Boktips: ”Hälsorevolutionen” och ”Bliss” av Maria Borelius

Hälsorevolutionen och Bliss, av Maria Borelius

Hälsorevolutionen är den fascinerande berättelsen om en kunskapsresa såväl som en livsresa och om upptäckten av en antiinflammatorisk livsstil. Bliss är boken som tar vid där Hälsorevolutionen slutade.

Maria Borelius, prisbelönt vetenskapsjournalist, författare och entreprenör, var 52 år när hon började känna sig gammal, trött, nedstämd och sliten. Det blev början på en undersökande resa jorden runt för att träffa forskare vid den vetenskapliga frontlinjen och pussla ihop kunskap.

Snart klarnade bilden av hur inflammation verkar ligga bakom både åldrande och våra vanligaste folk­sjukdomar. Men också vilka möjligheter som finns att motverka inflamma­tion. Sakta men säkert upptäckte hon en helt ny livsstil – den antiinflammatoriska – som kom att förändra hennes liv.

Hälsorevolutionen är spännande och användbar, med massor av aha-upplevelser, enkla kurer, recept och tips som hjälper dig att komma igång med ditt ”nya” liv.

Forskningen kring inflammation går framåt i rasande takt, och i Bliss fortsätter Maria Borelius sin personliga resa och kunskapsjakt. Hon följer forskare och guruer runtom i världen och lägger det spännande pusslet om hur vi når ett ännu bättre jag.

I boken visar Maria hur man går vidare med den antiinflammatoriska livsstilen med hållbara vardagsrutiner som ger mer harmoni och balans. Hon delar med sig av de bästa insidertipsen och ger läsaren helt nya genvägar och enkla knep som verkligen fungerar. Maria bjuder också på egna misslyckanden och utmaningar hon mött på vägen.

Bliss innehåller 50 antiinflammatoriska vardagsrecept, tränings­program, inköpslistor och humoristiska vardagsinsikter.

Maria Borelius, författare (foto Robin Gautier)

Claudia Payton – Värmländskt stjärnskott

Claudia Payton - kortsprinter

Från rullstolen till löparbanan trots mycket dåliga odds efter skada, nu kort­sprinter i landslaget med sikte på OS 2020. Här berättar Claudia själv.

Jag är kortsprinter på distanserna 60 m och 100 m i det svenska friidrotts­landslaget. Min klubb är Ullevi FK. Vid sidan av min löparkarriär studerar jag till fysioterapeut på Göteborgs universitet.

Idag är jag bland Sveriges snabbaste kvinnor och ligger statistiskt sett tvåa i hela Sverige och åtta genom tiderna i Sverige på 100 m. Men vägen dit var inte alls självklar från början.

Allvarlig olycka
Jag kommer från en idrottsfamilj. Mamma höll på med fotboll och pappa med amerikansk fotboll både i USA och i Sverige. Så länge jag kan minnas har jag varit intresserad av idrott, det är min passion. Jag var tidigt mycket medveten om att jag var betydligt snabbare och starkare än alla andra i min ålder.

Fotboll, friidrott och truppgymnastik var det jag främst sysslade med, men 2011 råkade jag ut för en mycket otäck lårbens­fraktur när jag spelade fotboll. Sedan var det endast rehab som gällde. Sannolikheten att jag skulle komma tillbaka till idrotten var mycket låg. En av läkarna trodde att jag skulle bli bunden till rullstolen för resten av livet.

Öppna nya vägar
Jag fick se en helt ny sida av livet när jag satt i rullstol. Innan skadan hade jag ingen aning om att jag var så stark mentalt. Min disciplin och mitt psyke utvecklades. Efter många om och men och med mycket hårt slit och kämpaglöd lyckades jag göra det många inte trodde var möjligt – att ta mig tillbaka. Per Ingemarsson, sjukgymnast på KMTI, var då, och är fortfarande, ett mycket stort stöd.

Fotboll och truppgymnastik, där jag då hade alla mina vänner, var inte att tänka på längre. Att nu satsa på friidrott var därför det självklara valet, och jag kom in på friidrottsgymnasiet i Karlstad.

Lyckad elitsatsning
Min elitsatsning startade hösten 2014 i Karlstad, och min karriär har sedan dess tagit storm­steg. Med hjälp av tränaren Niclas Broström vann jag redan ett halvår senare mitt första SM-guld på 60 m i F17-klassen. Sommaren därpå tog jag ännu ett SM-guld och fick därmed också debutera i lands­laget för ungdomar. Under 2017 deltog jag i Nordiska mäster­skapen med juniorlandslaget vilket resulterade i brons på 100 m. I EM samma år tog jag mig till semifinal på 100 m i U20.

Under säsongen 2018 represen­terade jag Sverige i det svenska seniorlandslaget på 4×100 m i EM i Berlin som är en av de absolut största inter­nationella friidrotts­tävlingarna. Jag tävlade också individuellt i Norden­kampen på 60 m inomhus och i Finnkampen utomhus på 100 m. Flera andra tävlingar blev det också men då i lag. Jag hann även med att vinna dubbla SM-guld på 60 m respektive 100 m i junior­klassen U23 och att ta brons i senior-SM på 100 m.

Min nuvarande tränare Anders Palmqvist har de senaste 1,5 åren hjälpt mig otroligt mycket med min teknik i löpning.

Årets händelser
I början av säsongen satte jag personligt rekord på 11,50 s vilket tog mig in som åtta genom tiderna bland alla kvinnor i Sverige. Jag representerade Sverige under junior-EM U23 i Gävle där jag placerade mig topp-12 i Europa och var ynka fyra hundradelar från en finalplats. Bra ändå med tanke på flera skavanker under våren och säsongen samt missad grundträning. Efter den senaste skadan återhämtade jag mig snabbt och kunde vinna SM-brons på 100 m i Karlstad.

Under den här säsongen har jag dessutom varit med och vunnit dubbla SM-guld på 4×100 m för min klubb Ullevi FK i senior- respektive juniorklassen U23 samt tävlat i lag-SM där vi tog hem silvermedaljen.

Mål för nästa år
Av mina mål för kommande säsonger är EM i Paris och OS i Tokyo 2020 särskilt viktiga. Jag klarade kvalgränsen till EM i Paris i år men mycket hänger på hur jag presterar till sommaren 2020. Ett annat av mina stora mål är att ta SM-guld för seniorer på både 60 m och 100 m.

Claudia Payton, EM 2019

Återhämtning nödvändigt
Jag har länge haft problem med återhämtningen i mina muskler. En massör i Karlstad rekommenderade mig därför att börja dricka rödbets­juice. Jag testade och redan efter någon månad kunde jag se en positiv effekt. Under tävlings­perioden dricker jag rödbetskoncentrat och under uppbyggnadsperioden en juice på rödbeta och lingon. För att maximera mina chanser att hålla mig frisk dricker jag dagligen juicer av ingefära och aronia.

När jag inte tränar, tävlar eller studerar kopplar jag av med matlagning och bakning som är ett stort intresse. Jag gillar också att vara ute i naturen och att träffa min familj och mina nära vänner som alltid har funnits där för mig.

Claudia Payton

Havtorn skyddar blodkärlen

Havtorn - kan skydda blodkärlen

Den taggiga havtornsbuskens sura bär innehåller en unik blandning av bioaktiva ämnen med positiva hälsoeffekter.

Havtorn anses vara ett ovanligt hälsosamt bär. Halterna av C-vitamin och karotenoider, som betakaroten och lycopen, är höga. Dessutom finns fettsyror, växtsteroler, flavonoider, folat, K-vitamin och E-vitamin i havtornsbär.

Ämnena i havtorn kan tack vare sina olika funktioner skydda mot bland annat hjärt-kärlsjukdom eftersom de motverkar flera av de mekanis­mer som är inblandade i åderförfettning och plackbildning i kärlen.

Åderförfettning komplicerad process
Flera faktorer samverkar vid utveckling av åderförfettning. Högt blodtryck skadar blodkärlen. Om halten blodfetter är hög kan vissa fetter fastna på blodkärlens skadade innerväggar och oxideras, vilket orsakar en inflammation som frisätter mer oxiderande ämnen. Inflammationen kan bli kronisk och mer fett fastnar som oxideras. Immunsystemet försöker hantera skadan men hinner inte med och bidrar istället till påbyggnad av massa.

Dessa områden i blodkärlen kallas plack. Kalcium kan också fastna så att placken hårdnar. När kärlen blir stelare och trängre får hjärtat anstränga sig för att pumpa ut blodet. Brister ett plack kan en blod­propp bildas som förhindrar flödet av syrerikt blod vilket kan ge livs­hotande skador på exempelvis hjärta eller hjärna.

Havtorn positivt för hjärta och kärl
Många av ämnena i havtorn skyddar mot oxidativ stress och inflamma­tion. Både fettsyror och växtsteroler förbättrar blodfettsvärdena. Andra positiva effekter som nämns i en analys av forskningsresultat är sänkt blodtryck. Analysen visar också att havtorn motverkar att fett fastnar i blodkärlen och andra skadliga funktioner som bidrar till plack­bildning.


Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27616182
http://www.lakartidningen.se/OldWebArticlePdf/2/2807/LKT0601s28_33.pdf
http://www.medicinsk-info.se/aderforkalkning.html

Grönkål, en riktig hjärtevän

Grönkål - kan skydda hjärta och kärl

Den populära grönkålen är otroligt rik på näringsämnen och fytokemikalier. Flera av dem skyddar hjärta och kärl.

Förutom mycket höga halter C-vitamin innehåller grönkål flera B-vitaminer inklusive folat, E-vitamin, K-vitamin, betakaroten (förstadie till A-vitamin), lutein, alfakaroten, järn, kalcium, kalium, magnesium, alfalinolensyra, flavonolerna quercetin och kaempferol samt glukosinolater som bildar sulforafan.

Skyddar på olika sätt
När det gäller hjärt-kärlhälsa kan vissa ämnen lyftas fram särskilt. Kalcium, kalium och magnesium är bra för blodtrycket. Alfalinolensyra (ALA) är en omega-3-fettsyra som bidrar till att balansera kolesterolnivåerna. C-vitamin motverkar åderförfettning. Alfakaroten minskar risken att dö i förtid i exempelvis hjärtsjukdom. Många av ämnena i grönkål fungerar bland annat som antioxidanter, vilket är bra för hjärta och kärl. Den som tar blodförtunnande medicin och vill äta K-vitaminrik kost dagligen bör dock rådgöra med läkare.

Inflammation efter hjärtinfarkt
Många patienter som haft hjärtinfarkt har trots behandling kvar en låggradig kronisk inflammation i kroppen. En studie vid Linköpings universitet visade att lutein kan minska immuncellernas inflammatoriska aktivitet och dämpa inflammationen.


Källor:
https://www.livsmedelsverket.se
https://www.1177.se
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8821982
https://www.svd.se/amne-i-gronsak-kan-forlanga-liv
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28527371

Kärv hälsoväktare – tranbäret

Tranbär - kärv, syrlig och nyttig

Den syrliga och lite kärva smaken hos tranbär uppskattas av många, men bären är också bra för hälsan.

De små röda tranbären hittas på låga krypande ris som växer på myrar och mossar. De odlas också kommersiellt. Tranbär är släkt med lingon och innehåller vitaminer och stora mängder polyfenoler, bland annat resveratrol, proantocyanidiner typ A, antocyaniner och quercetin.

Skyddar mot bakterier och inflammation
Tranbär har antibakteriella och antiinflammatoriska effekter som anses motverka infektioner i urinvägarna, mag-tarmkanalen och munnen. Forskning har visat att tranbärsjuice fungerar hämmande på magsårsbakterien Helicobacter pylori via flera mekanismer. Att dricka osockrad tranbärssaft är ett gammalt husmorsknep mot urinvägs­problem som används än idag, och effekten bekräftas också i vetenskapliga försök. Det är förstås ändå viktigt att ta reda på när läkarkontakt vid urinvägsinfektion är nödvändigt. Tranbärsjuice kan även bromsa bakterier som annars orsakar dålig munhälsa och sedan via blodomloppet också skadar blodkärlen.

Gynnar friska blodkärl och hjärta
I studier har forskare sett att tranbär på flera sätt är positivt för hjärta och blodkärl eftersom de motverkar många av de riskfaktorer som är kopplade till hjärt-kärlsjukdom.

I en metaanalys av vetenskapliga publikationer undersöktes tran­bärets möjliga positiva hälsoeffekter på hjärt-kärlhälsa och metabola riskfaktorer hos vuxna försöksdeltagare. Resultatet visade att tranbär sänkte det systoliska blodtrycket och minskade BMI (body mass index), och hos de som var yngre än 50 år ökade det ”goda” HDL-kolesterolet.

Försiktighet vid medicinering och allergi
Personer som använder blodförtunnande medicin bör inte dricka tranbärsjuice eftersom ämnen i den interagerar med medicinen. Den som är allergisk mot acetylsalicylsyra kan reagera även på det naturliga konserveringsmedlet bensoesyra som finns i tranbär, lingon och hjortron.


Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9767006
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27158532
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20943032
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21523220
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27422512
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12058989
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31023488
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21688109

Min historia – Tommy Ekwall

Tommy Ekwall

Mitt namn är Tommy. Jag är 55 år och bor i Göteborg. 2016 fick jag en hjärtinfarkt. Då man röntgade såg man att det var förträngning i alla kärlen och man ville göra en bypass-operation (krans­kärls­operation). Jag informerade dem om att jag har en latent sjukdom som skulle kunna blossa upp vid ett så stort trauma som en sådan operation innebär. De hade möten med dem som kände till sjukdomen och kom fram till att man inte vågade göra operationen, det fick bli ballongvidgning istället. Operationen gick bra och de satte in sju (!) stent. Rekord!

Smärtsamma komplikationer
Tyvärr satte en läkare in ett läkemedel jag absolut inte får äta på grund av den latenta sjukdomen. Ingen uppmärksammade detta och jag åt den i fyra månader. Flera gånger fick jag allvarliga problem och måste åka ambulans akut. För att göra en lång historia kort fick jag enorma problem med mina blodkärl, främst i dem där man gått in vid operationen.

Jag hade kraftiga smärtor i ena låret, pulsådern krampade och jag hade rejält ont. Min högerarm kunde jag inte lyfta, och så fort jag ansträngde den så fick jag en otrolig värk.

Jag var helt säker på att det var mina blodkärl som det var problem med och försökte övertyga en massa läkare om detta, men ingen ville lyssna.

Testade rödbetsjuice
Vintern 2018 bestämde jag mig för att pröva rödbetsjuice. Jag kom ihåg en väninna som varit allvarligt sjuk och vägrade medicinera. Istället drack hon enbart rödbetsjuice och blev frisk!

Jag skrev en inköpslista då jag skulle åka och handla, och längst ner skrev jag ”rödbetsjuice”.

Det första jag såg i butiken var ett stånd med en massa olika juicer, och jag såg direkt rödbetsjuice. Mannen där gav mig ett litet glas med rödbetskoncentrat och det smakade inte så illa. Jag är annars inget fan av grönsaksjuicer. Jag tyckte det var ett lite lustigt sammanträffande och köpte en flaska rödbetskoncentrat (koncentrerad fyra gånger).

Fantastisk effekt
Jag drack en shot på morgonen och en på kvällen. Redan efter en vecka var värken i låret nästan borta! Efter ytterligare en vecka märkte jag av en slump att jag fick upp min högerarm högre än normalt och prövade att lyfta den helt, och det gick! Helt otroligt! Jag har alltid tyckt att det är påhitt, detta med hur bra det är med vissa grönsaker, men nu blev jag övertygad. Jag fortsatte och blev stadigt bättre!

Idag dricker jag fortfarande rödbetsjuicen, för slutar jag så blir jag sämre igen. Mina blodkärl är förmodligen ganska skadade, men dricker jag detta så är jag nästan som frisk. Dessutom märkte jag en del andra saker som även de förändrades positivt. Jag är numera övertygad om hur bra det är med rödbetsjuice och har fått flertalet personer att börja dricka detta.

Jag har provat andra märken som varit utblandade med andra juicer och de smakade illa, så jag kommer hålla mig till koncentratet. Den passar mig bäst i blandningen hälften koncentrat, hälften vatten, annars blir det för blaskigt för min smak. Jag dricker en halvlitersflaska i veckan ungefär. Jag kommer fortsätta dricka samma mängd, och enbart koncentratet, så jag hoppas denna sort kommer finnas kvar.

Inte i så bra skick på över 10 år
Så, från en mycket sjuk skeptiker till en i det närmaste frisk övertygad juicefantast – detta är ett mirakelmedel utan dess like! Människor runt omkring mig säger att de inte har sett mig i så bra skick på över tio år!

Tommy Ekwall

Visste du det här om rödbetor?

  • Rödbetsjuice har använts till att färga hår med ända sedan 1500-talet.
  • Kväveoxiden som bildas i kroppen av rödbetornas nitrat kan fungera som potensmedel.
  • Rödbetsfrön kan groddas eller odlas till skott hemma i köks­fönstret.
  • Rödbeta används som kosttillskott även för hästar.
  • Hos barn under ett år kan nitrit, bildad i kroppen av nitrat från gröna bladgrönsaker som spenat och från rödbetsjuice, hindra transporten av syre i blodet.

Sagt på Facebook om rödbetsjuice – mer

Rödbetor

Fungerar utmärkt! Dricker alltid inför mina lopp och jag presterar alltid bättre då!

Rödbetsjuice sänker blodtrycket. En anhörig har fått slippa medicin efter 6 månaders intag av juice.

Jag dricker varje morgon tillsammans med ingefära shots. Smakar bättre och känner mig piggare också.

OBS! Den som har någon sjukdom bör diskutera sin medicinering och kost med läkare innan förändringar görs.

Råkraften Nr 9-10

Råkraften Nr 9-10
Nr 9-10

En livsstil som håller i längden vill de flesta ha. Genom att ta hand om hjärta och blodkärl kommer vi en bra bit. Arteriografi är en metod att mäta kärlhälsa uttryckt som artärstelhet. Det berättar vi mer om i detta dubbelnummer.

Bra kost och motion är ju viktiga komponenter i en hållbar livsstil. Det vi äter påverkar också hur mycket vi får ut av att röra på oss. Visste du att rödbetor kan förbättra din uthållighet och ork? Det vet idrottare världen över. De dricker rödbetsjuice för att prestera mer. Här kan du läsa om hur det går till.

Vi är många som älskar att röra på oss ute i naturen, vare sig det handlar om terränglöpning, promenader eller friluftsliv. Läs om Hanna som gillar att vara utomhus och prova nya saker. En riktig inspiratör!

Läs mer >


Arteriografen avslöjar din kärlålder

Mäta kärlens hälsa med arteriograf

Om blodtrycksmätningen komplet­teras med under­sökning av kärl­stelhet med arteriograf kan risken för hjärt-kärlsjukdom bedömas säkrare.

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige i dag. Högt blodtryck, bukfetma, högt blod­socker, blodfettsrubbning, rökning, stillasittande och stress är kompo­nenter som ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Även andra sjukdomar, låggradig inflamma­tion i kroppen och mediciner kan påverka hjärt-kärlhälsan negativt.

Kärlsystemet åldras
När blodtrycket stiger med åldern beror det oftast på att motståndet i mindre kärl ökar på grund av åder­förfett­ning. Senare i livet blir dessutom de större artärerna stelare när elastiska fibrer ersätts med kollagenfibrer. Inte enbart strukturel­la förändringar i blodkärlen påverkar hur trånga och stela de är, utan också försämringar i funktionen hos blod­kärlens innersta cellskikt, endotelet.

Hur stelheten ökar naturligt med åldern ligger till grund för en skala som kallas kärlålder. Kärlen kan stelna i förtid och kärlåldern blir då högre än den biologiska åldern.

Stela blodkärl skadar hjärtat
Om blodkärlen är trånga och stela tvingas hjärtat arbeta hårt för att skapa ett högt tryck för att kunna pumpa ut blodet. Hjärtat ansträngs och skadas på sikt. Pumpför­mågan försämras då, och hjärtsvikt kan uppstå.

Kontinuerligt högt blodtryck skadar blodkärlens inner­väggar och endotel, och det kan orsaka åderförfettning, vilket gör kärlen ännu trängre och stelare samtidigt som blodflödet bromsas. Det är alltså en ond cirkel. Tillförseln av syre och näring till kroppens organ och vävnader hämmas.

Behandling viktigt
Artärstelhet och belastning på kärl och hjärta kan minskas med hjälp av ökad fysisk aktivitet och kostom­läggning. En rökare måste förstås sluta röka. Medicin kan också behövas.

Kontrollera artärerna
Arteriografi brukar definieras som en röntgenavbildning av artärer med hjälp av kontrastvätska som förts in i en viss artär eller i artärsystemet, vanligen med kateter. Angiografi är däremot en övergripande term och innebär undersökning av insidan av blodkärl och organ. Arteriografi är alltså en sorts angiografi.

Vissa privata kliniker erbjuder en typ av arteriografi där inget ingrepp görs vid undersökningen, man säger att den är noninvasiv. Apparaten som används kallas arteriograf och liknar en vanlig blodtrycks­manschett kopplad till en dator.

En undersökning med arteriograf kan ge information om aortas och de större artärernas stelhet samt de mindre artärernas funktion. Främst brukar pulsvågshastighet (pulse wave velocity, PWV) och augmenta­tionsindex (AIx) beräknas. Dessutom fås ett mått på det centrala blod­trycket som anses förutse risk för hjärt-kärlsjukdom mycket bättre än blodtrycket som traditionellt mäts i armen. Hur bra genomblödningen är i hjärtats kranskärl kan också beräknas.

Kompletterar de vanliga under­sökningarna
Många av de som får hjärtinfarkt eller stroke hör inte till riskgrupperna. Artärerna kan vara stela utan att den drabbade vet om det och trots att blodtrycket fortfarande är normalt.

Pulsvågshastighet – PWV
Aortastelhet, mätt som pulsvågs­hastighet, är ett effektivt mått på risken att drabbas av hjärt-kärl­sjukdom. Ju stelare kärl desto snabbare rör sig pulsvågen. Inflam­matoriska förändringar som åder­förfettning kan också ge ökad pulsvågshastighet.

En pulsvåg – tryckvåg – går ut från hjärtat och fortplantas genom kroppens alla blodkärl samtidigt som blodet pumpas ut. När vågen på sin väg möter en förgrening i kärlträdet bildas också en tillbaka­studsande tryckvåg som går åt motsatt håll. Båda den utgående vågen (svarta pilar på bilden nedan) och den studsande vågen (vita pilar på bilden nedan) kan mätas i en blodtrycks­manschett på armen.

Hur lång tid det går mellan dessa vågtoppar hos personen som undersöks jämförs med avståndet mellan två specifika punkter på dennes kropp – halsgropen och blygdbenet (två X på bilden nedan). Detta ger pulsvågs­hastigheten.

Pulsvågsförstärkning
De båda tryckvågorna förstärker varandra – höjden på den utgående pulsvågen ökas med den motgående pulsvågens höjd, vilket kallas puls­vågsförstärkning. Tillsammans utövar de ett tryck mot blodkärlens innerväggar.

Den motgående pulsvågens höjd speglar funktionen hos kärl­väggarnas innersta cellskikt, endotelet, och dess förmåga att få kärlen att utvidgas samt hur stela eller trånga kärlen är, något som kan bero på åderförfettning. Det är dessa mindre blodkärl som står för största delen av motståndet i hela kärl­systemet. Ju större motstånd desto större motgående tryckvåg. Om aorta dessutom är stel möter den motgående vågen den utgående vågen tidigare där den är högre – eftersom pulsvågshastig­heten, PWV, som sagt är högre – och alltså blir det sammanlagda trycket större, vilket är mer påfrestande för hjärtat.

Augmentationsindex – AIx
Skillnaden mellan pulsvågs­förstärk­ningen och den utgående, ursprungliga tryckvågen används för att beräkna augmentationsindex, AIx, som alltså är kopplat till de mindre artärernas tillstånd.

Ett argument för att mäta både PWV och AIx är att PWV inte anses öka så mycket med åldern förrän efter 50-årsåldern medan AIx förändras mer före denna ålder.

Artärer och endotel >
Blodtryck och pulstryck >


Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Blodtryck
”Pulstryck och artärstelhet – betydelse för kardiovaskulär risk”, Vaskulär Medicin 2010 , Vol 26 (Nr 3), s. 146-150

blodkärlen och blodets väg - arteriograf mäter funktionen