhet i aorta. Högt pulstryck kan också skada endotelets funktion och öka risken för åderförfettning i kärlen.

Allemansrätten är till för alla

En viktig del av den svenska kulturen är allemans­rätten. Alla ska kunna vistas i naturen. Men med rättigheter följer skyldigheter som man ska känna till.

I Sverige har alla rätt att röra sig i naturen och vistas där tillfälligt även på privat mark om det inte är någons privata tomt. Vi kan plocka bär, svamp och vissa växter. För fiske gäller speciella regler, likaså för skyddade områden. Med rätten följer skyldighet att visa hänsyn mot markägare, andra människor och djurliv, och att vara varsam med växter och natur. Vissa arter är dessutom fridlysta.

Från början har man utgått från sed­vanerätt, vad man av tradition fått göra sedan länge, och tolkning av vad man inte får göra – det som inte är förbjudet är i princip tillåtet. Alle­mansrätten har i efterhand även skrivits in i lagen, men i allmänna ordalag. Det står att ”alla skall ha tillgång till naturen enligt allemans­rätten”, och att den som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall ”visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den”.

Norge, Finland och Island har liknan­de rättigheter, och i andra länder kan man ha rätt att röra sig i naturen i vissa områden, exempelvis national­parker.

Ta reda på vad du får göra
På Naturvårdsverkets webbplats kan du läsa om vad som gäller beroende på vilken aktivitet du tänker ägna dig åt: https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Allemansratten/

Lingon är inte bara goda utan innehåller också nyttiga polyfenoler.

Lingon är inte bara goda utan innehåller också nyttiga polyfenoler. I en svensk studie med feta möss uppmättes lägre viktuppgång, blod­sockerhalt, insulinresistens och inflammationsnivå då mössen ätit lingon.

Vanligt vatten

Var rädd om vattnet på vår jord

Rent vatten är en åtråvärd natur­resurs som vi kanske tar för given i Sverige. Men även vi behöver vara rädda om det.

I Sverige förbrukar en person 200-400 liter rent vatten per dygn. Enligt FN behöver en människa 25-40 liter per dag till dryck, matlagning och hygien. I ett flertal länder saknar många rent vatten överhuvudtaget. Vatten behövs också för odlings­bevattning och i industrier. Eftersom det på många håll i världen är brist på vatten skapar detta konflikter när olika grupper vill ha kontrollen över det. Skolors brist på sanitära förhål­landen gör dessutom att flickorna får stanna hemma. Kvinnorna har ofta ansvar för att hämta vatten, vilket tar tid från arbete och studier.

Även i Sverige får vi ibland vatten­brist. Vi behöver hushålla med kran­vattnet och se över använd­ningen till annat än dryck. Att bidra till att vattnet får förbli så rent som möjligt och att inte belasta vatten­verken i onödan är viktigt.

Vad kan du själv göra?

  • Välj alltid kranvatten istället för flaskvatten.
  • Köp inte produkter som innehåller antibakteriella kemikalier.
  • Häll inte miljöfarligt avfall i avloppet utan lämna det till en miljöstation.
  • Källsortera och lämna även miljö­farligt skräp till en miljöstation.
  • Lämna överblivna mediciner till apoteket.
  • Tvätta om möjligt bilen på en (miljö­certifierad) biltvätt, annars upp­ställd på en gräsyta.
  • Dammsug ordentligt före golvtvätt, dammet innehåller ämnen som inte bör finnas i uthällt skurvatten.
  • Använd aldrig hobby- och konst­närsfärger som innehåller kadmium.
  • Impregnering på skor och kläder ska inte innehålla högfluorerade ämnen (PFAS).
  • Använd tandkräm och deodorant utan triklosan.
  • Överdosera inte tvätt- och ren­göringsmedel, det finns dessutom miljövänliga alternativ.
  • Köp miljömärkta produkter så utsätts du och miljön för mindre mängd kemikalier.
  • Papperskorg på toaletten gör att sådant som stör vattenrenings­verken inte spolas ner.


Källor:
http://www.svensktvatten.se/fakta-om-vatten
https://www.redcross.se

Tänk på hjärnan i magen

Det enteriska nerv­systemet finns i magen och kallas därför ibland för bukhjärnan. Det samspelar med övriga nervsystemet och resten av kroppen.

Det enteriska nervsystemet finns i magen och kallas därför ibland för bukhjärnan.

För att alla delar av kroppen ska fungera till­sam­mans behövs nerv­systemet – hjärna, rygg­märg och nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans det centrala nerv­systemet, CNS. Nerverna som skickar iväg eller tar emot informa­tion kallas gemensamt för det perifera nervsystemet, PNS.

Avancerat nervsystem i magen
Allt oftare talar man nu om det enteriska nervsystemet, ENS. Det är nät av nervceller omkring mat­strupen, magsäcken och tarm­kanalen. ENS och CNS skickar signaler till varandra, men mag-tarmkanalen skulle kunna fungera hjälpligt på egen hand. Därför ses ibland ENS som ett eget nervsystem, inte bara en del av PNS, och kallas för bukhjärnan. Det är ett mycket avancerat system som, liksom hjärnan, samspelar med immun­systemet och hormon­systemet. Dessutom påverkar mikroorganis­­merna i tarmarna – tarmfloran – hela nervsystemet.

Signaler tas emot och skickas iväg
Aktiviteten i mage och tarm styrs av ENS med hjälp av en stor uppsättning signalämnen som liknar de som finns i hjärnan. ENS reglerar utsöndring och upptag av ämnen samt rörelser. I ENS finns nervceller som känner av kemi och händelser i mage och tarm. Dessa signalerar till ”omkopplings­nervceller” som i sin tur signalerar till sekretomotoriska nervceller och även kopplar mellan dessa. De sekretomotoriska nervcellerna signalerar till målceller för att något specifikt ska hända, som rörelse eller utsöndring av ett ämne. Dessa händelser fungerar i vissa fall också som signaler och kommunikation. Målcellerna kan finnas i exempelvis glatt muskulatur, hormon­utsöndrande körtlar och blodkärl.

Frisk mage, frisk hjärna?
Nervcellerna i ENS kan skadas av olika ämnen, och då blir förstås mag-tarmfunktionen störd. Exempel på några skadliga ämnen forskare har funnit är en sorts molekyl som finns på vissa bakterier samt fettsyran palmitat som finns i fet mat.

Sjukdom i mage eller tarm kan orsaka skador även på nervcellerna i hjärnan, och vissa sjukdomar kan drabba nervcellerna i både ENS och hjärnan. Irritabel tarm (IBS) och Parkinsons sjukdom är ett par exempel på sjukdomar där ENS är drabbat. Vad som är orsak och verkan är inte alltid lätt att veta. Ett annat samband som vissa forskare nämner är att många barn med autism har en mag-tarmkanal med sjukliga avvikelser.

ENS kan ha betydelse för hur hjärnan styr våra känslor och beteenden – och tvärtom. Att känslor kan påverka matsmältningen vet man sedan längre.

Bra mat för bukhjärnan
Uppenbarligen behöver man ta hänsyn till hela människan för att behandla och optimera nervcells­funktionen i både ENS och systemet som inbegriper tarm, tarmflora och hjärna. En hälsosam livsstil inklusive bra kost har stor betydelse. Frukt, bär och grönsaker brukar anses positivt för mag-tarmhälsan.

Många av dessa livsmedel innehåller bland annat hälsosamma kostfibrer och polyfenoler som är bra inte minst för mage och tarm. Rödbetor, spenat och ruccola är rika på nitrater som har många positiva hälsoeffekter. Nitraterna omvandlas i kroppen till kväveoxid som har visats stärka magslemhinnan genom bättre blodgenom­strömning och tjockare slemskikt, vilket skyddar mot både magsår och bakterieangrepp som annars kan utlösa allvarliga infektioner i kroppen. Dessutom nämns ofta i dessa sammanhang fermenterad mat som sägs vara bra för tarmfloran och därmed också för ”de båda hjärnorna”.


Källor:
https://www.hjarnfonden.se/2017/01/hjarnan-i-magen/
https://www.1177.se/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-och-nerver/
http://www.vetenskaphalsa.se/bukhjarnan-nastan-lika-smart-som-hjarnan/
https://edux.se/lektion/enteriska-nervsystemet-ens-och-autonoma-nervsystemet-ans-gastrointestinalkanalen/
https://www.perfekthalsa.se/tarmen-den-andra-hjarnan/
http://www.uu.se/nyheter-press/pressmeddelanden/pressmeddelande-visning/?id=161&typ=pm
https://www.forskning.se/2018/06/06/din-tarmflora-paverkar-hur-du-mar/

Boktips – Hjärtvänlig mat

Livsstilsboken som skyddar ditt hjärta

Hjärtvänlig mat av Annika Tidehorn och Gun-Marie NachtnebelDet finns mycket vi själva kan göra för att förebygga sjukdomar i hjärta och kärl. Genom att bland annat minska på stressen, motionera och äta rätt kan vi påverka vår hälsa i positiv riktning.

Författarna Annika Tidehorn och Gun-Marie Nachtnebel har inter­vjuat forskare och experter och sedan sammanställt de bästa råden för bättre hjärthälsa.

Boken består av en faktadel och en receptdel. I recept­delen finner du hjärtvänlig mat med mycket grönt, härliga tillbehör, goda röror, bra frukostar och mättande mellanmål.

© 2025  Råkraften.se