RAkraftEditor – Sida 18

november 2018oktober 2019

Rödbetor bra för blodtrycket

Kosten har betydelse för blodtrycket. Rödbetor fungerar blodtryckssänkande på flera sätt.

Mat rik på mineralämnena kalcium, kalium och magnesium är bra för blodtrycket. I en stor studie om saltintag nämns särskilt kalium som motverkar negativa effekter av högt intag av vanligt salt. I 100 g rödbetor finns 14 % av det rekommenderade dagsbehovet av kalium. Potatis innehåller 16 %.

Rödbetornas nitrater ger kväveoxid
Det som är speciellt med rödbetor är att de dessutom är rika på nitrater. Dessa kostbaserade nitrater omvandlas – med hjälp av bakterier i munnen – till nitrit som därefter blir till biologiskt aktiv kväveoxid i exempelvis magsäcken.

Forskning har visat att denna process är positiv för en mängd funktioner. Blodkärlen vidgas och blodflödet regleras. Blodtrycket sänks och därmed minskar risken för stroke, hjärtsvikt, njursjukdom, demens och försämrad blodcirkulation i benen. Dessutom används syre mer effektivt eftersom cellernas ”kraftverk”, mitokondrierna, fungerar bättre.

Antioxidanter hjälper till
Frukt och bär, exempelvis blåbär, aronia och granatäpple, har uppvisat blodtryckssänkande effekt i flera studier. Förmodligen beror det i de flesta fall på att de innehåller vissa polyfenoler som också fungerar som antioxidanter. Polyfenoler, liksom C-vitamin, gynnar även omvandlingen från nitrater till kväveoxid. I rödbetor finns, förutom nitrater, betalainer som fungerar som antioxidanter.

Kort sagt är frukt, bär och grönsaker positivt för blodtrycket, och detta gäller i synnerhet rödbetor.

Källor:
https://www.1177.se/Skane/Tema/Halsa/Kostrad-vid-olika-sjukdomar-och-diagnoser/Bra-mat-vid-hogt-blodtryck/
http://rödbetsjuice.se/

november 2018oktober 2019

Motion och blodtryck

Promenad - konditionsträning kan sänka högt blodtryck

Regelbunden fysisk aktivitet bör ingå i behandling av högt blodtryck enligt FYSS, handboken för ordinering av träning vid olika sjukdomar. Efter en medicinsk bedömning kan träningen anpassas till patienten. Bäst effekt har konditionsträning.

Globalt sett orsakar högt blodtryck, hypertoni, mer än 9 miljoner dödsfall varje år. Fysisk inaktivitet bedöms stå för 5–13 % av risken för att utveckla högt blodtryck.

Välgjorda stora studier visar att dödligheten sjunker med 20–60 % vid ökad fysisk aktivitet, och att regelbunden fysisk aktivitet är kopplad till lägre risk för både hjärtinfarkt (14 %) och stroke (31 %).

Effekter på kort och lång sikt
Aerob träning, det vi ofta kallar uthållighets- eller konditionsträning, kan vara exempelvis promenader, joggning eller motionscykling. I viss mån kan vattenträning fungera för den som har svårt att träna på land på grund av annan sjukdom i exempelvis lederna.

Under ett par timmar efter ett pass med aerob träning sjunker blodtrycket ca 10–20 mm Hg jämfört med personens normala blodtryck i vila, och sänkningen kan bestå i upp till ett dygn.

Hos personer som hade högt blodtryck och som tränade i minst 4 veckor kunde studier visa att den fysiska aktiviteten sänkte både systoliskt och diastoliskt blodtryck.

Den blodtryckssänkning som sker vid fysisk aktivitet är troligen en effekt av flera mekanismer. Fysisk aktivitet är förmodligen särskilt effektivt i ett tidigt skede innan blodkärlen hunnit bli stela.

Typ av träning
Även statisk träning (se nedan) har viss positiv effekt på blodtrycket och kan vara ett komplement till den aeroba träningen. Styrketräning, å andra sidan, tycks inte ha direkt blodtryckssänkande effekt, även om den typen av träning kan vara positiv i de fall övervikt förekommer tillsammans med det höga blodtrycket.

Det är förstås viktigt att göra en medicinsk utvärdering först för att kunna individanpassa den fysiska aktiviteten så att rätt träningsintensitet ordineras.

Några förändringar i kroppen
Blodtrycket sänks alltså av regelbunden aerob träning. Kärlen blir följsammare och blodtrycksregleringen fungerar bättre. Lungorna blir effektivare och andningsmuskulaturens uthållighet och styrka ökar. Hjärtat blir större och starkare samtidigt som mängden blod ökar och blir mer lättflytande. Antalet små blodkärl ökar. Cellernas ”kraftverk” mitokondrierna ökar i antal och storlek, vilket gör syreanvändning och energitillverkning effektivare. Blodomloppets förmåga att transportera syre och musklernas kapacitet att utnyttja det tillförda syret förbättras därmed.

Rätt träningsintensitet
Aerob fysisk aktivitet på måttlig, hög eller måttlig och hög intensitetsnivå i kombination kan sänka blodtrycket med i snitt 12,0/4,7 mm Hg hos personer med högt blodtryck. Längden på träningspasset bör vara 40–60 minuter per träningstillfälle, och man bör träna minst 3 gånger per vecka.

Starkast vetenskapligt stöd för blodtryckssänkande effekt finns för aerob aktivitet under träningsperioder som varar 8–37 veckor. Statisk träning kan som sagt vara ett bra tillägg till den aeroba träningen.

Källor:
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2015/11/Aerob-fysisk-aktivitet-sanker-blodtrycket-vid-hypertoni/
http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2017/09/Biologiska_effekter_av_FA_FINAL_2016-12.pdf

Aerob eller anaerob träning
Vid aerob träning bildas energi till musklerna med hjälp av syre. Motsatsen är anaerob träning. Energi fås då via en process där syre inte används, och den kan starta snabbt men inte pågå så länge. Gränsen är inte exakt, men olika uthållighetsinriktade träningsformer kallas aeroba, medan styrkelyft, kortdistanslöpning och tyngre statisk träning sägs vara anaeroba. Exempelvis promenader i backig terräng kombinerar dessa båda.

Statisk – isometrisk – träning
Statisk träning, som också kallas isometrisk träning, är en typ av träning där man till skillnad från vid dynamisk träning håller musklerna stilla i belastat tillstånd under en viss tid. Belastningen är alltså konstant under övningen. Belastningen kan vara lättare eller tyngre. När musklerna belastas länge i ett statiskt moment minskar blodgenomströmningen och syretillförseln. Energin till muskelarbetet kommer då främst från anaeroba processer.

Dynamisk träning
Rörelserna under dynamisk träning består av en excentrisk del och en koncentrisk del. När musklerna böjs sker en koncentrisk rörelse, och när musklerna sträcks ut sker en excentrisk rörelse. Dynamisk träning kan ske med låg belastning, som en promenad, eller med hög belastning, som ett kortdistanslopp. Rörelserna kan också vara mer eller mindre explosiva. Vid styrketräning kombineras ofta dynamiska och statiska moment.

november 2018oktober 2019

Dash-dieten – boktips

Fredrik Paulún: Dash-dieten för nybörjare, Elisabeth Johansson

Dash-dieten har kallats världens bästa diet. Den är mest känd för att sänka blodtrycket. Fokus ligger på att äta en balanserad kost utan för mycket salt, socker och rött kött. God mat utan krångel.

Näringsfysiologen Fredrik Paulún guidar nybörjaren steg för steg. Stjärnkocken Elisabeth Johansson har skapat 57 recept för läckra luncher, festliga middagar, mättande mellanmål, fräscha frukostar och ljuvliga desserter.

november 2018juni 2019

Råkraften, höst/vinter 2018

Många av oss funderar på hur vi påverkar klimatet. Att äta mer frukt, bär och grönsaker och mindre kött är ett sätt att göra gott för både sin egen och jordklotets hälsa.

Ofta finns det samband mellan hälsa och kost. I detta nummer kan du läsa om blodtrycket. Vi berättar också om salt och goda rotfrukter.

Känner du till sporten kettlebell? Om du vill förbättra din kondition och dessutom bli starkare på köpet kanske detta är något för dig. Läs om världsmästarna Per och Ellinor.

Läs mer >

augusti 2018maj 2024

Salsa – recept på salsasmoothie

Salsa

Salsa är en musik- och dansstil med latinamerikanskt ursprung, men det är också en kryddig sås med tomat som bas. Salsa är det spanska ordet för vilken sås som helst. Här säger vi ofta ”salsa” om en sås med finhackade tomater och andra grönsaker, kanske också frukter. Den kan gärna ha stark smak och serveras kall eller varm.

Prova en svalkande smoothie som ger en uppiggande kick från osötad ingefärsjuice. Som mellanmål, istället för förrätt eller när ny energi behövs. Kanske får du sedan lust att ta en svängom på dansgolvet i en salsa.

Salsasmoothie

65 ml – en shot – ingefärsjuice (25-34 %)
1 tomat
1 nektarin
1/4 gul eller röd paprika

Kärna ur nektarin och paprika. Mixa allt, späd med lite vatten. Servera.

Ingefära används både som smakrik ingrediens vid matlagning och som medicinalväxt. Den sägs vara bra för magen och motverka förkylning.

Tomat innehåller det hälsosamma färgämnet lykopen – mer ju mindre och rödare den är. Om den mixas eller värms upp ökar mängden lykopen.

Nektarin är en framodlad variant av den ludna persikan men har slätt skal. Frukten är söt och saftig och innehåller bland annat E-vitamin och kalium.

Paprika är rik på C-vitamin och innehåller även folat och andra nyttiga ämnen. Paprikan och chilifrukten hör till samma art, men paprikan är mild i smaken.

augusti 2018april 2022

Havtorn är en vass vitaminbomb

Havtorn - rik på vitaminer och andra hälsosamma ämnen

De små saftiga havtornsbären innehåller en unik cocktail av ämnen som anses vara bra för hälsan.

Det hörs på namnet att havtorn har vassa taggar och trivs nära havet, i Sverige främst vid Östersjökusten. Havtorn är en buske eller ett litet träd som växer vilt även i bland annat Kanada, Finland, Kina och Ryssland. Växten är mycket tålig mot både kyla, sol och torka.

Tack vare sina små, lysande orange bär odlas havtorn numera kommersiellt. För att få bär behövs både hanplantor och honplantor, och pollinering sker via vinden. Bären är syrliga och svårplockade men väl värda att ta vara på.

Massor med nyttiga ämnen
Havtorn har länge använts som hälsokost och naturmedicin. Näringsämnen och bioaktiva ämnen som har positiva effekter på hälsan finns i hela växten. Det gäller även bladen som kan användas till te. Sammansättningen av ämnen i havtornsbäret är unik, och tillsammans förstärker dessa ämnen varandras goda egenskaper.

Havtorn är rikt på C-vitamin. Man brukar säga att ett enda litet bär innehåller minst lika mycket C-vitamin som en apelsin.
I havtorn finns också folat, vitamin B2, K-vitamin och E-vitamin.
Halterna av karotenoider är mycket höga, som betakaroten, som omvandlas till A-vitamin i kroppen vid behov, och lykopen. Mängden lykopen är jämförbar med den i tomater.
Växtsteroler, som finns i havtorn, tros kunna förbättra blodfettsbalansen.
Man har identifierat mer än 190 bioaktiva ämnen, som flavonoider, i havtorn. Dessa kan motverka välfärdssjukdomar.
Bären innehåller också oljor med fettsyror. Särskilt intressant är den för växter ovanliga omega-7 som anses påverka kroppens slemhinnor positivt. Kroppen kan tillverka omega-7 själv, men denna förmåga avtar med åldern och vid vissa sjukdomar.

Forskningsöversikt
Många av ämnena i havtorn skyddar mot oxidativ stress och inflammation. Både fettsyror och växtsteroler förbättrar blodfettsvärdena. Andra positiva effekter som nämns i en analys av forskningsresultat är sänkt blodtryck. Analysen visar också att havtorn motverkar att plack bildas och att fett fastnar i blodkärlen, något som annars kan orsaka åderförfettning.

Källor:
https://www.intechopen.com/chapters/77352
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27616182
http://www.scicompdf.se/membrasin/yang_erk_2003.pdf

augusti 2018oktober 2019

Dansa för att må bra

Människan har alltid använt dansen som ett sätt att uttrycka sig och för att påverka sinnesstämningar.

Dansen ger uttryck för något som inte alltid ord kan förmedla. Både när vi tittar på dans och när vi dansar själva stimuleras våra hjärnor, vilket ger psykoneuroimmunologiska effekter som påverkar hur vi mår.
Dans används idag inte bara som konstform eller motion utan också som behandlingsform vid exempelvis depression, stressrelaterad smärta, inlärnings- och koncentrationsproblem samt demens.

Kommunikation vid demens
Vid en demenssjukdom förlorar orden sakta sin betydelse och den drabbade talar mindre och mindre. Det blir svårt att orientera sig, känna igen människor och kommunicera.

Dans som terapi
I dansterapi för dementa både dansas och sjungs det. Forskaren Krister Nyström menar att det icke-talade språket, kroppsspråket, som ju är mer nyanserat och detaljrikt än det talade språket, är ett bra kommunikationsmedel för dementa. Det är också ett stöd för dem att hantera sin situation. Under dansterapin ser han samspel och glädje hos deltagarna.

Flickor med psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa och stressrelaterad smärta hos tonårsflickor är ett ökande folkhälsoproblem. Flickor upplever i högre grad än pojkar stora krav på utseende, popularitet och skolarbete. Fysisk aktivitet anses allmänt verkningsfullt mot exempelvis depression. Anna Duberg vid Örebro universitet visar i sin doktorsavhandling att just dans är ett effektivt sätt att motverka psykisk ohälsa hos unga flickor.

Dansprojektet

I hennes studie deltog 112 flickor, 13-18 år, som besökte skolhälsovården för återkommande besvär med huvudvärk, magont, nedstämdhet, ångest, oro och stress. De delades in i två grupper, och ena gruppen fick dansa två gånger i veckan under två terminer.

”Fokus låg på att lyfta fram flickornas resurser genom att uppmuntra rörelseglädje istället för prestation, att helt enkelt erbjuda ett tillfälle att uppleva kroppen på ett positivt sätt”, berättar Duberg. Kravlös atmosfär, gemenskap, kreativitet och medbestämmande var viktiga inslag.

Uppskattad metod
Dansprojektet resulterade i tydliga positiva mentala och kroppsliga effekter för flickorna som dansade. Den självupplevda hälsan förbättrades samtidigt som medicinering och besök hos skolhälsovården minskade. Ett år efteråt kvarstod effekten.

Sedan dess har dansprojektet utökats, och metoden, som är kostnadseffektiv, har implementerats i ett flertal orter i landet.

Källor:
https://fof.se/tidning/2013/5/artikel/dansa-dig-frisk
https://www.svd.se/dansen-en-vag-fran-hjarta-till-hjarta
https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2016/hon-visar-att-dans-hjalper-mot-ohalsa-hos-flickor/

Dans som träningsform
Genom att dansa tränar du kondition, muskelstyrka, balans, koordination och rörlighet. Inte bara kroppen utan också hjärnan påverkas positivt. Dessutom är dans en social aktivitet och en kulturell upplevelse till musik.

Dans kan ge bättre såväl fysisk som psykisk hälsa och kan användas som behandling inom sjukvården och som förebyggande friskvård.

Det finns många valmöjligheter – olika sorters musik, pardans eller gruppdans, dans med krävande koreografi eller med enkla rörelser, explosiv och kraftfull dans eller dans där alla orkar vara med efter sin egen förmåga. Det är en allsidig träningsform och en social aktivitet som passar de flesta oavsett ålder, förutsättningar och behov.

Psykoneuroimmunologi
Inom psykoneuroimmunologin studeras hur beteende både påverkar och påverkas av hjärnans och hormonsystemets samspel med immunsystemet.

augusti 2018augusti 2018

Mat för hjärnan

Vid Alzheimers sjukdom bildas plack på hjärnans nervceller som sakta förstörs. En av följderna är sämre minne och kognition. Granatäpple och blåbär kan förebygga detta.

En kost rik på frukt, bär och grönsaker är en del av en hälsosam livsstil som kan hålla hjärnan frisk och motverka problem med minnet. Blåbär och granatäpple är goda exempel.

Bättre minne med blåbär
Att blåbär är bra för hjärnan och kan vara ett skydd mot Alzheimers och andra demenssjukdomar visar vetenskapliga studier från University of Cincinnati. Enligt forskningsresultaten kan blåbär förbättra minne och kognitiv funktion hos vissa äldre personer.

”Våra resultat stöder tidigare djurförsök och preliminära studier med människor”, säger professor Robert Krikorian. Han tillägger att blåbärens goda effekt förmodligen beror på antocyaniner som tidigare har visats förbättra djurs kognition.

I denna studie deltog 47 försökspersoner, 68 år eller äldre, med måttlig kognitiv nedsättning, vilket innebär risk för att utveckla Alzheimers sjukdom. Under 16 veckor fick de antingen frystorkat blåbärspulver i en mängd som motsvarar en kopp blåbär, eller ett placebopulver.

Försökspersonerna som fått blåbärspulver uppvisade förbättrat minne och större förmåga att hitta ord och begrepp jämfört med placebogruppen. Även vid magnetröntgen uppmättes ökad hjärnaktivitet hos blåbärsgruppen.Granatäpple kan ha bromsande effekt
Forskning visar att granatäpplets antiinflammatoriska egenskaper skulle kunna bromsa neurologiska sjukdomar som Alzheimers.

En forskargrupp vid University of North Dakota fann vid en studie med möss att de möss som fått granatäpple fick bättre minne och mindre plack på hjärncellerna.

Enligt en studie vid University of London, där frystorkat granatäpple motverkade inflammation och plackbildning på preparerade celler, kan intag av granatäpple vara ett sätt att bromsa förloppet hos degenerativa neurologiska sjukdomar som Alzheimers.

Källor:
http://healthnews.uc.edu/news/?/27412/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3738232/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26155780

augusti 2018augusti 2018

Motverka minnesproblem

I studien FINGER, ledd av professor Miia Kivipelto, minskade risken att drabbas av försvagad minnes- och tankefunktion då försöksdeltagarna fått aktiv rådgivning om livsstil och levnadssätt, där bland annat kost och motion ingick.

Miia Kivipelto, foto: Erik Cronberg Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska institutet forskar om vilka risk- och friskfaktorer som kan kopplas till glömska, minnesstörningar och demenssjukdomar. ”Vi har forskat i många år om vad vi kan göra för att förebygga alzheimerdemens och har kommit ganska långt”, säger Kivipelto.

Aktiv rådgivning i finsk studie
Den finska studien FINGER, ledd av Kivipelto, visar att det går att förebygga minnesstörningar. Detta genom aktiv rådgivning om kost, fysisk träning, kognitiv träning och kontroll av blodkärlsrelaterade riskfaktorer som högt blodtryck och skadliga blodfettsvärden.

I studien deltog 1 260 finländare i åldern 60 till 77 år. De delades slumpmässigt in i två grupper. Kontrollgruppen fick sedvanliga råd om hälsa och levnadssätt, medan den andra gruppen fick aktiv rådgivning. Till exempel lagade de mat och tränade i grupp, gjorde minnesövningar och fick råd av dietister, fysioterapeuter, psykologer, sjuksköterskor och läkare.

Under de två år som studien pågick var risken att drabbas av försvagad minnes‐ och tankefunktion 31 procent högre hos kontrollgruppen än hos den grupp som fått aktiv rådgivning om levnadssätt.

Kosten kan förebygga
En hälsosam livsstil kan alltså i viss mån förebygga minnesproblem. Här ingår en mångsidig och balanserad kost. Grönsaker, frukt och ”medelhavsmat” med mycket färg på tallriken är bra, likaså fisk, fiskoljor, vegetabiliska oljor samt C-, B12- och D-vitamin. Man kan sammanfatta det så att allt som är bra för hjärtat också är bra för hjärnan.

FINGER-studien har också visat att livsstilsåtgärder verkar ha särskilt stor effekt om man har ärftlig risk för Alzheimers sjukdom. Även små förändringar kan ha betydelse, det viktiga är långsiktigheten.

”Om vi kan göra något för att åtminstone försena debuten av demens eller göra så att patienter med lindrig Alzheimers kan ha den lindriga fasen under en längre period, så skulle det ha stor betydelse för både patienterna, anhöriga och hela samhället”, säger Kivipelto.

Källor:
https://ki.se/nvs/minnesstorningar-gar-att-forebygga-nvs-professor-miia-kivipelto-leder-banbrytande-forskning
https://www.alzheimerfonden.se/forskning/forskare-och-projekt/miia-kivipelto

augusti 2018januari 2019

Rödbetans färgämne mot Alzheimers

rödbetor - har färgämne som kan motverka Alzheimers

Alzheimers sjukdom är en demenssjukdom där hjärnans nervceller förtvinar och slutligen dör. En ny studie har visat att rödbetans färgämne betanin genom sina antioxidativa egenskaper har potential att bromsa en av de nedbrytande processer som ses vid Alzheimers.

Den vanligaste orsaken till demens är Alzheimers, en neurodegenerativ sjukdom som orsakar problem med minne och kognition. Ålder och ärftlighet påverkar risken att insjukna, men även miljömässiga faktorer kan spela in. Hur sjukdomen uppkommer är inte helt klart ännu.

Två proteiner som studeras
Vid Alzheimers ses i hjärnan skador i och mellan nervcellerna, och nervceller dör under en nedbrytande process. Forskningen har på senare år handlat mycket om att kartlägga vilken roll proteinerna beta-amyloid och tau spelar.

Studier visar att beta-amyloid finns i förhöjda nivåer i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom. I en alzheimersjuk hjärna samlas små klumpar vid nervtrådarna som förstör kommunikationen mellan hjärnans nervceller. De kallas senila plack och innehåller proteinet beta-amyloid.

Det andra proteinet tau kan då dess funktion förändras bilda trådliknande trassel, tangles, inne i nervcellen vilket skadar den.

Rödbetans färgämne betanin
Forskare tror att kosten i vissa fall kan bromsa förloppet hos sjukdomen eller symtomen som den ger. En grönsak som i en vetenskaplig studie vid University of South Florida nyligen har upptäckts ha särskilt stor betydelse vid kampen mot Alzheimers är rödbetan. Den innehåller färgämnet betanin som också fungerar som antioxidant.

Eftersom antioxidanter motverkar skadlig oxidation skyddar de mot flera degenerativa sjukdomar – sjukdomar där nedbrytande processer skadar funktionen hos celler, vävnader och organ.

”Betanin är lovande som hämmare av vissa kemiska reaktioner i hjärnan som är involverade i fortskridandet av Alzheimers sjukdom”, säger professor Li-June Ming, medförfattare till studien.

Metalljoner och oxidation
En stor del av skadorna på hjärnans nervceller uppstår när beta-amyloid fäster till metalljoner, som järn eller koppar. Dessa metaller kan få beta-amyloidmolekyler att veckas fel och klumpas ihop, vilket orsakar inflammation och oxidation i närliggande nervceller som slutligen dör.

En tidigare studie visade att rödbetsjuice har potential att öka hjärnans syretillförsel och därigenom förbättra den kognitiva funktionen. Baserat på detta ville professor Ming och hans kollega Darrell Cole Cerrato undersöka om betanin kunde blockera kopparjonernas effekter på proteinet beta-amyloid och därigenom motverka felveckning av proteinet och oxidationen av hjärnans nervceller.

Beta-amyloid i tre varianter
För att mäta oxidationsnivån använde forskarna modellsubstansen DTBC som de utsatte för enbart beta-amyloid, beta-amyloid bunden till koppar respektive kopparbunden beta-amyloid blandad med betanin. Oxidationen av DTBC mättes med spektrofotometri.

Som väntat orsakade beta-amyloid liten eller ingen oxidation av DTBC, samtidigt som beta-amyloid bundet till koppar orsakade betydande oxidation. När beta-amyloid bundet till koppar däremot blandades med betanin minskade oxidationen med hela 90 procent, vilket indikerar att felveckningen av proteinerna motverkades effektivt.

Betanin motverkar skadlig oxidation
”Vi kan inte säga att betanin stoppar felveckningen helt, men vi kan säga att det reducerar oxidation. Mindre oxidation kan motverka felveckning, kanske tillräckligt för att bromsa aggregationen av beta-amyloid, vilket tros vara den främsta orsaken till Alzheimers”, menar Cerrato.

Källor:
http://www.sci-news.com/medicine/betanin-alzheimers-disease-05834.html
https://www.hjarnfonden.se/