Författare: RAkraftEditor

I en sund livsstil ingår bra kost. Att äta frukt, bär och grönsaker – och att kombinera dem – stärker ditt immunsystem.

Kroppens immunsystem ska skydda mot invasion av skadliga mikroorga­nismer som bakterier, virus och svamp. I detta försvar ingår bland annat hud, slemhinnor i luftvägar och mage samt den goda bakteriefloran som växer där. Om dessa barriärer inte räcker till bekämpas smitt­ämnena av vita blodkroppar som är specialiserade celler.

En sund livsstil med hälsosam kost, motion, god sömn och undvikande av stress gynnar immunsystemet. Att låta bli att röka har också mycket stor betydelse.

Förkylningstider
Under höst och vinter vistas vi mycket inomhus och träffar olika människor, och många blir förkylda. Ett vanligt råd är att ha god hand­hygien och hålla händerna ifrån ansiktet. Ett annat är att äta frukt, bär och grönsaker för att stärka immun­försvaret.

Naturlig nytta
Frukt, bär och grönsaker innehåller vitaminer, polyfenoler och andra ämnen som bland annat fungerar som anti­oxidanter och skyddar hud och slemhinnor och dessutom gynnar den goda bakteriefloran i magen. Detta har positiva effekter på hälsan och stärker immun­försvaret.

De verksamma ämnena finns i frukt, bär och grönsaker i en balanserad kombination och i rätt mängd, och de kan på så sätt förstärka varandras positiva effekter. Att kombinera dessa födoämnen är ännu bättre för hälsan. Det är därför kosttillskott inte är lika verksamt som de naturliga råvarorna.

Några goda exempel
Forskning visar att ingefära skyddar magslemhinnan från skador. I försök med möss och råttor har man sett att ingefära också kan vara verksamt mot luftvägsproblem. Många kombinerar ingefära med gurkmeja och citron som en huskur mot förkylningar.

Råsaft av havtorn innehåller exem­pel­vis havtornsoljor som kan stimulera immun­systemet, stärka slemhinnorna och motverka kärl­sjukdomar.

I morötter finns bland annat anti­oxidanten alfakaroten som enligt en stor studie minskar risken att dö i förtid.

Källor:
https://wellnox.se/dokument/bibliotek/File/Utb_havtorn.pdf
http://wellnox.se/dokument/bibliotek/File/Utb_ingefara.pdf
https://www.svd.se/amne-i-gronsak-kan-forlanga-liv

Många äter för mycket salt vilket kan höja blodtrycket och öka riskerna för hjärt-kärlsjukdom. En stor studie visar att detta i viss mån kan uppvägas av nyttig och kalium­rik kost.

När vi pratar om salt i maten handlar det oftast om natriumklorid som består av natriumjoner och klorid­joner. Natrium får vi i oss när vi saltar maten, via mat som innehåller natrium naturligt och från halv- och helfabrikat där salt använts vid tillverkningen. Ungefär en tredjedel kommer från färdiglagad mat.

Livsviktig balans
I kroppen finns natrium i vätskan utanför cellerna men även i skelettet. Ämnet är viktigt för syra-basbalan­sen samt vatten- och saltbalansen. Natrium behövs också för nervernas normala funktion och för upptaget av glukos och vissa aminosyror.

Njurarna ska reglera hur mycket salt kroppen gör sig av med så att vatten- och saltbalansen upprätthålls. Det finns situationer när man kan få för hög eller för låg natriumhalt i blodet, även om det inte är vanligt – det har då av någon anledning uppstått underskott respektive överskott på vatten i kroppen i förhållande till mängden natrium.

Salt och blodtryck
Balansen mellan natrium och kalium påverkar blod­trycket. Livsmedels­verket menar att det är vanligt att ha ett för högt intag av natrium, vilket kan vara en orsak till högt blodtryck. Detta bidrar i sin tur till att öka risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och skador på njurarna. Det finns dock en genetisk skillnad i saltkänslighet.

Enligt Livsmedelsverket bör man inte få i sig mer än 5–6 gram salt per dag, det vill säga max 2–2,4 gram natrium per dag. Rekommenda­tionerna har ifrågasatts eftersom för lågt intag av natrium också kan vara skadligt.

Internationell studie ger lugnande besked
I en stor internationell studie följdes 94 000 deltagare, 35–70 år gamla, från 18 regioner runt om i världen, under i genomsnitt åtta år.

Forskarna fann att de flesta inte ökar hälsoriskerna så länge de håller sig under en daglig saltkonsumtion på 12,5 gram – cirka två och en halv tesked – eller 5 gram natrium.

Nyttig kost i övrigt påverkar positivt
Det visade sig också att hälso­riskerna inte nödvändigtvis måste vara förhöjda för de som får i sig mer än två och en halv tesked salt om dagen. Riskerna med högt natrium­intag kan i praktiken upp­vägas i viss mån av en diet med mycket frukt, grönsaker, mejeri­produkter, potatis och andra kaliumrika livsmedel.

Om man har uppnått medelåldern, inte äter allt för mycket salt och har normalt blodtryck behöver man inte koncentrera sig på just saltet, utan istället se till att i största allmänhet äta en nyttig kost med mycket grön­saker, enligt Annika Rosengren, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, medförfattare och ansvarig för den svenska delen av studien.

Källa: https://expertsvar.se/pressmeddelanden/ingen-fara-med-drygt-tva-teskedar-salt-om-dagen/

Maten står för en stor del av vår klimatpåverkan. Dina val har betydelse.

Vill du äta mer klimatsmart? Här är Naturskydds­föreningens lista med fyra punkter:

• ät mer vegetarisk mat
• välj kött med omsorg
• släng inte mat
• ät ekologiskt.

Att äta mer vegetarisk mat är också hälsosammare. Följer du dessa punkter har du dessutom möjlighet att spara pengar.

Välj efter årstid
Du kan göra ännu mer genom att välja vilka grönsaker, frukter och bär du köper. För det mesta är det så att det som odlats relativt nära konsu­menten påverkar miljön mindre än det som kommer från andra sidan jordklotet.

Väljer du råvaror efter årstid slipper du köpa mat som har trans­porterats långt. Eftersom vi har olika årstider och odlingssäsonger att ta hänsyn till varierar utbudet under året. Tack vare utveckling av både odlings­metoder och förvaringsteknik kan säsongen för en närodlad råvara sträckas ut i tid; jordgubbar blir mogna tidigare och äpplen håller ännu längre. Många rotfrukter och kålsorter går att få tag på närodlade året om.

Även om växthusen har blivit mer effektiva och mindre energi­krävande, och många odlare använder för­nyelsebar energi, är det vissa grön­saker som man kanske inte väljer så ofta mitt i vintern, exempelvis gurka. Grönsaker, frukter och bär som frysts, torkats eller pressats till juice kan förstås njutas när som helst.

Läs mer här:
https://www.naturskyddsforeningen.se/klimatmaxa-maten
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/miljo/miljosmarta-matval2
https://www.radron.se/gronsaksaret