OCR-löparen Jens utmanade sig själv

Jens Jexmark - OCR

Här berättar Jens Jexmark om hur han trots sitt hjärtfel började träna och tog sig till VM i OCR.

Jens Jexmark heter jag. Jag är 44 år och föddes med ett hjärtfel kallat pulmonalisstenos. Kortfattat innebär detta att lungpulsåderns klaffar inte kan öppna eller stänga sig helt, vilket belastar höger hjärtkammare extra mycket när blodet pressas genom lungorna.

Jag opererades 1978 i Lund vid 4 års ålder, och ingreppet var lyckat så att jag förhoppningsvis skulle kunna leva ett normalt liv – dock med restriktioner gällande fysisk aktivitet som läkarna inte trodde skulle bli möjligt för mig. Mina klaffar stänger fortfarande inte helt, och jag har ett tydligt blåsljud från hjärtat. Hjärtfelet innebär att syresättningen till mina lungor motsvarar cirka 70 % jämfört med ett friskt hjärta.

Under min uppväxt och skolgång blev jag nekad att delta i löpning eller tuffare konditions-idrott, och min mönstring till militärtjänstgöring blev en ganska kort historia.

Tröttnade på att vara en andfådd pappa
Jag blev pappa till min första dotter, Noelle, för 8 år sedan, och 2 år därefter föddes min andra dotter, Linnea. För lite mer än 3 år sedan, efter att jag reflekterat över hur andfådd jag kunde bli av att gå i trappan eller till och med läsa längre meningar när jag läste godnattsagor för mina barn, beslutade jag mig för att utmana vad läkarna och mina föräldrar sagt under alla dessa år. Jag bestämde mig för att börja löpa med målsättning att en dag kunna springa 1 mil utan att kollapsa.

Det beslutet blev början på en helt ny livsstil, intresse för kosthållning och vetenskap om vad som kunde få mig att prestera bättre. Min första löprunda var cirka 700 meter. Jag trodde jag skulle dö efteråt, men jag gav mig inte och fortsatte att springa varje dag i 3 månader. Sedan började allt släppa. Andningen blev bättre, pulsen jämnare, och jag kunde börja njuta av längre och längre löprundor.

Idag kan jag springa en halvmara under 2 timmar utan större problem, och genom löpningen har jag fastnat för Obstacle Course Racing, OCR, där jag springer 15-20 lopp om året samt lyckats kvalificera mig för både EM och VM i min åldersgrupp 40-44.

Träning och rödbetsjuice
Jag började läsa om fördelarna med nitrat i rödbetor för cirka ett år sedan och har sedan dess både ätit och druckit rödbeta som ett dagligt komplement till min kost. De senaste 6 månaderna har jag uteslutande använt en viss sort. Det är en juice utan andra tillsatser än lite äpplecidervinäger, och den har hjälpt mig i min träning. Koncentrerad rödbetsjuice tar jag med mig när jag flyger till tävlingar.

Jag upplever en bättre syresättning när jag dagligen konsumerar rödbetsjuice, och tro mig, jag behöver all hjälp jag kan få för att väga upp min syrebrist från mitt hjärtfel. Rödbetsjuice hjälper mig i min satsning mot VM 2018 i England.

Grönt ljus från läkaren
Jag har sedan min operation gått på regelbundna kontroller med EKG, ultraljud och arbetsprov för att bedöma hur läckaget i mina hjärtklaffar utvecklats. Hösten 2016 var jag senast på kontroll. Detta var cirka 18 månader efter det att jag påbörjat min utmaning att bli en löpare.

Glädjande nog, för både mig och min kardiolog, konstaterades att läckaget i hjärtat minskade vid hög puls, och jag fick grönt ljus att fortsätta min satsning, dock med restriktionen att tydligt lyssna på kroppens signaler. Jag tränar alltid med pulsband och övervakar min puls noggrant för att inte gå över gränsen där jag tar totalt slut, främst på grund av syrebrist och mjölksyra som jag lätt drar på mig.

Bilden här är från VM 2017 i OCR i Kanada där jag kom på plats 99 av 291 startande i min ålderskategori. Detta var väldigt stort och känslosamt för mig då jag aldrig trott att jag någonsin skulle stå på startlinjen till ett VM, än mindre fullfölja mästerskapet med mitt handikapp.

Jens Jexmark

Tänk på: Den som har någon sjukdom bör diskutera livsstilsförändringar med sin läkare.

Obstacle Course Racing, OCR, är en sorts hinderbanelöpning som kombinerar terränglöpning och crossfit. Banorna är förlagda i kuperad terräng, ofta med avsnitt med vatten eller lera. På banan finns också hinder där deltagarna exempelvis ska klättra, krypa, bära eller hoppa.

Sagt på Facebook om rödbetsjuice

För mig gör den positiv skillnad på både blodtryck och mage, tycker till och med att den är god.

Min man har druckit [rödbetsjuice] i över ett år och hans värden är så jäkla bra nu.

Funkar bra, ger en god effekt av ett glas precis innan man ska springa, även om man är trött.

Rödbetor – kväveoxid – polyfenoler

rödbetor - kväveoxid - polyfenoler

Rödbetans nitrater har blodtryckssänkande effekt och ökar prestationsförmågan. Även dess färgämnen hjälper till.

Rödbetor och kväveoxid
När du äter rödbetor eller dricker rödbetsjuice får du i dig nitrater. Via blodomloppet hamnar de sedan i spottkörtlarna och saliven. Av nitraterna bildar munbakterier nitrit som sväljs ner till magen. Därefter omvandlas nitritet till kväveoxid som deltar i viktiga processer i kroppen, exempelvis reglering av blodtrycket.

Kväveoxid och polyfenoler
Vissa polyfenoler i frukter, bär och grönsaker hjälper till vid kroppens omvandling av rödbetans nitrater till kväveoxid. Exempel på sådana polyfenoler är rödbetans färgämnen, betalainerna. Polyfenoler finns även i bland annat lingon och andra bär, vindruva, grönt te och granatäpple. C-vitamin är också positivt för bildningen av kväveoxid.

Cellens kraftstationer mitokondrierna

Rödbetsjuicens nitrater bra för cellens kraftstationer mitokondrierna

Forskningsresultat från Karolinska institutet visar att energi­tillverk­ningen och syreanvändningen i cellerna påverkas positivt av nitrat som finns i rikliga mängder i grönsaker som sallad, spenat och rödbetor.

Mitokondrierna är cellernas kraft­verk. De använder syre för att oxidera organiska födoämnen och därmed frigöra energi som kan omvandlas till adenosintrifosfat – ATP.
Cell med mitokondrier - gynnas av nitrat från rödbetsjuice
När ATP bryts ner frisätts den lagrade energin och används i cellens energikrävande processer i bland annat musklerna.

Svensk studie med nitrat
I studien vid Karolinska institutet fick friska försökspersoner äta nitrat under tre dagar. Därefter fick de utföra ett cykelarbete varpå forskarna analyserade prover från lårmusklerna och jämförde med resultaten från ett annat tillfälle då samma personer istället fått placebo före cykelarbetet. Efter nitratintag sågs en påtaglig förbättring av effektiviteten hos mitokondrierna, med minskad syreförbrukning och större bildning av det energirika ämnet ATP per förbrukad syre­molekyl.

– Mitokondrierna har en helt central roll i cellernas ämnesomsättning. Det är sannolikt att en förbättrad mitokondriefunktion har många goda effekter i kroppen och förklarar en del av grönsakers nyttighet, säger professor Eddie Weitzberg som tillsammans med professor Jon Lundberg leder forskningen.

Resultaten är av idrottsfysiologiskt intresse men kan även ha betydelse för sjukdomar där mitokondrierna fungerar dåligt, som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

Källa: http://ki.se/nyheter/nitrat-forbattrar-mitokondriefunktion

Forskningsanslag till rödbetsstudie

Mattias Carlström, docent i fysiologi vid Karolinska institutet, tilldelades i höstas ett forsknings­anslag av Hjärt-Lungfonden. Det ska användas till att undersöka rödbetans möjligheter att minska risken för typ 2-diabetes, njursvikt och hjärt-kärlsjukdom.

Mattias Carlström, docent i fysiologi vid KI
Mattias Carlström, docent i fysio­­logi vid KI

Man vet att det finns ett samband mellan högt blodtryck, typ 2-diabetes och njursvikt. Mycket tyder på att det också finns en koppling mellan oxidativ stress som skadar de små blodkärlen, brist på det kärlvidgande ämnet kväveoxid och många av västvärldens folksjukdomar.

Varför rödbetor?
Rödbetor innehåller bland annat nitrat som omvandlas till kväveoxid i kroppen. Att rödbetsjuice därför kan sänka blodtrycket genom förbättrad funktion hos blodkärlen har visats i många välgjorda forskningsstudier. Dessutom innehåller rödbetor betalainer som fungerar både som färgämnen och antioxidanter.

Antioxidanter motverkar för höga halter av fria radikaler, bland annat reaktiva syreradikaler, som annars kan orsaka oxidativ stress. Dessutom gynnas processen i kroppen där nitrat omvandlas till kväveoxid som i sin tur antas skydda mot oxidativ stress.

Studie med patienter
I en klinisk studie kommer patienter med hjärt- och njursjukdom eller diabetes att få dricka rödbetsjuice två gånger per dag. Carlströms forskargrupp ska undersöka hur rödbetsjuicen påverkar patienternas blodtryck, njurfunktion och insulinkänslighet.

Om studien faller väl ut kan det innebära både nya behandlings­metoder och kostråd som kan förebygga vanliga folksjukdomar.

Källor:
http://ki.se/nyheter/mattias-carlstrom-tilldelas-sex-miljoner-kronor-av-hjart-lungfonden
http://rödbetsjuice.se/diabetes-och-rodbetor

Protein – uppbyggnad och underhåll

Kalvar - det finns andra proteinkällor än kött

Vi behöver protein hela livet. Inte bara för att bygga upp muskler och andra kroppsceller, utan också för reglering av kroppens funktioner. Vilka proteinrika livsmedel vi väljer påverkar både vår hälsa och miljön.

Proteinernas beståndsdelar är aminosyror. Vissa aminosyror, de essentiella, är livsnödvändiga att få färdiga via maten eftersom kroppen inte kan tillverka dem.
Kött - det finns andra alternativa proteinkällor
Animaliska proteiner från exempelvis kött, fisk, ägg och ost har en amino­syra­komposition vars proportioner passar oss bra. Dessa födoämnen är också rika på protein. Äter man vegetabiliska proteiner är det viktigt att variera dessa födoämnen för att få i sig tillräcklig mängd av de olika aminosyrorna.

Hur mycket protein man ska äta är en ständig diskussion bland de som tränar hårdare än genomsnittet. Om du får i dig för lite energi per dag förbrukas proteinet även som energikälla.

Vad maten kostar i förhållande till vad man får funderar många på. Vilken påverkan produktionen av maten har på miljön debatteras också flitigt. Där är kostnaderna inte lika påtagliga för oss, men negativ påverkan på miljön drabbar alla.

Mindre kött för hälsans och miljöns skull
Livsmedelsverket anser att vi i Sverige äter mer kött än vi behöver. Att dra ner på kött och chark­produkter kan minska risken för cancer. Även Världscancerfonden och Jordbruksverket rekommenderar att vi minskar animaliekonsumtionen av hälsoskäl. Samtidigt är kött det livsmedel vars produktion skadar miljön mest.

Olika köttslag, ursprungsland och typ av uppfödning har olika mycket påverkan, men faktum kvarstår – djur­produktionen står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. All miljöpåverkan som människans odling orsakar mång­dubblas när grödan ska ta vägen genom ett djur istället för att ätas direkt av en människa.

Alternativa proteinkällor
Problemet är globalt och befolknings­­mängden ökar. Alterna­tiva proteinkällor som alger, mikro­organismer, kött som har odlats i cellkultur och insekter diskuteras alltmer. Insekter kan ätas som de är eller exempelvis malas till mjöl. Det är redan vardagsmat för två miljarder människor.

För att få samma mängd protein från kor som man kan få ut från till exempel gräshoppor kräver kor 25 gånger mer foder och 300 gånger mer vatten, medan de producerar 60 gånger mer växthusgaser.

Källa: https://www.radron.se/

Gurkmejapasta och guldmjölk

Gurkmejapasta

2 dl vatten eller ingefärsjuice (32 % ingefära)
½ dl gurkmejapulver
½ tsk malen svartpeppar

Blanda samman i en kastrull, låt koka upp under omrörning och sjud på svag värme i 6 minuter.

Förvara pastan i kylskåpet. Den håller i upp till två veckor. Pastan kan också frysas in i portionsbitar.

Gurkmejapastan kan användas till den populära drycken guldmjölk eller till matlagning.

Guldmjölk

Häll 3 dl mjölk av valfri sort (till exempel havredryck, kokosmjölk, sojadryck eller vanlig mjölk) i en kastrull och lägg i 1-2 tsk gurkmeja­pasta. Krydda med mald karde­mumma och/eller kanel efter smak. Den som vill ha ännu mer svart­peppar tillsätter det. Rör om och värm drycken tills den börjar ryka. Njut!

1 tsk kokosolja eller rapsolja kan blandas i guldmjölken om man önskar (särskilt om mjölken har låg fetthalt). Både svartpeppar och fett sägs öka upptaget av curcumin som är ett av flera intressanta ämnen i gurkmeja.

Min historia – Jan-Åke Hörnberg

Jan-Åke Hörnberg - min historiaJag är 66 år och pensionerad. Ursprungligen kommer jag från Örnsköldsvik, men för två år sedan flyttade jag och min fru Annelie till Stockholm.
För att försöka hålla oss friska dricker vi nyttiga juicer, äter kosttillskott och promenerar varje dag. Vi tar inte några mediciner alls. Däremot har jag lidit av halsbränna i många år. Ingenting från Apoteket har fungerat, inte heller Annelies homeopatiska behandlingar.

Eftersom vi tycker om nyttiga juicer köpte min fru tranbärsjuice en dag. Vi blev väldigt förvånade när mina sura uppstötningar försvann på en vecka. Det hade vi inte alls väntat oss. Nu dricker jag 1 dl tranbärsjuice varje dag sedan något år tillbaka och har inga besvär.

Tranbärsjuicen är frisk och god, och ibland blandar vi ut den med vatten och använder som måltidsdryck. Dessutom dricker vi varje dag en juice på rödbetor och granatäpplen. Den dricker vi för dess renande effekt och för att den har blodtryckssänkande effekt.

Jan-Åke Hörnberg

Den antiinflammatoriska gurkmejan

I flera tusen år har gurkmeja använts som krydda, färgämne och medicin i Sydostasien. De senaste 25 åren har den moderna medi­cinska vetenskapen intresserat sig mer och mer för gurkmejans hälso­samma effekter.

Immunförsvaret ska skydda mot infektion och cancer­celler. Inflammation är en del av kroppens immunförsvar och aktiveras av infektion, främmande ämnen eller skada. Infektioner kan ligga latent och blossa upp senare. Allergi och vissa andra sjukdomar kan också utlösa en inflammation.

Vid autoimmuna sjukdomar fungerar inte försvaret normalt utan angriper även kroppens egna celler och ger en långvarig inflammation, något som kan ligga bakom exempelvis typ 2-diabetes, Alzheimers, hjärt-kärl­sjuk­domar, artros/artrit och tarm­sjukdomar.

Behandling av inflammation
De flesta som får diagnosen muskelinflammation lider inte av någon kronisk inflammations­sjukdom. Om du för övrigt är frisk är det vanligen en lågintensiv över­ansträngning i en muskel som orsakar inflammationen. Den bakomliggande orsaken, exempelvis ensidig belastning, behöver åtgärdas, samtidigt som läkaren kan ordinera antiinflammatoriska läkemedel.

Enligt laboratoriestudier har gurk­meja antioxidativa, antiinflamma­toriska, antimutagena och anti­mikrobiella egenskaper.

Gurkmeja och andra kryddorGurkmeja innehåller bland annat cirka 5 % curcumin och andra curcuminoider som är växtpigment. De fungerar även som antioxidanter.

Curcumin ökar nivåerna av anti­oxidativa enzymer och stoppar reaktiva syreradikaler. Därigenom hämmas aktiviteten hos de enzymer och andra ämnen som produceras vid inflammation. Även turmeroner, som är flyktiga oljor från seskviterpener i gurkmeja, är kända för att motverka inflammationer. Men gurkmeja innehåller också andra ämnen, som polysackarider.

Naturlig gurkmeja är bäst
I en studie med möss och råttor testades gurkmeja­extrakt där både curcuminoiderna och oljorna tagits bort. De kvarvarande polysacka­riderna hade effekt mot både akuta och kroniska inflammationer. Detta har också visats i kliniska försök med knäledsinflammationer. Av den anledningen rekommenderas naturlig gurkmeja istället för kapslar med bara curcumin eller turmeroner.

Lämplig daglig dos gurkmejapulver anges ofta vara 1-5 teskedar. Den som är blödningsbenägen bör råd­fråga sin läkare innan stora mängder gurkmeja intas.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3885190/

Recept på gurkmejapasta och guldmjölk >

Vad är grejen med rödbetsjuice?

Rödbetor - rödbetsjuice - varför, hur mycket?
Foto: Madde Källström

Vissa av oss älskar smaken på rödbetsjuice. Många föredrar sorter med en aning äppelcider­vinäger eller en skvätt lingonjuice i. Andra blandar i en rödbetsshot i sin smoothie. Det finns också goda juiceblandningar av rödbeta och granatäpple eller rödbeta och lingon. Men finns det fler anledningar att dricka rödbetsjuice än bara smaken?

Varför ska man dricka rödbetsjuice?

Man kan dricka rödbetsjuice av flera skäl. Till att börja med är det nyttigt i största allmänhet – Världshälso­organisationen, WHO, och Livsmedelsverket har slagit fast att intag av grönsaker, frukt och bär minskar risken för ohälsa. Rekommen­derad mängd är 5 hg. Till 1 dl okoncentrerad rödbetsjuice av en viss sort på marknaden används cirka 1,5–1,6 hg rödbetskross.

Det finns dessutom en mängd vetenskapliga rön som visar på många fördelar med att inta just rödbetor och rödbetsjuice.

Rödbetan innehåller flera nyttiga ämnen, men dess eftertraktade nitrater är vattenlösliga och en del försvinner vid kokning eftersom vattnet hälls bort. Nitraterna behålls dock när rödbetorna exempelvis pressas till juice, rostas i ugnen eller äts rårivna.

Kväveoxid har många funktioner
Nitratet omvandlas i kroppen till kväveoxid som är viktigt för många biologiska processer. Kväveoxiden har goda effekter på bland annat blodtryck, hjärt-kärlhälsa, funktionen hos cellernas ”kraftverk” mito­kondrierna och magslemhinnan. Prestationsförmåga och ork ökar, vilket är gynnsamt för både idrottare och personer som av ålders- eller hälsoskäl har nedsatt träningsförmåga.

För att inte förstöra omvandlingen av nitrat till kväveoxid bör man inte skölja munnen med bakteriedödande medel eller spotta mycket eftersom goda munbakterier är inblandade i processen.

Rödbetans färgämnen
Enligt forskningsresultat har dessutom rödbetans färgämnen, som gemensamt kallas betalainer, antioxidativa effekter som motverkar många sjukdomar. Antioxidanter förstärker också nitraternas effekt.

Hur mycket rödbetsjuice ska man dricka?

Den som dricker rödbetsjuice av hälsoskäl, till exempel för att sänka blodtrycket, dricker oftast 1-2 dl om dagen. Blandas den med juice från antioxidantrika bär förstärks effekten.

För att öka prestationsförmåga och ork är den rekommenderade mängden 5 dl vanlig okoncentrerad rödbetsjuice eller motsvarande mängd rödbetskoncentrat 2-3 timmar före träning eller tävling. Vissa laddar också upp med en daglig dos veckan före en tävling. I vetenskapliga studier har visats att 5-8 mmol nitrat ger bäst resultat. Fördelen med koncentrat är förstås att man inte behöver dricka så stor mängd vätska.

När man dricker så mycket rödbetsjuice för prestations­förmågans skull rekommenderas att göra uppehåll emellanåt för att effekten inte ska avta, vilket den kan göra efter två veckors regelbunden användning.

Kan man dricka för mycket rödbetsjuice?

Några risker med att regelbundet dricka rödbetsjuice har inte påvisats. Ofarlig rödfärgning av urinen är vanligt. Koncentrerad rödbetsjuice bör man prova sig fram med och kanske blanda ut lite eller undvika att dricka på fastande mage om magen är känslig.

Att nitrat från grönsaker skulle kunna bilda cancerogena nitrosaminer hos människan har inte påvisats och motsägs av det faktum att övriga ämnen i rödbetor, exempelvis betalainer, polyfenoler och folat (vitamin B9), tvärtom har kunnat visas motverka bildning av nitrosaminer.

Barn under ett år ska däremot inte inta nitratrika livsmedel som ruccola och andra gröna bladgrönsaker eller rödbetsjuice eftersom deras kroppar inte kan hantera det än.

Jordsmak?
Rödbetans söta jordiga smak kommer från geosmin som produceras av mikrober i jorden. Det är också det du kan känna lukten av när det regnar. Ämnet finns även i andra växter och i sötvattensfisk. Om man inte är så förtjust i smaken kan den dämpas med vinäger eller citron.

 

Källa: http://rödbetsjuice.se/hur-mycket-rodbetsjuice

 

© 2025  Råkraften.se