Mat och miljö

Rotfrukter - klimatsmart val

Maten står för en stor del av vår klimatpåverkan. Dina val har betydelse.

Vill du äta mer klimatsmart? Här är Naturskydds­föreningens lista med fyra punkter:

  • ät mer vegetarisk mat
  • välj kött med omsorg
  • släng inte mat
  • ät ekologiskt.

Att äta mer vegetarisk mat är också hälsosammare. Följer du dessa punkter har du dessutom möjlighet att spara pengar.

Välj efter årstid
Du kan göra ännu mer genom att välja vilka grönsaker, frukter och bär du köper. För det mesta är det så att det som odlats relativt nära konsu­menten påverkar miljön mindre än det som kommer från andra sidan jordklotet.

Väljer du råvaror efter årstid slipper du köpa mat som har trans­porterats långt. Eftersom vi har olika årstider och odlingssäsonger att ta hänsyn till varierar utbudet under året. Tack vare utveckling av både odlings­metoder och förvaringsteknik kan säsongen för en närodlad råvara sträckas ut i tid; jordgubbar blir mogna tidigare och äpplen håller ännu längre. Många rotfrukter och kålsorter går att få tag på närodlade året om.

Även om växthusen har blivit mer effektiva och mindre energi­krävande, och många odlare använder för­nyelsebar energi, är det vissa grön­saker som man kanske inte väljer så ofta mitt i vintern, exempelvis gurka. Grönsaker, frukter och bär som frysts, torkats eller pressats till juice kan förstås njutas när som helst.

Läs mer här:
https://www.naturskyddsforeningen.se/klimatmaxa-maten
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/miljo/miljosmarta-matval2
https://www.radron.se/gronsaksaret

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Blodtryck – fem snabba

Granatäpple
Granatäpple är rikt på polyfenoler med positiva effekter på hälsan. En forskar­grupp granskade tidigare utförda studier med avseende på granat­äpplets blod­tryckssänkande effekt. De fann att blodtrycket sänktes signifikant hos försöks­deltagare som druckit granat­äpplejuice.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27888156
 
Ingefära
I en undersökning med friska försöks­deltagare fann forskarna att ingefära hade en blodtrycks­sänkande effekt. En laboratorie­studie visade att denna effekt berodde på att ingefära blockerade kalciumjonkanaler i cellerna – vilket också vissa blodtrycks­sänkande läkemedel gör.

Källor:
https://pdfs.semanticscholar.org/da62/89e2f779508133733623b63c5e89cb068324.pdf
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15613983

 
Aronia
Forskning har visat att aronia och aroniajuice kan sänka blodtrycket vilket skyddar mot hjärt-kärl­sjukdom. En mekanism som har setts är hämmande av det blod­trycks­­reglerande enzymet ACE. ACE-hämmande läkemedel ordineras ofta mot högt blodtryck.

Källa: http://aroniajuice.se/aronia-sanker-blodtrycket/
 
Chili
Det heta ämnet i chili, capsaicin, får blodkärlen att slappna av genom att påverka kärlväggen så att halten kväveoxid ökar och blodtrycket sänks. Det såg kinesiska forskare hos möss med högt blodtryck som under tre månader fick äta chili­berikat foder.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20674858
 
Blåbär
En vetenskaplig studie med 181 000 personer visade att den som äter minst en portion blåbär i veckan har 10 procent lägre risk att utveckla högt blodtryck jämfört med den som inte äter blåbär. Det var anto­cyaninerna i blåbären som hade denna effekt.

Källa: https://epochtimes.se/blabar-skyddar-mot-hogt-blodtryck

Frukt, bär och grönsaker kan sänka blodtrycket

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Rödbetor bra för blodtrycket

Rödbetor - bra för blodtrycket

Kosten har betydelse för blod­trycket. Rödbetor fungerar blodtryckssänkande på flera sätt.

Mat rik på mineralämnena kalcium, kalium och magne­sium är bra för blodtrycket. I en stor studie om saltintag nämns särskilt kalium som motverkar negativa effekter av högt intag av vanligt salt. I 100 g rödbetor finns 14 % av det rekommenderade dagsbehovet av kalium. Potatis innehåller 16 %.

Rödbetornas nitrater ger kväveoxid
Det som är speciellt med rödbetor är att de dessutom är rika på nitrater. Dessa kostbaserade nitrater om­vand­­las – med hjälp av bakterier i munnen – till nitrit som därefter blir till biologiskt aktiv kväveoxid i exempelvis magsäcken.

Forskning har visat att denna process är positiv för en mängd funktioner. Blodkärlen vidgas och blodflödet regleras. Blodtrycket sänks och därmed minskar risken för stroke, hjärtsvikt, njursjukdom, demens och försämrad blodcirkulation i benen. Dessutom används syre mer effek­tivt eftersom cellernas ”kraftverk”, mitokondrierna, fungerar bättre.

Antioxidanter hjälper till
Frukt och bär, exempelvis blåbär, aronia och granatäpple, har uppvisat blodtryckssänkande effekt i flera studier. Förmodligen beror det i de flesta fall på att de innehåller vissa polyfenoler som också fungerar som antioxidanter. Polyfenoler, liksom C-vitamin, gynnar även omvandlingen från nitrater till kväveoxid. I rödbetor finns, förutom nitrater, betalainer som fungerar som antioxidanter.

Kort sagt är frukt, bär och grönsaker positivt för blod­trycket, och detta gäller i synnerhet rödbetor.

Källor:
https://www.1177.se/Skane/Tema/Halsa/Kostrad-vid-olika-sjukdomar-och-diagnoser/Bra-mat-vid-hogt-blodtryck/
http://rödbetsjuice.se/

Motion och blodtryck

Promenad - konditionsträning kan sänka högt blodtryck

Regelbunden fysisk aktivitet bör ingå i behandling av högt blod­tryck enligt FYSS, handboken för ordinering av träning vid olika sjukdomar. Efter en medicinsk bedömning kan träningen anpassas till patienten. Bäst effekt har konditionsträning.

Globalt sett orsakar högt blodtryck, hypertoni, mer än 9 miljoner dödsfall varje år. Fysisk inaktivitet bedöms stå för 5–13 % av risken för att utveckla högt blodtryck.

Välgjorda stora studier visar att dödligheten sjunker med 20–60 % vid ökad fysisk aktivitet, och att regelbunden fysisk aktivitet är kopplad till lägre risk för både hjärt­infarkt (14 %) och stroke (31 %).

Effekter på kort och lång sikt
Aerob träning, det vi ofta kallar uthållighets- eller konditionsträning, kan vara exempelvis promenader, joggning eller motionscykling. I viss mån kan vatten­träning fungera för den som har svårt att träna på land på grund av annan sjukdom i exempelvis lederna.

Under ett par timmar efter ett pass med aerob träning sjunker blod­trycket ca 10–20 mm Hg jämfört med personens normala blodtryck i vila, och sänkningen kan bestå i upp till ett dygn.

Hos personer som hade högt blod­tryck och som tränade i minst 4 veckor kunde studier visa att den fysiska aktivi­teten sänkte både systoliskt och diastoliskt blodtryck.

Den blodtryckssänkning som sker vid fysisk aktivitet är troligen en effekt av flera mekanismer. Fysisk aktivitet är förmodligen särskilt effektivt i ett tidigt skede innan blodkärlen hunnit bli stela.

Typ av träning
Även statisk träning (se nedan) har viss positiv effekt på blodtrycket och kan vara ett komplement till den aeroba träningen. Styrketräning, å andra sidan, tycks inte ha direkt blodtryckssänkande effekt, även om den typen av träning kan vara positiv i de fall övervikt förekommer till­sammans med det höga blod­trycket.

Det är förstås viktigt att göra en medicinsk utvärdering först för att kunna individanpassa den fysiska aktiviteten så att rätt tränings­intensitet ordineras.

Några förändringar i kroppen
Blodtrycket sänks alltså av regel­bunden aerob träning. Kärlen blir följsammare och blodtrycks­regleringen fungerar bättre. Lungorna blir effektivare och andnings­muskulaturens uthållighet och styrka ökar. Hjärtat blir större och starkare samtidigt som mängden blod ökar och blir mer lättflytande. Antalet små blodkärl ökar. Cellernas ”kraftverk” mitokondrierna ökar i antal och storlek, vilket gör syre­användning och energitillverkning effektivare. Blodomloppets förmåga att transportera syre och musklernas kapacitet att utnyttja det tillförda syret förbättras därmed.

Rätt träningsintensitet
Aerob fysisk aktivitet på måttlig, hög eller måttlig och hög intensitetsnivå i kombination kan sänka blodtrycket med i snitt 12,0/4,7 mm Hg hos personer med högt blodtryck. Läng­den på träningspasset bör vara 40–60 minuter per träningstillfälle, och man bör träna minst 3 gånger per vecka.

Starkast vetenskapligt stöd för blod­tryckssänkande effekt finns för aerob aktivitet under tränings­perioder som varar 8–37 veckor. Statisk träning kan som sagt vara ett bra tillägg till den aeroba träningen.

Källor:
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2015/11/Aerob-fysisk-aktivitet-sanker-blodtrycket-vid-hypertoni/
http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/Biologiska_effekter_av_FA_FINAL_2016-12.pdf

Aerob eller anaerob träning
Vid aerob träning bildas energi till musklerna med hjälp av syre. Motsatsen är anaerob träning. Energi fås då via en process där syre inte används, och den kan starta snabbt men inte pågå så länge. Gränsen är inte exakt, men olika uthållighetsinriktade träningsformer kallas aeroba, medan styrkelyft, kortdistans­löpning och tyngre statisk träning sägs vara anaeroba. Exempelvis promenader i backig terräng kombinerar dessa båda.

 

Statisk – isometrisk – träning
Statisk träning, som också kallas isometrisk träning, är en typ av träning där man till skillnad från vid dynamisk träning håller musklerna stilla i belastat tillstånd under en viss tid. Belastningen är alltså konstant under övningen. Belastningen kan vara lättare eller tyngre. När musklerna belastas länge i ett statiskt moment minskar blodgenomströmningen och syretillförseln. Energin till muskelarbetet kommer då främst från anaeroba processer.

 

Dynamisk träning
Rörelserna under dynamisk träning består av en excentrisk del och en koncentrisk del. När musklerna böjs sker en koncentrisk rörelse, och när musklerna sträcks ut sker en excentrisk rörelse. Dynamisk träning kan ske med låg belastning, som en promenad, eller med hög belastning, som ett kortdistanslopp. Rörelserna kan också vara mer eller mindre explosiva. Vid styrketräning kombineras ofta dynamiska och statiska moment.

Dash-dieten – boktips

Fredrik Paulún: Dash-dieten för nybörjare, Elisabeth Johansson

Dash-dieten för nybörjare - bokDash-dieten har kallats världens bästa diet. Den är mest känd för att sänka blodtrycket. Fokus ligger på att äta en balanserad kost utan för mycket salt, socker och rött kött. God mat utan krångel.

Näringsfysiologen Fredrik Paulún guidar nybörjaren steg för steg. Stjärnkocken Elisabeth Johansson har skapat 57 recept för läckra luncher, festliga middagar, mättande mellanmål, fräscha frukostar och ljuvliga desserter.

Råkraften, höst/vinter 2018

Råkraften, höst/vinter 2018
Höst/vinter 2018

Många av oss funderar på hur vi påverkar klimatet. Att äta mer frukt, bär och grönsaker och mindre kött är ett sätt att göra gott för både sin egen och jordklotets hälsa.

Ofta finns det samband mellan hälsa och kost. I detta nummer kan du läsa om blodtrycket. Vi berättar också om salt och goda rotfrukter.

Känner du till sporten kettlebell? Om du vill förbättra din kondition och dessutom bli starkare på köpet kanske detta är något för dig. Läs om världsmästarna Per och Ellinor.

Läs mer >


Salsa – recept på salsasmoothie

Salsa

Salsa är en musik- och dansstil med latinamerikanskt ursprung, men det är också en kryddig sås med tomat som bas. Salsa är det spanska ordet för vilken sås som helst. Här säger vi ofta ”salsa” om en sås med fin­hackade tomater och andra grön­saker, kanske också frukter. Den kan gärna ha stark smak och serveras kall eller varm.

salsa - smoothie med ingefäraProva en svalkande smoothie som ger en uppiggande kick från osötad ingefärsjuice. Som mellanmål, istället för förrätt eller när ny energi behövs. Kanske får du sedan lust att ta en sväng­om på dansgolvet i en salsa.

Salsasmoothie

65 ml – en shot – ingefärsjuice (25-34 %)
1 tomat
1 nektarin
1/4 gul eller röd paprika

Kärna ur nektarin och paprika. Mixa allt, späd med lite vatten. Servera.

Ingefära används både som smakrik ingrediens vid matlagning och som medicinalväxt. Den sägs vara bra för magen och motverka förkylning.

Tomat innehåller det hälsosamma färgämnet lykopen – mer ju mindre och rödare den är. Om den mixas eller värms upp ökar mängden lykopen.

Nektarin är en framodlad variant av den ludna persikan men har slätt skal. Frukten är söt och saftig och inne­håller bland annat E-vitamin och kalium.

Paprika är rik på C-vitamin och innehåller även folat och andra nyttiga ämnen. Paprikan och chili­frukten hör till samma art, men paprikan är mild i smaken.

Havtorn är en vass vitaminbomb

Havtorn - rik på vitaminer och andra hälsosamma ämnen

De små saftiga havtornsbären inne­håller en unik cocktail av ämnen som anses vara bra för hälsan.

Det hörs på namnet att havtorn har vassa taggar och trivs nära havet, i Sverige främst vid Östersjökusten. Havtorn är en buske eller ett litet träd som växer vilt även i bland annat Kanada, Finland, Kina och Ryssland. Växten är mycket tålig mot både kyla, sol och torka.

Tack vare sina små, lysande orange bär odlas havtorn numera kommer­siellt. För att få bär behövs både han­plantor och honplantor, och polli­nering sker via vinden. Bären är syrliga och svårplockade men väl värda att ta vara på.

Massor med nyttiga ämnen
Havtorn har länge använts som hälsokost och natur­medicin. Näringsämnen och bio­aktiva ämnen som har positiva effekter på hälsan finns i hela växten. Det gäller även bladen som kan användas till te. Sammansättningen av ämnen i havtornsbäret är unik, och tillsam­mans förstärker dessa ämnen varandras goda egenskaper.

  • Havtorn är rikt på C-vitamin. Man brukar säga att ett enda litet bär innehåller minst lika mycket C-vitamin som en apelsin.
  • I havtorn finns också folat, vitamin B2, K-vitamin och E-vitamin.
  • Halterna av karotenoider är mycket höga, som betakaroten, som omvandlas till A-vitamin i kroppen vid behov, och lykopen. Mängden lykopen är jämför­bar med den i tomater.
  • Växtsteroler, som finns i havtorn, tros kunna förbättra blodfettsbalansen.
  • Man har identifierat mer än 190 bioaktiva ämnen, som flavonoider, i havtorn. Dessa kan motverka välfärdssjukdomar.
  • Bären innehåller också oljor med fettsyror. Särskilt intressant är den för växter ovanliga omega-7 som anses påverka kroppens slem­hinnor positivt. Kroppen kan tillverka omega-7 själv, men denna förmåga avtar med åldern och vid vissa sjuk­domar.

Forskningsöversikt
Många av ämnena i havtorn skyddar mot oxidativ stress och inflamma­tion. Både fettsyror och växtsteroler förbättrar blodfettsvärdena. Andra positiva effekter som nämns i en analys av forskningsresultat är sänkt blodtryck. Analysen visar också att havtorn motverkar att plack bildas och att fett fastnar i blodkärlen, något som annars kan orsaka åderförfettning.


Källor:
https://www.intechopen.com/chapters/77352
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27616182
http://www.scicompdf.se/membrasin/yang_erk_2003.pdf

Dansa för att må bra

dans som terapi

Människan har alltid använt dansen som ett sätt att uttrycka sig och för att påverka sinnesstämningar.

Dansen ger uttryck för något som inte alltid ord kan förmedla. Både när vi tittar på dans och när vi dansar själva stimuleras våra hjärnor, vilket ger psykoneuro­immunologiska effekter som påverkar hur vi mår.
Dans används idag inte bara som konstform eller motion utan också som behandlingsform vid exempelvis depression, stressrelaterad smärta, inlärnings- och koncentrations­problem samt demens.

Kommunikation vid demens
Vid en demenssjukdom förlorar orden sakta sin betydelse och den drabbade talar mindre och mindre. Det blir svårt att orientera sig, känna igen människor och kommunicera.

Dans som terapi
I dansterapi för dementa både dansas och sjungs det. Forskaren Krister Nyström menar att det icke-talade språket, kroppsspråket, som ju är mer nyanserat och detaljrikt än det talade språket, är ett bra kommunika­tions­medel för dementa. Det är också ett stöd för dem att hantera sin situation. Under dans­terapin ser han samspel och glädje hos deltagarna.citat av Krister Nyström

Flickor med psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa och stressrelaterad smärta hos tonårs­flickor är ett ökande folkhälsoproblem. Flickor upplever i högre grad än pojkar stora krav på utseende, popularitet och skolarbete. Fysisk aktivitet anses allmänt verkningsfullt mot exempel­vis depression. Anna Duberg vid Örebro universitet visar i sin doktors­avhandling att just dans är ett effektivt sätt att motverka psykisk ohälsa hos unga flickor.

Dansprojektet
Anna Duberg, foto: Ulla-Carin Ekblom
I hennes studie del­tog 112 flickor, 13-18 år, som besökte skol­hälsovården för åter­kommande be­svär med huvud­värk, mag­ont, ned­stämd­het, ångest, oro och stress. De dela­des in i två grupper, och ena gruppen fick dansa två gånger i veckan under två terminer.

”Fokus låg på att lyfta fram flickornas resurser genom att uppmuntra rörelse­glädje istället för presta­tion, att helt enkelt erbjuda ett tillfälle att uppleva kroppen på ett positivt sätt”, berättar Duberg. Kravlös atmosfär, gemen­skap, kreativitet och med­bestämmande var viktiga inslag.

Uppskattad metod
Dansprojektet resulterade i tydliga positiva mentala och kroppsliga effekter för flickorna som dansade. Den självupplevda hälsan förbätt­rades samtidigt som medicinering och besök hos skolhälsovården minskade. Ett år efteråt kvarstod effekten.

Sedan dess har dansprojektet utökats, och metoden, som är kostnadseffektiv, har implemen­terats i ett flertal orter i landet.

 
Källor:
https://fof.se/tidning/2013/5/artikel/dansa-dig-frisk
https://www.svd.se/dansen-en-vag-fran-hjarta-till-hjarta
https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2016/hon-visar-att-dans-hjalper-mot-ohalsa-hos-flickor/

 

Dans som träningsform
Genom att dansa tränar du kondition, muskelstyrka, balans, koordination och rörlighet. Inte bara kroppen utan också hjärnan påverkas positivt. Dessutom är dans en social aktivitet och en kulturell upplevelse till musik.
 
Dans kan ge bättre såväl fysisk som psykisk hälsa och kan användas som behandling inom sjukvården och som förebyggande friskvård.
 
Det finns många valmöjligheter – olika sorters musik, pardans eller gruppdans, dans med krävande koreo­grafi eller med enkla rörelser, explosiv och kraftfull dans eller dans där alla orkar vara med efter sin egen förmåga. Det är en allsidig träningsform och en social aktivitet som passar de flesta oavsett ålder, förutsätt­ningar och behov.

 

Psykoneuroimmunologi
Inom psykoneuroimmunologin studeras hur beteende både påverkar och påverkas av hjärnans och hormon­systemets samspel med immunsystemet.

Mat för hjärnan

granatäpple och blåbär, bra för hjärnan

Vid Alzheimers sjukdom bildas plack på hjärnans nervceller som sakta förstörs. En av följderna är sämre minne och kognition. Granatäpple och blåbär kan förebygga detta.

En kost rik på frukt, bär och grönsaker är en del av en hälsosam livsstil som kan hålla hjärnan frisk och motverka problem med minnet. Blåbär och granatäpple är goda exempel.

Bättre minne med blåbär
Att blåbär är bra för hjärnan och kan vara ett skydd mot Alzheimers och andra demenssjukdomar visar vetenskapliga studier från University of Cincinnati. Enligt forskningsresultaten kan blåbär förbättra minne och kognitiv funktion hos vissa äldre personer.

”Våra resultat stöder tidigare djurförsök och preliminära studier med människor”, säger professor Robert Krikorian. Han tillägger att blåbärens goda effekt förmodligen beror på antocyaniner som tidigare har visats förbättra djurs kognition.

I denna studie deltog 47 försökspersoner, 68 år eller äldre, med måttlig kognitiv nedsättning, vilket innebär risk för att utveckla Alzheimers sjukdom. Under 16 veckor fick de antingen frystorkat blåbärspulver i en mängd som motsvarar en kopp blåbär, eller ett placebopulver.

Försökspersonerna som fått blåbärspulver uppvisade förbättrat minne och större förmåga att hitta ord och begrepp jämfört med placebogruppen. Även vid magnetröntgen uppmättes ökad hjärnaktivitet hos blåbärsgruppen.tre granatäpplekärnorGranatäpple kan ha bromsande effekt
Forskning visar att granatäpplets antiinflammatoriska egenskaper skulle kunna bromsa neurologiska sjukdomar som Alzheimers.

En forskargrupp vid University of North Dakota fann vid en studie med möss att de möss som fått granatäpple fick bättre minne och mindre plack på hjärncellerna.

Enligt en studie vid University of London, där frystorkat granatäpple motverkade inflammation och plackbildning på preparerade celler, kan intag av granatäpple vara ett sätt att bromsa förloppet hos degenerativa neurologiska sjukdomar som Alzheimers.

 
Källor:
http://healthnews.uc.edu/news/?/27412/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3738232/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26155780

© 2025  Råkraften.se