Inte bara vatten i gurka

Gurkor - gurka innehåller nyttiga ämnen.

Gurka är en grönsak som innehåller hälsosamma ämnen.

Botaniskt sett är gurka, Cucumis sativus, egentligen en frukt, närmare bestämt ett bär. Vi kallar den grönsak liksom andra vegetabilier som inte är söta. Gurkan kommer förmodligen ursprungligen från Indien. Det finns ett 30-tal arter av släktet gurkväxter, och hit räknas också zuccini, meloner och pumpor.

Gurka innehåller ungefär 97 % vatten. De andra tre procenten är intressanta. I gurka finns, liksom i många andra grönsaker, en del folat och kalium. Halterna C-vitamin och särskilt K-vitamin är höga. Dessa fungerar bland annat som anti­oxidanter. K-vitamin är även nödvändigt för blodets koagulering och har betydelse för bentätheten. Gurka innehåller också fytosteroler som är bra för blodfettsbalansen.

Inom folkmedicinen används gurkfrön mot hosta och urinvägs­problem. Gurka anses gynna matsmältningen och motverka sur och uppblåst mage. Utvärtes används den för att svalka irriterad hud. Det påstås att en skiva gurka på tungan kan ta bort dålig andedräkt.

I en undersökning fann man 30 bioaktiva ämnen i gurka. De främsta var bland annat stigmasterol, β-sitosterol, scopoletin, luteolin, kaempferol, ferulinsyra, epicatechin, ellaginsyra, quercetin och apigenin.

Även om gurkan består mest av vatten har den en fräsch arom med en fin eftersmak. Om du letar på internet kan du hitta många spännande och goda recept med gurka.


Källa:
https://www.proquest.com/docview/2602146341

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Bättre blodfettsbalans med gurka

Gurka - gurkfrön kan förbättra störd blodfettsbalans

Forskning visar att störd blod­fetts­balans kan förbättras med gurk­frön.

Hyperlipidemi innebär förhöjda halter av blodfetter, främst av typen LDL, ”det onda kolesterolet”, och tri­glycerider. Det innebär ökad risk för åderförfettning och i förlängningen hjärt-kärlsjukdom och andra sjuk­domar. En obalans med låga nivåer av HDL, som kallas ”det goda koleste­rolet”, är också skadligt eftersom det bland annat transporterar över­skottet av kolesterol till levern för förbränning.

Gurkfrön används traditionellt som ett blodfettssänkande inslag i kosten. Därför ville en forskargrupp undersöka effekten av gurkfrö­extrakt på blodfettsprofilen hos patienter med lindrig hyperlipidemi.

Patienterna delades in i två grupper. Den ena gruppen fick gurkfröextrakt och den andra – kontrollgruppen – fick placebo under 6 veckor. BMI (body mass index) samt total-kolesterol, triglycerider, HDL och LDL uppmättes hos patienterna före och efter försöket. De två gruppernas resultat jämfördes sedan.

Gurkfröextraktets effekt på pati­enterna blev att total-kolesterol, LDL, triglycerider och BMI minskade samtidigt som ”det goda koleste­rolet” HDL ökade jämfört med placebo.

Forskarnas slutsats var att den dagliga dosen på 500 mg gurk­fröextrakt som patienterna fick hade en önskvärd effekt på blodfetts­profilen hos dessa patienter med lindrig hyperlipidemi, och därför bör gurkfrön kunna vara ett bra kost­tillskott vid behandling av störd blodfettsbalans.


Källa:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27886382

Annons från RÅ.se - RÅ Ingefära, en shot med riv

Gurka kan lindra artros

Gurkskivor - gurka kan lindra artros

Ledinflammationen artros kan lindras med gurka enligt en patientstudie.

Artros är en typ av artrit. Det är den vanligaste formen av ledinflamma­tion, speciellt hos äldre. Sjukdomen går inte att bota men behandlas ofta med smärtstillande och antiinflammatorisk medicin samt motion för att lindra och bromsa försämring. Tillskott med glukosamin och kondroitin används ibland.

I en studie deltog 122 patienter som diagnosticerats med knäartros. Halva gruppen fick ett kosttillskott med glukosamin och kondroitin och den andra hälften fick ett extrakt av gurka. Tester gjordes för att ut­värdera smärta, stelhet och knäfunktion hos deltagarna vid försökets start och sedan var 30:e dag i 180 dagar.

Efter 30 dagar hade förbättring skett med 22,44 % hos gruppen som fick gurkextrakt jämfört med 14,80 % hos de som fick glukosamin och kondroitin. Vid försökets slut, efter 180 dagar, hade besvären minskat med hela 70,29 % då patienterna fått extrakt från gurka medan den andra gruppens besvär minskat med 32,81 %. Gurkextraktet hade alltså större effekt än glukosamin och kondroitin.


Källa:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30498336

© 2024  Råkraften.se