Alger är havets grönsaker

Att ha alger på matsedeln är både nyttigt och klimatsmart. Intresset ökar för näringsrika mikroalger, cyanobakterier och tång. Vissa kan du plocka själv.

Alger är en stor blandad grupp av organismer. De lever vanligtvis i vatten eller på fuktiga ställen. Mikroalger är mikroskopiskt små, även om de kan bilda kolonier synliga för blotta ögat. Blågröna alger är egentligen cyanobakterier. Makroalger är det som vi brukar kalla tång. De växer på botten eller hårda ytor. Sjögräs är växter som lever i vatten. De har bland annat riktiga rötter och hör inte till algerna.

Vilka alger kan man äta?
Vissa mikroalger och cyanobakterier är giftiga medan andra inte är det. I Sverige finns det inte giftigt sjögräs eller tång. Däremot kan det om det skördas på en plats med förorenat vatten innehålla gifter som tagits upp. Vissa sorter smakar gott och andra gör det inte. Om man vill plocka själv bör man veta vad och var.

Det finns många olika sorters alger som säljs kommersiellt. Nori i sushi och wakame i misosoppa har många provat även utanför Japan, och karragenalgen kan användas i sallad men är kanske mest känd hos oss som förtjockningsmedel i bland annat glass.

Klimatsmart och hälsosamt
Alger har människor ätit sedan urminnes tider. Här hos oss i Sverige ökar intresset för denna råvara som är både nyttig och klimatsmart. Ingen jordbruksmark tas i anspråk, ingen gödsling eller sötvattens­bevattning behövs, och de kan torkas för förvaring. Alger är näringsrik mat och kan även fungera som smakförstärkare, konsistensgivare eller färgämnen i mat. Djurfoder, biobränsle, vattenrenare och nya material är andra användningsområden.

Alger är minst lika nyttiga som grönsaker, ibland ännu nyttigare. De innehåller mycket mineraler, vitaminer, proteiner, nyttiga fetter och andra bioaktiva ämnen, som antioxidanter.

De långlivade japanerna äter stora mängder tång och drabbas sällan av demens eller tarmcancer. Om det finns ett samband vet man inte, men vissa forskare tror det.

Spirulina och chlorella
Spirulina är ätbara, proteinrika cyanobakterier som också kallas blågröna alger. Chlorella är encelliga grönalger. De är båda fotosyntetiserande organismer som innehåller klorofyll, i synnerhet chlorella.

Tång
Makroalger, alltså tång, är näringsrika och innehåller andra fibrer än landväxter, vilket antas gynna tillväxten av nya tarmbakterier som i sin tur stimulerar immunförsvaret. Växter är byggda av kolhydraterna cellulosa, hemicellulosa och det ”svårtuggade” ligninet. I havet ger vattnet stöd och stadga åt tången vilket innebär att ligninet inte behövs. Dessutom ser kolhydratfibrerna annorlunda ut. De har andra typer av glykosidbindningar och annorlunda funktionella grupper, vilket påverkar nedbrytningen i tarmen.

Plocka själv – vad och var
Knöltång, snärjtång, havssallad, sockertång, fingertång och tarmtång är vanliga och goda sorter som du kan plocka. Plocka inte tång i stillastående vatten eller nära hamnar, kärnkraftverk eller utsläpp av kloak- eller industriavfall, inte heller i sötvatten eller under algblomning. Många avråder även från att plocka i Östersjön. Plocka inte heller exemplar med mycket djur eller annan påväxt, eller sorter som är tunna som hårstrån eftersom de kan innehålla olämpliga ämnen. På internet kan du hitta info om hur man lagar till dem.


Källor:
https://www.kth.se/aktuellt/nyheter/alger-framtidens-allroundmat-1.612780
https://cms.it.gu.se/infoglueDeliverWorking/digitalAssets/1686/1686060_laga-mat-med-alger_2015.pdf
https://www.forskning.se/2018/06/05/tang-pa-tallriken-bra-for-tarm/
https://www.landleyskok.se/recept/visst-kan-man-ata-tang