Råkraften Nr 12

Råkraften Nr 12
Nr 12

Vi är många som funderar på hur vi ska öka vår livs­kvalitet. Vissa av oss kanske lite mer ju äldre vi blir. Med åldern följer föränd­ringar i kroppen och därmed andra förut­sättning­ar. Att röra på sig är inte mindre viktigt med åren. Det gynnar hälsan och ger mer ork. Där kan också kosten ha stor betydelse oavsett ålder.

Det är aldrig för sent att börja träna. Diana Kämpe berättar om hur hon som 38-åring startade sin karriär som ultralöpare på elitnivå.

Bär och rödbetor ligger oss varmt om hjärtat. Dessa godsaker brukar du kunna läsa om i Råkraften, så även i detta nummer.

Vi tar också upp att läkarna sällan ordinerar frukt, bär och grönsaker mot ohälsa, trots många forsknings­rön om dessa råvarors positiva hälsoeffekter.

Läs mer >


Vad är juice?

När du köper dryck i en flaska eller kartong med frukt, bär och grön­saker i namnet eller på etiketten – hur vet du vad du får i förpack­ningen?

Hur mycket av drycken består av pressad råvara och hur mycket är exempelvis tillsatt socker eller vatten? Förhoppningsvis kan du läsa dig till det på etiketten. Men det bör också framgå av dryckens namn.

Juice är 100 % frukt, bär eller grönsaker
Benämningen ”juice” är skyddad av livsmedelslagen. Juice får bara innehålla pressade frukter, bär eller grönsaker. Inget socker får vara tillsatt. Däremot innehåller förstås råvaran mer eller mindre av de naturligt förekommande socker­arterna fruktos, glukos och sackaros. Råsaft är samma sak som juice – inget annat än saften från frukt, bär eller grönsaker har använts.

Juice kan vara drickfärdig eller koncentrerad. Den drickfärdiga juicen kan ibland vara gjord av koncentrerad juice som sedan blandats med vatten igen så att den återfått naturlig vattenhalt, men den ska då heta ”juice från koncentrat”.

”Färskpressad” innebär bara att juicen inte tillverkats av koncentrat. Den kan ibland ha lagrats länge. Råvaran kan också ha varit fryst före pressning. Livsmedelsverket avråder från benämningen ”färskpressad”.

Står det att juicen är ”nypressad” ska det också stå hur långt före bäst före-datumet som den pressats.

Tillverkaren kan välja att värmebe­handla – pastörisera – juicen eller låta bli. Pastörisering dödar skadliga mikroorganismer och ger längre hållbarhet utan tillsatt konserve­ringsmedel. Det finns också andra konserveringsmetoder.

Andra fruktdrycker
”Nektar” är en dryck som ska inne­hålla 25–50 % fruktråvara, alltså juice eller fruktpuré. Denna blandas med vatten samt oftast även socker eller andra sötningsmedel. Det finns också drycker med lägre halt fruktråvara; fruktdryck, saft, cider och fruktsoppa.

Frukt, bär och grönsaker är bra för hälsan
Juice innehåller visserligen mindre fibrer och är processad jämfört med färska råvaror, men den kan vara en hjälp på vägen att få i sig tillräckligt stora mängder av frukt och grönt. Vi bör äta minst 5 hg varje dag för hälsans skull enligt Livsmedels­verket.


Källa: https://www.svenskajuiceforeningen.se/om-juice/

Rödbetsjuice till mycket

  • Marinera jordgubbar i koncentrerad rödbetsjuice
  • Blanda koncentrerad juice i din vinägrett till salladen
  • Gör fisksås genom att vispa i lite limesaft och smör i upphettad koncentrerad juice
  • Byt ut mjölken i pannkakssmeten till rödbetsjuice
  • Om du brukar göra rispappersrullar – doppa rispappret i juice efter att du doppat det i hett vatten
  • Koka ris eller quinoa i juice, gott med fetaost till
  • Hemgjord glass där en del av mjölken/grädden bytts ut till rödbetsjuice passar med choklad eller hallon

Tips 2020

Träningstrender 2020
Enligt Worldwide Survey of Fitness Trends 2020 är några av de globala trenderna gruppträning, träning med fokus på hälsa och välbe­finnande, träningsprogram för seniorer samt konceptet ”Motion är medicin” som ska förebygga och behandla svåra kroniska sjukdomstillstånd.

En svensk sorts halloumi
Den som väljer bort kött av ideologiska skäl och istället äter cypriotisk halloumi borde kanske fundera på alternativ även till den. Cypriotiska mjölkkor får 40 gånger mer antibiotika än svenska. Håll utkik efter svenska ostar av halloumityp, de kallas exempelvis eldost, grillost eller stekost.

Jackfruit istället för kött
Jackfruit är en stor frukt som växer i träd i Asien. Den kan tillagas så att den liknar kyckling- eller fläskkött i smak och konsistens. Den är kalori- och proteinfattig men rik på både lösliga och olösliga fibrer. Googla fram ett recept på fooled pork – pulled jackfruit – om du är nyfiken.

Kostråd i vården

Dålig kost är en av de största globala riskfaktorerna för sjukdom och för tidig död. Tyvärr får patienter inte alltid information om vad de bör äta och dricka.

En fjärdedel av alla vuxna svenskar har så ohälsosamma matvanor att de riskerar att bli kroniskt sjuka eller dö i förtid. Majoriteten av västvärldens sjukdomar och dödsfall är kopplade till livsstil och kost. Bra mat är tyvärr inte tillgänglig för alla i världen, men de som har förutsättningarna har inte alltid kunskaperna. Det är alltså viktigt att informera människor.

Tillgång till information
Hur får vi veta vad som är bra för oss att äta? Media förmedlar både vetenskapliga rön och ogrundade påståenden. Vänner och bekanta berättar om sina egna erfarenheter av olika dieter. Livsmedelsverket, som är en statlig myndighet, ger råd om mat och hälsa till hela befolkningen och riktar sig till friska personer, medan råd till sjuk­vården och patienter är Socialstyrelsens ansvar.

Inom sjuk- och hälsovården är möjligheterna att få bra information om kost och näringslära väldigt varierande. De beror ofta på vårdinrätt­ningens rutiner och på vilken yrkeskategori, exempelvis dietist, nutritionist eller läkare, eller vilken enskild yrkesperson patienten får träffa.

Individanpassad information
En person som arbetar inom sjuk- och hälsovården bör kunna tala med patienter om vad som är bra för dem att äta eller vad de ska undvika. Det handlar inte bara om att känna till de övergripande kostråden som gynnar en god hälsa, utan också om att kunna använda kostråd i riktad behandling av specifika sjukdomar och tillstånd.

Kostråd måste också anpassas efter individuella förutsättningar. Barn, gravida och äldre har speciella behov, och för den som har någon sjukdom kanske myndigheternas generella råd inte alls är bra.

De flesta läkare är förstås medvetna om kostens betydelse för hälsan och har goda generella kunskaper, men många kan inte besvara sina patienters frågor om vad just de ska äta och dricka, utom möjligtvis i allmänna ordalag. Sällan kompletteras medicinlistan med tips om något visst livsmedel.

Råd om kost känsligt ibland
Att förmedla kostråd till en patient är inte alltid enkelt. Många som arbetar inom vården vittnar om att patienter kan känna att de skuldbeläggs och att kostråden är ett intrång. Matvanor är förknippade med så mycket mer än näringsintag. Vi har traditioner, fördomar och känslor kopplade till vad vi äter eller inte äter. Hur en person får informationen och hur delaktig hen känner sig i kostplanen påverkar möjligheten att förändra beteendet.

Vårdpersonal förväntas bortse från egna erfarenheter och ge både patientanpassade och allmänna nationella kostråd, och de sammanfaller inte alltid.

Svårt att bevisa effekter
Att exempelvis frukt, bär och grönsaker har positiva hälsoeffekter vet de flesta idag. Men det är svårt att leda i bevis vad som är välgörande och vad som är skadligt att äta. Under vår livstid hinner vi äta mycket, och ofta varierar kosthållningen. Det vi åt under en period kan påverka oss långt senare. Kostråd baseras ofta på en typ av forskning som bara kan påvisa tänkbara samband mellan matvanor och ökad sjuklighet, så kallade observationsstudier eller befolkningsstudier.

Vetenskapliga studier under en bestämd tid, med slump­mässig indelning av del­tagarna i grupper där vissa utsätts för det som ska undersökas och andra utgör kontrollgrupp, är inte helt lätt att utföra och resultatet kanske ändå inte kan över­föras direkt till hela befolk­ningen, även om man använder beräknings­modeller som tar hänsyn till andra skillnader hos deltagarna.

Det finns också de som menar att vissa kostråd är föråldrade och bortser från nya forskningsresultat.

Kunskapsbrist hos vissa läkarstudenter
En internationell studie av läkares utbildning i näringslära visar att läkarstudenter generellt sett får bristfällig kunskap om kost och hälsa. Det bekräftas av låga resultat i tester, och studenterna själva efterfrågar mer undervisning i ämnet. Samtidigt såg forskarna att särskilda utbildningssatsningar på näringslära gav fördelar för såväl patienter som vården i stort.

Att testa på sig själv
Många vill prova att ändra sin kost för att må bättre efter att ha läst eller hört talas om något speciellt livsmedel eller en viss diet. Även om alla inte reagerar likadant på det de stoppar i sig – det gäller både kost och medicin – kan det vara värt ett försök, tänker man. Det är dock viktigt att den egna läkaren ger klartecken till den kostförändring man tänker göra, och att resultatet följs upp. Kanske kan det till och med ge läkaren nya insikter!


Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31538623
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/kostrad-maste-kunna-fa-anpassas-till-individen-32486

Diana är en riktig kämpe

Diana Kämpe gick på tre år från ”soffpotatis” till rekordhållare i danskt 6-dagarslopp. Från tjejmilen till världens tuffaste ultralopp. Här berättar hon själv.

När jag var 38 år jobbade jag väldigt mycket. Jag stressade och levde på kaffe, socker och snabbmat. Min hälsa tog stryk, och till slut bestämde jag mig för att börja röra på mig. Jag anmälde mig till tjejmilen i Stockholm, började springa och ändrade snart också min kost och livsstil. Eftersom jag är ensam med mina barn, som var mindre då, var löpning enkelt för mig. Jag kunde springa tidiga morgnar och när barnen var på träning eller kalas.

Snabbt upptäckte jag att jag hittat min talang och mitt stora intresse. Idag 7 år senare är jag elitmotionär. Jag tävlar i ultradistans, alltså ultramarathon, och springer lopp som är längre än den vanliga marathon­distansen 42,195 km. Det längsta jag sprungit hittills är 1 005 km. EM och VM arrangeras på 100 km samt 24 timmar.

Representerar Danmark eller Sverige
Jag är dansk medborgare men är sedan ett par decennier bosatt i Stockholm. Nyligen har jag fått svenskt medborgarskap. Jag är nu med i båda landslagstrupperna men behöver välja vilka färger jag skall springa i framöver.

I EM i 24-timmarslöpning 2016 tävlade jag för Danmark och var då med om att slå danska lagrekordet för kvinnor. Ett år senare representerade jag Danmark vid VM i 24-timmarslöpning. Fram till för 2 år sedan hade jag det danska rekordet i 6-dagarslöp och hoppas en dag kunna ta ett sådant rekord igen.

BUS och Spartathlon
I tävlingen BUS (Backyard Ultra Sydkusten) springer man en 6 706-metersbana en gång i timmen – hinner man inte till nästa start inom en timme är man alltså utslagen. Detta fortsätter tills bara en person återstår. 2018 vann jag damklassen. I följande års BUS, 2019, fanns det ingen damklass men jag var den kvinna som sprang längst.

De tre senaste åren har jag genomfört Spartathlon som räknas som världens tuffaste ultralopp. Det startar vid Akropolis i Aten och går till statyn av kung Leonidas i Sparta, en distans på 247,6 km. Löparna har 36 timmar på sig att genomföra loppet, och ungefär hälften av deltagarna kommer fram till Sparta.

De mest krävande loppen går bara att springa en gång per år. Mitt nästa lopp går i februari 2020, målet är att kvala in till EM i 24-timmars för Sverige och/eller direkt till Spartathlon nästa år. Jag har ännu inte bestämt vilket jag vill springa.

Andra meriter är ”En svensk klassiker” och långlopp som guide åt synskadad löpare.

Hittat balans i livet
Att vara ensamstående mamma till två tonåringar och ekonomichef på ett stort internationellt bolag och dessutom kunna vara elitlöpare går tack vare fokus, disciplin, stort driv, mod, sund kost, vilja och vardags­glädje. Vännerna och min nya familj inom ultralöpning är viktiga för mig.

Mitt mål har alltid varit en balanserad vardag, och det har jag verkligen fått. Jag tävlar bara mot mig själv och vill gärna göra lite bättre hela tiden. Att jag sedan har kvalificerat mig till landslaget och slagit rekord är ett fantastiskt resultat som har överraskat mig.

Diana Kämpe, ultralöpare

Juice och tränare
Jag tar hjälp av juicer och smoothies för att få i mig alla vita­miner och mineraler som kroppen behöver under hård träning så att jag utvecklas, blir starkare och håller mig frisk. Mina juicefavoriter är två blandningar, en med rödbeta och lingon och en med flera råvaror inklusive ingefära och gurkmeja.

Jag har nog lite svårt att göra saker lagom och har därför varit skadad i flera omgångar. För att få hjälp att planera träningen på ett hälsosamt och långsiktigt sätt anlitade jag en tränare. Jag har sedan 2013 jobbat med två helt fantastiska tränare som lärt mig allt jag behöver och idag är mitt dagliga stöd och min motivation.

Gillar att vandra och inspirera
Utöver löpningen tycker jag om att vandra. Jag älskar att vistas i naturen. För några år sedan vandrade jag till Mount Everest Basecamp (5 376 m ö h), och nästa vandringsmål är toppen av Kilimanjaro. Tystnaden, att jobba sig framåt och uppåt med kroppen och känslan av att vara på världens topp är det som lockar. Andra intressen är yoga och min härliga trädgård där jag får återhämtning.

Jag vill också inspirera människor till en balanserad och harmonisk vardag med hälsosam kost, träning och tillräckligt med sömn – nödvändigt för att hålla sig frisk och orka med en hektisk vardag och kunna prestera både i karriären och privat.

Mina tips till dig som vill börja träna är: Hitta drivet inom dig, bestäm dig och njut av resan. Ha alltid ditt ”varför” klart för dig. Skaffar du en tränare behöver du inte fundera så mycket själv, det är ”bara att göra”. Köp snygga kläder, skor och prylar som matchar, det blir faktiskt roligare. Att anmäla sig till ett lopp är motiverande. Spring till och från jobbet om du har möjlighet, då hinner du träna även hektiska dagar. Hitta DIN väg, den finns.



Diana Kämpe
Följ Diana på Instagram: @dianaultrarunner

Det vi kallar bär

Vad är egentligen skillnaden mellan frukter, bär och grönsaker? De botaniska definitionerna stämmer inte alltid överens med vad vi brukar kalla dem.

När en växt blommar och pollineras kan sedan frukter bildas. De innehåller frön som växten kan föröka sig med. Frukter kan vara torra eller saftiga när de är mogna. Om de är saftiga och dessutom innehåller flera frön klassas de som bär. Körsbäret som innehåller ett enda frö är alltså inte ett bär. Om frukterna är torra är inte heller de bär, även om de skulle innehålla flera frön, exempelvis nötter – inklusive gräsfrön – och baljväxters baljor.

Skenet kan bedra
Vissa frukter består av andra växtdelar än själva frukten (en pollinerad blommas fruktämne), till exempel jordgubbe, ananas och äpple. De är skenfrukter. Sedan finns det frukter som kan tyckas ha flera frön men egentligen är flera enfröiga frukter som vuxit ihop, som hallon, och då inte räknas som bär. Jordgubben, som dessutom är en skenfrukt, består också av flera hopvuxna enfröiga frukter.

Botanik och dagligt tal
Utifrån definitionen ”mångfröig frukt med saftig fruktvägg som inte öppnar sig” räknas blåbär, vinbär och vindruvor som bär. Men det gör också apelsiner, gurkor, tomater och bananer, för att nämna några exempel. Så långt den botaniska beskrivningen av de frukter som kan kallas bär. Men vi brukar säga ”bär” om de saftiga frukter som är små nog att stoppa direkt i munnen. Sedan finns det ju giftiga bär som man inte ska äta förstås.

Grönsaker kallar vi växtdelar som är ätbara, som rötter, stjälkar, blad och blommor, men även mindre söta frukter, som gurka och tomat.


Källa: http://faktabanken.nu/fruktochbar.htm

Magiska molekyler i färgstarka bär

Våra nordiska bär är riktiga antioxidantbomber. De färgrika bären innehåller höga halter av olika polyfenoler med många positiva hälsoeffekter.

Emellanåt hör man talas om nya superbär med exotiska namn. De trendiga bären sägs ha närapå magiska hälsoeffekter. Men faktum är att våra nordiska bär, som blåbär, lingon, tranbär och aroniabär, fortfarande står sig mycket väl i konkurrensen. Studie efter studie visar att ohälsa kan motverkas om man äter dessa färgstarka bär. Den främsta orsaken till bärens fantastiska egenskaper är deras polyfenoler.

Färgämnen och skydd
Polyfenoler är färgämnen som växten också använder som försvar mot skadliga organismer och UV-strålning. Bär som växer vilt eller är ekologiskt odlade innehåller ofta mer polyfenoler än de som skyddas med bekämp­ningsmedel. När vi äter bären får vi nytta av poly­fenolerna. De har starkt antioxidativ effekt men är även positiva för hälsan på andra sätt. Vissa polyfenoler gynnar exempelvis en frisk tarmflora. Många av våra välfärds­sjukdomar kan motverkas med polyfenoler, och det ökar livslängden.

Olika polyfenoler samverkar
Det fina med bären är att de inne­håller en mängd olika polyfenoler som samverkar vilket förstärker effekten. Detta kan man inte uppnå med kosttillskott med någon enstaka polyfenol i hög dos, utan det kan till och med vara skadligt. Polyfenoler finns också i frukt, grönsaker och andra produkter från växter. Variation är bra, och det är också en jämn tillförsel under dagen eftersom en del av polyfenolerna förbrukas ganska snabbt.

Polyfenoler minskade dödlighet
En italiensk forskningsstudie undersökte intag av polyfenoler i relation till dödlighet hos äldre personer. De 807 deltagarna var 65 år eller äldre när försöket startade. Urinprov togs och halten polyfenoler uppmättes som markör för intaget. När uppföljning gjordes efter 12 år hade 34 % av deltagarna dött, främst av hjärt-kärlsjukdom och cancer.

De delta­gare som hade högst halt polyfe­noler hade också högst överlevnad. Polyfenoler har i tidigare studier visats motverka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och ha anti­cancereffekter.


Källor:
https://academic.oup.com/jn/article/143/9/1445/4615208
https://www.avhandlingar.se/avhandling/3626c8a992/

Aroniabär mot urinvägsbesvär

Urinvägsinfektioner behandlas ofta med antibiotika, men urinvägs­besvär kan förebyggas med aroniajuice visar en norsk studie.

Urinvägsbesvär är en obehaglig åkomma, och om besvären utvecklas till urinvägsinfektion brukar ofta antibiotika krävas. Ett utbrett antibiotikaanvändande ökar risken för utveckling av resistenta bakteriestammar i samhället.

Många dricker juice från tranbär eller lingon för att förebygga eller bromsa begynnande problem från urin­vägarna. Men visste du att även aroniajuice kan hämma bakterierna som orsakar besvären?

Aroniabär innehåller en rik mångfald av polyfenoler som samverkar med varandra, och den totala halten av dessa bioaktiva ämnen är mycket hög. Många av dem fungerar som antioxidanter eller har andra positiva effekter i kroppen. En av dessa är alltså den antibakteriella effekten.

Aronia halverade antibiotika­användning
På vårdhem har många boende urinkateter där bakterier kan börja växa och sedan spridas till urinrörets insida. Det är därför vanligt med urinvägsbesvär som medicineras med antibiotika.

Forskare vid Universitetet i Oslo såg i en studie att antibiotika­använd­ningen gick ner med hela 55 % på ett vårdhem där de boende under tre månader drack i snitt en deciliter aroniajuice om dagen.

Idén till studien kommer från en upptäckt tio år tidigare. En lokal producentgrupp började tillverka aroniajuice, och juicen serverades bland annat på ett sjukhem. Personalen märkte att urinlukten i korridoren minskade på den avdelning som serverade aroniajuice jämfört med den avdelning där patienterna fick annat att dricka. Vid en genomgång av journalerna såg man att användningen av antibiotika mot urinvägsinfektioner också minskat där aroniajuice dracks.

Studien ingick som en mindre del i ett större projekt om aroniabärets bioaktiva ämnen. Den antibakteriella effekten har bekräftats i labora­toriestudier. Man har också exempelvis sett att polyfenoler i aronia kan hämma ett enzym i mag-tarmkanalen så att glukosupptaget efter en måltid minskar, vilket är särskilt positivt för diabetiker. Forskarna har noterat att aronia, liksom många andra växter, kan påverka effekterna av andra läkemedel, något som kan behöva undersökas mer.


Källa: https://forskning.no/alternativ-behandling-bakterier-bioforsk/svartsurbaer-gir-mindre-antibiotikabruk/567570

Visste du det här om aroniabär?

  • Aronian är en vanligt före­kommande prydnads­buske men odlas även för bärens skull.
  • Rik på kalium – sänker blod­trycket och gynnar normal muskel- och nervfunktion.
  • Har extremt hög halt av många olika polyfenoler och andra antioxidanter som förstärker varandras positiva effekt.
  • Ämnen i aronia kan minska blodsockernivå och fettin­lagring vilket motverkar vissa sjukdomar.
  • Lovande laboratoriestudier visar att aronia kan skydda levern från skadliga kemi­kalier.
  • Aronia kan påskynda åter­hämtning i musklerna efter idrottande.
  • Osötad aroniajuice är ett gott alkoholfritt alternativ till rödvin.
  • Aronians sträva smak mildras av någon frostnatt eller ett dygn i frysen.