De små saftiga havtornsbären innehåller en unik cocktail av ämnen som anses vara bra för hälsan.
Det hörs på namnet att havtorn har vassa taggar och trivs nära havet, i Sverige främst vid Östersjökusten. Havtorn är en buske eller ett litet träd som växer vilt även i bland annat Kanada, Finland, Kina och Ryssland. Växten är mycket tålig mot både kyla, sol och torka.
Tack vare sina små, lysande orange bär odlas havtorn numera kommersiellt. För att få bär behövs både hanplantor och honplantor, och pollinering sker via vinden. Bären är syrliga och svårplockade men väl värda att ta vara på.
Massor med nyttiga ämnen
Havtorn har länge använts som hälsokost och naturmedicin. Näringsämnen och bioaktiva ämnen som har positiva effekter på hälsan finns i hela växten. Det gäller även bladen som kan användas till te. Sammansättningen av ämnen i havtornsbäret är unik, och tillsammans förstärker dessa ämnen varandras goda egenskaper.
- Havtorn är rikt på C-vitamin. Man brukar säga att ett enda litet bär innehåller minst lika mycket C-vitamin som en apelsin.
- I havtorn finns också folat, vitamin B2, K-vitamin och E-vitamin.
- Halterna av karotenoider är mycket höga, som betakaroten, som omvandlas till A-vitamin i kroppen vid behov, och lykopen. Mängden lykopen är jämförbar med den i tomater.
- Växtsteroler, som finns i havtorn, tros kunna förbättra blodfettsbalansen.
- Man har identifierat mer än 190 bioaktiva ämnen, som flavonoider, i havtorn. Dessa kan motverka välfärdssjukdomar.
- Bären innehåller också oljor med fettsyror. Särskilt intressant är den för växter ovanliga omega-7 som anses påverka kroppens slemhinnor positivt. Kroppen kan tillverka omega-7 själv, men denna förmåga avtar med åldern och vid vissa sjukdomar.
Forskningsöversikt
Många av ämnena i havtorn skyddar mot oxidativ stress och inflammation. Både fettsyror och växtsteroler förbättrar blodfettsvärdena. Andra positiva effekter som nämns i en analys av forskningsresultat är sänkt blodtryck. Analysen visar också att havtorn motverkar att plack bildas och att fett fastnar i blodkärlen, något som annars kan orsaka åderförfettning.
Källor:
https://www.intechopen.com/chapters/77352
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27616182
http://www.scicompdf.se/membrasin/yang_erk_2003.pdf