Kategori: Bär

Att äta bär är positivt för ämnesomsättningen. Högt blodsocker och blodfettsrubbningar är riskfaktorer för typ 2-diabetes som motverkas av bärens ämnen. Dessutom gynnas en frisk tarmflora som också skyddar mot typ 2-diabetes.

I en litteraturöversikt sammanställdes vetenskapliga slutsatser om hur bärkonsumtion kan motverka typ 2-diabetes och relaterade sjukliga tillstånd som fetma, oxidativ stress, inflammation och högt blodtryck. Inför detta insamlades resultat från både human-, djur- och provrörsstudier.

Många nyttiga ämnen i bär

De främsta hälsosamma ämnena i bär är glykosider, katekiner, epikatekiner, proantocyanidiner, cyanidiner, delfinidiner, quercetin, myricetin, malvidiner, petunidin, flavanoler, flavonoler, kaffeinsyror, klorogensyror, fenolsyror, ferulsyror, vanillinsyror, ellaginsyror, hydroxikanelsyra och dess derivat samt polysackarider. Antocyaniner är glykolyserade versioner av vissa av dessa ämnen. Många av ämnena hör till polyfenolerna.

Bär bra för blodsocker och blodfetter

Översikten visade att intag av bär och bärprodukter är en säker och effektiv metod att motverka ämnesomsättningsstörningar med högt blodsocker och blodfettsrubbning. Variationer i glukos- och insulinnivåer efter en måltid rik på fett eller kolhydrater kan normaliseras hos diabetiker om bär intas före måltiden. Oxidativ stress, inflammation och fettoxidation minskade i försök med både friska, överviktiga eller diabetessjuka försöksdeltagare.

Man såg att antocyaniner i bär gynnade ämnesomsättningen och glukosupptaget från blodet genom att aktivera enzymer och transportproteiner. Bärkonsumtion kunde sänka glukoshalten i blodet och förbättra insulinkänsligheten genom påverkan på flera processer. Viktuppgång och inflammationsdrivande responser bromsades genom nedreglering av fettbildande gener och inflammationsdrivande cytokinproduktion.

Hälsosammare tarmbakterieflora

När det gäller sambandet mellan tarmbakteriefloran och typ 2-diabetes kan bär motverka de skadliga effekterna av kost med mycket fett eller kolhydrater. Bären gynnar bland annat fermenterande tarmbakterier som producerar nyttiga kortkedjiga fettsyror och organiska syror, motverkar fetma och bryter ner födoämnen. Sammansättningen av tarmbakterier balanseras och blir hälsosammare.

Rekommenderat intag av bär

För att få dessa hälsosamma effekter rekommenderas enligt denna litteraturstudie ett dagligt intag av 200–400 g hela bär för en medelålders person som väger 70 kg.

Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32825710

Vid kronisk njursjukdom ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Kosten är betydelsefull både för att bromsa en fortskridande njursvikt och för att motverka riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Frukt, bär och grönsaker är kost som har sådana positiva och skyddande effekter.

Frukt, bär och grönsaker innehåller bland annat polyfenoler som kan motverka hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorer för sådana sjukdomar. Forskning har visat att till exempel lingon kan motverka höga koleste­rol- och blod­sockernivåer, minska inflammation, motverka oxidativ stress samt sänka blodtrycket. Även andra bär samt frukter och grönsaker har i vetenskapliga studier haft positiva effekter på dessa riskfaktorer vilket därmed skyddar blodkärl och hjärta. I försök med råttor har man kunnat se att bär och deras polyfenoler kan bromsa njursjukdom kopplad till högt blodtryck.

Metabol acidos – försurning

Vid kronisk njursjukdom uppstår ofta metabol acidos – en sjuklig ökning av kroppsvätskornas surhetsgrad; en minskning av pH-värdet. Detta försöker man i vissa fall behandla med natriumbikarbonat som har en basisk effekt och höjer pH-värdet. Det fungerar inte alltid och kan ha biverkningar.  Obehandlad metabol acidos leder till bland annat snabbare försämring av njurfunktionen och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

I en vetenskaplig studie undersökte forskare om behandling av metabol acidos vid kronisk njursjukdom med basbildande frukter och grönsaker kunde minska risken för hjärt-kärlsjukdom bättre än intag av natriumbikarbonat.

De 108 patienter som deltog hade kronisk njursjukdom och metabol acidos. De delades in i tre grupper. En grupp fick äta frukter och grönsaker i en mängd som skulle minska kostsyran med hälften, en fick inta natriumbikarbonat och den tredje fick vanlig vård.

Beräknad filtrationsförmåga hos njurarna samt indikatorer för risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom, det vill säga högt blodtryck, högt Lp(a)-värde och låg halt vitamin K1 kontrollerades. Lp(a) är en blodfettspartikel. Låga halter av vitamin K1 i blodet är kopplat till förkalkning av blodkärlen.

Njurarnas filtrationsförmåga

Efter fem år såg forskarna att både gruppen som åt frukt och grönsaker och gruppen som fick natriumbikarbonat hade högre koldioxidvärde i blodplasman – minskad metabol acidos – samt mindre försämring av njurarnas filtrationsförmåga. Frukt och grönsaker hade alltså samma bromsande effekt på den kroniska njursjukdomens fortskridande som natriumbikarbonat.

Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom

Det systoliska blodtrycket var lägre, Lp(a)-värdet var lägre och halten vitamin K1 var högre i gruppen som åt frukt och grönsaker än i de andra två grupperna. När det gäller risken för hjärt-kärlsjukdom hade alltså frukt och grönsaker bättre skyddande effekt än natriumbikarbonat respektive vanlig vård.

Källa: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30995657