Råkraften – Sida 2 – Tidningen för dig som är intresserad av hälsa.

maj 2023maj 2023

Det röda i rödbetan

Rödbetans färgämnen motverkar sjukdomar som har samband med oxidativ stress och inflammation. Hos vissa av oss ger rödbetsintag rödfärgad urin, vilket är helt ofarligt. I sällsynta fall kan det dock visa på järnbrist.

Rödbetans färgämnen kallas betalainer som delas in in betacyaniner och betaxantiner. Den främsta betacyaninen är betanin.

Rödbetan får sin rödvioletta färg av betacyaniner. Till betacyaninerna hör betanidin och, om molekylen innehåller en glukosgrupp, betanin. Betanin är det främsta färgämnet i rödbeta. Rödbetan innehåller också betaxantiner som är gulorange. Tillsammans kallas rödbetans färgämnen betalainer. Betalainer är vattenlösliga kväveinnehållande pigment.

Betanin utvinns ur rödbetor och används som färgämne i livsmedel, kosmetika och läkemedel där det kallas rödbetsrött, E162. Betanin har positiva hälsoeffekter.

Rödfärgat kiss efter intag av rödbetor

Att rödbetan har starka färgämnen är uppenbart för alla som använt den i mat eller gjort rödbetsjuice. Vissa, ungefär 1 av 7, märker det även när de går på toaletten efter att ha ätit rödbetor. Fenomenet med rödfärgad urin kallas beeturia. Även avföringen kan färgas vid rödbetsintag. Kanske överraskande men ofarligt. Upptaget eller nedbrytningen av de rödlila färgämnena i rödbetan har då inte fungerat som vanligt och de följer därför med urin och/eller avföring.

Tarmflorans sammansättning har betydelse, och om den förändras kan rödfärgningen försvinna. Hur snabbt magen arbetar, hur sur magsaften är, hur man tillagat rödbetorna och vad man ätit tillsammans med dem kan också spela in. Medicin mot sur mage som höjer pH-värdet och oxalsyra från exempelvis rabarber eller spenat kan hämma nedbrytningen av färgämnena.

I sällsynta fall kan järnbrist eller sjukdomar med stört upptag av näringsämnen vara orsak till att rödbetornas färgämnen inte processas i kroppen som vanligt och därför syns vid toalettbesök.

Rödbetans färgämnen är hälsosamma

Rödbetans färgämnen är bioaktiva och har positiva effekter på kroppen. De har antioxidativa egenskaper som inte minskar även om ämnena omvandlas vid till exempel uppvärmning. De motverkar oxidativ stress eftersom de kan stoppa fria radikaler och starta kroppens egna antioxidativa funktioner. På så sätt skyddas vävnader och molekyler från skadliga oxidationer. Färgämnena kan också motverka inflammationsdrivande processer.

Genom dessa effekter skyddar rödbetans färgämnen blodkärlen från skador och åderförfettning, vilket minskar risken för högt blodtryck och sjukdomar i hjärta och andra organ. Enligt studier kan de också ha positiv effekt på blodfetter och blodsocker, motverka nervcellsnedbrytande sjukdomar och skydda levern.

Studier har också visat att rödbetans betalainer kan förbättra idrottares prestationer och återhämtning efteråt. Det är särskilt intressant eftersom även rödbetans nitrater har dessa effekter – som dessutom gynnas av färgämnena.

Rödbetan kan inte bara indikera järnbrist. I en vetenskaplig studie med rödbetsjuice såg forskarna att de ämnen den innehåller också kan förbättra tarmens upptag av järn.

Källor:
https://www.rödbetsjuice.se/rodbetans-farg
https://www.rödbetsjuice.se/betalain-i-rodbeta-bra-for-idrottare
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK537012
https://www.researchgate.net/publication/328960485
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/14056925
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/7493168

mars 2023mars 2023

Havtorn kan sänka blodsockret

Havtornsbäret innehåller bland annat ämnet isorhamnetin som kan motverka typ 2-diabetes genom att stimulera cellernas upptag av glukos från blodet så att blodsockret sänks, en effekt som liknar insulinets.

Havtorn är en buske med orange, syrliga bär. Dessa är rika på ett flertal bioaktiva ämnen med bland annat antioxidativa effekter. De kan därför motverka oxidativ stress som är kopplat till många sjukdomar. En sådan sjukdom är typ 2-diabetes som ofta beror på felaktig kost, stillasittande och/eller genetik. Havtornsbärets ämnen har också andra effekter som har potential att bromsa typ 2-diabetes.

Insulinresistens höjer blodsockret

Insulin är en signalmolekyl som produceras i bukspottkörteln och utsöndras när blodsockret ökar. Insulinet får glukostransportmolekylen GLUT4 att flytta sig till cellens yta och släppa in glukosen, blodsockret, från blodströmmen. Vid typ 2-diabetes är dessa funktioner – cellens känslighet för insulin och ibland även produktion av insulin – försämrade och blodsockret blir kvar i blodet så att blodsockret höjs. Havtorn har visats förbättra glukosämnesomsättningen i forskning med djur och människor.

Transportprotein i cellen stimuleras

I denna studie har forskarna undersökt effekten hos havtornsolja, extrakt av havtornsbär och blad samt pressrester på glukosämnesomsättningen efter måltid. I försök med celler undersöktes tarmens glukosupptag från kosten, insulinutsöndring samt insulinberoende glukosupptag i celler.

Varken tarmens glukosupptag eller insulinutsöndringen påverkades. Däremot stimulerade havtorn förflyttning av glukostransportproteinet GLUT4 till plasmamembranet på cellens yta, samma effekt som även insulin hade, vilket är en indikation på ökad bortförsel av glukos från blodet och in i cellerna.

Högt blodsocker sänktes av havtorn

Ämnet isorhamnetin fanns i samtliga undersökta havtornsprodukter. Försök med detta ämne separat visade att det är biologiskt aktivt och triggar förflyttning av GLUT4 till cellytan liksom havtorn och insulin. Effekten var mindre från isorhamnetin än från hela havtornsprodukter vilket förmodligen beror på att flera ämnen i havtorn bidrar till effekten.

Havtorn sänkte efter en timme cirkulerande glukos med ca 10 %, likvärdigt med insulin, i ett försök med kycklingembryon, men effekten minskade efter två timmar medan den ökade med insulin. Förmodligen beror den glukossänkande effekten på ett annat system än GLUT4 som saknas hos kycklingembryon.

Forskarna såg också i ett försök med nematoder (rundmaskar) att högt blodsocker upphävdes tack vare havtornsolja och sänktes av extrakt från blad respektive bär. Däremot sågs ingen effekt på den totala glukoshalten i kroppen vid normalt blodsocker när havtorn testades på bananflugor.

Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36063603
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35426970

mars 2023mars 2023

Resveratrol i bär aktiverar skyddseffekter

Lingon och tranbär - deras resvetratrol aktiverar cellers överlevnad

I lingon och tranbär finns polyfenolen resveratrol. Ämnet aktiverar kroppens överlevnadsfunktioner på samma sätt som fysisk stress men är skonsammare för kroppen. Detta skyddar bland annat nervcellerna.

En anledning till att bär är så nyttiga är att de är rika på polyfenoler som har hälsosamma effekter på vår hälsa. En sådan polyfenol är resveratrol som finns i bland annat tranbär och lingon. Resveratrol har antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper. Ämnet har också många positiva effekter liknande de som kopplas till lågt kaloriintag, som ökad livslängd, bromsande av åldersrelaterade sjukdomar och friska nervceller.

Resveratrol ställer in på överlevnad

Hård träning, fasta och extremt lågt kaloriintag stressar kroppen som ställs in på överlevnad. Fettinlagringen stoppas liksom de vanliga tillväxtprocesserna, och fettförbränning startar samtidigt som cellerna repareras och föryngras. Resultatet ska då bli viktminskning, långsammare åldrande och bättre motståndskraft mot sjukdomar. Att i stället försöka uppnå denna effekt med kost som innehåller resveratrol är skonsammare för kroppen.

Resveratrol aktiverar vissa proteiner – enzymet sirtuin 1 (SIRT1) som har olika funktioner i kroppen samt enzymet AMPK som påverkar energiproduktionen i cellen. Detta startar många gynnsamma processer, bland annat sådana som har positiv effekt på cellernas energiproducenter mitokondrierna samt skyddar nervcellerna och hjärnan.

SIRT1 aktiverar skyddande proteiner

När resveratrol aktiverar SIRT1 aktiveras i sin tur två speciella proteiner som förbättrar mitokondriernas funktion och skyddar dem från skador. På så sätt kan nervcellerna skyddas. Det finns forskningsrapporter som pekar på att resveratrolets förmåga att motverka vävnadsskada i hjärnan och återställa funktionen hos mitokondrier till viss del beror på aktiveringen av SIRT1 och dessa två proteiner.

AMPK påverkar energibalansen positivt

I en amerikansk forskningsstudie såg man att resveratrol aktiverade AMPK i odlade nervceller utan att SIRT1 var inblandat under den tidsperiod studien pågick. Tillväxt av nervcellsutskott och nybildning av mitokondrier gynnades genom att energibalansen i nervcellerna påverkades. Nervcellernas aktivering av AMPK tack vare resveratrolet kunde alltså påverka nervcellernas energibalans och bidra till den nervcellsskyddande effekten av resveratrol. I en studie med möss bekräftades att resveratrol aktiverade AMPK.

Studier har också visat att resveratrol har förmåga att minska utsöndring av en peptid, amyloid-beta, delaktig i den hjärncellsnedbrytande sjukdomen Alzheimers, och därmed motverka nervcellsinflammation och oxidativ stress.

Källor:
https://www.academia.edu/10697626
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28989083
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17438283

mars 2023maj 2024

Polyfenolrika bär motverkar diabetes typ 2

Blandade bär i korg - bär kan motverka typ 2-diabetes

Att äta bär är positivt för ämnesomsättningen. Högt blodsocker och blodfettsrubbningar är riskfaktorer för typ 2-diabetes som motverkas av bärens ämnen. Dessutom gynnas en frisk tarmflora som också skyddar mot typ 2-diabetes.

I en litteraturöversikt sammanställdes vetenskapliga slutsatser om hur bärkonsumtion kan motverka typ 2-diabetes och relaterade sjukliga tillstånd som fetma, oxidativ stress, inflammation och högt blodtryck. Inför detta insamlades resultat från både human-, djur- och provrörsstudier.

Många nyttiga ämnen i bär

De främsta hälsosamma ämnena i bär är glykosider, katekiner, epikatekiner, proantocyanidiner, cyanidiner, delfinidiner, quercetin, myricetin, malvidiner, petunidin, flavanoler, flavonoler, kaffeinsyror, klorogensyror, fenolsyror, ferulsyror, vanillinsyror, ellaginsyror, hydroxikanelsyra och dess derivat samt polysackarider. Antocyaniner är glykolyserade versioner av vissa av dessa ämnen. Många av ämnena hör till polyfenolerna.

Bär bra för blodsocker och blodfetter

Översikten visade att intag av bär och bärprodukter är en säker och effektiv metod att motverka ämnesomsättningsstörningar med högt blodsocker och blodfettsrubbning. Variationer i glukos- och insulinnivåer efter en måltid rik på fett eller kolhydrater kan normaliseras hos diabetiker om bär intas före måltiden. Oxidativ stress, inflammation och fettoxidation minskade i försök med både friska, överviktiga eller diabetessjuka försöksdeltagare.

Man såg att antocyaniner i bär gynnade ämnesomsättningen och glukosupptaget från blodet genom att aktivera enzymer och transportproteiner. Bärkonsumtion kunde sänka glukoshalten i blodet och förbättra insulinkänsligheten genom påverkan på flera processer. Viktuppgång och inflammationsdrivande responser bromsades genom nedreglering av fettbildande gener och inflammationsdrivande cytokinproduktion.

Hälsosammare tarmbakterieflora

När det gäller sambandet mellan tarmbakteriefloran och typ 2-diabetes kan bär motverka de skadliga effekterna av kost med mycket fett eller kolhydrater. Bären gynnar bland annat fermenterande tarmbakterier som producerar nyttiga kortkedjiga fettsyror och organiska syror, motverkar fetma och bryter ner födoämnen. Sammansättningen av tarmbakterier balanseras och blir hälsosammare.

Rekommenderat intag av bär

För att få dessa hälsosamma effekter rekommenderas enligt denna litteraturstudie ett dagligt intag av 200–400 g hela bär för en medelålders person som väger 70 kg.

Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32825710

januari 2023januari 2023

Frukt och bär mot komplikation vid njursvikt

Frukt, bär och grönsaker motverkar njursjukdom och hjärt-kärlsjukdom

Vid kronisk njursjukdom ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Kosten är betydelsefull både för att bromsa en fortskridande njursvikt och för att motverka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Frukt, bär och grönsaker är kost som har sådana positiva och skyddande effekter.

Frukt, bär och grönsaker innehåller bland annat polyfenoler som kan motverka hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorer för sådana sjukdomar. Forskning har visat att till exempel lingon kan motverka höga kolesterol- och blodsockernivåer, minska inflammation, motverka oxidativ stress samt sänka blodtrycket. Även andra bär samt frukter och grönsaker har i vetenskapliga studier haft positiva effekter på dessa riskfaktorer vilket därmed skyddar blodkärl och hjärta. I försök med råttor har man kunnat se att bär och deras polyfenoler kan bromsa njursjukdom kopplad till högt blodtryck.

Metabol acidos – försurning

Vid kronisk njursjukdom uppstår ofta metabol acidos – en sjuklig ökning av kroppsvätskornas surhetsgrad; en minskning av pH-värdet. Detta försöker man i vissa fall behandla med natriumbikarbonat som har en basisk effekt och höjer pH-värdet. Det fungerar inte alltid och kan ha biverkningar. Obehandlad metabol acidos leder till bland annat snabbare försämring av njurfunktionen och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

I en vetenskaplig studie undersökte forskare om behandling av metabol acidos vid kronisk njursjukdom med basbildande frukter och grönsaker kunde minska risken för hjärt-kärlsjukdom bättre än intag av natriumbikarbonat.

De 108 patienter som deltog hade kronisk njursjukdom och metabol acidos. De delades in i tre grupper. En grupp fick äta frukter och grönsaker i en mängd som skulle minska kostsyran med hälften, en fick inta natriumbikarbonat och den tredje fick vanlig vård.

Beräknad filtrationsförmåga hos njurarna samt indikatorer för risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom, det vill säga högt blodtryck, högt Lp(a)-värde och låg halt vitamin K1 kontrollerades. Lp(a) är en blodfettspartikel. Låga halter av vitamin K1 i blodet är kopplat till förkalkning av blodkärlen.

Njurarnas filtrationsförmåga

Efter fem år såg forskarna att både gruppen som åt frukt och grönsaker och gruppen som fick natriumbikarbonat hade högre koldioxidvärde i blodplasman – minskad metabol acidos – samt mindre försämring av njurarnas filtrationsförmåga. Frukt och grönsaker hade alltså samma bromsande effekt på den kroniska njursjukdomens fortskridande som natriumbikarbonat.

Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom

Det systoliska blodtrycket var lägre, Lp(a)-värdet var lägre och halten vitamin K1 var högre i gruppen som åt frukt och grönsaker än i de andra två grupperna. När det gäller risken för hjärt-kärlsjukdom hade alltså frukt och grönsaker bättre skyddande effekt än natriumbikarbonat respektive vanlig vård.

Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30995657

april 2022januari 2023

Råkraften Nr 18-19

Vi äter med ögonen också, sägs det. Grönsaker, frukter och bär har ofta aptitliga färger. Dessa färgämnen är samtidigt nyttiga för oss. Men även andra ämnen i dessa godsaker har positiva effekter på hälsan för den som äter dem. I Råkraften kan du ta del av intressant forskning, denna gång om bland annat broccoli och gurkmeja.

Kost och motion går hand i hand. Båda är viktiga men ibland kan det vara svårt att ställa om till en hälsosam livsstil. Då kan det ena underlätta det andra. Före och efter träningspasset då – ska man stretcha? Vi har tittat lite närmare på de råd som finns.

Att den svenska medaljskörden blev stor i de olympiska vinterspelen 2022 har väl inte undgått någon. En av våra favoriter är skicrossåkaren Sandra Näslund. Läs om henne i detta nummer.

Läs mer >

april 2022april 2022

Träna online

Viljan att motionera och samtidigt hålla avstånd på grund av risk för smittspridning har ökat efterfrågan på onlineträning.

Att köra ett träningspass med hjälp av ett program på datorn eller mobilen passar många eftersom du kan träna när och var du vill samtidigt som du kan följa med i ett färdigt program. Det är ingen ny företeelse, däremot har antalet motionärer som väljer detta sätt ökat enormt på grund av restriktioner och råd om att hålla avstånd till varandra under pandemin. Även om vi fortfarande helst inte ska trängas på exempelvis gym, beroende på vilka rekommendationer som gäller för tillfället och hur man själv känner, behöver vi fortsätta träna. Det kanske är viktigare än någonsin nu. Träning är bra för både den fysiska och den psykiska hälsan. Många har börjat träna utomhus, kanske med sällskap på behörigt avstånd. Vandring och terränglöpning har blivit väldigt populärt.

Träningsprogram
Allt fler som lever på att tillhandahålla träningsmöjligheter har fått utvidga sitt sätt att nå kunderna. Onlinebaserade träningsprogram eller motionspass – ofta med kända träningsprofiler – växer fram i snabb takt, ibland kopplat till kostrådgivning och föreläsningar. Utbudet av träningsappar ökar. Det finns också många gratis träningsprogram om man letar på internet. Chansen är stor att det bland det stora utbudet finns någon typ av träning som passar just dig och den nivå du vill hålla.

Det skattefria friskvårdsbidraget innefattar nu även friskvårdstjänster som levereras digitalt.

Motivation att träna
Personlig plan och vägledning, loggbok och träningsstatistik, kaloriberäkningsprogram, forum där man kan möta andra deltagare digitalt – varianterna av ”tillbehör” är många. Vissa tycker att detta ökar motivationen att inte bara börja träna och leva hälsosamt utan också att fortsätta med sin livsstilsförändring.

april 2022april 2022

Smoothie med broccoli och ingefära

Här får den supernyttiga broccolin sällskap av söt banan och havredryck med lösliga fibrer. Juice med ingefära ger en extra kick.

Recept:

1 halv banan
50 g färsk broccoli
0,5 dl juice med 32 % ingefära
1,5 dl havredryck

Mixa, häll upp och njut!

april 2022april 2022

Rödbetans färgämne för hjärtat

Rödbetans färgämne betanin är bra för hjärtat

I rödbeta finns många ämnen som kan skydda och stärka blodkärl och hjärta och minska risken för sjukdom. Ett av dem är antioxidanten betanin.

Rödbetan är en otroligt nyttig grönsak på flera sätt. När det gäller just hjärta och kärl finns en hel lista med ämnen med positiva effekter paketerade tillsammans i rödbetan.

Många hälsosamma ämnen i rödbeta
Rödbetans nitrater omvandlas i kroppen till nitrit och sedan till kväveoxid som skyddar hjärtat och blodkärlen, bland annat genom att sänka blodtrycket. I rödbeta finns också kalium, ett mineralämne som är viktigt för hjärtats funktion. Mindre känt är att rödbeta innehåller aminosyran betain, eller trimetylglycin, som också kan motverka hjärt-kärlsjukdom genom att sänka nivåerna av ämnet homocystein. Dessutom får rödbeta sin fina färg från färgämnen som bland annat fungerar som antioxidanter.

Oxidativ stress och inflammation
När kroppen inte hinner med att hålla fria radikaler nere på rätt nivå uppstår oxidativ stress. Detta orsakar inflammation i blodkärlen vilket skadar deras funktion och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Antioxidanter kallar man ämnen som oskadliggör fria radikaler så att de inte kan oxidera och skada viktiga molekyler i kroppen, men även ämnen som gynnar kroppens eget antioxidativa försvar.

Rödbetans betanin som antioxidant
I rödbeta finns betalainer som är färgämnen. Det främsta färgämnet i rödbeta är betanin som ingår i undergruppen betacyaniner. Rödbetans färgämne betanin klarar sig genom matsmältningen och absorberas via tarmslemhinnan och når blodplasman i aktiv form. Betanin kan då stoppa fria radikaler och skydda fettinnehållande strukturer och molekyler samtidigt som ämnet kan starta genernas egna antioxidativa funktioner. Dessutom kan betanin motverka inflammationsdrivande processer. På detta sätt skyddas blodkärlen från skador och åderförfettning vilket minskar risken för högt blodtryck och sjukdomar i hjärta och andra organ.

Var rädd om rödbetans ämnen
En del av ämnena är vattenlösliga, och kokar du rödbetorna och häller bort kokvattnet förlorar du en hel del av dessa ämnen. Inta hellre rödbetorna rårivna, ugnsrostade, ångkokta eller pressade till juice. Använd inte bakteriedödande munsköljmedel eftersom nitrat-nitrit-kväveoxidprocessen störs då.

Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32997545

april 2022juni 2022

Broccolins superkrafter

Broccoli - är väldigt näringsrik men innehåller få kalorier

En kålväxt som är uppskattad för sin milda smak och sina hälsosamma ämnen är broccoli. Den är väldigt näringsrik men innehåller få kalorier.

Broccolin kan ätas rå eller tillagad. Den innehåller mycket folat, vitamin B6, vitamin C, fosfor och kalium. En del tiamin, riboflavin, kalcium och andra näringsämnen finns också i denna nyttiga grönsak. Övriga ämnen i broccoli som sägs ha goda hälsoeffekter är fytosteroler, kaempferol och glukosinolater som bildar sulforafan. Många av ämnena i broccoli har antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.

Kaempferol och inflammation
Ämnet kaempferol är en polyfenol, närmare bestämt en flavonoid. Flavonoider har en mängd goda egenskaper, som antiinflammatoriska, antioxidativa och antimutagena effekter. Kaempferol finns även i exempelvis blomkål och morötter.

Typiskt vid åderförfettning är kronisk inflammation i blodkärlen. Riskfaktorer för åderförfettning är blodfettsrubbningar och förhöjd mängd fria radikaler. Både högt blodtryck och högt blodsocker kan skada blodkärlen. Den vanligaste komplikationen vid diabetes typ 2 är åderförfettning. I försök har forskare visat att kaempferol motverkar dessa riskfaktorer och inflammationen på flera sätt på både cell- och molekylnivå.

Exempel på kliniska försök som gjorts är ett med patienter med diabetes typ 2, ett med friska deltagare och ett med manliga rökare med inflammation. I dessa tre försök visades att kaempferol minskade biomarkörer för inflammation.

Fytosteroler och blodfetter
Steroler är en typ av steroider. Till våra steroler hör kolesterol och några steroidhormoner. Växternas steroler kallas fytosteroler. Några av dem är sitosterol, kampesterol och stigmasterol. Broccoli innehåller framför allt sitosterol och kampesterol. Fytosteroler kan blockera kolesterolupptagningsställen i människans tarmsystem och därmed minska kolesterolupptaget från maten.

Kosttillskott eller berikade livsmedel med stora mängder fytosteroler tros däremot riskera att störa ämnesomsättningen. Med kost som innehåller fytosteroler naturligt kan man inte få i sig för mycket.

Sulforafan bildas från en glukosinolat
I broccoli finns glukosinolaten glukorafanin. Ämnet är växtens skydd mot yttre påverkan från exempelvis skadedjur eller torka. Från glukorafanin bildas sulforafan med hjälp av ett enzym som finns både i växten själv och i tarmfloran hos oss och andra däggdjur.

Många olika funktioner har beskrivits hos sulforafan som visar på dess anticancerogena effekter. Ämnet anses också ha antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.

Sulforafan och diabetes typ 2
En viktig sjukdomsmekanism vid diabetes typ 2 är leverns förhöjda glukosproduktion. En svensk forskargrupp sökte efter ett ämne som motverkar detta utan de begränsningar och biverkningar som medicinen metformin har.

Efter analyser av tusentals ämnen hittade forskarna sulforafan som teoretiskt hade de bästa och flesta effekterna på de 50 gener som är inblandade i sjukdomen.

När forskning med celler och diabetessjuka möss och råttor visat positiva resultat gjordes en studie med ett hundratal patienter varav de flesta åt metformin. Deltagarna fick under 12 veckor antingen sulforafan eller placebo.

Patienter som trots metformin har dåligt reglerat blodsocker har förhöjd glukosproduktion i levern. I studien fick just dessa deltagare tydligt förbättrat fasteblodsockervärde av sulforafan. Om de dessutom var överviktiga blev både blodsocker och fasteblodsocker bättre. De med dåliga blodfettsvärden och indikation på fettlever fick särskilt stor effekt av sulforafan.

Forskarnas data visade att den positiva effekten inte berodde på ökat insulinupptag utan på minskad glukosproduktion i levern.

Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32906577
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31590459
https://www.gu.se/nyheter/broccoli-i-fokus-nar-ny-substans-mot-diabetes-identifierats