Författare: RAkraftEditor

Publicerat

Visste du det här om flavonoiderna?

Alla växter innehåller flavonoider. Många flavonoider är nyttiga för oss och motverkar sjukdomar.
  • I princip alla växter producerar flavonoider, men det finns också i äggula.
  • Blå och röda bär, granatäpple, citrusfrukter, persilja, lök, baljväxter och te är bara några få exempel på växter rika på flavonoider.
  • Flavonoiderna hör till polyfenolerna. Flavonoider kan delas in i undergrupper beroende på molekylstruktur: flavan-3-oler (flavanoler), flavoner, flavonoler, flavanoner (dihydroflavoner), isoflavoner och antocyaniner.
  • Några flavonoider som nämns ofta är quercetin, hesperidin, kaempferol och katechin, men det finns flera tusen flavonoider.
  • Växternas flavonoider deltar i olika processer och skyddar växten mot skadlig påverkan från omgivningen, till exempel UV-strålning och angrepp från olika organismer. Flavonoider ger också växten färg, smak och doft.
  • Flavonoider kallades tidigare för vitamin P men är inte vitaminer.
  • Flavonoider i kosten kan skydda mot sjukdomar, exempelvis hjärt-kärlsjukdom, bland annat tack vare antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.
  • Om man intar dem tillsammans med fett ökar deras tillgänglighet för kroppen.
  • Intar man flavonoider tillsammans med protein minskar deras tillgänglighet och antioxidativa kapacitet samtidigt som nedbrytningen av proteinet försämras.
  • Flavonoider bryts ner i tunntarmen, levern och njurarna och tas sedan upp i blodet.
  • De flavonoider som inte bryts ner av kroppen bryts ner av bakterierna i tarmfloran, och andra nyttiga ämnen bildas då.
  • I blodplasman är halten av flavonoider som högst 1–2 timmar efter att man fått i sig flavonoiderna, men det varierar beroende på typ av flavonoider.


Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36513476

Publicerat

De nyttiga flavonoiderna

Flavonoider finns i blåbär, granatäpple, citrusfrukter och många andra växter. De har bland annat antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.

Flavonoider är en stor grupp ämnen som vi får i oss när vi äter frukt, bär, grönsaker och andra växter. Flavonoiderna har olika positiva effekter på hälsan, bland annat tack vare sina antioxidativa egenskaper.

I de flesta växter finns ämnen som hör till gruppen flavonoider som är en undergrupp av polyfenolerna. Flavonoiderna ger färg, smak och doft till växterna. Dessa ämnen bildas i växterna för att delta i viktiga processer och fungera som skydd mot skadlig påverkan från omvärlden. Vissa av dessa effekter beror på hög antioxidativ kapacitet.

När vi får i oss växternas flavonoider kan vi också få nytta av dem. I forskningsstudier med flavonoider har man sett effekter mot inflammation, cancer, förtida åldrande, hjärt-kärlsjukdom, nervcellsskador, stört immunsystem, diabetes typ 2, bakterier, parasiter och virus.

Gynnar god hjärt-kärlhälsa

Flavonoider kan motverka exempelvis hjärt-kärlsjukdom på flera sätt. En del flavonoider har förmåga att öka mängden kväveoxid som avges så att blodkärlen vidgas och blodtrycket sänks. Många flavonoider fungerar som antioxidanter och motverkar oxidering av bland annat blodfetter så att risken för åderförfettning minskar.

Antiinflammatoriska egenskaper

En komponent i hjärt-kärlsjukdom och andra sjukdomar är inflammation, och vissa flavonoider har antiinflammatoriska egenskaper. De kan verka mot inflammation genom att motverka fria radikaler, påverka inflammationsprocesser och reglera aktiviteten hos immunceller.

Effektiva antioxidanter

Mest kända är flavonoiderna för sina antioxidativa egenskaper. De antioxidativa effekterna kan ske på flera sätt. Flavonoider kan oskadliggöra fria radikaler, motverka bildning av fria radikaler och aktivera andra antioxidativa försvar i kroppen.

Baserat på deras molekylstruktur kan de delas in i 6 klasser: flavan-3-oler (flavanoler), flavoner, flavonoler, flavanoner (dihydroflavoner), isoflavoner och antocyaniner.

Exempel på flavonoider är quercetin, kaempferol, naringenin, hespiridin, katekiner och antocyaniner. Mängden och typen av flavonoider är olika i olika växter. Hur tillgängliga de är för kroppen varierar också. Vissa växter innehåller mycket flavonoider men äts i mindre mängder och tvärtom.

Olika flavonoider i olika växter

Enligt amerikanska jordbruksdepartementet är den största källan till flavan-3-oler svart te. Blåbär innehåller också mycket av denna flavonoid men konsumtionen är inte lika hög. Persilja innehåller väldigt mycket flavoner. Lök är en källa till flavonoler. Citrusfrukter är rika på flavanoner. Isoflavoner finns främst i baljväxter, som sojabönor. Det finns mycket antocyaniner i många bär men också i rödkål och svarta bönor. Tack vare att det äts så mycket banan ger denna frukt ett stort intag trots att den inte innehåller så mycket antocyaniner. Blåbär är i topp både när det gäller innehåll och konsumerad mängd.

Mycket frukt, bär och grönsaker av olika slag i kosten ger ett stort intag av de hälsosamma flavonoiderna som kan motverka riskfaktorer för många sjukdomar.


Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34500810
Sources of Flavonoids in the U.S. Diet

Publicerat

Bär piggar upp hjärnan

Lingon och blåbär - bär kan motverka de skadliga effekter fet kost har på tarmflora och hjärnkapacitet.

Risken för dåligt minne ökar med åldern men också av fet kost. Dessutom finns det ett samband mellan fet kost, tarmflora och hjärnhälsa. Att äta vissa bär kan motverka den feta kostens skadliga effekter och gynna både tarmfloran och hjärnans funktion.

Att äta mycket fet mat kan ha negativa effekter på nervsystem och hjärna. Det ökar risken för försämrat minne och andra kognitiva förmågor. Även med stigande ålder kan man få dåligt minne.

Fet kost stör tarmfloran och försämrar minnet

Forskning visar att bär, särskilt vissa bär, kan motverka den feta kostens påverkan på hjärnan och även förbättra åldersrelaterade minnesstörningar. Man har också sett att det finns ett samband mellan hjärnans hälsa och sammansättningen av tarmfloran.

I en vetenskaplig studie undersökte forskare hur hjärnfunktionen och tarmfloran hos äldre möss påverkades av fet kost och bärtillskott i maten.

Mössen delades in i 8 grupper med 15 i varje. Under 4 månader fick de olika grupperna äta antingen normal kost, fet kost eller fet kost med tillskott av ett av 6 sorters bär. De 6 grupperna som åt bär fick antingen vanliga blåbär, amerikanska blåbär, lingon, hjortron, svarta vinbär eller havtornsbär.

Bättre minne med blåbär, lingon och svarta vinbär

Resultatet av studien blev att jämfört med enbart fet kost hade tillskott av båda sorternas blåbär, lingon och svarta vinbär (och i viss mån även hjortron) positiv effekt på minnet när mössen testades i labyrinter. Dessutom såg forskarna tecken på att den delen av hjärnan som är mest central för långtidsminnet, hippocampus, hade ökad nervcellsutveckling då mössen åt dessa bär. En teori är att bärens polyfenoler bland annat ökar blodcirkulationen, vilket gynnar nervcellsbildning.

Bär i kosten gynnar tarmflora som är bra för hjärnan

Det finns ett samband mellan en riklig tarmflora med många olika sorters bakterier och en kognitivt välfungerande hjärna. I studien såg man att lingon och blåbär motverkade den negativa förändring i tarmflorans sammansättning som fet kost orsakar. Med lingon, båda sorternas blåbär samt havtorn bibehölls också mängden av en viss typ av bakterier som i tidigare studier motverkat nervcellsinflammation och många andra negativa hälsoeffekter av fet kost.


Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35807915

Publicerat

Blåbär dämpar blodsockerhöjning

Blåbär och två glas blåbärsjuice - blåbär kan dämpa blodsockerhöjning efter måltid

Diabetiker får större och längre blodsockerhöjning efter en måltid än friska personer. Blåbär kan hämma enzymer och därigenom motverka detta.

Blåbär är känt för sina goda effekter på hälsan eftersom deras ämnen bland annat motverkar oxidativ stress och ämnesomsättnings­störningar.

I exempelvis en finsk studie deltog försökspersoner som låg i riskzonen att utveckla diabetes typ 2. En grupp fick äta blåbär, en grupp åt en blandning av jordgubbar, hallon och hjortron, och en grupp fick en diet utan bär under 8 veckor. Endast hos de som åt blåbär minskade blodsockret (glukoskoncentrationen i fasteblodplasma) och insulinutsöndringen ökade.

Blodsockret ökar efter en måltid

Hos patienter med diabetes typ 2 ökar blodsockret mer och under längre tid efter en måltid än hos friska personer. Trots detta kan fasteblodsockret var ganska normalt. Dessa under dagen långa perioder av förhöjt blodsocker är en viktig del i utveckling av sjukdomar relaterade till diabetes typ 2.

Blåbär bromsar sockerproduktion

Forskning har visat att blåbär kan hämma aktiviteten hos de enzymer, bland annat alfa-amylas, som bryter ner kolhydrater, som stärkelse, till glukos (blodsocker) som sedan tas upp i tarmen.

En grupp forskare undersökte blåbärets förmåga att hämma enzymet alfa-amylas. I laboratorieförsök blandades blåbärsextrakt med stärkelse och alfa-amylas. Resultatet visade att blåbärsextrakt kunde bromsa aktiviteten hos det stärkelsenedbrytande enzymet alfa-amylas. Därmed minskar mängden glukos.

Syntetiska mediciner med denna effekt orsakar ofta biverkningar i mage och tarm. Blåbär är ett naturligt födoämne som har potential att minska den hos diabetiker extra höga och utdragna blodsockerhöjningen som sker efter en måltid.


Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37570789

Publicerat

Granatäpple och njursjukdom

Granatäpple och granatäpplejuice - kan minska risken för hjärt-kärlsjukdom hos njursjuka som får dialysbehandling

När njurarna inte fungerar kan dialysbehandling bli nödvändigt. Många njursjuka drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Ett kontrollerat intag av granatäpplejuice kan minska risken.

Njurarna renar blodet från slaggprodukter och reglerar salt- och vattenbalansen i kroppen. Det som ska bort sköljs ut med urinen. Om njurfunktionen är nedsatt fungerar inte detta som det ska. Blodet kan då renas från slaggprodukter och överflödig vätska med hjälp av dialysbehandling.

Risken ökar för njursjuka att dö av hjärtrelaterade problem på grund av rubbad blodfettsbalans och högt blodtryck eller av infektioner.

Granatäpplejuice före dialys

Granatäpplejuice har antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper, något som forskning visat minskar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdom.

I en studie fick 101 patienter dricka antingen granatäpplejuice eller placebo under ett år före varje dialys som skedde tre gånger i veckan. Testerna visade att de patienter som fick granatäppeljuice mer sällan drabbades av vanliga följdeffekter som inflammationer, infektioner och vävnadsskador. Dessutom sänktes blodtryck och kolesterol vilket minskar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Granatäpplejuice efter dialys

Ett annat vetenskapligt försök gjordes med 41 patienter som fick dialysbehandling tre gånger i veckan. Försöksdeltagarna delades in i två grupper. Den ena gruppen drack 1 dl granatäpplejuice direkt efter sin dialysbehandling under 8 veckor. Efter fyra veckors uppehåll fick i stället den andra gruppen dricka granatäpplejuice under 8 veckor. Före och efter varje period mättes blodfettsprofil, blodtryck samt biomarkörer för oxidation och inflammation hos samtliga försöksdeltagare. 

Resultatet visade att medan patienterna drack granatäpplejuice minskade triglyceriderna och det goda HDL-kolesterolet ökade*. Detta innebär en förbättrad blodfettsbalans. Förhållandet var omvänt när patienterna inte drack granatäpplejuice, och blodfettsbalansen var alltså sämre.

Samtidigt orsakade granatäpplejuicen sänkt blodtryck. Biomarkörerna visade att granatäpplejuicen också hade antioxidativa och antiinflammatoriska effekter på patienterna.

Granatäpplejuice i lagom mängd

Granatäpplejuice har alltså potential att minska risken för komplikationer hos njursjuka som får dialysbehandling.

Eftersom granatäpplejuice innehåller kalium är det viktigt att den som är njursjuk rådfrågar sin läkare om intag av granatäpplejuice liksom om andra kostförändringar.

* HDL har bland annat antiinflammatoriska egenskaper och skyddar mot åderförfettning. Förhöjt triglyceridvärde ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.


https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31646650
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/granatapplet-en-livraddare

Publicerat

Juice kan öka intaget av frukt och grönt

Juice, frukter, bär och grönsaker - juice kan hjälpa till att öka mängd och variation i intaget.

Juice kan bidra till ett ökat och varierat intag av frukt, bär och grönsaker. I vissa fall kan pressning och pastörisering frigöra mer nyttiga polyfenoler och göra dem lättare för kroppen att ta upp.

Enligt Världshälsoorganisationen och Livsmedelsverket bör vi få i oss minst fem portioner, eller 500 g, frukt och grönsaker varje dag. Juice kan komplettera färska råvaror så att intaget blir stort nog och varierat.

Frukt, bär och grönsaker gynnar hälsan

Frukt, bär och grönsaker och juicer av dem innehåller främst kolhydrater, organiska syror, aromer, vitaminer och mineralämnen men även andra bioaktiva ämnen, som polyfenoler och karotenoider. Några av deras egenskaper är förmåga att gynna kroppens antioxidativa och antiinflammatoriska processer genom att påverka signalöverföring som oftast startar med generna.

Juice jämfört med frukt – näring

I en studie deltog barn som fick byta ut den juice de vanligen drack mot samma volym frukt. Två olika metoder användes. I metod 1 var frukten en blandning av de 20 mest köpta frukterna, i metod 2 byttes juicen ut mot samma frukt som juicen var gjord av.

Att byta ut juicen till frukt gjorde ingen skillnad i energiintag. Det var heller ingen skillnad för 85 % av ämnena (17 av 20) som forskarna tittade på. Det de såg var att metod 1 minskade intaget av sockerarter (-5,7 g/dag) och C-vitamin (-19,8 mg/dag), och metod 2 minskade också intaget av C-vitamin (-8,4 mg/dag) samtidigt som intaget av kostfibrer ökade med 1 g/dag.

Studier har visat att pressning till juice kan öka biotillgängligheten hos polyfenoler och karotenoider jämfört med då frukten äts som den är. Det gäller särskilt om juicen är pastöriserad.

Värmebehandling kan vara positivt

Värmebehandling för att få en säker och hållbar produkt kan dessutom öka den antioxidativa aktiviteten, vilket man till exempel har sett hos tomat och majs. Ett försök med blåbär visade att värmebehandling förändrade sammansättning av antocyaniner, som är polyfenoler, men den totala mängden antocyaniner var densamma. Dessutom ökade kroppens absorption av antocyaninerna. Forskning visar också denna positiva effekt av upphettning med avseende på polyfenolgruppen flavonoider hos flera råvaror.


Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24915381
https://ifu-fruitjuice.com/page/NutPolicyPage2
Impact of thermal processing on dietary flavonoids
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/22906096

Publicerat

Tranbär, vindruvskärnor och tandvård

Tranbär och vindruvor - extrakt av tranbär och vindruvskärnor kan motverka bakterier vid tandinfektioner och bevara tanden.

När rotkanalen i en tand infekterats kan tandläkaren behöva göra en rotfyllning. Extrakt av tranbär och vindruvskärnor har antibakteriell effekt och bevarar också det av tanden som är kvar. Detta kan kanske användas vid tandvård.

Om ett hål är djupt eller om du slagit i din tand kan tandens inre, den så kallade rotkanalen, ha skadats. Det kan då bildas bakterier inuti tanden, som på sikt kan ge tandvärk och infektioner i tandbenet. En skada inuti tanden kräver oftast behandling hos en tandläkare.

En internationell forskargrupp gjorde en sammanställning och analys av rapporter om effekter av användning av tranbär eller vindruvskärnor vid desinfektion av tandens rotkanal med bevarande av den tandvävnad som finns kvar. Det var 13 artiklar som publicerats fram till och med mars 2022 som studerades.

Ta bort bakterier

Vindruvskärnextrakt, som innehåller proantocyanidiner, uppvisade en antioxidativ effekt mot de vanligaste bakterierna man ser vid sekundära infektioner i tänderna. 96,97 % av bakterierna försvann med extrakt av vindruvskärnor.

Tranbärsextrakt, som också innehåller proantocyanidiner, hade antibakteriell effekt mot bakterier relaterade till tandlossning och karies i tänderna.

Forskning har visat (läs mer här >) att tranbär har antioxidativa egenskaper samt kan hindra bakterier från att fastna och därmed växa till. Tranbär motverkar också inflammation genom att hämma produktion av inflammationsdrivande ämnen.

Bevara tanden

Båda extrakten gynnade korsbindning hos tandens specifika kollagen så att kvarvarande tandvävnad bibehöll sin styrka. Tranbär kan till och med motverka erosion av tandens emalj, enligt en av rapporterna i denna litteraturstudie.

Både tranbärsextrakt och extrakt av vindruvskärnor hade alltså signifikant antimikrobiell effekt vid desinfektion av tandrotskanalen utan att förändra de strukturella och mekaniska funktionerna hos kvarvarande tandvävnad.


Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/36495398

Publicerat

Friskt åldrande med frukt, bär och grönsaker

Ett äldre par som dricker smoothie. Frukt, bär och grönsaker ökar chansen att få vara frisk även när man blir äldre.

Många åldersrelaterade sjukdomar kan motverkas av frukt, bär och grönsaker. Deras ämnen har bland annat antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper och skyddar därför mot sådana sjukdomar.

Att få fortsätta vara frisk och ha god livskvalitet trots att man blir äldre är något som alla önskar sig. Åldrande karaktäriseras fysiologiskt som fortskridande systemisk dysfunktion i nästan alla organ. Detta orsakar ökad sårbarhet och risk för degenerativa sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2, cancer och Alzheimers.

Risk för sjukdomar när man blir äldre

Många forskare menar att både förtida åldrande och kroniska degenerativa sjukdomar är nära kopplat till oxidativ stress, ämnesomsättningsrubbningar, låggradiga inflammationer samt skador och mutationer i DNA:t – faktorer som i sin tur ofta hänger ihop. När det blir obalans mellan oxiderande ämnen, som fria radikaler, och kroppens antioxidativa skydd uppstår oxidativ stress. Viktiga biologiska molekyler, som DNA, protein och fetter, oxideras, vilket i sin tur skadar celler och organ.

Frukt, bär och grönsaker skyddar

Växter innehåller förutom näringsämnen också stora mängder av olika typer av andra bioaktiva ämnen som kallas fytokemikalier. I forskningsstudier har man sett positiva effekter av att äta exempelvis frukt, bär och grönsaker. Förmodligen beror det bland annat på att ämnena fungerar som antioxidanter och stoppar överskottet av fria radikaler. Ämnena har också antiinflammatoriska egenskaper, och just inflammation är ofta en komponent vid åldersrelaterade sjukdomar. Äter du ett halvkilo frukt, bär och grönsaker varje dag ökar chansen att få vara frisk.

Källa: https://www.academia.edu/50082954

Publicerat

Äpple och ingefära mot högt AGE vid diabetes

Ingefärsshot - ingefära och äpple - kan motverka AGE och diabetes typ 2

Det finns samband mellan AGE och diabetes typ 2. AGE är skadliga ämnen som både bildas i kroppen och intas med viss kost. Äpple och ingefära kan motverka AGE och deras effekter.

Vid diabetes typ 2 är det viktigt att behandla det höga blodsockret – hög glukoshalt i blodet – men även andra riskfaktorer, exempelvis övervikt, högt blodtryck och rubbade blodfetter. På sikt kan diabetes typ 2 skada ögon och nerver men också leda till njursvikt, hjärtinfarkt och stroke. AGE är ämnen som kan kopplas till både utveckling av diabetes typ 2 och sjukdomens allvarliga följdeffekter.

AGE bildas i kroppen

När proteiner reagerar med glukos bildas först reaktiva ämnen, som dikarbonylerna metylglyoxal (MGO) and glyoxal (GO) – glykering. Dessa omvandlas vidare till bland annat AGE, advanced glycation end products. Detta sker i högre grad hos diabetiker än andra, och det finns en koppling till när blodsockret är högt under en längre tid.

Glykeringen skadar inte bara de inblandade proteinerna. När AGE binder till cellerna startar en mängd processer som leder till oxidativ stress och inflammation som skadar celler och vävnader.

Vi får i oss AGE med maten

AGE bildas alltså i kroppen, men vi får också i oss AGE med det vi äter. När mat tillagas i hög temperatur utan vätska eller ånga binds sockret i maten till proteinet. Många processade livsmedel innehåller också AGE. Högt intag av AGE har kunnat kopplas till utveckling av diabetes typ 2.

Förutom blodsockerkontroll och minskat intag av AGE kan vissa råvaror hjälpa till att motverka de negativa effekterna. Frukt, bär och grönsaker har antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper, och en del av dem innehåller även ämnen som motverkar AGE.

Frukt och grönsaker kan stoppa AGE

Ett antal studier har visat att ämnen i växter kan oskadliggöra förstadier till AGE och fria radikaler (oxidanter) samt hämma bildning av AGE. Äpple, ingefära och te är några av alla de växter som enligt forskningsrön motverkar diabetes typ 2. I en forskningsstudie där celler utsatts för dikarbonylen MGO (förstadie till AGE) testades om åtta ämnen från äpple, ingefära respektive te kunde motverka de skadliga effekterna.

Forskarna såg att de fyra ämnen som mest effektivt motverkade MGO-orsakade skador var katekinet EGCE i te, phloretin i äpple samt 6-shogaol och 6-gingerol i ingefära. MGO oskadliggjordes, bildning av AGE hämmades och cellernas försvar mot MGO och oxidation gynnades – specifikt en process kopplad till proteinet Nrf2. Dessa fyra ämnen har en gemensam komponent i sin molekylstruktur som tros vara huvudorsaken till deras förmåga att ”fånga” MGO.

Följdsjukdomar av diabetes typ 2 motverkas

En senare forskningsstudie med möss visade att phloretin från äpple och 6-gingerol från ingefära minskade mängden MGO och AGE genom att påverka Nrf2-processen positivt. Ämnena sänkte också blodsockerhalten och minskade insulinresistensen. Forskarna menar att äpplets och ingefärans ämnen kan motverka komplikationer från diabetes typ 2.


Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28254022
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35454131
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26926182

Publicerat

Inflammatorisk tarmsjukdom kan lindras av antocyaniner

Blå och röda bär - antocyaniner är naturliga färgämnen i bär, frukt och grönsaker. De har positiva hälsoeffekter och kan motverka inflammatorisk tarmsjukdom.

Antocyaniner är naturliga färgämnen i frukt, bär och grönsaker. Ämnena har bland annat antioxidativa, antiinflammatoriska och prebiotiska effekter. Vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, kan antocyaninerna därför motverka sjukdomen.

I diagnosen inflammatorisk tarmsjukdom – IBD – ingår Crohns sjukdom, ulcerös kolit och oklassificerad kolit. Ibland inräknas mikroskopisk kolit, det vill säga kollagen kolit och lymfocytär kolit. IBD karakteriseras av en kronisk inflammation i tarmens slemhinna. Både arv och miljö kan orsaka IBD.

Komplicerade orsakssamband vid IBD

Troligtvis beror IBD på kronisk eller återkommande aktivering av immunsystemet i mage och tarm. En teori är att kroppens immunförsvar hos vissa individer reagerar på den normala bakteriefloran. Samspelet mellan bakterier, defekter i den skyddande barriärfunktionen hos innerskiktet i tarmen och det lokala immunförsvaret i dess slemhinna har förmodligen betydelse, liksom yttre faktorer som kan påverka detta samspel.

Naturliga färgämnen är bra för hälsan

Frukt, bär och grönsaker innehåller en stor mängd polyfenoler och andra bioaktiva ämnen. Många av dem är färgämnen. En grupp sådana ämnen är antocyaninerna som ger röda, lila och blå färger. Man vet att kost med antocyaniner har positiva hälsoeffekter. Exempel på råvaror med antocyaniner är bär med starka färger, och ämnena finns även i frukter, exempelvis granatäpple, och grönsaker.

Antioxidativa och antiinflammatoriska

I en litteraturstudie av forskningsrapporter sammanställdes rön om antocyaninrika, naturliga produkter som används i hela världen för att behandla IBD. Antocyaniner kan både motverka och behandla IBD genom att förhindra oxidativ stress, ha cellskyddande funktioner, bromsa inflammatoriska cytokiner och hämma cellers signalering vid inflammatoriska processer. Dessutom har de prebiotiska effekter på tarmfloran.

Prebiotisk effekt ger friskare tarmflora

En mindre del av antocyaninerna absorberas och dessa bryts ner snabbt. De har alltså ganska låg biotillgänglighet, men nedbrytningsprodukterna av antocyaninerna har stor betydelse för de positiva effekterna av kost rik på antocyaniner. En stor del av antocyaninerna fortsätter till tarmarna och de nedbrytningsprodukter som bildas där påverkar tarmflorans sammansättning av bakterier och deras aktivitet på ett positivt sätt, exempelvis i blindtarmen. Slutsatsen av sammanställda forskningsrön var att konsumtion av antocyaninrika livsmedel skulle kunna vara ett komplement till konventionella mediciner vid förebyggande och behandling av inflammatoriska sjukdomar i mage och tarm.


Källor:
https://www.internetmedicin.se/behandlingsoversikter/gastroenterologi/inflammatorisk-tarmsjukdom-ibd-kronisk
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25586636

Drivs med WordPress
© 2024  Råkraften.se