Sandra är snabbast i skicrossbanan

Sandra Näslund - skicross

Guldmedaljören Sandra Näslund är en mycket välmeriterad skicrossåkare. Men att det blev just skicross var lite av en slump. Här berättar hon själv.

Jag är uppvuxen i Kramfors. Sedan barnsben har jag åkt skidor, men att det blev just skicross var lite av en slump.

Jag har alltid gillat idrott, och fotboll på sommaren och alpin skidåkning (utförsåkning) på vintern var en bra kombination. Min pappa, som alltid varit väldigt engagerad och stöttande, var en av mina tränare fram till gymnasiet.

När jag skulle söka gymnasieskola föll valet på Tärnaby skidhem. I samma veva kom jag med i det svenska landslaget i skicross. Vintern före hade jag testat på skicross eftersom min pappa sett att en skicrosstävling skulle hållas på samma plats och samma vecka som en alpin tävling som jag skulle vara med i.

Efter några år i Tärnaby med studier och träning bor jag nu sedan snart två år i Umeå. Just nu åker jag skicross på heltid.

Skicross passade perfekt
Skicross är en inriktning inom skidsporten freestyle. Banan har doserade kurvor, terrängvågor och olika typer av hopp, likt en motocrossbana. Jag tyckte det var en häftig och rolig sport och kände redan från början att det här verkligen var en sport för mig som både gillade det alpina, att åka runt käppar, men också älskade att vara i parken och hoppa eller ta någon snabb skogsväg ner. I ungefär 10 år har jag åkt skicross nu.

Träning och förberedelser
Beroende på tid på året tränar jag 8–12 pass i veckan. Under sommaren är mitt fokus mycket på styrka och uthållighet. Ju närmare tävlingssäsongen desto mer skidåkning blir det.

För att starta dagen tar jag en ingefärsshot och före träning dricker jag rödbetskoncentrat. Att blanda lite svartvinbärsjuice i smoothien är också gott. Dessa juicer är goda och jag dricker dem också för att få ut ännu mer av min träning.

När jag kopplar av vistas jag gärna i naturen och umgås med familj och vänner. Jag är intresserad av idrott över lag och tycker om att röra på mig. Alla sorts bollsporter är kul.

Meriter hittills
Min satsning har gett utdelning. Nu i år deltog jag för tredje gången i de olympiska vinterspelen vilket resulterade i ett OS-guld. Jag har två VM-guld och har vunnit den totala världscupen i skicross tre gånger och den totala freestyle-världscupen en gång. I världscupen har jag 54 pallplatser varav 28 segrar. I medaljsamlingen finns också fyra SM-guld samt två junior-VM-guld och ett silver. Målet är att utvecklas ännu mer som skicrossåkare och fortsätta hålla en hög och jämn nivå.

Tips till den som vill åka skicross
Till den som idrottar och vill uppnå sina mål, i synnerhet när det gäller skicross, vill jag säga att det viktigaste är att man har kul, idrott ska vara kul. För mig har framgångsreceptet varit att åka otroligt mycket skidor som liten när backen hemma väl var öppen. Skidor i alla dess former, allt från bana till hopp till skog och lössnö. Min allsidighet på skidorna är en stor del av vad som tagit mig dit jag är idag.

Mina råd är att träna alpint för att få en bra grund, försök även om det kan vara svårt att hitta möjligheter att träna i skicrossbana. Eller dela upp det, fixa en start med några rullar, nöt dämpningar i hopp. Träna styrka, kondition, snabbhet och explosivitet.

Alla kan åka skicross, det är såklart ett plus om du gillar fart och hopp samt inte är rädd att trängas i banan med tre andra. Det är bra att ha en allsidighet och bra känsla på skidorna, som sagt. Gärna orädd men taktisk.

Hög internationell nivå
Skicross är en relativt ny och liten sport. Nationellt är det inte så många som håller på med sporten, kanske på grund av att det är svårt att hitta banor att träna i men också för att det inte anordnas så många tävlingar. På internationell nivå är konkurrensen ganska stor, speciellt på herrsidan. På damsidan är vi färre som tävlar, men sporten håller en hög nivå internationellt både på dam- och herrsidan.

Sandra Näslund, mars 2022


En skicrosstävling börjar med ett tidskval där skidåkaren är ensam i banan. De 32 snabbaste herrarna respektive damerna kvalar sedan vidare till finalerna i heat om fyra där de två första över mållinjen går vidare till nästa heat. Skicross finns som världscupgren inom freestyle och som världsmästerskap.

Annons från RÅ.se - vinn en årsförbrukning av våra nya ingefärsshots

Annons från RÅ.se - vinn en årsförbrukning av våra nya ingefärsshots

Gurkmeja skyddar mitokondrierna

Färsk gurkmeja och gurkmejapulver - gurkmejans kurkumin skyddar mitokondrierna

Vid sjukdomar i centrala nervsystemet fungerar ofta cellernas mitokondrier inte som de ska. Gurkmejans kurkumin kan bromsa en försämring.

Inuti cellen finns bland annat mitokondrier som brukar kallas cellens kraftverk. De använder syret vi andas in för att oxidera näringsämnen från maten vi äter. Samtidigt bildas en molekyl som kan lagras och sedan användas som energikälla i cellens energikrävande processer i exempelvis muskler och hjärna. Hjärnan använder mer än 20 % av den energi som bildas. Mitokondrierna är betydelsefulla även för andra viktiga funktioner i kroppen, några av dem är nervcellernas formbarhet och överföring av signaler mellan nervcellerna. Motion både ökar antalet mitokondrier och förbättrar deras funktion.

Mitokondrierna har egen arvsmassa. Med stigande ålder ökar antalet genskador på mitokondriernas arvsmassa och deras funktion försämras. Risken för åldersrelaterade sjukdomar ökar då.

Sjukdomar i centrala nervsystemet
Vid neurodegenerativa sjukdomar drabbas nervcellerna i olika delar av det centrala nervsystemet och bryts långsamt ner och förtvinar. Exempel på sådana sjukdomar är Parkinsons och Alzheimers. Det finns olika orsaker, men bristande funktion hos cellernas mitokondrier spelar ofta in. Detta kan i sin tur vara kopplat till oxidativ och nitrosativ stress (skadligt överskott på reaktiva molekyler), inflammation, giftiga ämnen eller bristande syretillförsel. Det finns också ärftliga mitokondriella sjukdomar.

Gurkmejans kurkumin skyddar
Kurkumin är en polyfenol som tillsammans med andra curcuminoider finns i riklig mängd i gurkmeja. Detta ämne har i studier visats ha en positiv effekt vid olika störningar i centrala nervsystemets celler. Kurkumin skyddar både nerver och mitokondrier från skadliga ämnen samt sjukdomar och skador som hänger ihop med neurodegenerativa sjukdomar.

Kurkuminet motverkar oxidativ och nitrosativ stress genom att minska mängden skadliga molekyler och stimulera kroppens antioxidativa enzymer. Det skyddar också mot inflammation, nervcellsdöd och skadliga processer som beror på giftiga ämnen, som aluminium. Kurkumin kan dessutom förbättra själva funktionen hos mito­kondrierna.

Kurkumin motverkar aluminiumskada
Det finns ofta ett samband mellan vissa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers, mitokondriedefekter och aluminium. I en forsknings­studie hade aluminium orsakat störd mitokondriefunktion i hjärn­cellerna hos råttor, men kurkumin kunde återställa funktionen hos mitokondrierna.


Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31580521
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30825584
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21656326

Annons från RÅ.se - vinn en årsförbrukning av våra nya ingefärsshots

Gurkmeja kan lindra knäartros

Färsk gurkmeja och gurkmejapulver - gurkmeja kan lindra knäartros

Knäartros brukar lindras med motion och medicin. Forskning visar att gurkmeja kan motverka både besvären och läkemedels­biverkningar.

Artros är en kronisk ledsjukdom som orsakar inflammation och smärta. Det är den vanligaste formen av ledinflammation, speciellt hos äldre. Sjukdomen behandlas vanligen med smärt­stillande och anti­inflamma­torisk medicin samt motion för att lindra och bromsa försämring.

Ofta används medicin av typen icke-steroida värk- och inflammationshämmande läkemedel, NSAID. Dit hör diklofenak. Medicinen kan ge vissa patienter biverkningar.

Gurkmeja innehåller curcuminoider
I gurkmeja finns kurkumin och andra curcuminoider som anses ha bland annat en antiinflammatorisk effekt. Ämnena är poly­fenoler och ger också gurkmejans rotstam dess färg. Den guldgula gurkmejan har använts som krydda, färgämne och folkmedicin i tusentals år.

Sammanställning av forskningsrapporter
En forskargrupp sammanställde och utvärderade 16 olika vetenskap­liga studier med sammanlagt 1 810 patienter med knäartros som behandlats med olika typer av gurkmejaextrakt. I elva av studierna jämfördes gurkmejaextrakten med placebo och i de andra fem med NSAID-läkemedel.

Generellt minskade knäsmärtan och rörligheten förbättrades hos patienterna då de fått gurkmejaextrakt i stället för placebo. Effekten var större ju lägre BMI patienterna hade – övervikt motverkade alltså i viss mån den positiva effekten.

Gurkmejaextraktet hade liknande effekt som NSAID-läkemedlen men 12 % mindre biverkningar och låg på samma nivå som placebo.

Större effekt och skydd mot biverkningar
I exempelvis ett av de vetenskap­liga försöken deltog 140 patienter som diagnosticerats med knäartros. Patienterna fick NSAID-läkemedlet diklofenak. Hälften av dem fick dessutom tillskott av en curcuminoidblandning.

Vid försökets start, efter två veckor samt efter 4 veckor, när försöket avslutades utvärderades patienternas knäsmärta och livskvalitet. Patienternas tillstånd förbättrades av behandlingen men i synnerhet hos de som förutom medicin även fick curcuminoider.

Forskarna noterade även eventuella biverkningar av medicineringen. Av de patienter som fick enbart diklofenak drabbades 38 % av biverkningar medan endast 13 % av patienterna fick biverkningar när diklofenaken kompletterades med curcuminoider. Tillskott med curcuminoider inte bara ökade den positiva effekten utan skyddade alltså även mot läkemedelsbiverkningar.


Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33511486
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32311961

Råkraften Nr 17

Råkraften Nr 17
Nr 17

Både nyttig kost och regelbunden motion ingår som bekant i en hälsosam livsstil. Hjärnan är en av kroppens delar som gynnas av fysisk aktivitet. Men många mår bra av att träna hjärnan också. Vi berättar i detta nummer om meditation.

Frukt, bär och grönsaker innehåller ämnen som samspelar på ett positivt sätt. Genom att blanda dessa råvaror får vi i oss ännu fler hälsosamma ämnen som samverkar. I tidningen brukar du kunna läsa om olika råvaror, så även denna gång. Många av dem ingår i olika juiceblandningar.

Motion och sport kan utföras i otroligt många former. Det viktiga är att hitta det man själv trivs med. Jennifer Wallin och Beatrice Gidlund spelar squash och siktar nu mot guld i elitserien. Läs intervjun med dem.

Läs mer >


Ämnen som kroppen behöver

Genom mat och dryck får vi i oss olika ämnen som kroppen behöver.

Genom mat och dryck får vi i oss vatten och olika ämnen. Vi kan också ta upp ämnen via huden och lungorna, men här handlar det om kosten.

En del av de ämnen vi får i oss behöver vi, andra rensas ut som slaggprodukter och vissa kan vara skadliga. Ibland är det mängden som avgör om de är positiva eller negativa för oss.

Näringsämnen brukar delas upp i energigivande och icke-energi­givande ämnen. Kolhydrater, proteiner och fetter är energigivande ämnen medan vitaminer och mineralämnen är icke-energigivande. Näringsämnena kan också ha andra funktioner i kroppen. Många av dem, som vissa fettsyror, aminosyror, vitaminer och mineralämnen, är livs­nödvändiga, essentiella, och måste finnas i kosten.

Andra bioaktiva ämnen och fytokemikalier
Det finns även andra ämnen som har positiv effekt på hälsan; biologiskt aktiva ämnen som verkar på gener, celler eller ämnes­omsättning. Det tycks främst vara kombinationer av dem i en eller flera råvaror snarare än ämnena var för sig som har den goda effekten. Hantering av råvaran spelar också in i hur mycket av ämnet som finns kvar i den färdiga produkten och hur lätt kroppen kan tillgodogöra sig det.

Många av dessa ämnen kommer från växtriket och kallas fyto­närings­ämnen eller fytokemikalier. Ibland inräknas vissa vitaminer här. En del av dem fungerar dessutom som antioxidanter och är också färg­ämnen. Det är en anledning till att blå och röda bär framhålls som särskilt nyttiga.

Antioxidation och överlevnadsaktivering
Fria radikaler fyller en funktion i kroppen – i rätt mängd, på rätt ställe och vid rätt tidpunkt. Antioxidanter, som bildas i kroppen och tillförs med kosten, ska ta hand om överskottet av fria radikaler. Det är när det blir obalans dem emellan som oxidativ stress uppstår.

Att ett ämne har en antioxidativ effekt innebär inte alltid att det bara motverkar ett skadligt överskott på fria radikaler som bildats i kroppen. Det kan också handla om att de gynnar kroppens egna antioxidativa förmåga eller att de motverkar oxidation av cellmembran och fetter. På så sätt skyddar de i förlängningen mot exempelvis inflammation som är en komponent i många sjukdomar.

Man vet nu att den positiva effekten av biologiskt aktiva ämnen inte enbart beror på deras antioxidativa kapacitet utan även på andra positiva egenskaper. Många av ämnena som produceras av växter som ett skydd mot yttre påverkan, som solens strålning, föroreningar, virus, bakterier, svampar och insekter, fungerar inte bara som antioxidanter utan är också mer eller mindre giftiga. När vi äter sådana växter, som förstås inte ska vara giftiga för oss, sägs ämnena aktivera ”överlevnads- och avgiftningsenzymer” som gör oss starkare och mer motståndskraftiga mot negativ påverkan.

Det finns också fytokemikalier som påverkar upptaget av andra ämnen, vilket i vissa fall har positiv effekt, i andra fall negativ effekt.

Enzymer och hormoner
Enzymer är proteiner som reglerar hastigheten på kemiska reaktioner utan att själva förbrukas. De bildas i kroppen eller tillförs med kosten. En del av dem är matsmältnings­enzymer, andra är nödvändiga för funktioner i organ, vävnader och celler. Ofta behöver de ”hjälpämnen”, coenzymer, och dessa kan vara exempelvis vitaminer och mineralämnen.

Hormoner bildas i olika organ eller körtlar men finns också i växter. Det är signalämnen som utsöndras till blodet för att nå speciella celler, och på så sätt styrs processer i kroppen. Fytoöstrogener fungerar på liknande sätt som hormonet östrogen.

Signalsubstanser, å andra sidan, är ämnen som ger kemiska signaler från en nervcell till en annan cell. Vissa signalsubstanser kan också vara hormoner.


Källa: https://www.livsmedelsverket.se

Smoothie med juice, banan och havre

Smoothie med juice, banan och havre

En mättande och hälsosam smoothie passar bra som mellanmål eller lunch. Full med antioxidanter och andra nyttigheter från frukt eller bär tillsammans med välgörande lösliga fibrer från banan och havre. Genom att mixa juice med fibrer jämnas dessutom blodsockerkurvan ut. Smoothien kan varieras i det oändliga.

Grundrecept, stor smoothie

1 liten banan, gärna lite omogen
1 dl havregryn
1,5 dl juice
1 dl havredryck
Några bär eller fruktbitar

Mixa och njut!

Tips på varianter:
Juice med morot och ingefära + jordgubbar
Rödbetsjuice + svarta eller röda vinbär
Blåbärsjuice + hallon
Svartvinbärsjuice + körsbär
Äppelmust + apelsin eller mango
Vissa kombinationer är goda med kokos eller en nypa kardemumma. Prova dig fram!

Meditera mera

Det är populärt att meditera för att öka sitt välmående både fysiskt och psykiskt. Metoderna är många, och de flesta kan hitta någon som passar dem.

Det finns de som tror att meditation bara är ett flummigt uttryck för att vila. Så är det inte. Forskning har visat att olika former av meditation påverkar både strukturer och funktioner i hjärnan.

Meditation utövades redan 1 700 år före Kristus och anses ha sitt ursprung i hinduismen. Idag är meditation ett samlingsbegrepp för flera olika typer av tekniker och övningar som utförs i syfte att uppnå total närvaro och koncentration samtidigt med mental och fysisk avslappning, en kombination av fokus och harmoni. Meditation kan utövas sittande, liggande eller i rörelse.

Klokare beslut
På KTH bedrivs forskning i gränslandet mellan filosofi och neurovetenskap. I en gemensam genomgång av forskningsläget utgår Barbro Fröding, filosofiforskare vid KTH, och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap vid KI, från de rön som visat att olika former av meditation påverkar hjärnans centrala strukturer och funktioner. De former av meditation som ingår i undersökningen är bland annat Mindfulness, Focus attention training och Compassion [medkänsla] training.

– Neurovetenskapliga studier och även historien visar att vi inte alltid tar långsiktiga och socialt hållbara beslut, säger Barbro Fröding. Meditation kan utveckla det goda beslutsfattandet – det som är ansvarsfullt, reflekterat, välinfor­merat och långsiktigt hållbart.

Människor har en tendens att tänka egoistiskt och kortsiktigt och fatta beslut utifrån det. Genom att meditera kan vi öka förmågan att växla perspektiv, få bättre koncentrations­förmåga och minneskapacitet men också förmåga att reglera våra känslor bättre. Vi kan då utveckla ett beteende där vi lever och handlar med större medkänsla och omsorg om även andra människor, enligt forskarna. Inte minst viktigt nu med exempelvis klimatförändringarna som måste motverkas genom att så bra beslut som möjligt tas.

Ökat välbefinnande
Meditation kan hjälpa då en människa mår dåligt av någon anledning. Problem med stress, ångest och oro är vanligt förekommande. Det kan ha många olika orsaker, exempelvis livssituation, negativa upplevelser eller fysisk sjukdom. Med hjälp av meditation kan positiva beteende­förändringar ske och psykiskt välbefinnande förbättras. Samtidigt kan detta gynna den fysiska hälsan, genom att exempelvis sänka eller stabilisera blodtrycket och att motverka andra stressrelaterade symtom.

Mindfulness är en typ av meditation som även används som behandlings­metod inom sjukvården för att öka patientens förmåga att hantera besvär som stress, smärta, sömnproblem, ångest och depression. Metoden kan öka förmågan att hantera negativa tankar och att förstå sig själv.

Den som har någon typ av sårbarhet, som tidigare trauma eller psykisk sjukdom, bör ha någon form av handledning och en stöttande omgivning om de väljer att pröva meditation.

Friskvård
Den 1 juli 2020 utökade Skatteverket det friskvårdsbidrag som företag kan ge till sina anställda skattefritt till att innefatta friskvårdstjänster som levereras digitalt. Det betyder att meditations- och mindfulness-appar är godkända av Skatteverket. Fråga din arbetsgivare!


Källor:
https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/meditation-gor-dig-battre-1.923018
https://www.1177.se/liv–halsa/stresshantering-och-somn/mindfulness

Några olika sätt att meditera

Flicka som mediterar - det finns olika sätt att meditera

Det finns väldigt många olika sätt att meditera. Vilket du väljer kan bero på vad du vill uppnå med meditationen och vilken metod som du trivs med.

Syftet med mindfulness är enkelt uttryckt att träna sin förmåga att vara medveten och närvarande i nuet. Detta kan ske genom att fokusera på andningen eller att analysera något man annars gör utan att tänka på det, till exempel att ta upp ett äpple och smaka på det.

Kroppsscanning är ett sätt att bli både mer närvarande och avslappnad genom att mentalt gå igenom olika delar av sin kropp och känna efter hur den känns. Metoden kan också lindra smärta.

Gående meditation är ytterligare en metod att koppla ihop kropp och sinne, här genom att promenera och fokusera på fotstegen istället för att sitta stilla.

Metta-meditation syftar till att utveckla sin medkänsla för andra men också att acceptera sig själv. Detta kan bidra till bättre konflikt­hantering eller motverka ångest.


Källa:
https://www.insider.com/types-of-meditation

Boktips

Boktips - meditation

Vart du än går är du där

– medveten närvaro i vardagen
av Jon Kabat-Zinn

Jon Kabat-Zinn är docent i medicin med beteenderelaterad och preventiv medicin som specialitet. Han ger konkreta råd om hur vi ska handskas med stress och visar hur viktig meditationen är i detta arbete.

Boken är indelad i tre delar. Den första ger en bakgrund till vad meditation och medveten närvaro är. Den andra innehåller enkla meditationsövningar. Den sista delen handlar om hur man kan använda medveten närvaro, mindfulness, i de dagliga rutinerna.

Stillhetens styrka

– vetenskapen om meditation
av Daniel Goleman, Richard J Davidson

Psykologen Daniel Goleman och psykiatriprofessorn Richard Davidson lägger fram de häpnadsväckande resultaten av sin forskning på området. Fokusförmåga förbättras snabbt, stress och inflammation dämpas påtagligt och stökiga skolklasser blir lugnare. Dessutom får läsaren möta en rad intressanta karaktärer.

Boken visar hur vi påverkas – både själsligt och kroppsligt – samt hur vi ska göra för att få ut det vi vill av meditation och mindfulness.

Lär dig meditera

– en enkel steg för steg-guide för att uppnå inre frid och välbefinnande
av Helena Lindblom

Helena Lindblom har mediterat i över 20 år och håller bland annat kurser och föredrag, både i Sverige och utomlands. Att meditera är ungefär som att trycka på pausknappen och ge dig själv utrymme att andas. Då får du också tillgång till din största potential och den bästa versionen av dig. Det är enkelt, och ju mindre du komplicerar saker, ju bättre och lättare blir det. I denna bok får du tillgång till olika meditationstekniker som varvas med både vetenskapligt validerade påståenden och livsvisdom.

Inte bara vatten i gurka

Gurkor - gurka innehåller nyttiga ämnen.

Gurka är en grönsak som innehåller hälsosamma ämnen.

Botaniskt sett är gurka, Cucumis sativus, egentligen en frukt, närmare bestämt ett bär. Vi kallar den grönsak liksom andra vegetabilier som inte är söta. Gurkan kommer förmodligen ursprungligen från Indien. Det finns ett 30-tal arter av släktet gurkväxter, och hit räknas också zuccini, meloner och pumpor.

Gurka innehåller ungefär 97 % vatten. De andra tre procenten är intressanta. I gurka finns, liksom i många andra grönsaker, en del folat och kalium. Halterna C-vitamin och särskilt K-vitamin är höga. Dessa fungerar bland annat som anti­oxidanter. K-vitamin är även nödvändigt för blodets koagulering och har betydelse för bentätheten. Gurka innehåller också fytosteroler som är bra för blodfettsbalansen.

Inom folkmedicinen används gurkfrön mot hosta och urinvägs­problem. Gurka anses gynna matsmältningen och motverka sur och uppblåst mage. Utvärtes används den för att svalka irriterad hud. Det påstås att en skiva gurka på tungan kan ta bort dålig andedräkt.

I en undersökning fann man 30 bioaktiva ämnen i gurka. De främsta var bland annat stigmasterol, β-sitosterol, scopoletin, luteolin, kaempferol, ferulinsyra, epicatechin, ellaginsyra, quercetin och apigenin.

Även om gurkan består mest av vatten har den en fräsch arom med en fin eftersmak. Om du letar på internet kan du hitta många spännande och goda recept med gurka.


Källa:
https://www.proquest.com/docview/2602146341