Dansa för att må bra

Människan har alltid använt dansen som ett sätt att uttrycka sig och för att påverka sinnesstämningar.

Dansen ger uttryck för något som inte alltid ord kan förmedla. Både när vi tittar på dans och när vi dansar själva stimuleras våra hjärnor, vilket ger psykoneuro­immunologiska effekter som påverkar hur vi mår.
Dans används idag inte bara som konstform eller motion utan också som behandlingsform vid exempelvis depression, stressrelaterad smärta, inlärnings- och koncentrations­problem samt demens.

Kommunikation vid demens
Vid en demenssjukdom förlorar orden sakta sin betydelse och den drabbade talar mindre och mindre. Det blir svårt att orientera sig, känna igen människor och kommunicera.

Dans som terapi
I dansterapi för dementa både dansas och sjungs det. Forskaren Krister Nyström menar att det icke-talade språket, kroppsspråket, som ju är mer nyanserat och detaljrikt än det talade språket, är ett bra kommunika­tions­medel för dementa. Det är också ett stöd för dem att hantera sin situation. Under dans­terapin ser han samspel och glädje hos deltagarna.citat av Krister Nyström

Flickor med psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa och stressrelaterad smärta hos tonårs­flickor är ett ökande folkhälsoproblem. Flickor upplever i högre grad än pojkar stora krav på utseende, popularitet och skolarbete. Fysisk aktivitet anses allmänt verkningsfullt mot exempel­vis depression. Anna Duberg vid Örebro universitet visar i sin doktors­avhandling att just dans är ett effektivt sätt att motverka psykisk ohälsa hos unga flickor.

Dansprojektet
Anna Duberg, foto: Ulla-Carin Ekblom
I hennes studie del­tog 112 flickor, 13-18 år, som besökte skol­hälsovården för åter­kommande be­svär med huvud­värk, mag­ont, ned­stämd­het, ångest, oro och stress. De dela­des in i två grupper, och ena gruppen fick dansa två gånger i veckan under två terminer.

”Fokus låg på att lyfta fram flickornas resurser genom att uppmuntra rörelse­glädje istället för presta­tion, att helt enkelt erbjuda ett tillfälle att uppleva kroppen på ett positivt sätt”, berättar Duberg. Kravlös atmosfär, gemen­skap, kreativitet och med­bestämmande var viktiga inslag.

Uppskattad metod
Dansprojektet resulterade i tydliga positiva mentala och kroppsliga effekter för flickorna som dansade. Den självupplevda hälsan förbätt­rades samtidigt som medicinering och besök hos skolhälsovården minskade. Ett år efteråt kvarstod effekten.

Sedan dess har dansprojektet utökats, och metoden, som är kostnadseffektiv, har implemen­terats i ett flertal orter i landet.

 
Källor:
https://fof.se/tidning/2013/5/artikel/dansa-dig-frisk
https://www.svd.se/dansen-en-vag-fran-hjarta-till-hjarta
https://www.oru.se/nyheter/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv-2016/hon-visar-att-dans-hjalper-mot-ohalsa-hos-flickor/

 

Dans som träningsform
Genom att dansa tränar du kondition, muskelstyrka, balans, koordination och rörlighet. Inte bara kroppen utan också hjärnan påverkas positivt. Dessutom är dans en social aktivitet och en kulturell upplevelse till musik.
 
Dans kan ge bättre såväl fysisk som psykisk hälsa och kan användas som behandling inom sjukvården och som förebyggande friskvård.
 
Det finns många valmöjligheter – olika sorters musik, pardans eller gruppdans, dans med krävande koreo­grafi eller med enkla rörelser, explosiv och kraftfull dans eller dans där alla orkar vara med efter sin egen förmåga. Det är en allsidig träningsform och en social aktivitet som passar de flesta oavsett ålder, förutsätt­ningar och behov.

 

Psykoneuroimmunologi
Inom psykoneuroimmunologin studeras hur beteende både påverkar och påverkas av hjärnans och hormon­systemets samspel med immunsystemet.

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

© 2024  Råkraften.se