Kategori: Allmänt

När du köper dryck i en flaska eller kartong med frukt, bär och grön­saker i namnet eller på etiketten – hur vet du vad du får i förpack­ningen?

Hur mycket av drycken består av pressad råvara och hur mycket är exempelvis tillsatt socker eller vatten? Förhoppningsvis kan du läsa dig till det på etiketten. Men det bör också framgå av dryckens namn.

Juice är 100 % frukt, bär eller grönsaker
Benämningen ”juice” är skyddad av livsmedelslagen. Juice får bara innehålla pressade frukter, bär eller grönsaker. Inget socker får vara tillsatt. Däremot innehåller förstås råvaran mer eller mindre av de naturligt förekommande socker­arterna fruktos, glukos och sackaros. Råsaft är samma sak som juice – inget annat än saften från frukt, bär eller grönsaker har använts.

Juice kan vara drickfärdig eller koncentrerad. Den drickfärdiga juicen kan ibland vara gjord av koncentrerad juice som sedan blandats med vatten igen så att den återfått naturlig vattenhalt, men den ska då heta ”juice från koncentrat”.

”Färskpressad” innebär bara att juicen inte tillverkats av koncentrat. Den kan ibland ha lagrats länge. Råvaran kan också ha varit fryst före pressning. Livsmedelsverket avråder från benämningen ”färskpressad”.

Står det att juicen är ”nypressad” ska det också stå hur långt före bäst före-datumet som den pressats.

Tillverkaren kan välja att värmebe­handla – pastörisera – juicen eller låta bli. Pastörisering dödar skadliga mikroorganismer och ger längre hållbarhet utan tillsatt konserve­ringsmedel. Det finns också andra konserveringsmetoder.

Andra fruktdrycker
”Nektar” är en dryck som ska inne­hålla 25–50 % fruktråvara, alltså juice eller fruktpuré. Denna blandas med vatten samt oftast även socker eller andra sötningsmedel. Det finns också drycker med lägre halt fruktråvara; fruktdryck, saft, cider och fruktsoppa.

Frukt, bär och grönsaker är bra för hälsan
Juice innehåller visserligen mindre fibrer och är processad jämfört med färska råvaror, men den kan vara en hjälp på vägen att få i sig tillräckligt stora mängder av frukt och grönt. Vi bör äta minst 5 hg varje dag för hälsans skull enligt Livsmedels­verket.

Källa: https://www.svenskajuiceforeningen.se/om-juice/

Dålig kost är en av de största globala riskfaktorerna för sjukdom och för tidig död. Tyvärr får patienter inte alltid information om vad de bör äta och dricka.

En fjärdedel av alla vuxna svenskar har så ohälsosamma matvanor att de riskerar att bli kroniskt sjuka eller dö i förtid. Majoriteten av västvärldens sjukdomar och dödsfall är kopplade till livsstil och kost. Bra mat är tyvärr inte tillgänglig för alla i världen, men de som har förutsättningarna har inte alltid kunskaperna. Det är alltså viktigt att informera människor.

Tillgång till information
Hur får vi veta vad som är bra för oss att äta? Media förmedlar både vetenskapliga rön och ogrundade påståenden. Vänner och bekanta berättar om sina egna erfarenheter av olika dieter. Livsmedelsverket, som är en statlig myndighet, ger råd om mat och hälsa till hela befolkningen och riktar sig till friska personer, medan råd till sjuk­vården och patienter är Socialstyrelsens ansvar.

Inom sjuk- och hälsovården är möjligheterna att få bra information om kost och näringslära väldigt varierande. De beror ofta på vårdinrätt­ningens rutiner och på vilken yrkeskategori, exempelvis dietist, nutritionist eller läkare, eller vilken enskild yrkesperson patienten får träffa.

Individanpassad information
En person som arbetar inom sjuk- och hälsovården bör kunna tala med patienter om vad som är bra för dem att äta eller vad de ska undvika. Det handlar inte bara om att känna till de övergripande kostråden som gynnar en god hälsa, utan också om att kunna använda kostråd i riktad behandling av specifika sjukdomar och tillstånd.

Kostråd måste också anpassas efter individuella förutsättningar. Barn, gravida och äldre har speciella behov, och för den som har någon sjukdom kanske myndigheternas generella råd inte alls är bra.

De flesta läkare är förstås medvetna om kostens betydelse för hälsan och har goda generella kunskaper, men många kan inte besvara sina patienters frågor om vad just de ska äta och dricka, utom möjligtvis i allmänna ordalag. Sällan kompletteras medicinlistan med tips om något visst livsmedel.

Råd om kost känsligt ibland
Att förmedla kostråd till en patient är inte alltid enkelt. Många som arbetar inom vården vittnar om att patienter kan känna att de skuldbeläggs och att kostråden är ett intrång. Matvanor är förknippade med så mycket mer än näringsintag. Vi har traditioner, fördomar och känslor kopplade till vad vi äter eller inte äter. Hur en person får informationen och hur delaktig hen känner sig i kostplanen påverkar möjligheten att förändra beteendet.

Vårdpersonal förväntas bortse från egna erfarenheter och ge både patientanpassade och allmänna nationella kostråd, och de sammanfaller inte alltid.

Svårt att bevisa effekter
Att exempelvis frukt, bär och grönsaker har positiva hälsoeffekter vet de flesta idag. Men det är svårt att leda i bevis vad som är välgörande och vad som är skadligt att äta. Under vår livstid hinner vi äta mycket, och ofta varierar kosthållningen. Det vi åt under en period kan påverka oss långt senare. Kostråd baseras ofta på en typ av forskning som bara kan påvisa tänkbara samband mellan matvanor och ökad sjuklighet, så kallade observationsstudier eller befolkningsstudier.

Vetenskapliga studier under en bestämd tid, med slump­mässig indelning av del­tagarna i grupper där vissa utsätts för det som ska undersökas och andra utgör kontrollgrupp, är inte helt lätt att utföra och resultatet kanske ändå inte kan över­föras direkt till hela befolk­ningen, även om man använder beräknings­modeller som tar hänsyn till andra skillnader hos deltagarna.

Det finns också de som menar att vissa kostråd är föråldrade och bortser från nya forskningsresultat.

Kunskapsbrist hos vissa läkarstudenter
En internationell studie av läkares utbildning i näringslära visar att läkarstudenter generellt sett får bristfällig kunskap om kost och hälsa. Det bekräftas av låga resultat i tester, och studenterna själva efterfrågar mer undervisning i ämnet. Samtidigt såg forskarna att särskilda utbildningssatsningar på näringslära gav fördelar för såväl patienter som vården i stort.

Att testa på sig själv
Många vill prova att ändra sin kost för att må bättre efter att ha läst eller hört talas om något speciellt livsmedel eller en viss diet. Även om alla inte reagerar likadant på det de stoppar i sig – det gäller både kost och medicin – kan det vara värt ett försök, tänker man. Det är dock viktigt att den egna läkaren ger klartecken till den kostförändring man tänker göra, och att resultatet följs upp. Kanske kan det till och med ge läkaren nya insikter!

Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31538623
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/kostrad-maste-kunna-fa-anpassas-till-individen-32486