Kategori: Allmänt

Genom mat och dryck får vi i oss vatten och olika ämnen. Vi kan också ta upp ämnen via huden och lungorna, men här handlar det om kosten.

En del av de ämnen vi får i oss behöver vi, andra rensas ut som slaggprodukter och vissa kan vara skadliga. Ibland är det mängden som avgör om de är positiva eller negativa för oss.

Näringsämnen brukar delas upp i energigivande och icke-energi­givande ämnen. Kolhydrater, proteiner och fetter är energigivande ämnen medan vitaminer och mineralämnen är icke-energigivande. Näringsämnena kan också ha andra funktioner i kroppen. Många av dem, som vissa fettsyror, aminosyror, vitaminer och mineralämnen, är livs­nödvändiga, essentiella, och måste finnas i kosten.

Andra bioaktiva ämnen och fytokemikalier
Det finns även andra ämnen som har positiv effekt på hälsan; biologiskt aktiva ämnen som verkar på gener, celler eller ämnes­omsättning. Det tycks främst vara kombinationer av dem i en eller flera råvaror snarare än ämnena var för sig som har den goda effekten. Hantering av råvaran spelar också in i hur mycket av ämnet som finns kvar i den färdiga produkten och hur lätt kroppen kan tillgodogöra sig det.

Många av dessa ämnen kommer från växtriket och kallas fyto­närings­ämnen eller fytokemikalier. Ibland inräknas vissa vitaminer här. En del av dem fungerar dessutom som antioxidanter och är också färg­ämnen. Det är en anledning till att blå och röda bär framhålls som särskilt nyttiga.

Antioxidation och överlevnadsaktivering
Fria radikaler fyller en funktion i kroppen – i rätt mängd, på rätt ställe och vid rätt tidpunkt. Antioxidanter, som bildas i kroppen och tillförs med kosten, ska ta hand om överskottet av fria radikaler. Det är när det blir obalans dem emellan som oxidativ stress uppstår.

Att ett ämne har en antioxidativ effekt innebär inte alltid att det bara motverkar ett skadligt överskott på fria radikaler som bildats i kroppen. Det kan också handla om att de gynnar kroppens egna antioxidativa förmåga eller att de motverkar oxidation av cellmembran och fetter. På så sätt skyddar de i förlängningen mot exempelvis inflammation som är en komponent i många sjukdomar.

Man vet nu att den positiva effekten av biologiskt aktiva ämnen inte enbart beror på deras antioxidativa kapacitet utan även på andra positiva egenskaper. Många av ämnena som produceras av växter som ett skydd mot yttre påverkan, som solens strålning, föroreningar, virus, bakterier, svampar och insekter, fungerar inte bara som antioxidanter utan är också mer eller mindre giftiga. När vi äter sådana växter, som förstås inte ska vara giftiga för oss, sägs ämnena aktivera ”överlevnads- och avgiftningsenzymer” som gör oss starkare och mer motståndskraftiga mot negativ påverkan.

Det finns också fytokemikalier som påverkar upptaget av andra ämnen, vilket i vissa fall har positiv effekt, i andra fall negativ effekt.

Enzymer och hormoner
Enzymer är proteiner som reglerar hastigheten på kemiska reaktioner utan att själva förbrukas. De bildas i kroppen eller tillförs med kosten. En del av dem är matsmältnings­enzymer, andra är nödvändiga för funktioner i organ, vävnader och celler. Ofta behöver de ”hjälpämnen”, coenzymer, och dessa kan vara exempelvis vitaminer och mineralämnen.

Hormoner bildas i olika organ eller körtlar men finns också i växter. Det är signalämnen som utsöndras till blodet för att nå speciella celler, och på så sätt styrs processer i kroppen. Fytoöstrogener fungerar på liknande sätt som hormonet östrogen.

Signalsubstanser, å andra sidan, är ämnen som ger kemiska signaler från en nervcell till en annan cell. Vissa signalsubstanser kan också vara hormoner.

Källa: https://www.livsmedelsverket.se

Det är populärt att meditera för att öka sitt välmående både fysiskt och psykiskt. Metoderna är många, och de flesta kan hitta någon som passar dem.

Det finns de som tror att meditation bara är ett flummigt uttryck för att vila. Så är det inte. Forskning har visat att olika former av meditation påverkar både strukturer och funktioner i hjärnan.

Meditation utövades redan 1 700 år före Kristus och anses ha sitt ursprung i hinduismen. Idag är meditation ett samlingsbegrepp för flera olika typer av tekniker och övningar som utförs i syfte att uppnå total närvaro och koncentration samtidigt med mental och fysisk avslappning, en kombination av fokus och harmoni. Meditation kan utövas sittande, liggande eller i rörelse.

Klokare beslut
På KTH bedrivs forskning i gränslandet mellan filosofi och neurovetenskap. I en gemensam genomgång av forskningsläget utgår Barbro Fröding, filosofiforskare vid KTH, och Walter Osika, docent i klinisk neurovetenskap vid KI, från de rön som visat att olika former av meditation påverkar hjärnans centrala strukturer och funktioner. De former av meditation som ingår i undersökningen är bland annat Mindfulness, Focus attention training och Compassion [medkänsla] training.

– Neurovetenskapliga studier och även historien visar att vi inte alltid tar långsiktiga och socialt hållbara beslut, säger Barbro Fröding. Meditation kan utveckla det goda beslutsfattandet – det som är ansvarsfullt, reflekterat, välinfor­merat och långsiktigt hållbart.

Människor har en tendens att tänka egoistiskt och kortsiktigt och fatta beslut utifrån det. Genom att meditera kan vi öka förmågan att växla perspektiv, få bättre koncentrations­förmåga och minneskapacitet men också förmåga att reglera våra känslor bättre. Vi kan då utveckla ett beteende där vi lever och handlar med större medkänsla och omsorg om även andra människor, enligt forskarna. Inte minst viktigt nu med exempelvis klimatförändringarna som måste motverkas genom att så bra beslut som möjligt tas.

Ökat välbefinnande
Meditation kan hjälpa då en människa mår dåligt av någon anledning. Problem med stress, ångest och oro är vanligt förekommande. Det kan ha många olika orsaker, exempelvis livssituation, negativa upplevelser eller fysisk sjukdom. Med hjälp av meditation kan positiva beteende­förändringar ske och psykiskt välbefinnande förbättras. Samtidigt kan detta gynna den fysiska hälsan, genom att exempelvis sänka eller stabilisera blodtrycket och att motverka andra stressrelaterade symtom.

Mindfulness är en typ av meditation som även används som behandlings­metod inom sjukvården för att öka patientens förmåga att hantera besvär som stress, smärta, sömnproblem, ångest och depression. Metoden kan öka förmågan att hantera negativa tankar och att förstå sig själv.

Den som har någon typ av sårbarhet, som tidigare trauma eller psykisk sjukdom, bör ha någon form av handledning och en stöttande omgivning om de väljer att pröva meditation.

Friskvård
Den 1 juli 2020 utökade Skatteverket det friskvårdsbidrag som företag kan ge till sina anställda skattefritt till att innefatta friskvårdstjänster som levereras digitalt. Det betyder att meditations- och mindfulness-appar är godkända av Skatteverket. Fråga din arbetsgivare!

Källor:
https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/meditation-gor-dig-battre-1.923018
https://www.1177.se/liv–halsa/stresshantering-och-somn/mindfulness

Det finns väldigt många olika sätt att meditera. Vilket du väljer kan bero på vad du vill uppnå med meditationen och vilken metod som du trivs med.

Syftet med mindfulness är enkelt uttryckt att träna sin förmåga att vara medveten och närvarande i nuet. Detta kan ske genom att fokusera på andningen eller att analysera något man annars gör utan att tänka på det, till exempel att ta upp ett äpple och smaka på det.

Kroppsscanning är ett sätt att bli både mer närvarande och avslappnad genom att mentalt gå igenom olika delar av sin kropp och känna efter hur den känns. Metoden kan också lindra smärta.

Gående meditation är ytterligare en metod att koppla ihop kropp och sinne, här genom att promenera och fokusera på fotstegen istället för att sitta stilla.

Metta-meditation syftar till att utveckla sin medkänsla för andra men också att acceptera sig själv. Detta kan bidra till bättre konflikt­hantering eller motverka ångest.

Källa:
https://www.insider.com/types-of-meditation

Vart du än går är du där

– medveten närvaro i vardagen
av Jon Kabat-Zinn

Jon Kabat-Zinn är docent i medicin med beteenderelaterad och preventiv medicin som specialitet. Han ger konkreta råd om hur vi ska handskas med stress och visar hur viktig meditationen är i detta arbete.

Boken är indelad i tre delar. Den första ger en bakgrund till vad meditation och medveten närvaro är. Den andra innehåller enkla meditationsövningar. Den sista delen handlar om hur man kan använda medveten närvaro, mindfulness, i de dagliga rutinerna.

Stillhetens styrka

– vetenskapen om meditation
av Daniel Goleman, Richard J Davidson

Psykologen Daniel Goleman och psykiatriprofessorn Richard Davidson lägger fram de häpnadsväckande resultaten av sin forskning på området. Fokusförmåga förbättras snabbt, stress och inflammation dämpas påtagligt och stökiga skolklasser blir lugnare. Dessutom får läsaren möta en rad intressanta karaktärer.

Boken visar hur vi påverkas – både själsligt och kroppsligt – samt hur vi ska göra för att få ut det vi vill av meditation och mindfulness.

Lär dig meditera

– en enkel steg för steg-guide för att uppnå inre frid och välbefinnande
av Helena Lindblom

Helena Lindblom har mediterat i över 20 år och håller bland annat kurser och föredrag, både i Sverige och utomlands. Att meditera är ungefär som att trycka på pausknappen och ge dig själv utrymme att andas. Då får du också tillgång till din största potential och den bästa versionen av dig. Det är enkelt, och ju mindre du komplicerar saker, ju bättre och lättare blir det. I denna bok får du tillgång till olika meditationstekniker som varvas med både vetenskapligt validerade påståenden och livsvisdom.

Den tropiska frukten ananas med sin sötsyrliga arom är en favorit för många. Den är också nyttig. Bromelain är ett av de hälsosamma ämnen som ananas innehåller.

I ananas finns vitaminer, mineral­ämnen, flavonoider, fenolsyror och fibrer, men det ämne som många främst talar om är bromelain, ett ämne unikt för ananas.

Proteaser är enzymer
När man äter färsk ananas kan man ibland känna en lätt stickande känsla i munnen. Det beror på ämnet bromelain, ett protein som fungerar som ett enzym av typen proteas.

Proteaser bryter ner andra proteiner i vår mat, så att tarmarna kan ta upp näringen, och deltar i protein­omvandling i cellerna. Proteaser bildas i kroppen men finns alltså också i viss mat, främst ananas och papaya, men även kiwi, ingefära, sparris och syrade produkter som kimchi och yoghurt.

Bromelain har positiva hälso­effekter
Bromelainets positiva effekt på näringsupptaget kan vara särskilt gynnsamt för äldre personer och patienter med tarmsjukdomar, för de sistnämnda i dubbel bemärkelse eftersom ämnet även motverkar inflammation.

Bromelain kan användas både ut­värtes och invärtes för att påskynda läkning av sår och minska svullnad och smärta. Bromelain kan också lindra förkylningar och hosta tack vare slemlösande effekt och antiinflammatoriska egenskaper. Dessutom fungerar bromelain och andra ämnen i ananas som antioxidanter.

Studier har visat att bromelain kan motverka blodpropps­bildning, gynna hjärta och kärl, öka upptaget av vissa mediciner och lindra träningsvärk. Det finns forskning som indikerar att bromelain kan hämma cancercellers tillväxt och spridning samt få cancercellerna att dö, men studier på människor saknas.

Tänk på
Vissa mediciner påverkas om man äter stora mängder ananas, och den som är osäker bör rådgöra med sin läkare. Enzymaktiviteten hos bromelain minskar av uppvärmning.

Tropiska frukter som ananas besprutas kraftigt. Välj därför ekologisk frukt och juice.

Källor:
https://ki.se/forskning/fragor-om-mat-och-halsa
https://www.healthline.com/nutrition/proteolytic-enzymes
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23304525

Statussymbol

I slutet av 1400-talet tog Columbus med sig en ananas till Europa. När de första mogna och ätbara ananasfrukterna fördes från Västindien till England på 1660-talet blev de en stor sensation. Att äga en ananas blev en statussymbol. Först i mitten av 1800-talet kunde man importera ananas då snabba ångfartyg började användas.

Ananas i mat

Ananas är jättegod som den är eller pressad till juice men även i mat och desserter. Tack vare den protein­nedbrytande förmågan hos ämnet bromelain i ananas kan frukten dessutom användas vid marinering av kött så att det blir mörare. Däremot bör den inte blandas med mjölkprodukter som då skär sig eller gelatin som då inte stelnar.

Roséananas

En ananassort med rosa fruktkött har tagits fram. Den är extra söt och innehåller mer av färgämnet lykopen eftersom det inte bryts ner till betakaroten som i vanlig ananas. Lykopen finns även i exempelvis tomater. Ämnet är bra för hälsan och fungerar bland annat som antioxidant. En roséananas kostade motsvarande 400 kr i USA 2020.