Vinter 2017-2018 – Sida 2

februari 2017augusti 2018

Insekter på menyn

Syrskex från eat:em klimatsmart proteinkälla

Framtidens proteinkälla är inte ny men ovan för oss i västvärlden. Bra både för hälsan och miljön. Företaget eat:em är i full gång med att utveckla goda produkter gjorda av näringsrikt syrsmjöl.

Eat:em är ett svenskt företag som producerar proteinsnacksen Crics bakade av näringsrikt mjöl från syrsor. De innehåller förutom mineraler och vitaminer hela 24-29 % protein.

Eat:em köper in syrsmjöl och samarbetar med erfarna livsmedelsproducenter och kunder för att utveckla sina produkter. Hittills har sju smaker tagits fram. Tre sorters Crics finns till försäljning idag, och i början av 2018 kommer även en proteinbar och ett frukostknäcke.

Intresse för klimat och hälsa
VD:n Martin Strid läste en FN-rapport om framtidens mat där syrsmjöl nämndes som en hälsosam och klimatsmart källa till fullvärdigt protein och andra viktiga näringsämnen. Eftersom han är orolig över klimatsituationen i världen och har ett intresse för träning och hälsa köpte han syrsmjöl och började använda det. På en löptur med medgrundaren Isak Jonsson föddes idén att bilda ett bolag.

Ny mat i Europa
Insektsodling passar utmärkt som en del av kretsloppet i ett hållbart jordbruk.
EU:s lagstiftning kring insekter som människoföda är emellertid mycket restriktiv eftersom det betraktas som ett nytt livsmedel i vår del av världen. I Finland och Danmark är det tillåtet, men det svenska Livsmedelsverket har hittills valt en tolkning som förbjuder det helt.

Eat:em är en viktig aktör på marknaden för framtidens livsmedel och arbetar för att även vi svenskar ska kunna få tillgång till denna resurseffektiva föda. 2016 vann eat:em priset ”Mest innovativa idé” på eventet Food Hackathon by Krinova i Kristianstad.

Eat:em har ett danskt dotterbolag och säljer sina Crics via en webbutik.
Om syrssnacksen är goda? Ja, faktiskt!

februari 2017augusti 2018

Quinoa – användbart frö

I årtusenden har quinoa varit en viktig gröda för befolkningen vid Titicacasjön i Anderna på gränsen mellan Peru och Bolivia i Sydamerika, där den också växer vild än i dag. Quinoa produceras nu i många länder på olika kontinenter.

Tack vare sin stora förmåga att klara olika odlingsförhållanden och sin låga vattenförbrukning betraktas quinoa som miljövänlig och klimatsmart.

Mycket goda egenskaper
FN hoppas att detta proteinrika frö ska bekämpa hungersnöd, och NASA (USA:s federala myndighet för luft- och rymdfart) intresserar sig för quinoa som mat till rymdfarare. Proteinet är av hög kvalitet och innehåller alla essentiella aminosyror. Mängden mättat fett är lågt. Quinoan är fri från gluten och rik på fibrer som är bra för magen och håller blodsockret på en jämn nivå.

Fröet innehåller förutom protein även bra fetter och massor av mineraler, som zink och magnesium, och vitaminer. Livsmedelsverket anser att quinoa är en bra källa till folat – en sorts B-vitamin som vi behöver för att bilda nya celler och blodkroppar. Quinoa sägs ha antiinflammatoriska och antioxidativa effekter.

Lätt att variera i matlagningen
De små fröna är väldigt användbara och kan användas i såväl matlagning som bakning. Quinoan kan kokas och ersätta ris, pasta, couscous och potatis. Den kan också kokas till gröt. Före kokning bör man skölja fröna i hett vatten för att få bort eventuella bitterämnen. Får quinoan sedan svalna kan den blandas i sallader eller smoothies. Fröna går snabbt att grodda för den som föredrar det.

februari 2017augusti 2018

SCAPIS – världsunikt forskningsprojekt

30 000 svenskar deltar i den omfattande befolkningsstudien av hjärta, kärl och lungor. Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken, och forskning med ny teknik behövs om aktuella riskfaktorer.

Är du en av de 30 000 svenskar som fått erbjudande om att delta i SCAPIS? Många har hört talas om detta och hade gärna velat få en omfattande hälsoundersökning, men eftersom det handlar om en vetenskaplig studie är urvalet slumpmässigt. De personer som deltar är i åldern 50-64 år.

Mycket omfattande undersökningar
Deltagarna får en mycket grundlig hälsoundersökning av hjärta, kärl och lungor, samtidigt som blodsocker, kolesterol och andra riskfak-
torer kontrolleras. Det innebär också en möjlighet till tidig upptäckt och behandling av eventuell hjärt-kärlsjukdom och KOL. Hos flera personer som deltagit i studien har sjukdom upptäckts och behandling har kunnat sättas in.

SCAPIS, Swedish CardioPulmonary bioImage Study, är ett världsunikt forskningsprojekt om hjärta, kärl och lungor. Den vetenskapliga studien leds av en nationell forskargrupp i samarbete med sex universitetssjukhus i Sverige med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär.

Behov av nya data
Projektet ger fantastiska förutsättningar för nya forskningsgenombrott och möjlighet att hitta riskmarkörer som visar vem som kan drabbas av hjärt- eller lungsjukdom. Målet är att kunna förebygga sjukdom så att den inte uppstår.

Det som är speciellt med SCAPIS är det stora antalet deltagare och att mycket omfattande undersökningar görs av dem. Det material som finns i redan existerande biobanker och datalager är föråldrat. Tekniken har utvecklats och mer avancerade undersökningar kan göras. Livsstilen har förändrats och därmed också riskfaktorerna. Idag är inaktivitet, övervikt och typ 2-diabetes vanligare riskfaktorer än rökning och högt kolesterolvärde.

Foto: Hjärt-Lungfonden
Källa: http://scapis.se

februari 2017juli 2018

Granatäpplejuice och typ 2-diabetes

Att lingon är bra vid typ 2-diabetes vet många, men färre vet att det också gäller granatäpple.

Med. dr Olle Haglund berättar att granatäpple förutom att sänka blodsockret dessutom motverkar inflammation samt förhöjda halter av fria radikaler och åldersproteinerna AGE, vilket ofta ses vid typ 2-diabetes. HbA1c, måttet på ”långtidssocker”, är en sådan AGE. Han rekommenderar sina patienter att dagligen dricka osötad juice av såväl lingon som granatäpple vid typ 2-diabetes.

I en vetenskaplig studie undersöktes granatäpplets påverkan på typ 2-diabetiker. Tre timmar efter ett glas granatäpplejuice sjönk blodsockret hos 80 % av diabetikerna som deltog. Dessutom ökade insulinproduktionen samtidigt som insulinresistensen minskade.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25223711

februari 2017januari 2020

Sagt på Facebook om lingonjuice och diabetes typ 2

Dricker 1 dl om da’n, mitt blodsocker hade gått ner så läkaren blev helt paff.

Jag har bytt ut 2 metformin per dag mot lingonjuice och det fungerar utomordentligt bra.

Efter några veckors användning [av juicen] har maken slutat helt med insulin.

Den är sur till tusen, men funkar.

Lingon - bra vid typ 2-diabetes

februari 2017augusti 2018

Tre snabba om ingefära

Rot med stark smak

Ingefära, Zingiber officinale, liknar ett högt gräs.Troligen växte den vild i Kina från början men odlas nu i alla tropiska regioner. Den tjocka, aromatiska roten, eller jordstammen, är en populär smaksättare och äts exempelvis färsk, inlagd eller torkad och mald till pulver.

I ingefäran finns bland annat vitamin B6, kalium och magnesium. Dessutom är den rik på andra bioaktiva och antioxidativa ämnen som gingeroler och shogaoler. Den flyktiga oljan zingiberol ger ingefäran dess karakteristiska arom.

Prova gärna att odla själv på fönsterbänken. Lägg en bit ingefära i en låg och bred kruka med jord, låt en liten del av ingefäran synas. Vattna och täck med plast med lufthål.

Huskur mot förkylning

Att äta ingefära eller dricka en dryck med ingefära, gärna blandad med citron och kanske lite honung, är en vanlig huskur för att förebygga förkylningar.

En sund livsstil med bra kost, god sömn och motion gynnar immunförsvaret, samtidigt som stress gör att man blir sjuk lättare.

Många upplever att ingefära motverkar en hotande förkylning. Ingefärsextrakt har visats ha en luftrörsvidgande effekt och dämpa allergisk luftvägsinflammation vid försök med möss och råttor, vilket tyder på att ingefära kan vara verksamt mot luftvägsproblem.

Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25420680
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23685048

Illamående och magproblem

Traditionellt används ingefära mot illamående och problem med magen. Detta intresserade forskare som i en studie fann att ingefära påverkar cellsignaleringen och därmed det centrala nervsystemet. Därför ökar aktiviteten i mage och tarm, vilket motverkar illamående och dessutom är bra för matsmältningen.

Flera studier har visat att ingefära skyddar magslemhinnan från skador, minskar produktionen av magsyra och bekämpar magsårsbakterier. Det innebär att inflammation och därmed risk för magcancer kan motverkas.

Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27053918
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27158532

februari 2017juli 2018

Smoothie med chia, rödbeta och hallon

0,7 dl rödbetskoncentrat med 10 % lingonjuice
0,7 dl vatten
1 dl osockrade hallon (70 g)
1 tsk chiafrön

Mixa och häll upp. Hallonens smak passar utmärkt tillsammans med tonen av lakrits från rödbetorna. Chiafrön tillför vattenlösliga fibrer.
(87 kcal)

februari 2017juli 2018

Chiafrön ger jämnare blodsocker

Att äta så att glukoshalten i blodet – blodsockret – ligger på en jämn och tillräckligt låg nivå är önskvärt för alla men särskilt för den som är diabetiker, idrottar eller försöker hålla hälsosam vikt. Chiafrön är näringsrika och innehåller också vattenlösliga fibrer som jämnar ut blodsockret.

De små chiafröna kommer från en växt, Salvia hispanica, som odlats i Mexico och Guatemala i flera tusen år. Hälsomedvetna och idrottare hyllar idag fröet för dess höga näringsinnehåll. I chiafrön finns B-vitamin, antioxidanter, högvärdigt protein och omega-3, en fettsyra som Livsmedelsverket vill att vi ska äta mer av. Dessutom är chia glutenfritt.

Chiafrön smakar nästan ingenting, och de kan strösslas över eller blandas i det mesta. Googlar du idag på ”recept chia” får du en halv miljon träffar.

Givet de relativt små mängder man vanligen äter är kanske ändå chiafrönas vattenlösliga fibrer det som är mest intressant.

Vattenlösliga fibrer
Chiafrön består till 34 % av kostfibrer. Dessa är till stor del av den vattenlösliga typen, och ett chiafrö kan absorbera mycket vätska, 10-12 gånger sin egen vikt. De vattenlösliga fibrerna bildar en saftig geléhinna runt fröet. Ofta används fröna därför till pudding, bärkräm eller smoothie, men de kan som sagt användas till mycket mer.

Den geléaktiga fiberhinnan både ger mättnadskänsla och saktar ner nedbrytningen av kolhydrater till socker – glukos. Glukoshalten i blodet blir då jämnare och håller sig på en lägre nivå. Det dröjer längre tid innan den sjunker så att du blir trött och hungrig igen.

Långsamma kolhydrater
Långsammare nedbrytning av kolhydrater till glukos är särskilt positivt för diabetikern eftersom sjukdomen innebär problem med skadligt höga blodsockernivåer. Toppar med högt blodsocker kräver mycket insulin, och den glukos som då transporteras bort från blodet och inte används som energi lagras som fettvävnad. Sedan sjunker blodsockret ganska snabbt och man blir hungrig igen. Jämnare blodsocker är därför bra också för den som behöver gå ner i vikt.

Kosten har alltså stor betydelse för blodsockret, men det är också viktigt att röra på sig. Motion ökar känsligheten för insulin och sänker därför blodsockret, samtidigt som ett icke insulinberoende glukosupptag i musklerna ökar liksom förbränning av lagrad glukos.

När kolhydraterna bryts ner långsammare blir den som idrottar mer uthållig. Det kanske inte är en tillfällighet att ett chiafröätande ursprungsfolk i Mexico än idag är världens bästa långdistanslöpare.

Långsamma kolhydrater och GI
Glykemiskt index (GI) är ett mått på hur snabbt och länge blodsockernivån påverkas av olika livsmedel. De ingående ingredienserna påverkar det totala GI-värdet för en måltid. Kolhydrater med ett lågt GI kallas långsamma kolhydrater. Om upptaget av kolhydrater sker långsamt leder det till jämnare blodsockernivå.

Recept på smoothie med rödbeta, hallon och chiafrön >