Inlägg

Publicerat

Kombinera granatäpple och blåbär

Granatäpple och blåbär - kombinera för hälsosam och föryngrande effekt

Urolitin-A är ett ämne som renoverar cellerna och bromsar åldrandet. När granatäpple och blåbär sam­arbetar bildas denna viktiga molekyl.

När vi åldras försämras cellernas ”kraftverk” mitokondrier­na. I cellerna bryts normalt defekta mitokondrier ner och delarna återanvänds till nya mitokondrier. Detta underhåll fungerar sämre och sämre, och defekta mitokondrier och delar av dem samlas i cellerna. De mitokond­rier som fortfarande fungerar blir också mindre effektiva med åldern. Vävnader och organ i kroppen påverkas negativt, ålders­relaterade sjukdoms­tillstånd, exempelvis neuro­logiska sjuk­domar, kan utvecklas och musklerna försvagas.

I vetenskapliga försök har ämnet urolitin-A haft positiva effekter på mitokondrierna. När ellagitanniner och ellaginsyra från granatäpple och vissa andra vegetabilier kommer ner i magen kan tarmbakterier i en frisk tarmflora omvandla dessa poly­fenolämnen till urolitin-A och andra former av urolitin.

Frisk tarmflora nödvändig
Alla individer har olika tarmflora, och hos vissa bildas urolitin-A i mindre mängd eller inte alls. En bakterietyp som har betydelse är Akkermansia.

Ämnen i kosten som gynnar en hälsosam tarmflora med god balans mellan bakterierna kallas prebiotika. Dit räknas vissa kostfibrer men även polyfenoler har liknande goda hälsoeffekter.

Blåbär är bra för magen på flera sätt. De innehåller anti­inflammatoriska antocyaniner, som är polyfenoler, och prebiotiska kostfibrer som har visats motverka tarm­inflammationer vid vetenskapliga studier. De inne­håller också polyfenolen pterostilben. Vissa kallar det för en ”kemisk kusin” till resveratrol.

Flera studier med möss visade att lingon och tranbär, som innehåller resveratrol, bromsade de negativa hälso­effekter­na av fet kost samtidigt som mössens tarmflora förändrades.

Blåbärens pterostilben
Forskare från Spanien och USA fann att pterostilben hade effekter liknande de från lingon och tranbär. De under­sökte om tillskott av pterostilben i 6 veckor kunde för­ändra tarmfloran hos försöks­råttor. De tittade också på kopp­lingen mellan tarmflora och värden som har be­ty­del­se för ohälsa som beror på fetma.

De såg att pterostilben kunde skydda mot fetma, förbättra insulin­känslig­heten och förändra tarmfloran så att sammansättningen blev hälso­sammare. Vissa bakterie­grupper minskade i förekomst samtidigt som andra ökade. Det fanns ett samband mellan de bakterie­grupper som ökade – bland annat just Akker­mansia – och minskning av fetma. Pterostilben, som förbättrar tarmfloran och ökar mängden av dessa bakterier, kan därmed antas främja bildning av urolitin-A.

Föryngrande effekt av urolitin-A
En forskargrupp testade urolitin-A på rundmaskar. Livslängden ökade med drygt 45 % hos de maskar som fick urolitin-A jämfört med kontroll­gruppen. Forskarna kunde också se att mängden defekta mitokondrier minskade av urolitin-A.

Därefter gjordes försök med möss och råttor. Även här minskade mängden defekta mitokondrier tack vare urolitin-A. Dessutom fick äldre möss 42 % bättre uthållighet när detta testades. Muskelstyrka och spontan aktivitet ökade. Även unga råttors ”träningskapacitet” ökade av ämnet.

Hjärnceller skyddas
Urolitin-A har också potential att skydda nervceller enligt en polsk-fransk studie. Forskarna studerade hur granat­äpplejuice och bildad urolitin-A kunde skydda mot Parkinsons sjukdom hos råttor. Resultatet var positivt. Hos de råttor som fick granatäpplejuice kunde mito­kondrierna motverka oxidativ stress och hjärncellerna skyddades från celldöd så att de motoriska symtomen minskade. Dessutom fick forskarna bekräftat att urolitin-A kunde ta sig in i hjärnan genom blod-hjärnbarriären.

Kombinera två goda råvaror
Både granatäpple och blåbär är rika på polyfenoler som motverkar oxidativ stress och låggradiga inflammationer, vilket annars kan orsaka för tidigt åldrande och många folksjukdomar. Några exempel som brukar nämnas är att granatäpple sägs skydda huden mot rynkor och motverka plackbildning på hjärn­cellerna, vilket kan bromsa Alzheimers, och blåbär anses för­bättra hjärnfunktionen och synen hos äldre.


Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31892167
http://blåbärsjuice.se/blabar-som-prebiotika-for-en-halsosam-tarmflora/
http://granatäpplejuice.se/sakta-ner-aldrandet-med-granatapple/

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Publicerat

Konserveringsmetoder

Konserver - konservering ger säker och hållbar mat och dryck

Vi vill att vår mat ska vara hållbar och att den inte ska göra oss sjuka. Konservering minskar risken för att maten ska angripas av skadliga mikroorganismer.

Överallt finns mikroorganismer, både sådana som är skadliga och sådana som är nyttiga för oss. Var de be­finner sig och antalet av dem spelar också roll för hur de påverkar oss.

Skydda maten från mikro­organismer
I livsmedel vill vi minimera mängden av och aktiviteten hos mikroorga­nismer – som vissa bakterier, parasiter, jäst­svampar och mögel­svampar – som förstör livsmedlet eller gör det skadligt att äta genom att orsaka infektioner eller bilda ämnen som är giftiga.

Genom att konservera livsmedlet dödar vi mikroorga­nismerna eller förändrar faktorer i deras livsmiljö, som temperatur, pH och vatten­tillgång, så att deras antal och aktivitet begränsas. Vissa produkter som konserverats kan sedan förvaras i rumstemperatur.

Produkterna håller längre och blir säkrare för konsu­men­ten. Det är lättare att transportera och förvara produkterna, och matsvinnet minskar.

Förändra förutsättningarna
Att frysa, torka, salta, sockra, syra eller röka ett livsmedel, ibland i olika kombinationer, är vanliga konserve­rings­metoder. Kyla bromsar de flesta mikroorganismers aktivitet medan torkning, saltning och sockring minskar mikroorganis­mernas tillgång på vatten. Syra kan sänka pH-värdet så att det missgynnar många mikroorganismer. I exempelvis en inläggningslag kombineras en syra i form av vinäger eller ättika med salt och socker. Livsmedel kan också syras eller fermenteras (jäsas) med hjälp av ”goda” mikroorganismer så att pH-värdet sänks. Vid rökning är det främst den torkande effekten och att den ofta kombineras med saltning som ger ökad hållbarhet, även om röken innehåller konser­verande ämnen i viss mån.

Många mikroorganismer behöver syre, och därför för­packas en del livsmedel lufttätt. Man kan också ersätta luften i förpackningen med vissa gaser. De mikroorga­nismer som inte behöver syre kan fortfarande växa. Därför är kylförvaring i en obruten kedja viktigt för en sådan produkt.

En vanlig konserveringsmetod är kemisk konservering då man tillsätter konserveringsmedel som hämmar mikro­organismerna.

Kallpastörisering är en än så länge relativt ovanlig metod då livsmedlet utsätts för ett mycket högt tryck. Närings­innehåll och smak påverkas inte, sägs det.

Använda värme
Vid värmekonservering hettar man upp livsmedlet för att få en säker och hållbar produkt. Sterilisering sker vid exempel­vis 140 grader under en viss tid, då dör inte bara aktiva mikroorga­nismer utan också vilande celler och sporer som annars kan utvecklas till aktiva mikroorga­nismer som kan föröka sig. Vid pastörisering, däremot, är temperaturen generellt under 100 grader och endast de mikroorganismer som inte bildar sporer dör. Värme och tid varierar beroende på aktuellt livsmedel, pH-värde och önskat resultat.

Bättre eller sämre?
Smak, näringsinnehåll och utseende hos en produkt förändras ofta mer eller mindre av olika typer av kon­servering, ibland till det sämre och ibland till det bättre. Ibland är konserveringen samtidigt tillag­nings­metoden.

Vissa enzymer, både sådana som bryter ner livsmedlet och sådana som är nyttiga för oss, förstörs till exem­pel av värmebehandling. Även en del vattenlösliga vitaminer, som C- och B-vitaminer, kan minska. Andra hälsosamma ämnen kan däremot göras mer tillgängliga av behand­lingen.

Många råvaror är som bäst alldeles färska och obehand­lade, utan vare sig tillagning eller konservering, men med tiden försämras smak och näringsinnehåll, och då kan konser­vering bromsa denna process.

Mögliga äpplen - konservering bevarar mat och dryck

Även när ett livs­medel kon­ser­verats är det förstås viktigt att följa råd om han­tering och förvaring för att det inte ska bli dåligt.


Källor:
https://www.ruokavirasto.fi/sv/privatkunder/
https://www.spisa.nu/fakta/om-konservering

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Publicerat

Höjdhopparen Joakim höjer ribban

Joakim Wadstein, höjdhoppare

Joakim Wadstein är en ung fri­idrottare som elitsatsar på höjdhopp. Bra tränare och rödbetsjuice är några av hans vapen. Här berättar han själv.

Redan som liten tyckte jag om att röra på mig och vara utomhus. Jag sysslade med olika idrotter, och när jag spelade fotboll märkte jag att jag var snabb. Under en sommarlovs­vecka när jag var 9 år fick jag prova på olika friidrottsgrenar. Det gillade jag! Vi fick göra så många olika sorters saker, killar och tjejer tränade tillsammans och det var väldigt bra stämning bland deltagarna. Efter det började jag träna i en grupp varje vecka. Klubben heter Tjalve IF Norrköping, och mina grenar är höjdhopp, 60 m häck inomhus och 110 m häck utomhus.

Satsar på höjdhopp
Mest framgångsrik har jag varit inom höjdhopp där jag tagit flera SM-medaljer som ungdom/junior. Sedan 12-årsåldern har jag varit i Sverige­toppen i min åldersklass. En SM-medalj i 60 m häck har jag tagit, men jag lägger mest tränings­tid på höjd­hopp eftersom jag tycker det är roligast. Under 2019 har jag också tävlat i senior-SM, både inomhus och utomhus, vilket resulterade i två 9:e-platser.

Två gånger har jag även varit med i svenska ungdoms­landslaget. Ung­domsfinnkampen 2016 i Tammer­fors, Finland, var landslagsdebuten. Häftigt att få ta på sig landslags­kläderna och representera Sverige! Tävlingen gick jättebra och jag slutade som 2:a i höjdhopp.

Höjer ständigt ribban
Hösten 2017 klarade jag dröm­gränsen 2 m vilket också betydde nytt distriktsrekord för pojkar 17. Mitt personliga rekord i höjdhopp ökar hela tiden. Sommaren 2019 blev det 2,03 m och jag slog därmed ett 20 år gammalt klubb­rekord. I februari 2020 hoppade jag 2,05 m på senior-SM – nytt personligt rekord – och kom på en fin 5:e plats. Några veckor senare blev det silver på junior-SM i Göteborg.

Kosten lika viktig som träningen
För att kunna prestera bra på träning och tävling är kosten precis lika viktig som själva träningen, tycker jag. Därför är jag väldigt noggrann med vad jag äter och dricker. Kroppen kan må så mycket bättre när man äter rätt. Det är enkelt, bara att bestämma sig!

Min lärare inom kost och hälsa rekommenderade mig att dricka vissa juicer, främst rödbetsjuice. Det hjälper mig mycket i min idrott. Jag blir piggare och är mer sällan sjuk, magen mår bättre och jag blir starkare och orkar mer på träningen. Jag tycker också att jag återhämtar mig snabbare efter ansträngning.

Positiva kontakter inom sporten
Eftersom jag åker runt i hela Sverige och tävlar känner jag många inom friidrotten. Flera har blivit goda vänner och vi har väldigt kul när vi ses. Även om vi är konkurrenter kan vi glädjas åt varandras framgångar. Det är en sport med positiv anda.

Om man ska lyckas krävs att man har en bra tränare som lyssnar på hur man vill lägga upp träningspassen. En tränare som man även har lite kul med, inte bara allvar hela tiden. Jag har en fantastisk tränare. Rustem Saljunovic har tränat mig i nio år, och vi tillbringar mycket tid tillsammans. Han är en mycket kunnig person som jag lärt mig otroligt mycket av.

Vid sidan av idrotten
Efter att ha läst barn- och fritids­programmet på Haga­gymnasiet i Norrköping jobbar jag nu som lärarvikarie på en mellanstadieskola.

Mitt fotbollsintresse är jättestort. När jag vill koppla av tittar jag på fotboll hemma på tv och live. Jag har årskort hos IFK Norrköping och ser ibland lagets hemmamatcher och åker även på bortamatcher.

Framtida mål
Inom idrotten har jag många delmål och satsar på att hela tiden bli bättre och utvecklas. Jag vill bli starkare i hela kroppen för att på så sätt kunna hoppa högre och springa snabbare.

Att jag har jobbat mycket med posi­tivt tänkande och varit fokuserad på mina mål har hjälpt mig när svårig­heter dykt upp, som när mindre skador orsakat uppehåll i träning och tävling.

Mitt största mål är att kunna leva på friidrotten som är det jag verkligen älskar att hålla på med.

Joakim Wadstein

Publicerat

Boktips: ”Vandra” av Angeliqa Mejstedt

Vandra, av Angeliqa Mejstedt, fotograf Louise Forslycke Garbergs
Fotograf: Louise Forslycke Garbergs

Vandring ger dig välbe­fin­nande och natur­upplevelser du aldrig kommer glömma. På ett enkelt och roligt sätt visar boken Vandra vägen i naturen.

Med den här boken kommer du snabbt igång och får den kunskap som behövs för att ta första steget mot dröm­vandringen, oavsett om det är en första övernattning i tält eller att bestiga Kebnekaise. Boken inspirerar till kortare och längre vandringar, i Sverige eller utomlands, i olika sorters terräng och årstider, genom hela livet.

Du får veta vilken utrustning som behövs, hur du ska planera när det gäller mat, vatten och kläder och hur du packar ryggsäcken smartast. Du lär dig navigera i skog och på fjäll, hur du gör om du råkar gå vilse, hur du vadar över vattendrag på ett säkert sätt och vikten av att ta pauser längs vandringsleden. Du får också med dig massor av smarta tips på hur du slipper skavsår, vad du sysselsätter dig med om du blir inregnad i tältet och hur du lyckas tända en lägereld i alla väder.

Förlag: Natur & Kultur

Publicerat

Vandring som träningsform

Att vandra ger motion och upplevelser

Intresset ökar för vandring som ett sätt att träna kroppen. Det passar de flesta, från den som vill börja motionera till elitidrottaren, och kan göras på många olika sätt.

Såväl den lugna hundpromenaden som den tuffa bergsvandringen är bra för hälsan. Inomhus på gåband eller utomhus genom en stad eller i obanad terräng, en halvtimme eller flera timmar i sträck, valmöjlig­heterna är många.

Vandring kan ge sänkt blodtryck, bättre blodfettsvärden, viktnedgång, starkare muskler, bättre kondition, säkrare balans och lägre stressnivå. Du kan upptäcka nya miljöer eller uppleva lugnet i naturen. Om du går i mer besvärlig terräng, kanske med en ryggsäck eller stavar, blir de positiva hälsoeffekterna ännu större.

Lyssna på idrottsfysiolog Mikael Mattsson:
https://poddtoppen.se/podcast/625999582/husky/om-vandringens-positiva-effekter-med-mikael-mattsson-206

 

  • Många valmöjligheter – tid, plats och svårighetsgrad
  • Ensam eller med sällskap utomhus, covid-19-säkert
  • Positiva hälsoeffekter och ökat välbefinnande
  • Nya upplevelser i natur eller stadsmiljö
Publicerat

Tranbär ger friskare mage och tarm

Tranbär - ger friskare mage och tarm

Att äta tranbär eller dricka osötad tranbärsjuice kan minska risken att drabbas av sjukdomar i magen eller tarmarna. Tranbärets polyfenoler gör susen.

Kost som gynnar en frisk tarmflora, hämmar skadliga bakterier och motverkar inflammation i mage och tarmar kan skydda mot magsår eller cancer. Sådana hälsosamma effekter har tranbär.

Tranbär hämmar bakterierna
Helicobacter pylori, ”magsårsbakte­rien”, är en vanligt förekommande bakterie i magen. Av de som har infekterats märker inte alla av det, medan andra drabbas av magkatarr eller magsår. Behandlas inte ett magsår kan magcancer utvecklas.

En frisk magslemhinna minskar risken att drabbas av sjukdomar i magen. I tranbär finns polyfenolen proanto­cyanidin typ A som har förmåga att hindra skadliga bakterier från att fästa vid slemhinnor i exempelvis magsäcken. En ytter­ligare förklaring till tranbärens skyddande effekt är att de förhindrar att bakterierna bildar kolonier och växer till. Tranbär sägs också ha antioxidativa egenskaper och anti­cancereffekter.

Hälsosam tarmflora
I kroppen finns tio gånger fler mikro­organismer än egna celler. De flesta finns i tarmarna. Tarmfloran är ett ekosystem, och om samman­sättningen av bakterierna i den rubbas kan det orsaka låggradig inflammation, fetma och andra sjukdomar. Dessutom samspelar bakteriernas gener med våra egna och kan påverka oss på olika sätt, även mentalt.

Genom att äta mat som är bra för de goda tarmbakterierna kan vi hålla oss friskare. Sådana livsmedel kallas prebiotika. Det ska inte förväxlas med probiotika som är levande mikroorganismer, i exempelvis yoghurt, som också är bra för hälsan för de flesta. Prebiotisk effekt har vissa typer av kolhydrater – kost­fibrer – men även polyfenoler från frukt, bär och grönsaker. Tranbär innehåller en stor mängd polyfenoler utöver proantocyanidin typ A.

En kanadensisk forskargrupp visade att tranbärsextrakt bromsade de negativa hälsoeffekterna av fet mat hos möss. De såg också att den nyttiga tarmbakterien Akkermansia ökade kraftigt i antal. Just denna bakterie har redan tidigare kopplats till god hälsa.

Motverkar inflammation
Vissa av ämnena i tranbär tar sig hela vägen till tjock­tarmen, först där blir de biotillgängliga och kan skydda mot exempelvis inflammation. Inflammation i tjocktarmen kan i vissa fall leda till att cancertumörer bildas.

I ett vetenskapligt försök med möss som utvecklade tumörer relaterat till tjocktarmsinflammation matades en del av mössen med tranbärspulver. De möss som fick tranbärspulver hade färre och mindre tumörer än de som inte fick tranbärspulver. Markö­rer för inflammation i tjocktarmen minskade också.

Forskarna anser därför att tranbär kan användas i kost som gynnar tarmhälsan hos människor. De olika ämnena i tranbäret samverkar och ger en mycket bättre effekt än kosttillskott med enstaka ämnen.


Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26900906
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27158532
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30353672

Publicerat

Mindre risk för välfärdssjukdomar:

Tillbringare med syrliga drycker - citron och lingon motverkar välfärdssjukdomar.

Felaktig kost och för mycket stillasittande kan leda till buk­fetma, högt blodtryck, blod­fettsrubbningar, insulin­resistens och högt blodsocker. Detta kopplas till inflammation och oxidativ stress som skadar celler och vävnader. Risken är stor för exempelvis diabetes typ 2 och hjärt-kärl­sjukdom. Frukt, bär och grönsaker har skyddande effekt.


Lingon är kända för sina höga halter av hälsosamma ämnen. Bären har visats motverka välfärdssjukdomar, som diabetes typ 2 och hjärt-kärl­sjukdomar, och deras riskfaktorer eftersom skadliga effekter av fet kost begränsas.

Svensk forskning visade för några år sedan att lingon sänkte blod­socker, kolesterol och vikt hos möss som fått äta en kost med mycket fett. Nu bekräftas detta i en finsk studie.

Finsk studie med möss och fet kost
Finska forskare vid Universitetet i Tammerfors undersökte lingonets effekt på både fetma och låggradig inflammation i kroppen eftersom detta ofta förekommer samtidigt. Professor Eeva Moilanen, som ledde studien, berättar att resultaten var mycket lovande.

I den finska studien fick möss en kost med hög halt mättade fetter som skulle motsvara en typisk ohälsosam kosthållning hos människor. Mössen gick upp i vikt och fick mer fett­vävnad. Värdena för blod­socker, insulin och kolesterol försämrades, och mössen utvecklade låggradiga inflammationer.

Lingon motverkade riskfaktorer
Vissa av mössen fick tillskott av lingonpulver i maten. Hos dessa möss sågs en tydlig skillnad jämfört med de möss som inte fick lingonpulver. Lingonpulvret motverkade den feta kostens skadliga effekt på koleste­rol- och blod­sockernivåer. Forskarna såg också att markörer för inflamma­tion, hormonnivåer kopplade till fetma och skadliga leverfunktions­förändringar var lägre.

Eftersom naturella lingon och osötad lingonjuice innehåller naturligt socker rekommenderas intag helst i sam­band med måltid för att få en jämnare blodsockerkurva.


Källa:
https://yle.fi/uutiset/osasto/news/study_lingonberries_can_fight_obesity/11052171

 

 

Ämnen i citrusfrukter, bland annat olika flavonoider, motverkar åder­förfettning, hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorerna högt blodsocker och blodfettsrubbningar. De har anti­oxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.

Växter är rika på polyfenoler. Till dessa hör flavonoiderna. De har bland annat antioxidativa och antiin­flamma­toriska egenskaper och har visats motverka exempelvis högt blodsocker och störd blodfetts­samman­sättning. Deras hälsosamma effekter beror till stor del på att de kan påverka kemiska reaktioner och cellers samspel. Därigenom kan de förändra vävna­ders och organs funktioner.

Citrusfrukternas flavonoider
Citrusfrukter är rika på ett flertal olika flavonoider. I en samman­ställning av vetenskapliga studier nämns många exempel på positiva resultat från dessa flavonoider. Citrusfrukter innehåller även C-vitamin och β-kryptoxantin som är en karotenoid. Dessa ämnen har också goda hälsoeffekter.

Arbetar på bred front
Flavonoidernas förmåga att bromsa oxidativ stress, sänka förhöjda blod­fettshalter och förbättra fett­meta­bolismen, motverka inflamma­tion, förbättra funktionen hos blod­kärlen och normalisera blod­trycket är förmodligen orsaken till att de skyddar mot exempelvis åder­förfettning och hjärt-kärl­sjukdom.

Experimentella diabetesmodeller visar att flavonoiderna på ett flertal sätt kan förbättra funktioner i kroppen som är störda vid diabetes typ 2, exempelvis glukos­meta­bo­lismen.

Studier tyder dessutom på att citrus­frukternas flavonoider förändrar flera signalsystem som har att göra med bland annat fettinlagring, fettcells­bildning och inflammation. På så sätt motverkas fetma och fettvävnads­inflammation.

Exempel – japansk studie
Nästan en tredjedel av all frukt en japan äter varje år utgörs av citrus­frukter. I en japansk studie med 10 623 deltagare utvärderades kopp­lingen mellan livsstil och kost, i synnerhet intag av citrusfrukter, och förekomst av stroke eller hjärtinfarkt. Deltagarna följdes under 10,7 år i snitt.

För de deltagare som åt citrusfrukter nästan dagligen var risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, främst stroke av typen hjärninfarkt (blod­propp), lägre än för de som åt 1-2 gånger i veckan, 1-2 gånger i måna­den eller ännu mer sällan. Forskarna menar att det stödjer hypotesen att citrusfrukternas antioxidanter motverkar åderför­fettning genom att hämma bildning av oxiderande ämnen, som fria radikaler, reducera oxidering av LDL-kolesterol och reparera skador från oxidation.


Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30962863
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21389640

Publicerat

Rön om granatäpple

Granatäpple - rön visar många positiva hälsoeffekter

I många vetenskapliga studier har det skrivits om granat­äpplets goda hälsoeffekter och förmåga att motverka olika riskfaktorer och sjukdomar. Några exempel:

  • Skyddar mot oxidativ stress
  • Inflammationsdämpande
  • Föryngrar cellerna
  • Förbättrar blodfetts­samman­sättningen
  • Motverkar diabetes typ 2
  • Skyddar mot åderförfettning och hjärt-kärlsjukdom
  • Hämmar bakterier som orsakar tandköttssjukdomar
  • Bromsar sjukdomar i hjärnan
  • Hämmar vissa cancerceller
  • Förbättrar fertiliteten
  • Gynnar en frisk tarmflora
  • Ger bättre ork och återhämtning vid träning


Källa: http://granatäpplejuice.se

Publicerat

Tranbär och urinvägs­besvär

Tranbär - sett på forum om urinvägsbesvär

Sett på forum på odla.nu

”Jag hade mycket problem förut med urinvägar och njurar … jag låg nästan och grät i smärtor. Jag ringde sjuk­vårds­upplysningen som rekommen­derade faktiskt just tran­bärsjuice! Sen blev jag bra igen!”

”Dotter som haft problem med urin­vägarna och haft njurbäcken­inflammation rekommenderades av läkare att så fort hon kände symptom, dricka rejält med tran­bärs­juice. Med det har hon nu klarat sig från infektioner i snart 2 år.”

”Tranbärsjuice har funkat på mig när jag har haft problem med urinvägar och njurar.”

 

OBS! Ta reda på när sjukvårds­kontakt rekommenderas för att undvika allvarliga komplikationer: https://www.1177.se

Publicerat

Sänk blodtrycket med hjälp av maten

Blodtrycket kan sänkas med bra kost, till exempel rödbetor

I en hälsosam livsstil som förhindrar att blodtrycket ökar har kosten betydelse. Det talas om olika dieter, speciella livsmedel och det totala kaloriintaget.

Generellt råder myndigheterna oss att äta mer frukt, bär och grönsaker. Vi bör välja mejerivaror med låg fetthalt och fullkorns­produkter. Fisk bör ersätta rött kött, och trans­fetter och mättade fetter ska bytas ut mot omättade fetter. Alkohol, socker och salt ska vi vara försiktiga med. Normalvikt bör eftersträvas. DASH-dieten och medel­havskost lovprisas som blodtryckssänkande mat.

Dessutom finns det vetenskapliga studier om hur blod­trycket kan påverkas positivt av specifika vegetabilier och verksamma ämnen som de innehåller, exempelvis vissa mineraler, C-vitamin och andra ämnen, som resveratrol och lykopen. Effekten av rödbetans nitrater är välkänd. Se listan nedan!

Rödbeta     Ruccola     Spenat
Ingefära
Granatäpple
Lingon     Blåbär     Aroniabär
Banan
Kakao     Grönt te
Nötter     Frön     Avocado
Bönor     Linser
Fisk     Skaldjur
Olivolja


Källor:
https://ingefärsjuice.se/
http://aroniajuice.se/
http://lingonjuice.se/
http://blåbärsjuice.se/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30671873/

Drivs med WordPress
© 2024  Råkraften.se