Färgstarka bär med antioxidativa effekter

aronia, lingon och andra bär har antioxidativa effekter

Blåbär, aroniabär, tranbär och lingon – bär som innehåller färgämnen och andra molekyler som också kan fungera som antioxidanter eller ha andra positiva hälsoeffekter när man äter bären.

Polyfenoler är en kemisk ämnesgrupp. Ämnena delas vidare upp i undergrupper, exempelvis tanniner och flavonoider, som i sin tur kan delas upp i mindre grupper.

Polyfenoler finns i växter och anses vara en av orsakerna till att grönsaker, frukter och bär är nyttigt att äta. Några av de polyfenoler som ofta nämns i vetenskapliga artiklar är antocyaniner, proantocyanidiner, katekiner, quercetin, resveratrol och ellaginsyra.

Antioxidanter och fria radikaler
Fria radikaler bildas naturligt i kroppen, och vissa är nödvändiga exempelvis för immunförsvar och andra viktiga funktioner, övriga behöver oskadliggöras av antioxidanter för att inte starta kedjereaktioner som orsakar skada på celler och vävnader.

En del antioxidanter bildas i kroppen, andra får vi i oss via mat och dryck. Att ha en antioxidativ effekt innebär inte bara att stoppa fria radikaler. Andra mekanismer kan vara att hämma bildningen av fria radikaler, stimulera kroppens egen produktion av antioxidanter och justera balansen mellan fria radikaler och antioxidanter.

blåbär - med nyttiga polyfenolerBlåbär kan tack vare sina polyfenoler ha god effekt på blodkärl, nervceller och mag-tarmsystemets bakterieflora. Detta bromsar låggradiga kroniska inflammationer som kan orsaka för tidigt åldrande av ögon och hjärna.

Aronia har ovanligt höga halter av både antocyaniner och karotenoider. Kombinationen av de olika ämnena ger dessutom aronia mycket hög antioxidativ kapacitet. Prova gärna som ett alkoholfritt alternativ.

Lingon innehåller bland annat quercetin, iridoider och resveratrol. Forskning har visat att lingonjuice kan sänka glukoshalten i blodet och för vissa patienter till och med ha bättre effekt än diabetesmedicinen Metformin.

Tranbär är rika på proantocyanidiner av typ A. Bären har antibakteriell effekt och hindrar bakterier att fästa vid och kolonisera slemhinnor i mun, urinblåsa, mage och tarm. Tranbär motverkar också inflammationer.

tranbär - antiinflammatoriska och antibakteriellaKällor:
http://blåbärsjuice.se/
http://aroniajuice.se/
http://lingonjuice.se/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24228191

Vägen till VM-guld

Pia Kind - världsmästare i OCR

Pia Kind från Norsholm är en urstark och akrobatisk specialist­sjuksköterska och löpcoach som numera kan titulera sig världsmästare i OCR – hinderbanelöpning. Hon har alltid tränat allsidigt men började med just OCR så sent som 2016. Det här är Pias berättelse.

Målet med att delta i VM 2017 i Kanada var att få känna stämningen under detta stora mästerskap och att lära av de andra rutinerade deltagarna som tillhör världstoppen inom sporten. Att komma hem med fantastiska minnen. Förhoppningarna på den egna prestationen var att klara alla hinder och undvika skador.

Träningen
För mig är det viktigt att lusten att träna får styra, det ska vara kul. Naturligtvis känns vissa träningspass tunga, men samtidigt är de kanske de mest utvecklande. Jag varierar träningsformer för att uppnå allsidighet och försöker utmana mina svagheter.

Tack vare att jag fått vara frisk under 2017 har jag haft energi att träna, under en period alla dagar i veckan för att det är så himla kul. Kunniga och kloka vänner och coacher påpekade vikten av återhämtning för att inte slita på kroppen när man tränar hårt, något som jag har tagit till mig."Att få vara frisk är en av de bästa uppladdningarna!"Under våren prioriterade jag styrketräning med egen kroppsvikt och jag satsade lite mer på löpning runt två mil. Min ”yoga-onsdag” ger ökad rörlighet, balans och styrka. Jag har också lagt till HIT-pass (högintensiv träning). Man blir explosiv samtidigt som träning med likasinnade ger massor med energi.

Boxning och ridning utvecklar också förmågor som är nödvändiga i min träning, inte minst mental styrka. Jag cyklar och simmar vissa träningspass. Löpning är en stor del av OCR, och jag varvar olika löpformer. Greppstyrka och bålstabilitet tränas på olika sätt, exempelvis genom att bara hänga. Hinderträning är förstås viktigt. Jag promenerar mycket, det är balsam för själen och stärkande för ligament och fästen.

Vi bor i ett vackert land och det blir en del ensamma skogsturer med fina naturupplevelser, men helst tränar jag ändå tillsammans med familj och vänner.

Kosten
Det jag äter och dricker är förstås viktigt, och jag gillar mat. Helst ekologiskt och närproducerat. Mycket grönt och naturliga juicer. Köttet får gärna vara viltkött. Mamma bakar mitt bröd med nötter, frön och ägg.

Under uppladdning, som till VM, använder jag koncentrerad rödbetsjuice som har gett mig ökad uthållighet men framförallt en snabbare återhämtning. Jag upplever mindre mjölksyra, skönt! Dagen efter ett lopp känner jag mig pigg. Mellan uppladdningarna dricker jag rödbets- och lingonjuice för att må bra.

Ingefärsjuice tillsammans med utevistelse och övrig balanserad kost håller dessutom mitt immunförsvar på topp. En annan uppskattad effekt är att min kropp inte är stel och öm på morgonen – jag känner mig betydligt yngre rent fysiologiskt.

Världsmästerskapet
I oktober var det dags att åka till Kanada. Det är ett fantastiskt vackert land med underbar natur – Niagarafallen, vilken upplevelse! – och trevliga människor.

På fredagen sprang jag ett sprintlopp på 3 km i ålderklassen 40-49 år. Intensivt och jobbigt, men känslan under loppet var härlig, kroppen kändes stark och hindren flöt på bra. Vännen Christina från Danmark vann välförtjänt, och för min del blev det en bronsmedalj. Det öppnade upp ögonen för mina chanser på 15 km.

VM-banan på 15 km var anlagd i en skidresort med tuff löpning i svarta backar. Lite skakig av sömnbrist stod jag äntligen på startlinjen med 117 starka kvinnor från hela världen. Kände mig som en novis men var enormt peppad av familj och OCR-vänner.

Jag tog det lugnt, pratade med medtävlande och njöt av utsikten. De 43 hindren var jag snabbt över på första försöket. En OCR-kollega, Lisa, och jag sporrade varandra vilket gav massor med energi. Jag kände mig fräsch hela vägen och blev overkligt nog först över mållinjen.

Vad folk kämpade och vilka heroiska insatser jag har bevittnat. Alla som gick i mål fick en särskild medalj. Jag åkte hem med fyra medaljer, men är en slarver och får försöka lägga åtminstone guldmedaljen på en plats jag inte glömmer. Stoltheten och minnena kommer jag alltid att bevara i hjärtat. Världsmästare i OCR 2017 åldersgrupp 40–44 år, helt underbart!

Tänk så det kan gå om man bestämmer sig för att göra något nytt. Ibland är det bra att tänka som Pippi Långstrump: ”Det har jag aldrig provat förut så det klarar jag säkert!”

Jag är glad om jag kan inspirera andra att våga satsa och följa en dröm, även om det handlar om annat än sport. Att min filosofi när det gäller träning och kost fungerar gör mig stolt. I det stora hela är den största vinsten god hälsa och alla skratt på vägen.

Medan jag har laddat upp inför VM har jag arbetat 100 % och tränat andra. Alla som har stöttat mig i detta har del i min världsmästartitel!

Pia Kind

Rödbetor, insulinkänslighet och diabetes typ 2

Rödbetor kan motverka diabetes typ 2

Nitrat i rödbetor gynnar kväve­oxidbildningen som i sin tur förbättrar insulinkänsligheten hos överviktiga personer. Därmed kan deras blodsockervärden sänkas och typ 2-diabetes kanske undvikas. Det visar en ny amerikansk studie.

Diabetes kan leda till kärlskador, vilket är den vanligaste dödsorsaken bland diabetiker. En av flera orsaker är att högt blodsocker startar en inflammationsprocess som skadar blodkärlens insidor. Detta leder till åderför­kalkning, också kallat åderförfettning.

Kväveoxidbildning
Typiskt vid detta tillstånd är låg biotillgänglighet av kväveoxid. Kväveoxid bildas genom intag av kost rik på L-arginin eller nitrat. Vid vissa sjukdomstillstånd är bildningen från L-arginin störd, och processen försämras också med åldern. Då är nitratrik kost, som gröna blad­grönsaker och rödbetor, desto viktigare som källa till kväveoxid.

Nitratet omvandlas till nitrit av munbakterier för att sedan bilda kväveoxid. Användning av anti­bakteriellt mun­sköljmedel slår dock ut dessa bakterier i många timmar efteråt.

Kväveoxiden har många viktiga funktioner då den bland annat reglerar blodtrycket så att det inte blir för högt och har en anti­inflamma­torisk effekt i blodkärlen. Därigenom motverkas hjärt-kärlsjukdom. När kväveoxid­genererande processer stimuleras förbättras även insulin­känsligheten.

Forskning om rödbetor och insulinkänslighet
En forskargrupp vid Colorado State University, USA, undersökte om intag av rödbetsjuice kunde öka insulin­känsligheten hos personer med fetma. Normalviktiga deltog som kontrollgrupp.

12 normalviktiga vuxna försöks­personer (BMI i medeltal 26,3 kg/m2) och 10 överviktiga (BMI i medeltal 34,0 kg/m2) drack 5 dl rödbetsjuice (ca 17 mmol nitrat) berikad med 25 g glukos. Detta gjorde de både med och utan förbehandling med anti­bakteriellt munsköljmedel.

Halten glukos i blodet, ”blodsocker­värdet”, efter intag av glukos­berikad rödbetsjuice var som väntat högre hos överviktiga än hos normalviktiga försöksdeltagare 60 och 90 minuter senare, samtidigt som insulin­känsligheten var lägre hos över­viktiga jämfört med normal­viktiga personer.

Antibakteriellt munsköljmedel, som slog ut de nitrat­omvandlande munbakterierna före rödbets- och glukosintaget, försämrade insulin­känsligheten ytterligare hos de överviktiga men påverkade den inte hos de normalviktiga.

Positivt resultat
I studien förbättrades alltså insulin­känsligheten hos överviktiga personer då de intog rödbetsjuice, detta tack vare kväveoxid­omvand­lingen. Resultaten indikerar att överviktiga vuxna personer och deras insulinkänslighet skulle kunna gynnas av nitratrik föda som rödbetor och rödbetsjuice.

Diabetes typ 2
Det vi äter omvandlas till socker – glukos – i blodet, och hormonet insulin får glukosen att transporteras vidare ut i kroppens celler. Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som orsakar för hög glukoshalt i blodet eftersom glukosen inte trans­porteras bort. Vid typ 2-diabetes produ­ceras inte tillräcklig mängd insulin, samtidigt som kroppens celler blivit okänsliga för insulinet så att mer insulin behövs. Det kallas insulinmotstånd eller insulinresistens. Insulinresistens och fetma uppträder ofta samtidigt, och typ 2-diabetes kan utvecklas. Ofta ses även skadliga blodfetthalter.

 

Metabola syndromet
Metabola syndromet, tidigare benämnt Insulinresistens­syndromet, kallas ibland ”den västerländska sjukan”. Det innebär bukfetma tillsammans med minst två av följande fyra faktorer: förhöjda halter av blodfett av sorten triglycerider, låg andel av det ”goda” HDL-kolesterolet, högt blod­tryck eller högt blodsocker/typ 2-diabetes. Det finns ofta ett samband mellan bukfetma, fettlever, blodfettsrubbningar, insulin­resistens, högt blodsocker, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Oxidativ stress och kronisk låggradig inflammation kopplas inte sällan till dessa riskfaktorer och olika sjukdomar.

 

Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5288523/
http://rödbetsjuice.se/diabetes-och-rodbetor

Insekter på menyn

Syrskex från eat:em klimatsmart proteinkälla

Framtidens proteinkälla är inte ny men ovan för oss i västvärlden. Bra både för hälsan och miljön. Företaget eat:em är i full gång med att utveckla goda produkter gjorda av näringsrikt syrsmjöl.

Eat:em är ett svenskt företag som producerar proteinsnacksen Crics bakade av näringsrikt mjöl från syrsor. De innehåller förutom mineraler och vitaminer hela 24-29 % protein.

Eat:em köper in syrsmjöl och samarbetar med erfarna livsmedels­producenter och kunder för att utveckla sina produkter. Hittills har sju smaker tagits fram. Tre sorters Crics finns till försäljning idag, och i början av 2018 kommer även en proteinbar och ett frukostknäcke.

Intresse för klimat och hälsa
VD:n Martin Strid läste en FN-rapport om framtidens mat där syrsmjöl nämndes som en hälsosam och klimatsmart källa till fullvärdigt protein och andra viktiga näringsämnen. Eftersom han är orolig över klimatsituationen i världen och har ett intresse för träning och hälsa köpte han syrsmjöl och började använda det. På en löptur med medgrundaren Isak Jonsson föddes idén att bilda ett bolag.

Ny mat i Europa
Kex på syrsor - klimatsmart protein - eat:emInsektsodling passar utmärkt som en del av kretsloppet i ett hållbart jordbruk.
EU:s lagstiftning kring insekter som människoföda är emellertid mycket restriktiv eftersom det betraktas som ett nytt livsmedel i vår del av världen. I Finland och Danmark är det tillåtet, men det svenska Livsmedelsverket har hittills valt en tolkning som förbjuder det helt.

Eat:em är en viktig aktör på marknaden för framtidens livsmedel och arbetar för att även vi svenskar ska kunna få tillgång till denna resurseffektiva föda. 2016 vann eat:em priset ”Mest innovativa idé” på eventet Food Hackathon by Krinova i Kristianstad.

Eat:em har ett danskt dotterbolag och säljer sina Crics via en webbutik.
Om syrssnacksen är goda? Ja, faktiskt!

Quinoa – användbart frö

quinoa - proteinrikt, klimatsmart frö

I årtusenden har quinoa varit en viktig gröda för befolkningen vid Titicacasjön i Anderna på gränsen mellan Peru och Bolivia i Sydamerika, där den också växer vild än i dag. Quinoa produceras nu i många länder på olika kontinenter.

Tack vare sin stora förmåga att klara olika odlingsförhållanden och sin låga vattenförbrukning betraktas quinoa som miljövänlig och klimatsmart.

Mycket goda egenskaper
FN hoppas att detta proteinrika frö ska bekämpa hungersnöd, och NASA (USA:s federala myndighet för luft- och rymdfart) intresserar sig för quinoa som mat till rymdfarare. Proteinet är av hög kvalitet och innehåller alla essentiella aminosyror. Mängden mättat fett är lågt. Quinoan är fri från gluten och rik på fibrer som är bra för magen och håller blodsockret på en jämn nivå.

Fröet innehåller förutom protein även bra fetter och massor av mineraler, som zink och magnesium, och vitaminer. Livsmedelsverket anser att quinoa är en bra källa till folat – en sorts B-vitamin som vi behöver för att bilda nya celler och blodkroppar. Quinoa sägs ha antiinflammatoriska och antioxidativa effekter.

Lätt att variera i matlagningen
De små fröna är väldigt användbara och kan användas i såväl matlagning som bakning. Quinoan kan kokas och ersätta ris, pasta, couscous och potatis. Den kan också kokas till gröt. Före kokning bör man skölja fröna i hett vatten för att få bort eventuella bitterämnen. Får quinoan sedan svalna kan den blandas i sallader eller smoothies. Fröna går snabbt att grodda för den som föredrar det.

SCAPIS – världsunikt forskningsprojekt

SCAPIS - undersökning

30 000 svenskar deltar i den omfattande befolkningsstudien av hjärta, kärl och lungor. Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken, och forskning med ny teknik behövs om aktuella riskfaktorer.

Är du en av de 30 000 svenskar som fått erbjudande om att delta i SCAPIS? Många har hört talas om detta och hade gärna velat få en omfattande hälsoundersökning, men eftersom det handlar om en vetenskaplig studie är urvalet slumpmässigt. De personer som deltar är i åldern 50-64 år.

Mycket omfattande undersökningar
Deltagarna får en mycket grundlig hälsoundersökning av hjärta, kärl och lungor, samtidigt som blodsocker, kolesterol och andra riskfak-
torer kontrolleras. Det innebär också en möjlighet till tidig upptäckt och behandling av eventuell hjärt-kärlsjukdom och KOL. Hos flera personer som deltagit i studien har sjukdom upptäckts och behandling har kunnat sättas in.

SCAPIS, Swedish CardioPulmonary bioImage Study, är ett världsunikt forskningsprojekt om hjärta, kärl och lungor. Den vetenskapliga studien leds av en nationell forskargrupp i samarbete med sex universitetssjukhus i Sverige med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär.

Behov av nya data
Projektet ger fantastiska förutsättningar för nya forsknings­genombrott och möjlighet att hitta riskmarkörer som visar vem som kan drabbas av hjärt- eller lungsjukdom. Målet är att kunna förebygga sjukdom så att den inte uppstår.

Det som är speciellt med SCAPIS är det stora antalet deltagare och att mycket omfattande undersökningar görs av dem. Det material som finns i redan existerande biobanker och datalager är föråldrat. Tekniken har utvecklats och mer avancerade undersökningar kan göras. Livsstilen har förändrats och därmed också riskfaktorerna. Idag är inaktivitet, övervikt och typ 2-diabetes vanligare riskfaktorer än rökning och högt kolesterolvärde.

Foto: Hjärt-Lungfonden
Källa: http://scapis.se

Granatäpplejuice och typ 2-diabetes

Granatäpple mot typ 2-diabetes

Att lingon är bra vid typ 2-diabetes vet många, men färre vet att det också gäller granatäpple.

Med. dr Olle Haglund berättar att granatäpple förutom att sänka blodsockret dessutom motverkar inflammation samt förhöjda halter av fria radikaler och åldersproteinerna AGE, vilket ofta ses vid typ 2-diabetes. HbA1c, måttet på ”långtidssocker”, är en sådan AGE. Han rekommenderar sina patienter att dagligen dricka osötad juice av såväl lingon som granatäpple vid typ 2-diabetes.

I en vetenskaplig studie undersöktes granatäpplets påverkan på typ 2-diabetiker. Tre timmar efter ett glas granatäpplejuice sjönk blodsockret hos 80 % av diabetikerna som deltog. Dessutom ökade insulinproduktionen samtidigt som insulinresistensen minskade.

Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25223711

Tre snabba om ingefära

Ingefära mot förkylning och magproblem

Rot med stark smak

Ingefära, Zingiber officinale, liknar ett högt gräs.Troligen växte den vild i Kina från början men odlas nu i alla tropiska regioner. Den tjocka, aromatiska roten, eller jordstammen, är en populär smaksättare och äts exempelvis färsk, inlagd eller torkad och mald till pulver.

I ingefäran finns bland annat vitamin B6, kalium och magnesium. Dessutom är den rik på andra bioaktiva och antioxidativa ämnen som gingeroler och shogaoler. Den flyktiga oljan zingiberol ger ingefäran dess karakteristiska arom.

Prova gärna att odla själv på fönsterbänken. Lägg en bit ingefära i en låg och bred kruka med jord, låt en liten del av ingefäran synas. Vattna och täck med plast med lufthål.

Ingefära mot förkylning och magproblem

Huskur mot förkylning

Att äta ingefära eller dricka en dryck med ingefära, gärna blandad med citron och kanske lite honung, är en vanlig huskur för att förebygga förkylningar.

En sund livsstil med bra kost, god sömn och motion gynnar immun­försvaret, samtidigt som stress gör att man blir sjuk lättare.

Många upplever att ingefära motverkar en hotande förkylning. Ingefärsextrakt har visats ha en luftrörs­vidgande effekt och dämpa allergisk luftvägs­inflammation vid försök med möss och råttor, vilket tyder på att ingefära kan vara verksamt mot luftvägsproblem.

Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25420680
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23685048

Ingefära mot förkylning och magproblem

Illamående och magproblem

Traditionellt används ingefära mot illamående och problem med magen. Detta intresserade forskare som i en studie fann att ingefära påverkar cellsignaleringen och därmed det centrala nervsystemet. Därför ökar aktiviteten i mage och tarm, vilket motverkar illamående och dessutom är bra för matsmältningen.

Flera studier har visat att ingefära skyddar magslem­hinnan från skador, minskar produktionen av magsyra och bekämpar magsårsbakterier. Det innebär att inflammation och därmed risk för magcancer kan motverkas.

Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27053918
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27158532

Smoothie med chia, rödbeta och hallon

Smoothie med rödbeta, hallon och chiafrön
0,7 dl rödbetskoncentrat med 10 % lingonjuice

0,7 dl vatten
1 dl osockrade hallon (70 g)
1 tsk chiafrön

Mixa och häll upp. Hallonens smak passar utmärkt tillsammans med tonen av lakrits från rödbetorna. Chiafrön tillför vattenlösliga fibrer.
(87 kcal)

© 2025  Råkraften.se