Nitrat, tarmflora och prestation

Rödbetor - samband mellan bildad kväveoxid, tarmbakterier och prestation.

Det finns ett samspel mellan kväveoxid, en frisk tarmflora och prestationsförmåga. Att äta nitratrik kost som rödbetor kan få mer kväveoxid att bildas.

Gröna bladgrönsaker och rödbetor innehåller nitrat som munbakterier reducerar till nitrit vilket i sin tur omvandlas till kväveoxid i magen och blodet. Bland annat blodkärls­funktion, vävnaders syretillförsel och cellers energitillverkning påverkas positivt, och detta gynnar både hjärt-kärlhälsa och prestationsförmåga. Nitrat kan lagras i musklerna.

Kväveoxid gynnar frisk tarmflora
I den sura miljön i magen bildas kväveoxid vilket skyddar mage och tarm mot infektion av skadliga bakterier och inflammation. Dessutom hålls slemhinnor och cellskikt friska och välfungerande. Detta ger också en bra miljö för en frisk bakteriesammansättning i tarmarna. En frisk tarmflora tros bidra till lågt pH-värde vilket gynnar kväveoxidbildningen.

Tarmbakterierna har stor betydelse för hälsan. En störd bakterie­samman­sättning i tarmarna kan förmodligen återställas av kväveoxid bildad från nitratrik kost. Det är oklart om det beror på att skadliga bakterier elimineras av kväveoxiden eller om kväveoxiden gynnar de goda bakterierna eller både och.

Frisk tarmflora ger ökad prestation
Motion har också positiv effekt på tarmbakteriernas sammansättning och både ökar antalet arter och mängden bakterier som producerar kortkedjiga fettsyror, precis som då man äter fiberrik diet. Omvänt hjälper dessa bakterier till att bibehålla muskelmassa och fysisk funktion.

Kortkedjiga fettsyror skyddar tarmens innerskikt och har många goda hälsoeffekter. De är förmod­ligen även inblandade i kroppens anpassning till träning. Dessa ämnen kan därför förbättra prestations­förmågan. Det finns nämligen en koppling mellan kortkedjiga fettsyror och ökad prestationsförmåga.

Forskare har sett en ökning av en viss bakterietyp, Veillonella, hos maraton­löpare efter ett lopp. Detta kan bero på att laktatet som musklerna bildar kan transpor­teras till tarmarna och omvandlas till den kortkedjiga fettsyran propionsyra. Detta ämne kan dessutom användas av musk­lerna till processer som förbättrar prestationsförmågan. Samtidigt har man sett att möss vars tarmflora störts av antibiotika fått försämrad uthållighet på löpband och minskad produktion av kortkedjiga fettsyror.

Ovan nämnda bakterietyp är den­samma som den i munhålan som har den största betydelsen för nitrat­omvandlingen där. Det är därför bakteriedödande munsköljmedel inte bör användas.


Källa:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33255362

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Morgonträning och rödbetsjuice

Rödbetor - sämre ork på morgonen kan motverkas med rödbetsjuice

När på dygnet du tränar eller tävlar kan påverka din prestation. Rödbetsjuice kan hjälpa om du har sämre ork på morgonen.

Motion ingår som bekant i en hälso­sam livsstil. Muskel­styrka, uthållighet och välbefinnande ökar. Hur bra din idrottsprestation blir vid ett visst tillfälle kan bero på tiden på dygnet och din dygnsrytm. Det är vanligt att orken är sämre på morgonen.

Det är allmänt känt att rödbetsjuice kan förbättra prestations­förmågan på både kort och lång sikt. Man har sett förbättringar i både styrka och uthållighet. Många dricker rödbets­juice före träning eller tävling.

Prestation på morgon och eftermiddag
En forskargrupp ville undersöka om en dos rödbetsjuice även kan mot­verka morgonens nedgång i prestations­förmåga i ett kort och explosivt träningspass.

Tio manliga elitidrottare inom kort­distanslöpning deltog i försöket. Deltagarna fick utföra tre pass med likadana fysiska tester; ett på morgonen då de fått en shot koncentrerad rödbetsjuice 2 timmar före, ett på morgonen då de fått placebo (svartvinbärsjuice) i stället för rödbets­juice samt ett på efter­middagen utan något tillskott av juice. Mellan varje pass gick det tre dagar.

Försämring motverkades av rödbetsjuice
Som väntat var idrottarnas presta­tionsförmåga lägre på morgonen då de fått placebo än på eftermiddagen. Däremot var prestations­förmågan inte sämre på mor­gonen då de fått rödbetsjuice jämfört med deras prestation på eftermiddagspasset. Idrottarna upplevde samma nivå av utmattning efter varje pass. Jämfört med de två andra passen var hjärt­frekvensen lägre under morgon­passet då de druckit rödbetsjuice.

Enligt denna studie kan rödbetsjuice förhindra nedgången i prestation under träning eller tävling på morgonen.


Källa:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33430250

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Siktar mot guld i elitserien i squash

Jennifer Wallin och Beatrice Gidlund spelar squash.

Jennifer Wallin och Beatrice Gidlund tävlar tillsammans i den högintensiva racketsporten squash. De har hittat en balans i livet där deras idrott har en given plats.

Både Jennifer och Beatrice, eller Bea som hon kallas, bor i norrköpings­trakten med sambo och barn.

Idrott har alltid varit en naturlig del av livet och ger glädje och ork både i privatlivet och på jobbet, tycker de. Att det sedan blev just squash beror på att de fastnade väldigt snabbt när de började träna för sin dåvarande tränare, på Squashcenter, som såg deras potential. Squash är en högintensiv sport där man tar ut sig till max vid varje pass, samtidigt som sporten kräver precision och logiskt tänkande i varje slag, och det älskar Jennifer och Bea. Både kropp och knopp är helt slut efter ett träningspass.

Beroende på hur livspusslet ser ut tränar de 3–5 pass i veckan. De har tillsammans tävlat i SM och tagit sig från division 1 till elitserien. Deras mål är att vara bland topp 10, och de siktar denna säsong mot guld i elitseriespelet.

Bra kost, återhämtning och rätt träning
Det är viktigt med ”de tre benen” bra kost, återhämtning och rätt träning, särskilt för Jennifer som har en autoimmun sjukdom. Det gör att hon uppskattar extra mycket dagarna hon är frisk och kan träna och må bra. Fuskar man för mycket med något av de tre benen faller man ganska snabbt.

De dricker båda rödbetskoncentrat innan träning. Vid frukost dricker de rödbets- och lingonjuice och juice med ingefära för att orka dagens alla prövningar. Att dricka juicerna är självklart, tycker de. En bra livsstil ger välbefinnande som i sin tur leder till ett bra liv.

– Som småbarnsmammor som också jobbar och tränar hårt behöver vi boosta kroppen med bra råvaror, menar de.

Livspusslet ska fungera
De positiva erfarenheterna av livet med familj och barn gör att de hittat en bra balans under de här åren och inte pressar sig lika hårt som förr, även om de tränar lika hårt, och det har gjort att deras träningar och tävlingar fått bättre kvalitet. De har väldigt stort stöd från sina respektive livspartner. Sammanhållningen i klubben och det sociala runt omkring betyder också otroligt mycket. Deras damlag ställer alltid upp för varandra i vått och torrt.

På frågan om vad de gör när de inte jobbar eller spelar squash berättar Jennifer att hon campar med familjen, och hon gillar också att vandra. Bea och hennes sambo hade golf som gemensamt intresse men nu tar squashen all hennes lediga tid, säger hon.

Mental inställning viktig
Till den som idrottar och vill uppnå sina mål inom framförallt squash vill Jennifer och Bea framhålla att självdisciplin och vilja att utvecklas är grundstenarna för att komma framåt och bli bättre i squash. Alla timmars nötande av teknik och kondition ger resultat i slutändan. Att dessutom dela resan med någon med samma mål är en ännu bättre sporre att uppnå nya högre mål. Även att ha kul är viktigt för att komma vidare. Ingenting är så viktigt som en positiv inställning för att orka allt jobb som ligger bakom de milstolpar man har uppnått.

– Man behöver ha psyket i schack lika mycket som det fysiska när man spelar, säger Bea och Jennifer.

Träna och tävla
Jennifer och Bea berättar att squash är en rolig sport som är mycket utmanande konditionsmässigt. Det krävs en viss bollkänsla för att kunna hålla igång bra spel. Det är en liten sport som borde uppmärksammas mer främst för att den klassas som en av världens hälsosammaste sporter.

Att komplettera squashspelandet med annan träning, som intervall­träning och styrketräning, ökar prestationen på planen. Övningar som innefattar snabbt fotarbete och egen slagträning är bra om man vill ut och tävla.

– Squash är en av få sporter där kvinnor internationellt tjänar mer än männen, vilket är häftigt. Nationellt är konkurrensen inte så stor bland kvinnor tyvärr, med det är något Squashförbundet lyfter och jobbar mot. Däremot är konkurrensen stor internationellt, främst finns det många duktiga egyptier som tillhör de högst rankade i världen, berättar Bea och Jennifer.

Jennifer Wallin och Beatrice Gidlund siktar mot guld i elitserien i squash.

En sund själ i en sund kropp

Motion ger friskare hjärna.

Att motionera regelbundet påverkar olika hjärn­funktioner positivt. Exempelvis kan tränade muskler rena blodet från ämnen som skadar hjärnan.

Uttrycket ”en sund själ i en sund kropp” har du kanske hört förut. Det är allmänt känt att motion är bra för hjärnan och det psykiska välbe­finnandet. Motion kan till exempel motverka depression. Forskning har visat att 30 minuters promenad 3 gånger i veckan ger samma resultat som medicin vid lättare till medel­svåra depressioner. Motion skyddar också bättre mot återfall.

Håll hjärnan ung med träning
Träning kan få hjärnceller att nybildas och stärka kopplingen mellan hjärnceller. Det kan också förbättra blodkärlens hälsa vilket gynnar hjärnan. På så sätt förbättras inlärning och minne samtidigt som åldrandet hos hjärnan fördröjs.

För några år sedan fann forskare vid Karolinska Institutet en av mekanis­merna bakom träningens hälso­samma effekter på hjärnan.

Kynurensyra skyddar hjärncellerna
Ämnet kynurenin bildas vid stress. Det kan omvandlas till andra ämnen som har antingen nervcellsskadande eller nervcellsskyddande egenskaper. Inflammation i musklerna kan driva på omvandlingen till skadliga ämnen.

Kynurenin och vissa av dess ned­brytningsprodukter transporteras till hjärnan där det kopplas till bland annat nervcellsinflammation, celldöd och depression. Kynurenin finns i höga halter hos personer med depression och psykisk sjukdom.

Forskarna såg att tränade muskler kan rena blodet från kynurenin genom att omvandla det till kynurensyra. Motion får musklerna att öka nivåerna av ett visst protein som i sin tur leder till högre nivåer av ett enzym som omvandlar det skadliga ämnet kynurenin till kynurensyra. Ämnet kan inte ta sig in i hjärnan utan verkar nervcells­skyddande genom att mängden av både kynurenin och vissa av dess skadliga nedbrytningsprodukter minskar innan de når hjärnan.

Bättre ämnesomsättning
I en ny studie med möss tittade forskarna på funktionen hos det bildade ämnet kynurensyra i fett­vävnaden. Här finns både fettceller och immunceller. De har en receptor som kan aktiveras av kynurensyra.

Överviktiga möss med förhöjt blod­socker fick en daglig dos kynurensyra motsvarande den som fås efter träning. De slutade gå upp i vikt samtidigt som deras glukos­tolerans förbättrades så att blodsockervärdet minskade, trots att de fortfarande åt lika mycket. Hos fettcellerna ledde kynurensyran till en omvandling av vitt fett till energiförbrännande brunt fett. Fettförbränningen ökade alltså.

Antiinflammatoriska effekter
Hos immuncellerna ökade kynuren­syran immunförsvarets antiinflamma­toriska egenskaper som skyddar mot bland annat nervcellsinflammation.


Källor:
https://nyheter.ki.se/darfor-ger-motion-en-sund-sjal-i-en-sund-kropp
https://www.hjarnfonden.se/2016/08/varfor-mar-hjarnan-bra-av-motion

En rot för roten – gurkmeja

gurkmeja håller hjärnan ung.

I gurkmeja finns kurkumin och andra ämnen med antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper. Detta anses skydda nervcellerna i hjärnan.

Samtidigt som livslängden ökar i världen ökar också antalet människor som lider av åldersrelaterad nedsatt kognitiv förmåga och neuro­degenerativa sjukdomar (se fakta­rutan nedan).

Oxidativ stress och inflammation
Ofta förekommer oxidativ stress, låggradig inflammation och störda cellfunktioner tillsammans med ämnes­omsätt­nings­­störningar som samtidigt är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2. Detta påverkar nerv­systemet och blodkärlen negativt och kan leda till ned­satta funktioner i hjärnan.

I gurkmeja finns bland annat ämnet kurkumin. Detta ämne har studerats mycket och har uppmärksammats för sina antioxidativa och antiinflamma­toriska egenskaper.

Motverkar försämrade hjärn­funktioner
Många djurstudier stöder hypotesen att kurkumin gynnar kognitiv hälsa genom att både förbättra den och motverka en försämring över tid. I en studie med 60 friska personer i åldern 60–85 år undersöktes den kognitiva effekten av kurkumin både efter en dos och efter 4 veckors intag. Forskarna såg att kurkumin orsakade en signifikant förbättring av koncentration, arbetsminne och stress­tålighet jämfört med placebo. Dessutom fick deltagarna bättre blodfettsbalans.

I en annan undersökning där del­tagarnas minne och uppmärksamhet förbättrades då de fick kurkumin såg man också en koppling till minskning av biomarkörer för Alzheimers sjukdom.

Inte bara kurkumin i gurkmeja
Det finns andra studier som indikerar att kurkumin förbättrar den kognitiva hälsan eller hämmar en för­sämring över tid, men också studier där man inte ser något samband. Ett problem är att kurkumin inte tas upp så lätt i kroppen och att det som tas upp bryts ner snabbt.

I gurkmeja finns förutom kurkumin även andra curcumino­ider, turme­roner och polysackarider som har antiinflamma­toriska effekter. Det kan därför finnas anledning att hellre prova gurkmeja än kapslar med endast kurkumin. Ta den gärna tillsammans med svartpeppar och fett som anses öka biotillgänglig­heten.

Vid neurodegenerativa sjuk­domar drabbas nerv­cellerna i nervsystemet då de långsamt bryts ner och förtvinar. Hit hör bland annat demenssjukdomar som Alzheimers sjukdom samt vaskulär demens som beror på minskat blodflöde i hjärnan.

Kognitiv förmåga handlar om hjärnans förmåga att ta emot, bearbeta, lagra och plocka fram information. När den är störd kan man exempelvis få svårt att minnas, koncentrera sig eller förstå och följa en instruktion. Man kan också få svårt att orientera sig.


Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33946356
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25277322
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29246725

© 2024  Råkraften.se