Råkraften – Sida 5 – Tidningen för dig som är intresserad av hälsa.

februari 2021mars 2021

Linnea Skymberg satsar på padel

Linnea är en social tävlingsmänniska som fastnat för sporten padel. Hon berättar här om sin sport, vägen dit och hur hon jobbar mot sina mål inom idrotten.

Jag kommer från en liten ort i Södermanland. Idrott har jag alltid sysslat med. Jag har nog alltid tävlat i allt jag gör, medvetet och omedvetet. Tävlingsmomentet, framför allt med boll, och att lägga ner hårt jobb, utvecklas och uppleva framgång i form av resultat och prestationer, det gillar jag.

Idrott och studier i Sverige och USA
Jag flyttade till Lidköping när jag började på riksidrottsgymnasiet i tennis men gick sista gymnasieåret på riksidrottsgymnasiet i handboll i Göteborg. Min tennis tog mig sedan till Troy, Alabama, och Lakeland, Florida, i USA. Efter att jag avlagt min collegeexamen 2017 vid Florida Southern College kom jag till Norrköping.

Då kände jag knappt någon i staden och ville utöka mitt sociala nätverk. Jag hittade NKIK och började spela handboll efter 5 års uppehåll. Oturligt nog, efter bara fyra månaders spel, drog jag av mitt främre korsband för tredje gången och insåg att jag fick se mig besegrad av mitt knä på handbollsplanen.

Upptäckte padel
När rehabiliteringen var klar i januari 2019 hittade jag av en slump till Beach Arena i Linköping och fastnade för sporten padel som kändes så lik tennis men ändå så annorlunda.

Padel är som en hybrid av idrotter man spelat förr, bland annat tennis och squash. Padeln plockar fram andra dimensioner och kvaliteter ur spelaren än tennis: här kan du exempelvis inte leva på en riktigt bra serve utan behöver behärska många delar i spelet, kanske framför allt de taktiska. Det blir lite inslag av schackspel och är inte endast fysiskt och tekniskt krävande. Dessutom är man ju två som spelar i par vilket självklart adderar en rolig och social dimension.

Träning och tävling
Jag är lyckosam att ha fina förutsättningar för min träning, bland annat genom stöttning från min samarbetspartner Beach Arena med bantid och fysträning men även från andra partner med material och träningsprodukter. Det är också väldigt utvecklande att ha utbildade tränare i min närhet och att sparra ihop med erkänt duktiga spelare.

Hur mycket jag tränar padel beror på hur mycket tävlingar som är inplanerade. De brukar hållas fredag till lördag eller lördag till söndag. Mellan 2 och 5 pass i veckan tränar jag, ofta är passen 1,5-2 timmar/gång.

Varje morgon startar jag med en shot osötad citrondryck. Blåbärsjuice och grönkålsjuice dricker jag också. Juicerna har ökat mitt allmänna välmående och gör att jag känner mig friskare och piggare i vardagen och inför träning.

Även om jag är en extrem tävlingsmänniska som fortfarande har svårt att inte ta en förlust för hårt, oavsett tävlingsform, anser jag att det i slutänden handlar om att lägga energi på rätt saker och kunna se verkligheten just nu som ett led i processen framåt. ”Fokus på prestationen, inte resultatet” är ett bra uttryck inom idrottscoachning. Oavsett medgång eller motgång resultatmässigt bör känslan och prestationen vid utövandet vara i huvudfokus för att man ska kunna skapa den verklighet man drömmer om på längre sikt.

Under 2020 var jag rankad på 25:e plats i Sverige. Till mina meriter hör vinst i ett antal nationella tävlingar, finalplats på Swedish Padel Tour, finalspel i nationella Viaplay Padel Open och en 5:e-plats i SM med Peking Padel. Jag är klubbmästare i Peking Padel. Mitt mål är att ta en plats i en landslagstrupp och få spela ett mästerskap.

Jobb, föreningsliv och hund
Numera bor jag i Linköping. Jag jobbar sedan några månader på KFUM Norrköping. Tidigare arbetade jag med föreningar och idrott hos RF-SISU Östergötland, och efter en snabb vända i redovisningskonsultbranschen har alltså intresset för föreningsliv och det verksamhetsnära arbetet nu lett mig tillbaka till det spåret. Dessutom studerar jag marknadsföring och evenemangsanordning på distans.

Utöver jobb, studier och padelspelande är jag engagerad i NKIK Handboll och Peking Padel som styrelseledamot. Jag har också en hund som kommer från en irländsk räddningsorganisation.

Linnea Skymberg

Det här är padel

Padel är en relativt ny racketsport, men dagens regler utformades redan på 70-talet. År 1992 spelades det första världsmästerskapet. Det är en stor sport i främst Spanien och Sydamerika. I Sverige har intresset exploderat det senaste decenniet.

Padel kan enkelt beskrivas som en kombination av squash och tennis. Banan har spelbara väggar och ett nät i mitten. Man spelar nästan alltid i par, två mot två. Det är lätt att börja spela och ha roligt på motionsnivå, men en duktig elitspelare behöver behärska många aspekter av spelet.

februari 2021mars 2021

Citron mot vinterkräksjukan

Vinterkräksjuka är mycket smittsamt och obehagligt. Citronjuice kan hämma viruset som orsakar sjukdomen eller åtminstone lindra besvären.

Magsjuka brukar man kalla det när man fått en infektion i mag- eller tarmsystemet. Infektionen kan ha orsakats av virus, bakterier eller parasiter.

När noroviruset är orsaken
Just vinterkräksjuka orsakas av en grupp calicivirus, dit noroviruset hör, och är mycket smittsamt. Virusets ytterhölje fäster vid receptorer på våra celler och kan på så sätt smitta oss. Även om sjukdomen sällan är livshotande är den otroligt besvärlig att råka ut för. Den drabbade får feber, magsmärtor, diarré och kräkningar och mår illa. Det är lätt att bli uttorkad.

Den antiseptiska citronen
Citronjuice innehåller citronsyra och har använts för sina antiseptiska effekter i hundratals år. Man har tillsatt det i mat, tvättat händerna i det och använt det vid städning.

Enligt flera tidigare studier med konstgjorda norovirus kan frukter och deras komponenter reducera virusens förmåga att orsaka infektion. Citronsyra finns i exempelvis citron, och citrat är citronsyrans salt. Ett desinfektionsmedel innehållande 5 % citronsyra – med silverdivätecitrat angivet som antiviral ingrediens – har visats stoppa norovirusinfektioner. Hur det går till är okänt, men en teori är att det är citratet som orsakar effekten av detta desinfektionsmedel.

Dr Hansman, virolog vid Tyska centret för cancerforskning, har själv provat att dricka pressad limejuice vid magsjuka vilket fick stopp på kräkningarna. Han och hans forskargrupp har undersökt vad som händer när citrat kommer i kontakt med viruspartiklarna.

Ämne från citron hämmade viruset
Eftersom man inte kan odla norovirus i en cellkultur för vetenskapliga försök, använder Hansman konstgjorda viruspartiklar med samma ytterhölje som riktiga norovirus. Han har tidigare kunnat visa att citratmolekyler fäster vid ytterhöljet på viruset så att ”fästpunkterna” blir upptagna och viruset får svårare att fästa vid kroppsceller. Därmed skyddas cellerna från att infekteras av viruset.

Hansman tittade nu på hur viruspartiklarna förändrades av citratlösning. Han såg att citratet orsakade förändringar av viruspartiklarnas storlek och utseende. De blev större och ytan blev mer tillgänglig för immunförsvarets antikroppar. Citratet fäste dessutom vid viruspartiklarna på ett sätt som är känt för att orsaka sönderfall av höljet, liksom vid test där citratkällan var antingen citronjuice eller desinfektionsmedel.

Förmodligen betyder dessa förändringar av ytterhöljet sammantaget att viruset får svårare att infektera celler.

Nu hoppas Hansman att tester med människor ska göras också. Han tror att även andra virustyper som infekterar mage och tarm skulle kunna hämmas av citrat.

Lindra illamående och fyll på vätska
Det är nödvändigt att dricka tillräckligt med vätska vid magsjuka. Många tycker dessutom att citron kan dämpa illamående. Det finns alltså flera goda skäl att dricka citronvatten för att förebygga eller lindra magsjuka.

Källa: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0042682215003281

februari 2021mars 2022

Bättre träningseffekt med blåbär

Blåbär i en skål - blåbär ökar den positiva effekten av träning

Blåbärens ämnen har inte bara antioxidativa egenskaper utan aktiverar också överlevnadsmekanismer i våra celler och ökar den positiva effekten av träning.

Man hör ofta att bär är nyttiga för att de är så rika på antioxidanter. Idag vet vi att ämnena i bären även har andra positiva funktioner. Dessa bioaktiva ämnen kallas fytokemikalier.

Vissa av fytokemikalierna i bär är polyfenoler. Dit hör ämnesgruppen stilbener. Resveratrol, som finns i lingon och vindruvor, samt blåbärens pterostilben är stilbener. Dessa ämnen anses kunna motverka flera välfärdssjukdomar och deras riskfaktorer.

Växternas försvar skyddar även oss
Växter producerar fytokemikalier för att försvara sig mot skadlig påverkan från exempelvis UV-strålning och angrepp från skadedjur och mikroorganismer. När vi äter växterna aktiverar ämnena överlevnadsmekanismer i våra celler.

Resveratrol har testats i många vetenskapliga försök, och man har sett exempelvis att livslängden hos bananflugor, jästceller och möss ökade av detta ämne. Dock berodde detta inte på den antioxidativa kapaciteten hos resveratrol, utan på att ämnet aktiverade cellernas försvarsenzymer och gjorde dem mer motståndskraftiga mot negativ påverkan. Släktingen pterostilben, som finns i blåbär, är lättare för kroppen att ta upp, är mer bioaktivt och bryts inte ner så fort jämfört med resveratrol.

Pterostilben ökar effekten av träning
Man vet att prestationsförmågan ökar med tiden vid regelbunden uthållighetsträning. I den processen ingår förändringar av skelettmuskulaturen samt nybildning av blodkärl och mitokondrier som är cellernas ”kraftverk”.

I en forskningsstudie undersöktes effekten av pterostilbentillskott på råttors uthållighetsförbättring vid träning. Råttorna delades in i tre grupper; en som hade väldigt lite fysisk aktivitet, en som fick röra på sig mycket och en som också fick röra på sig mycket men dessutom fick tillskott av pterostilben.

Efter fyra veckor fick råttorna göra ett uthållighetstest där de fick springa så länge de orkade. Resultatet blev som väntat att råttorna orkade springa längre om de hade rört på sig mycket under de fyra veckorna. Dessutom ökade andelen långsamma muskelfibrer (som är viktiga för uthålligheten), nybildningen av blodkärl i musklerna samt mängden mitokondrier i muskelcellerna i råttornas vadmuskler. Det som var särskilt intressant var att skillnaden var ännu större om råttorna under träningsperioden fått tillskott av pterostilben.

Forskarna testade dessutom pterostilbenets effekt på muskelfibrer i provrör. Cellsignalering i samband med bildning av blodkärl, muskelfiberförvandling och mitokondriefunktion undersöktes. I provrören hade pterostilbenet tydligt gynnat bildning av långsamma muskelfibrer, ökat mängden av en markör för kärlnybildning samt förbättrat mitokondriefunktionen.

Slutsatsen blev att pterostilben gynnar skelettmusklers anpassning till träning, och därför ökar uthålligheten ännu mer än vid enbart träning.

Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28911531/
https://runnersworld.se/blogg/darfor-bor-lopare-ata-blabar/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31906449/

oktober 2020oktober 2020

Overnight oats

Om juice kombineras med kostfibrer blir blodsockernivåerna jämnare. Havregryn som får svälla i juice över natten eller minst 4 timmar i kylskåp kan ätas till frukost eller mellanmål. Gott och nyttigt!

Här är en av våra favoriter där vi valde 1/2 dl rödbetskoncentrat (den innehåller också 10 % lingonjuice) blandat med 1/2 dl vatten. Vi rörde ihop juicen med 1 dl havregryn i en skål som vi ställde i kylskåp 4 timmar. På toppen lade vi sedan blåbär och cashewnötter. Mums!

oktober 2020mars 2022

Svarta vinbär som skönhetsmedel

Svarta vinbär - föryngrande effekt på hår och hud

Hälsosamma ämnen i svarta vinbär gör gott inifrån och ut. Vissa av ämnena fungerar som fytoöstrogener och kan ha föryngrande effekt på både hud och hår.

Svarta vinbär är särskilt rika på polyfenoler som hör till gruppen antocyaniner. Tack vare den höga halten antocyaniner är de kända för att ha antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper, vilket kan förebygga olika sjukdomstillstånd och förtida åldrande. En del ämnen i svarta vinbär fungerar också som fytoöstrogener, ämnen som binder till vissa östrogenreceptorer i kroppen och kan skapa en östrogeneffekt.

Hormonförändringar
Under klimakteriet sjunker östrogenhalten i kroppen hos kvinnan eftersom produktionen i äggstockarna – där den största produktionen sker – upphör. När hormonbalansen ändras kan det orsaka olika övergångsbesvär hos många kvinnor. Några förändringar som dessutom är vanliga är tunnare hår och torrare hud. Hudens bindvävsceller producerar mindre av ämnen, exempelvis kollagen och elastin, till det stödjande nätverk som omger cellerna, och huden blir rynkig och oelastisk. När östrogenet minskar ökar påverkan från testosteronet (som både män och kvinnor bildar). Hårsäckarnas aktivitet minskar, hårstrån tappas fortare och färre nya hårstrån produceras.

Det här är något vi förknippar med naturligt åldrande, men hos vissa går det snabbare och blir tydligare. Ibland kan processen bromsas med fytoöstrogener.

Spänstigare hud
En forskargrupp testade effekten av svarta vinbärsextrakt i två koncentrationer samt fyra typer av antocyaniner från svarta vinbär på cellodlingar med bindvävsceller från hud. Aktiviteten ökade hos cellernas gener kopplade till östrogensignalering, och bildning av ämnen i det stödjande nätverket, som kollagen av två typer samt elastin, stimulerades.

Dessutom fick råttor – som fått äggstockarna bortopererade och därför var i ”klimakteriet” – svarta vinbärsextrakt i tre månader. Resultatet blev att mängden kollagen, elastin och hyaluronsyra (ett fuktbindande ämne) i råttornas hud ökade.

Bättre hårtillväxt
Två av forskarna i gruppen undersökte om svarta vinbär även kunde ha positiv effekt mot håravfall hos kvinnor. Mänskliga bindvävsceller från hårsäcken behandlades med svarta vinbärsextrakt. Många gener kopplade till östrogen påverkades, och mängden av en keratinmarkör (hårstråets yta består av keratin) ökade markant. Råttor ”i klimakteriet” som fick svarta vinbärsextrakt i tre månader bildade fler hårstrån och i cellerna ökade markörer för hårtillväxt.

Resultaten visade att ämnen i svarta vinbär har fytoöstrogen effekt på både hud och hår som därigenom kan skyddas från förändringar orsakade av klimakteriet.

Källor:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29659549/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30939852/

Om svarta vinbär

Innehåller tre gånger så mycket C-vitamin som apelsin
Rik på vitaminer, mineralämnen, alfa-linolensyra och antioxidanter
Även bladen kan användas i saft, te, inläggningar och matlagning
Har använts i folkmedicinen mot många åkommor

oktober 2020oktober 2020

Kombinera granatäpple och blåbär

Granatäpple och blåbär - kombinera för hälsosam och föryngrande effekt

Urolitin-A är ett ämne som renoverar cellerna och bromsar åldrandet. När granatäpple och blåbär samarbetar bildas denna viktiga molekyl.

När vi åldras försämras cellernas ”kraftverk” mitokondrierna. I cellerna bryts normalt defekta mitokondrier ner och delarna återanvänds till nya mitokondrier. Detta underhåll fungerar sämre och sämre, och defekta mitokondrier och delar av dem samlas i cellerna. De mitokondrier som fortfarande fungerar blir också mindre effektiva med åldern. Vävnader och organ i kroppen påverkas negativt, åldersrelaterade sjukdomstillstånd, exempelvis neurologiska sjukdomar, kan utvecklas och musklerna försvagas.

I vetenskapliga försök har ämnet urolitin-A haft positiva effekter på mitokondrierna. När ellagitanniner och ellaginsyra från granatäpple och vissa andra vegetabilier kommer ner i magen kan tarmbakterier i en frisk tarmflora omvandla dessa polyfenolämnen till urolitin-A och andra former av urolitin.

Frisk tarmflora nödvändig
Alla individer har olika tarmflora, och hos vissa bildas urolitin-A i mindre mängd eller inte alls. En bakterietyp som har betydelse är Akkermansia.

Ämnen i kosten som gynnar en hälsosam tarmflora med god balans mellan bakterierna kallas prebiotika. Dit räknas vissa kostfibrer men även polyfenoler har liknande goda hälsoeffekter.

Blåbär är bra för magen på flera sätt. De innehåller antiinflammatoriska antocyaniner, som är polyfenoler, och prebiotiska kostfibrer som har visats motverka tarminflammationer vid vetenskapliga studier. De innehåller också polyfenolen pterostilben. Vissa kallar det för en ”kemisk kusin” till resveratrol.

Flera studier med möss visade att lingon och tranbär, som innehåller resveratrol, bromsade de negativa hälsoeffekterna av fet kost samtidigt som mössens tarmflora förändrades.

Blåbärens pterostilben
Forskare från Spanien och USA fann att pterostilben hade effekter liknande de från lingon och tranbär. De undersökte om tillskott av pterostilben i 6 veckor kunde förändra tarmfloran hos försöksråttor. De tittade också på kopplingen mellan tarmflora och värden som har betydelse för ohälsa som beror på fetma.

De såg att pterostilben kunde skydda mot fetma, förbättra insulinkänsligheten och förändra tarmfloran så att sammansättningen blev hälsosammare. Vissa bakteriegrupper minskade i förekomst samtidigt som andra ökade. Det fanns ett samband mellan de bakteriegrupper som ökade – bland annat just Akkermansia – och minskning av fetma. Pterostilben, som förbättrar tarmfloran och ökar mängden av dessa bakterier, kan därmed antas främja bildning av urolitin-A.

Föryngrande effekt av urolitin-A
En forskargrupp testade urolitin-A på rundmaskar. Livslängden ökade med drygt 45 % hos de maskar som fick urolitin-A jämfört med kontrollgruppen. Forskarna kunde också se att mängden defekta mitokondrier minskade av urolitin-A.

Därefter gjordes försök med möss och råttor. Även här minskade mängden defekta mitokondrier tack vare urolitin-A. Dessutom fick äldre möss 42 % bättre uthållighet när detta testades. Muskelstyrka och spontan aktivitet ökade. Även unga råttors ”träningskapacitet” ökade av ämnet.

Hjärnceller skyddas
Urolitin-A har också potential att skydda nervceller enligt en polsk-fransk studie. Forskarna studerade hur granatäpplejuice och bildad urolitin-A kunde skydda mot Parkinsons sjukdom hos råttor. Resultatet var positivt. Hos de råttor som fick granatäpplejuice kunde mitokondrierna motverka oxidativ stress och hjärncellerna skyddades från celldöd så att de motoriska symtomen minskade. Dessutom fick forskarna bekräftat att urolitin-A kunde ta sig in i hjärnan genom blod-hjärnbarriären.

Kombinera två goda råvaror
Både granatäpple och blåbär är rika på polyfenoler som motverkar oxidativ stress och låggradiga inflammationer, vilket annars kan orsaka för tidigt åldrande och många folksjukdomar. Några exempel som brukar nämnas är att granatäpple sägs skydda huden mot rynkor och motverka plackbildning på hjärncellerna, vilket kan bromsa Alzheimers, och blåbär anses förbättra hjärnfunktionen och synen hos äldre.

Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/31892167
http://blåbärsjuice.se/blabar-som-prebiotika-for-en-halsosam-tarmflora/
http://granatäpplejuice.se/sakta-ner-aldrandet-med-granatapple/

oktober 2020januari 2021

Höjdhopparen Joakim höjer ribban

Joakim Wadstein är en ung friidrottare som elitsatsar på höjdhopp. Bra tränare och rödbetsjuice är några av hans vapen. Här berättar han själv.

Redan som liten tyckte jag om att röra på mig och vara utomhus. Jag sysslade med olika idrotter, och när jag spelade fotboll märkte jag att jag var snabb. Under en sommarlovsvecka när jag var 9 år fick jag prova på olika friidrottsgrenar. Det gillade jag! Vi fick göra så många olika sorters saker, killar och tjejer tränade tillsammans och det var väldigt bra stämning bland deltagarna. Efter det började jag träna i en grupp varje vecka. Klubben heter Tjalve IF Norrköping, och mina grenar är höjdhopp, 60 m häck inomhus och 110 m häck utomhus.

Satsar på höjdhopp
Mest framgångsrik har jag varit inom höjdhopp där jag tagit flera SM-medaljer som ungdom/junior. Sedan 12-årsåldern har jag varit i Sverigetoppen i min åldersklass. En SM-medalj i 60 m häck har jag tagit, men jag lägger mest träningstid på höjdhopp eftersom jag tycker det är roligast. Under 2019 har jag också tävlat i senior-SM, både inomhus och utomhus, vilket resulterade i två 9:e-platser.

Två gånger har jag även varit med i svenska ungdomslandslaget. Ungdomsfinnkampen 2016 i Tammerfors, Finland, var landslagsdebuten. Häftigt att få ta på sig landslagskläderna och representera Sverige! Tävlingen gick jättebra och jag slutade som 2:a i höjdhopp.

Höjer ständigt ribban
Hösten 2017 klarade jag drömgränsen 2 m vilket också betydde nytt distriktsrekord för pojkar 17. Mitt personliga rekord i höjdhopp ökar hela tiden. Sommaren 2019 blev det 2,03 m och jag slog därmed ett 20 år gammalt klubbrekord. I februari 2020 hoppade jag 2,05 m på senior-SM – nytt personligt rekord – och kom på en fin 5:e plats. Några veckor senare blev det silver på junior-SM i Göteborg.

Kosten lika viktig som träningen
För att kunna prestera bra på träning och tävling är kosten precis lika viktig som själva träningen, tycker jag. Därför är jag väldigt noggrann med vad jag äter och dricker. Kroppen kan må så mycket bättre när man äter rätt. Det är enkelt, bara att bestämma sig!

Min lärare inom kost och hälsa rekommenderade mig att dricka vissa juicer, främst rödbetsjuice. Det hjälper mig mycket i min idrott. Jag blir piggare och är mer sällan sjuk, magen mår bättre och jag blir starkare och orkar mer på träningen. Jag tycker också att jag återhämtar mig snabbare efter ansträngning.

Positiva kontakter inom sporten
Eftersom jag åker runt i hela Sverige och tävlar känner jag många inom friidrotten. Flera har blivit goda vänner och vi har väldigt kul när vi ses. Även om vi är konkurrenter kan vi glädjas åt varandras framgångar. Det är en sport med positiv anda.

Om man ska lyckas krävs att man har en bra tränare som lyssnar på hur man vill lägga upp träningspassen. En tränare som man även har lite kul med, inte bara allvar hela tiden. Jag har en fantastisk tränare. Rustem Saljunovic har tränat mig i nio år, och vi tillbringar mycket tid tillsammans. Han är en mycket kunnig person som jag lärt mig otroligt mycket av.

Vid sidan av idrotten
Efter att ha läst barn- och fritidsprogrammet på Hagagymnasiet i Norrköping jobbar jag nu som lärarvikarie på en mellanstadieskola.

Mitt fotbollsintresse är jättestort. När jag vill koppla av tittar jag på fotboll hemma på tv och live. Jag har årskort hos IFK Norrköping och ser ibland lagets hemmamatcher och åker även på bortamatcher.

Framtida mål
Inom idrotten har jag många delmål och satsar på att hela tiden bli bättre och utvecklas. Jag vill bli starkare i hela kroppen för att på så sätt kunna hoppa högre och springa snabbare.

Att jag har jobbat mycket med positivt tänkande och varit fokuserad på mina mål har hjälpt mig när svårigheter dykt upp, som när mindre skador orsakat uppehåll i träning och tävling.

Mitt största mål är att kunna leva på friidrotten som är det jag verkligen älskar att hålla på med.

Joakim Wadstein

oktober 2020mars 2022

Tranbär ger friskare mage och tarm

Att äta tranbär eller dricka osötad tranbärsjuice kan minska risken att drabbas av sjukdomar i magen eller tarmarna. Tranbärets polyfenoler gör susen.

Kost som gynnar en frisk tarmflora, hämmar skadliga bakterier och motverkar inflammation i mage och tarmar kan skydda mot magsår eller cancer. Sådana hälsosamma effekter har tranbär.

Tranbär hämmar bakterierna
Helicobacter pylori, ”magsårsbakterien”, är en vanligt förekommande bakterie i magen. Av de som har infekterats märker inte alla av det, medan andra drabbas av magkatarr eller magsår. Behandlas inte ett magsår kan magcancer utvecklas.

En frisk magslemhinna minskar risken att drabbas av sjukdomar i magen. I tranbär finns polyfenolen proantocyanidin typ A som har förmåga att hindra skadliga bakterier från att fästa vid slemhinnor i exempelvis magsäcken. En ytterligare förklaring till tranbärens skyddande effekt är att de förhindrar att bakterierna bildar kolonier och växer till. Tranbär sägs också ha antioxidativa egenskaper och anticancereffekter.

Hälsosam tarmflora
I kroppen finns tio gånger fler mikroorganismer än egna celler. De flesta finns i tarmarna. Tarmfloran är ett ekosystem, och om sammansättningen av bakterierna i den rubbas kan det orsaka låggradig inflammation, fetma och andra sjukdomar. Dessutom samspelar bakteriernas gener med våra egna och kan påverka oss på olika sätt, även mentalt.

Genom att äta mat som är bra för de goda tarmbakterierna kan vi hålla oss friskare. Sådana livsmedel kallas prebiotika. Det ska inte förväxlas med probiotika som är levande mikroorganismer, i exempelvis yoghurt, som också är bra för hälsan för de flesta. Prebiotisk effekt har vissa typer av kolhydrater – kostfibrer – men även polyfenoler från frukt, bär och grönsaker. Tranbär innehåller en stor mängd polyfenoler utöver proantocyanidin typ A.

En kanadensisk forskargrupp visade att tranbärsextrakt bromsade de negativa hälsoeffekterna av fet mat hos möss. De såg också att den nyttiga tarmbakterien Akkermansia ökade kraftigt i antal. Just denna bakterie har redan tidigare kopplats till god hälsa.

Motverkar inflammation
Vissa av ämnena i tranbär tar sig hela vägen till tjocktarmen, först där blir de biotillgängliga och kan skydda mot exempelvis inflammation. Inflammation i tjocktarmen kan i vissa fall leda till att cancertumörer bildas.

I ett vetenskapligt försök med möss som utvecklade tumörer relaterat till tjocktarmsinflammation matades en del av mössen med tranbärspulver. De möss som fick tranbärspulver hade färre och mindre tumörer än de som inte fick tranbärspulver. Markörer för inflammation i tjocktarmen minskade också.

Forskarna anser därför att tranbär kan användas i kost som gynnar tarmhälsan hos människor. De olika ämnena i tranbäret samverkar och ger en mycket bättre effekt än kosttillskott med enstaka ämnen.

Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26900906
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27158532
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30353672

oktober 2020december 2022

Mindre risk för välfärdssjukdomar:

Tillbringare med syrliga drycker - citron och lingon motverkar välfärdssjukdomar.

Felaktig kost och för mycket stillasittande kan leda till bukfetma, högt blodtryck, blodfettsrubbningar, insulinresistens och högt blodsocker. Detta kopplas till inflammation och oxidativ stress som skadar celler och vävnader. Risken är stor för exempelvis diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom. Frukt, bär och grönsaker har skyddande effekt.

Lingon är kända för sina höga halter av hälsosamma ämnen. Bären har visats motverka välfärdssjukdomar, som diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar, och deras riskfaktorer eftersom skadliga effekter av fet kost begränsas.

Svensk forskning visade för några år sedan att lingon sänkte blodsocker, kolesterol och vikt hos möss som fått äta en kost med mycket fett. Nu bekräftas detta i en finsk studie.

Finsk studie med möss och fet kost
Finska forskare vid Universitetet i Tammerfors undersökte lingonets effekt på både fetma och låggradig inflammation i kroppen eftersom detta ofta förekommer samtidigt. Professor Eeva Moilanen, som ledde studien, berättar att resultaten var mycket lovande.

I den finska studien fick möss en kost med hög halt mättade fetter som skulle motsvara en typisk ohälsosam kosthållning hos människor. Mössen gick upp i vikt och fick mer fettvävnad. Värdena för blodsocker, insulin och kolesterol försämrades, och mössen utvecklade låggradiga inflammationer.

Lingon motverkade riskfaktorer
Vissa av mössen fick tillskott av lingonpulver i maten. Hos dessa möss sågs en tydlig skillnad jämfört med de möss som inte fick lingonpulver. Lingonpulvret motverkade den feta kostens skadliga effekt på kolesterol- och blodsockernivåer. Forskarna såg också att markörer för inflammation, hormonnivåer kopplade till fetma och skadliga leverfunktionsförändringar var lägre.

Eftersom naturella lingon och osötad lingonjuice innehåller naturligt socker rekommenderas intag helst i samband med måltid för att få en jämnare blodsockerkurva.

Källa:
https://yle.fi/uutiset/osasto/news/study_lingonberries_can_fight_obesity/11052171

Ämnen i citrusfrukter, bland annat olika flavonoider, motverkar åderförfettning, hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorerna högt blodsocker och blodfettsrubbningar. De har antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.

Växter är rika på polyfenoler. Till dessa hör flavonoiderna. De har bland annat antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper och har visats motverka exempelvis högt blodsocker och störd blodfettssammansättning. Deras hälsosamma effekter beror till stor del på att de kan påverka kemiska reaktioner och cellers samspel. Därigenom kan de förändra vävnaders och organs funktioner.

Citrusfrukternas flavonoider
Citrusfrukter är rika på ett flertal olika flavonoider. I en sammanställning av vetenskapliga studier nämns många exempel på positiva resultat från dessa flavonoider. Citrusfrukter innehåller även C-vitamin och β-kryptoxantin som är en karotenoid. Dessa ämnen har också goda hälsoeffekter.

Arbetar på bred front
Flavonoidernas förmåga att bromsa oxidativ stress, sänka förhöjda blodfettshalter och förbättra fettmetabolismen, motverka inflammation, förbättra funktionen hos blodkärlen och normalisera blodtrycket är förmodligen orsaken till att de skyddar mot exempelvis åderförfettning och hjärt-kärlsjukdom.

Experimentella diabetesmodeller visar att flavonoiderna på ett flertal sätt kan förbättra funktioner i kroppen som är störda vid diabetes typ 2, exempelvis glukosmetabolismen.

Studier tyder dessutom på att citrusfrukternas flavonoider förändrar flera signalsystem som har att göra med bland annat fettinlagring, fettcellsbildning och inflammation. På så sätt motverkas fetma och fettvävnadsinflammation.

Exempel – japansk studie
Nästan en tredjedel av all frukt en japan äter varje år utgörs av citrusfrukter. I en japansk studie med 10 623 deltagare utvärderades kopplingen mellan livsstil och kost, i synnerhet intag av citrusfrukter, och förekomst av stroke eller hjärtinfarkt. Deltagarna följdes under 10,7 år i snitt.

För de deltagare som åt citrusfrukter nästan dagligen var risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom, främst stroke av typen hjärninfarkt (blodpropp), lägre än för de som åt 1-2 gånger i veckan, 1-2 gånger i månaden eller ännu mer sällan. Forskarna menar att det stödjer hypotesen att citrusfrukternas antioxidanter motverkar åderförfettning genom att hämma bildning av oxiderande ämnen, som fria radikaler, reducera oxidering av LDL-kolesterol och reparera skador från oxidation.

Källor:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30962863
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21389640

oktober 2020oktober 2020

Rön om granatäpple

Granatäpple - rön visar många positiva hälsoeffekter

I många vetenskapliga studier har det skrivits om granatäpplets goda hälsoeffekter och förmåga att motverka olika riskfaktorer och sjukdomar. Några exempel:

Skyddar mot oxidativ stress
Inflammationsdämpande
Föryngrar cellerna
Förbättrar blodfettssammansättningen
Motverkar diabetes typ 2
Skyddar mot åderförfettning och hjärt-kärlsjukdom
Hämmar bakterier som orsakar tandköttssjukdomar
Bromsar sjukdomar i hjärnan
Hämmar vissa cancerceller
Förbättrar fertiliteten
Gynnar en frisk tarmflora
Ger bättre ork och återhämtning vid träning

Källa: http://granatäpplejuice.se